publicerad: 2009
TURBIN tur1bi4n, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tourbine 1868. turbin 1843 osv.)
Etymologi
[liksom d., t., eng. turbine av fr. turbine, bildat till lat. turbo (gen. turbinis), virvel, snurra, till turba (se TURBERA); termen bildad (i samband med en tekniktävling) 1828 av franske ingenjören C. Burdin (1788–1873). — Jfr TURBINIT, TURBO-, ssgsförled]
i sht tekn. om maskin l. motor vari en axel försedd med löphjul l. skiva (med en l. flera skovlar l. blad o. d.) under rotation omvandlar kinetisk energi från genomströmmande vätska l. gas till mekanisk energi. JernkA 1843, s. 189. Med turbiner menas i allmänhet sådana hjul, i hvilka vattnet verkar genom sitt tryck emot skoflarne. JernkA 1861, s. 50. Vid maskinfabriken .. begagnades en af de dervarande, genom vattenkraft drifna turbinerna för att sätta en dynamo-maskin i rörelse. Kruhs UndrV 59 (1884). Gå rundtom, gå rundtom, / din axel, turbin! Fröding Gralst. 61 (1898). (Pansarbåten) Sverige har .. direkt kopplade turbiner med 4 axlar, medan Drottning Victoria har kugghjulsutväxlade turbiner. VFl. 1921, s. 29. (Man kan) kombinera kolvmotorn med en turbin, vilken tillgodogör en del av energin i motorns avgaser. Larsson o. Landin HbFlygn. 110 (1956). — jfr AXIAL-, BACKNINGS-, FULL-, HÖGTRYCKS-, LÅGTRYCKS-, PELTON-, PROPELLER-, RADIAL-, REAKTIONS-, SKEDHJULS-, SKÄKT-, SPEL-, SPIRAL-, STRÅL-, TANGENTIAL-TURBIN m. fl.
Ssgr (i sht tekn.): TURBIN-AGGREGAT. jfr aggregat o. turbo-aggregat. Framtill i ramverket (på lokomotivet) ligga turbinaggregatet och växellådan. 2NF 37: 275 (1924). Vattenfallen, där nu de moderna kraftstationerna med väldiga turbinaggregat ersatt de gamla vattenhjulen. HandInd. 569 (1927). —
-AXEL. jfr axel, sbst.1 2. JernkA 1861, s. 31. Genom på turbinaxeln direktkopplad generator omvandlas ångkraften till elenergi. De Geer SvNatRiked. 1: 127 (1946). —
-BIL. (förr) bil med turbinmotor. GM:s extremt futuristiska turbinbil, Firebird. Motorför. 1955, nr 4, s. 17. —
-BÄDD. (†) underlag för turbin; jfr bädd 5. Å de nybyggda turbinbäddarne äro .. insatta tvänne turbiner om tillsammans 190 hkr. SD 1898, nr 146, s. 6. —
-DRIVEN, p. adj. som drivs med turbin; jfr turbo-driven. En olägenhet som vidlåder turbindrifna fartyg är, att man ej hastigt kan kasta back, och att man måste dessutom hafva särskild turbin för backning. TSjöv. 1905, s. 8. —
-DYNAMO. dynamo som drivs av turbin (för produktion av elektricitet); jfr turbo-dynamo. NDA 9 ⁄ 9 1892, s. 2. En särskild de Lavals turbindynamo ombesörjer belysningen vid slipningarne. TSjöv. 1901, s. 441. —
-FARTYG~02 l. ~20. fartyg som drivs med turbin(motor); jfr -ångare. UB 7: 384 (1874). Tillåtes propellern att rotera på detta sätt, kommer ett turbinfartyg efter ”stopp” att glida fram genom vattnet avsevärt mycket längre än ett likadant fartyg med kolvångmaskiner. Weinberg Sjömansk. 178 (1954). —
-GENERATOR. jfr generator o. turbo-generator. Ett framdrivningsmaskineri för fartyg, där avloppsångan från propellerångmaskinen driver en turbingenerator. SvIndustri 216 (1935).
-HJUL. jfr hjul 2 o. -skiva. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 128 (1868). De Lavals ångturbin .. utgöres af ett turbinhjul .. som sättes i rotation af den genom ett eller flere munstycken utströmmande ångan, som verkar på böjda skoflar i hjulets ytterkant. LB 4: 151 (1904). —
-HUS.
2) turbinkammare; jfr hus 9 b o. -skåp. Vidare omnämndes, att alla turbinhus, utom de allra minsta, numera tillverkas af gjutstål. SD 1898, nr 90, s. 4. —
-HÄSTKRAFT~02 l. ~20. (numera bl. mera tillf.) jfr häst-kraft 2. (Beslutades) att den årliga arrendeafgiften utgår med 8 kr. för hvarje effektiv turbinhästkraft. TT 1901, Allm. s. 176. SFS 1962, s. 175. —
-KAMMARE. kammare (se kammare, sbst.2 6) i vilken turbinens löphjul sitter; jfr -hus 2, -skåp. Det inre (av en partialturbin) är lätt åtkomligt, enär man blott genom att skrufva löst baklocket till turbinkammaren och det yttre lagret kan utdraga axel och turbin. TT 1897, M. s. 105. Kraftstationen omfattar fem turbinkamrar och maskinhall. SvGeogrÅb. 1929, s. 154. —
-MASKIN. (numera bl. mera tillf.) jfr maskin 1 o. -motor o. turbo-maskin. TSjöv. 1905, s. 196. Turbinmaskin .. (dvs.) en modern rotationsmaskin med en à två turbiner på propelleraxeln. Smith 392 (1918). —
-MASKINERI. jfr maskineri 1 o. -aggregat. TT 1904, Allm. s. 308. Fartyget har bl. a. två processdatorer – en som styr turbinmaskineriet. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 33. —
-MOTOR. motor som drivs med turbin; jfr -maskin o. reaktions-, turbo-motor. Lundell (1893). Den typ av turbinmotor, som användes för ren reaktionsdrift i flygplan. Larsson o. Landin HbFlygn. 110 (1956). —
-PUMP. pump som drivs av turbin, turbokompressor; jfr centrifugal-pump. SvT 1852, nr 183, s. 4. Turbinpumpar .. ha helt nyligen kommit i bruk. Apparaten utgöres af en ångturbin och en mycket enkel propellerpump. LB 3: 293 (1902). —
-REGULATOR. jfr regulator 2 a. TT 1874, s. 134. Förändring af turbinens pådrag och afstängning sker genom förskjutning af en i munstycket anbragt central nål manövrerad automatiskt af en turbinregulator. 2NF 30: 348 (1920). —
-SKIVA. skiva (ss. del) i turbin; jfr -hjul. Turbinskifvans passiva motstånd. TT 1898, Allm. s. 41. —
-SKOVEL. skovel på turbinhjul l. turbinskiva. JernkA 1879, s. 468. Malfors kraftverk, från vars damm vattnet faller nära trettio meter ner mot turbinskovlarna. TurÅ 1948, s. 201. —
-SKÅP. (numera föga br.) turbinkammare; jfr skåp, sbst.1 1 d. JernkA 1875, s. 313. Det uppdrogs .. åt en svensk firma att företaga ett turbinutbyte, varvid firman ansåg sig kunna behålla turbinskåp, sugrör, lager, regulatorer m. m. TT 1932, Allm. s. 215. —
-STERILISATOR. (förr) sterilisator som drevs av turbin. KatalIndUtstSthm 1897, s. 190. Turbinsterilisatorers värmeöfverföringsförmåga. JernkA 1898, s. 79. —
-SUMP. sump (se sump, sbst.1 3) varifrån vatten förs till turbin. TT 1900, M. s. 2. Vattnet inledes i en s. k. turbinsump, hvarifrån det flyter ned i ett rundt schakt, vid hvars nedre del turbinen befinner sig. 2UB 2: 493 (1901). —
-ÅNGARE. (förr) ångfartyg som drevs med turbin(motor); jfr -fartyg. Det nyaste i fartygsbyggnadsväg är turbinångare. PT 1904, nr 236, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content