publicerad: 1898
AFFÄR afä4r, äfv. -æ4r, r. l. m. (f. Lindfors (1815), Almqvist (1842)); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er.
Ordformer
Etymologi
[af fr. affaire, urspr. à faire, att göra; med afs. på bet.-utvecklingen jfr äfv. t. geschäft, eng. business]
eg.: (sak att) göra, göromål, angelägenhet; i sht sak att uppgöra mellan två l. flere. — särsk.
1) göromål; förrättning; angelägenhet; sak (i allm.). Lägga sig i andras affärer. Det är din affär [efter fr. c'est votre affaire], det är din ensak (o. du får skylla dig själf, om det går på tok). Det är inte min affär [efter fr. ce n'est point mon affaire], det lägger jag mig inte i, l. det förstår jag mig inte på. Att uträtta ert uppdrag blir ett ögonblicks affär. (Rikskanslern) lofwade .. antaga sigh Direction öfwer Ridderhuuset, så wida .. andre affairer icke förhindrade. RARP V. 1: 330 (1654). Affairer tycks komma tåf (dvs. utaf) à faire, som wårt: ha til at göra .. Elljest säger man på swenska: Ährinde, Beställning, Syssla, förehafvande, företagande. Columbus Ordesk. 7 (1678). (Görtz) har .. bedt oss intet bekymra oss om Hertigdömet, det vore hans Affaire (dvs. ensak). M. Stenbock hos Nordberg 2: 363 (1713). (Han) hade .. blandat sig i en affaire, som intet kom honom vid. Nordberg 1: 51 (1740). Reuterholms ädla förhållande i denna affaire (dvs. en utnämningsfråga). Leopold i 2 Saml. 8: 97 (1793). Ledsam affär; invisum negotium. Lindfors (1815). Vänner och bekanta .. (kommo) för att höra, huru affären (dvs. studentexamen) gått. Svedelius Förfl. lif 104 (1889). — jfr FAMILJE-, HEDERS-, KÄRLEKS-AFFÄR m. fl.
2) (numera föga br.) i pl.: offentliga angelägenheter, statssaker. Carl X Gustaf I HSH 2: 122 (1657). Den Tredie af CantzlieRåden, kan vnder sitt bekymber (dvs. sin vård) hafwa alle Finsche, Est-, Lijf- och Ingermanlandsche affairer. Civ. instr. 338 (1661). Rydelius Förn. 223 (1721, 1737). Hvad .. angå dej / Polens affärer? Bellman 3: 154 (1790). Man är förvånad, att K(onung) Ferdinand ej sätter sig i spetsen för affairerna i (Madrid). DA 1825, nr 219, s. 1. Den, som med så mycken värma .. följer de allmänna affärerna (jfr 1). B. Cronholm Små bref 153 (1865). — jfr STATS-AFFÄRER, CHARGÉ D'AFFAIRES.
3) i uttr. göra (mycken osv.) affär af (ngn l. ngt), framhålla ss. viktig(t) l. förträfflig(t), göra väsen af, lägga vikt på, bry sig om; jfr AF I 8 anm. Göra affär af småsaker. Att studenterne .. icke göra någon affär af helsningen, .. då professorn kommer eller går. Snellman Tyskl. 407 (1842). Adlercreutz gjorde, som vanligt, ingen affär af sig sjelf. Beskow Lefnadsm. 122 (1857). Den heliga alliansen gjorde mycken affär af sin egen christlighet. Svedelius Statsk. 3: 232 (1869). Riksdagen bör anse det under sin värdighet att göra stor affär af hvad som .. yttras på folkmöten. VL 1893, nr 33, s. 4.
4) ekonomisk uppgörelse l. transaktion l. åtgärd, finansoperation, finansiellt företag; i pl. äfv.: ekonomi, finanser, ekonomiska förhållanden, ekonomisk verksamhet, handel, rörelse, köpenskap. Affär är affär, dvs. i transaktioner, med hvilka vinst åsyftas, böra icke andra syften (t. ex. välgörenhet) inblandas. Skrif upp hvad du lägger ut för mig, så kunna vi vid månadens slut göra upp våra affärer. Affairernes öfwerhopande. Wexel o. lähn bancken D 1 a (1668). Dalin Arg. 1: 170 (1733, 1754). Jag skall sköta hännes affairer på bästa sätt, och med första göra hänne reda derföre. Weste Werther 4 (1783, 1796). Hafva hufvud för affärer .. Afsluta en affär .. Hafva affärer med någon. Lindfors (1815). En vågsam, en vinstgifvande affär. Göra lysande affärer. Hafva vidsträckta affärer. Draga sig ur affärerna, från affärerna. Kindblad (1840). Det är en affär på tiotusen dollars. Wetterbergh G. Nord. 94 (1862). Göra affärer i fläsk. H. Lilljebjörn 1: 65 (1865). Han dref vidsträckta affärer. Kindblad (1867). (De) lågo i affärer med (honom). G. Nordensvan Penseldrag 159 (1883). Huset Horneca (i Amsterdam) .. hade betydande affärer på Sverige. Odhner G. III:s hist. 1: 212 (1885). (Köp) Det här pianot .. Nej, .. det är för stor affär för mig. Edgren Kamp. f. lyck. 49 (1887). Affärerna ligga nere. Björkman (1889). Mina resor .. i bergslagsbanans affärer. De Geer Minnen 2: 152 (1892). — företag l. åtgärd, som bringar vinst; inkomstkälla. Göra sig en affär .. af ngt. Schulthess (1885). Det är ingen affär. Björkman (1889). Det .. skulle blifva en ren affär för staten att .. (skaffa sig) egna stationer. VL 1894, nr 96, s. 2. — handel. försäljning, omsättning, rörelse. Affären är icke liflig i dag. Schulthess (1885). — jfr BYTES-, SMYG-, STRUNT-, STYFVERS-, TOMT-, VÄXEL-AFFÄR m. fl. (jfr under 6).
5) i pl.: (ngns) förmögenhetsvillkor, ekonomisk ställning. Det är klent (l. står klent till) med affärerna (l. med mina affärer). Reglera sina affärer. Thorild 4: 38 (1792). Jag är van vid svaga affärer. Tegnér 6: 99 (1827). Mina affärer .. äro något bättre än för 3 à 4 år sedan. Dens. 6: 181 (1832). Hafva goda, klena, rediga, intrasslade, ruinerade affärer. Hans affärer stå på goda, på klena fötter. Kindblad (1840). Han kan utreda .. dessa räkenskaper .. och säga mig huru mina affärer stå. Almqvist Tre fruar 1: 33 (1842). Hafva derangerade affärer. De Geer Minnen 1: 100 (1847, 1892). I följd af sitt lättsinne .. hade han alltid dåliga affärer. H. Lilljebjörn 2: 23 (1867). Kon. Johan hade .., när affärerna det tilläto, varit ganska gifmild. Forssell Hist. 1: Bil. s. 48 (1869). Hålla sina affärer uppe. De Geer Minnen 1: 83 (1892).
6) handel. längre tid fortsatt verksamhet l. rörelse l. företag, hvarmed ekonomisk vinning åsyftas: handel, handelshus, firma, fabriksrörelse osv. Han drifver affären för egen räkning. En ung bokhandlare skall begynna smått och icke brådstörta utvecklingen af sin affär. Wieselgren Vår samt. 60 (1871, 1880). Den som har en affär, bör alltid förestå den sjelf. Hagdahl Fråga mig 246 (1883). Hvad är eder affär ..? .. Säker, solid affär .. Grunda en affär. Schulthess (1885). Hvarken staten eller bolaget har .. skördat vinst af företaget (Göta kanal) såsom affär betraktadt (jfr 4). De Geer i 3 SAH 1: 291 (1886). Affären (dvs. försäkringsbolaget) .. befinner sig i .. blomstrande skick. Forssell Stud. 2: 53 (1888). Sätta upp egen affär .. upphöra med affären. Björkman (1889). Jag har .. en affär, som sysselsätter hundra arbetare. Tavaststjerna Marin 15 (1890). — närmande sig till att beteckna lokal, hvari handel o. d. idkas, butik osv. Kryddkrämare N. N. har en affär på Norr och en på Söder. Min pojke står i Petterssons affär. I eftermiddag är jag inte hemma, jag är i affären. — jfr AGENTUR-, ALNGODS-, ASSURANS-, BANK-, BOLAGS-, BÖRS-, DISKONT-, ENGROS-, EXPORT-, FILIAL-, FÖRLAGS-, GROSSHANDELS-, HATT-, HÖKERI-, IMPORT-, KORTVARU-, MINUT-, PENNING-, REDERI-, SKEPPSFURNERINGS-, SKO-, SKRÄDDERI-, SMÖR-, SPANNMÅLS-, SPECERI-, SPEDITIONS-AFFÄR m. fl.
Anm. I åtskilliga af dessa ssgr kan -affär förekomma äfv. med bet. 4, liksom också bet. 6 kan ingå i ngra af de under 4 upptagna.
7) strid, drabbning; numera endast om mindre strid: träffning. Affairen vid Düna (år 1701). Nordberg 1: 168 (1740). Tilförne kunde ej någon affaire afgöras utan Entring. Chapman Præs. i VetA 1770, s. 11. Sista affären vid Svensksund. Rosenstein 3: 431 (1790). Några affärer af mindre värde (dvs. betydenhet) föreföllo mellan .. (sv. skärgårdsflottan) och ryska fartygen. Adlerbeth Ant. 1: 184 (c. 1792). Affär kallas en hastig sammanstötning af tvenne fiendtliga troppar, utan att öfvergå till egentlig batalj. Sturtzenbecher (1805). Eftertrupperna .. voro i affär med Björneborgarne. Mellin Nov. 3: 150 (1837). En liflig, het affär. Kindblad (1840). Var beredd till affär, / På minuten är fienden här. Runeberg 2: 79 (1848). — bildl. om andlig konflikt. Den Fransyske Werther (näml. i en fr. bearbetning af Goethes bok) kommer med helt skinn från affairen (jfr 1). SP 1792, nr 52, s. 2. — (föga br.) duell. Wetterstedt Conv.-ordb. (1822).
8) i faraospel: af punktör vid hållning gjord vinst. Han hade denna afton stor tur; en gång räknade han ända till tio affärer efter hvarandra. Kindblad (1867).
Ssgr (mestadels till 4):
(4, 6) -BITRÄDE~020. —
-BYRÅ~02 l. ~20. inrättning för ombesörjande af köp, försäljningar, rättegångars förande, uppsättande af skriftliga handlingar m. m. Kindblad (1840, 1867). NF (1875). —
-CENTRUM~20. (Riksbankens) kontors lokal .. (var) alltför aflägset belägen från stadens affärscentrum. SD 1892, nr 330, s. 3. —
-FÖRBINDELSE~0200. Penningen är .. verktyget .. för .. köpmännens affärsförbindelser. Svedelius Statsk. 4: 47 (1869). Affärsförbindelsen emellan Göteborg och England. SFS 1872, nr 3, s. 32. (De) stodo i affärsförbindelse med de tyska köpmännen. Schybergson 1: 194 (1887). —
-FÖRETAG~002. Affärsföretag, så väl banker som kreditbolag och industribolag. Wieselgren Bilder 552 (1886). —
(4, 5) -FÖRHÅLLANDE~0200. Olyckliga, bekymmersamma, goda affärsförhållanden. Svedelius Statsk. 4: 44 (1869). Hattarnes hushållningssystem ledde till en fullständig oreda i penningeväsendet och snart sagdt alla affärsförhållanden. De Geer i SAH 57: 273 (1881). Affärsförhållandet mellan Almqvist och procentaren. Wieselgren Bilder 331 (1888). —
-FÖRSTÅND~02. Palmær 179 (1848). Hierta .. hade godt affärsförstånd. Wieselgren Bilder 463 (1881). —
-GENI~02.
2) person, som har utomordentlig fallenhet för o. skicklighet i affärsverksamhet. —
-GREN~2. Jungberg (1873). Lysander Skr. 258 (1875). Med de goda åren .. vaknade ökad företagsamhet i alla affärsgrenar. Mechelin i Finland 103 (1893). —
-HUFVUD~20.
2) person, som har anlag o. fallenhet för affärsverksamhet. —
-HUS~2.
1) handelshus, firma.
-KRETS~2. krets af affärsmän (se -MAN 1). I härvarande affärskretsar råder stor förstämning. Jungberg (1873). —
-LIF~2. Wingård Minnen 3: 178 (1846). Med .. framgång egna sig åt affärslifvet. Wirsén i 3 SAH 2: 160 (1887). Affärslifvet (stående rubrik för börs- o. handelsunderrättelser). AB 1890. —
(4, 6) -LOKAL~02. I jordvåningen ligga affärslokaler. Uppf. b. 1: 346 (1873). Hyra en butik eller affärslokal. Hagdahl Fråga mig 247 (1883). —
-LYNNE~20. Spekulationer .. (, som) varit för det svenska affärslynnet främmande. Samtiden 1872, s. 78. (G. I:s) affärslynne. Forssell Hist. II. 1: 65 (1875). —
(4, 6) -LÄGENHET~002. Palats för handelsbodar och affärslägenheter af alla slag. Lundin N. Sthm 742 (1890). —
-LÖS~2. handel. (artikel,) hvari (för tillfället) inga affärer göras. Socker (är) mera affärslöst. SD (L) 1892, nr 197, s. 3 (i börsunderrättelser). jfr: Spanmålsmarknaden är affärslös. Schulthess (1885). —
-MAN~2.
1) person, som har handel, bankväsende l. industri till yrke. SC 2: 356 (1822). Valerius 2: 238 (1838). Wieselgren Vår samt. 7 (1868).
3) [efter fr. homme d'affaires] person, som har (ngns) affärer om hand. Dalin (1850). De Geer Minnen 2: 251 (1892). —
-MARKNAD~20. På somliga ställen hålles, före den vanliga marknaden, en affärsmarknad, på hvilken större köpslut uppgöras, årspris bestämmas o. s. v. Kindblad (1840, 1867). —
-MORAL~02. —
-MÄNNISKA~200. Gumman hade i all sin tid varit en rask och dugtig affärsmenniska. Kindblad (1840, 1867). Björkman (1889). —
-MÄSSIG~20. öfverensstämmande med hvad som är brukligt l. ändamålsenligt vid affärers skötande. Forssell Stud. 2: 216 (1888). n. ss. adv.: Tavaststjerna Inföd. 114 (1887). —
-OMBUD~02. —
-PAPPER~20. Diskontering .. af .. affärspapper. Skogman Bank II. 2: 54 (1846). Vexlar eller andra affärspapper. C. G. Hammarskjöld i NF 3: 1256 (1880). —
-RÖRELSE~200. (Beskows) fader — en högt aktad affärsman .., — önskade att sonen .. skulle biträda i affärsrörelsen. C. G. Strandberg i SAH 45: 17 (1869). (Provinsens) egentliga affärsrörelse går häröfver (dvs. öfver Umeå). Ill. Sv. 2: 183 (1886). En allmän stockning i affärsrörelsen. Schybergson 2: 193 (1889). —
-SKRIFVELSE~200. Affärsskrifvelser kunna vara formulär till skuldebref och räkningar; frakt- och forsedlar, orlofssedlar, fullmagter, uppgifter till mantalsskrifning, bouppteckning m. m. Norlén Underv. 76 (1885). —
-SPRÅK~2. Verdandi 1884, s. 284. I affärsspråket sägas vexlar .. lyda på kort sigt. Heckscher i NF 17: 793 (1893). —
-STIL~2.
(4, 5) -STÄLLNING~20. Den i allmänhet tryckta affärsställningen. SFS 1868, nr 5, s. 33. Hans affärsställning var rubbad. Schybergson 2: 231 (1889). —
-UPPSATS~02. De så kallade affärs-uppsatserna höra .. ej till området för den uppfostrande undervisningen. Göransson 2: 79 (1877). —
-VERKSAMHET~002. Hans tillgångar medgåfvo att .. fortsätta den förra affärsverksamheten. F. A. Dahlgren i SAH 47: 14 (1871). Den inhemska affärsverksamhetens utveckling. Schybergson 1: 196 (1887). Affärsverksamheten är .. förlamad. AB 1890, nr 7, s. 2. —
-VÄG~2. I affärsväg, i fråga om l. med afs. på affärer. Almqvist Skälln. 22 (1838). Jungberg (1873). Gå affärsvägen, egna sig åt handel o. d. Björkman (1889). —
-VÄN~2. person, med hvilken man under längre tid har affärer, närmast o. i sht sådana, som afslutas till ömsesidig belåtenhet. Jungberg (1873). Wieselgren Bilder 263 (1884). —
-VÄRLD~2. De (folk-) klasser, som ej höra till den egentliga affärsverlden. Rosenberg 40 (1878). Rubbningar i affärsvärlden. Forssell Stud. 2: 137 (1886). —
-ÅR~2. Björkman (1889). Nettovinsten för det affärsår, som slutade den 31 augusti. PT 1892, nr 219, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content