SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1906  
BESVÄR besvä4r l. -svæ4r (besvä´r Weste), n. ((†) f. (l. m.?) Oxenst. brefv. 3: 125 (1627: en treffligh besvär). Anm. Det kan ej afgöras om ordet i följ. ex. är sg. f. (l. m.?) l. pl. n.: Oxenst. brefv. 5: 85 (1616: medh står besver), Växiö domk. arkiv 1676, nr 246 (med stoor beswär), Växiö domk. akt. 1679, nr 187 (stoor beswär)); best. -et; pl. = ((†) -er Voigt Alm. 1679, s. 12).
Ordformer
(besvär Gustaf ii Adolf 574 (1613) osv. -sver Oxenst. brefv. 5: 85 (1616), Därs. 449 (1627))
Etymologi
[liksom d. besvær, n., sannol. efter t. beschwer, f. o. n., l. mnt. beswer, n., till beschweren, besweren (se BESVÄRA, v.1); jfr holl. bezwaar, n., äfvensom t. beschwerde, f. Ordet tyckes hafva kommit i bruk i början af 1600-talet och snart nog undanträngt de förut i samma anv. brukliga BESVÄRING, sbst.1, o. BESVÄRNING, sbst.1]
I. motsv. BESVÄRA, v.1 I.
1) [jfr mnt. myn harte is darvan so vul bodruck, yammerr vnd boswer, t. alle ehr ist beschwer, äfvensom motsv. anv. i holl.] (†) motsv. BESVÄRA, v.1 I 2.
a) betungande, belastande; jfr BESVÄRELSE, sbst.1 1 a, BESVÄRING, sbst.1 I 2 a, BESVÄRNING, sbst.1 I 1. Jesuviterne skulle taga tillfelle af dhe Swenskas oenigheet och upryckia konungen (dvs. Sigismund) till religionens förändring och samweternes beswär. Gustaf ii Adolf 90 (c. 1620).
b) konkretare: börda (som tynger l. trycker psykiskt l. moraliskt, ss. syndabörda, ålderdomens börda osv.); tunga; betryck; (tyngande) bekymmer; jfr BESVÅRNING, BESVÄRING, sbst.1 I 2 b; stundom svårt att skilja från II 2. Dernäst hafwer iag ock intet utan beswär förnummit, at eder (dvs. Ebba Brahe) är mot .. at iag widare skal fortfara at drifwa den sak (dvs. frågan om giftermål). Gustaf ii Adolf 574 (1613). Ålderdom i sigh sielffuer är / En siukdom oc ett stort beswär. Wallius Likpr. ö. Bielke 29 (1623); jfr II 2. Rättsinnige Vndersåtare moste vnderstödia Rijkzens beswär, oc hielpa til at draga tungan. J. Matthiæ 1: 491 (”500”) (1658); jfr 2. Esse in maximis molestiis: Hafva mycket besvär på sig. Schenberg (1739; under molestus). På det en blödig syndare sina besvär kunde ensligen uptäcka (för bisktfadern). Bælter Cerem. 521 (1760). jfr: Då skulden till en mindre behagelig utgång .. skulle läggas mig till last och besvär. Höpken 2: 175 (1752). — jfr SAMVETS-BESVÄR.
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. holl. samt t. beschwer o. beschwerde; med afs. på bet.-utvecklingen jfr ONUS, TUNGA] motsv. BESVÄRA, v.1 I 3; jfr BESVÅRING 1, BESVÄRING, sbst.1 I 3, BESVÄRNING, sbst.1 I 2.
a) (†) betungande, belastande. Sigh förvthan Menighe mans beswär förkoffrandes. Schroderus Uss. K 1 a (1626); jfr b.
b) kam. om (på medborgare l. gods hvilande) skyldighet att utgöra viss prestation till stat l. kommun l. om dylik prestation; i sht i fråga om prestationer som, i motsats till skatter o. afgifter, afse att omedelbart fylla ett visst statsbehof; skyldighet, onus, tjänstbarhet. Skatter och besvär. Personella l. personliga besvär, besvär som utgöras af hvarje medborgare som uppnått en viss ålder. Reella besvär, besvär som utgöras efter ägande fastighet. Rudbeckius 4 Pred. D 2 a (1634). Stockholms besvär haffva i långh tijdh icke varitt så lindrighe, som the nu ähre. RP 7: 195 (1638). Att ingen tull heller besvär skall härefter må lägges på Svensk skep och godz, som löpa eller föras genom Sundedt. mehra ähn .. ankar-penningar (m. m.). A. Oxenstierna Skr. 1: 602 (1644). När svåra tider äro, när krig lenge wahrar, och vtlagorna och beswären åhrligen tiltaga. Swedberg Dav. § 72 (1713). (Vissa kyrkohemman) befrias för alle Kronans besvär. Publ. handl. 1: 489 (1723). De allmänna Besvären bestodo dels i ständiga och vissa Räntor, dels i obeständiga och ovissa Bevillningar. Botin Hem. 2: 138 (1756, 1789). Reella skatter och besvär. Rabenius Kam. § 304 (1825, 1832). (För rikets) behof ålagda allmänna besvär. Sammandrag af förf. ang. finansv. 2: V (1868). Hvilka besvären åligga. .. Huru besvären utgöras. Därs. VI. Den .. äldre formen för samhällsmedlemmarnes bidrag till det allmänna, den personliga tjänstskyldigheten, är .. icke alldeles upphäfd. Hos oss .. förekommer den under namn af besvär. Sohlman Skatt. 4 (1888). Bland de besvär, som hos oss förekomma är att märka: beväringsskyldighet, rotering, rusttjänst, inkvartering, vägunderhåll och uppförande af vissa allmänna byggnader o. s. v. Därs. — i numera obr. förb. At Beswär på Skiep och Godz lindrigt sättes, ty högtsatte Beswär belasta. Risingh Kiöph. 18 (1669). — jfr BROBYGGNADS-, BYGGNADS-, BÅTSMANSRUSTNINGS-, DAGSVERKS-, FORTSKAFFNINGS-, FRÄLSERUSTTJÄNST-, FÄRJHÅLLNINGS-, GÄSTGIFVERI-, HANDRÄCKNINGS-, INDELNINGS-, INKVARTERINGS-, JORD-, KAVALLERIRUSTNINGS-, KRIGS-, KRONO-, KRONOBREFBÄRINGS-, KRONOSKJUTS-, KUNGSSKJUTS-, ROTERINGS-, RUSTNINGS-, RUSTTJÄNST-, SKATTE-, SKJUTS-, SKJUTSNINGS-, SKOGHÅLLNINGS-, STATS-, STÄNGSEL-, TJÄNSTE-, TULL-, VÄGBYGGNADS-, VÄGHÅLLNINGS-, VÄGLAGNINGS-BESVÄR m. fl.
c) jur. om skyldighet l. prestation l. inskränkning i äganderätten som åligger enskild person l. fastighet gentemot annan enskild person l. fastighet; i sht (särsk. i förb. besvär och last): servitut. Om flere förplichta sig til något, böra the alla vara dehlachtige i besväret. Nehrman Inl. t. jur. civ. 165 (1729). Lider någon märkeligit besvär af annars mans hus, såsom af takdrop, mörker, fenster, gluggar, vatndrägt, och annat mehn .. hafve .. han rätt til lösn. JB 7: 5 (Lag 1734). Om besvär och last, som granne af annan tola bör, eller ej, döme Rådstufvurätt. RB 10: 20 (Därs.). Vid egostyckning må, i den mån sådant är vid laga skifte tillåtet .. besvär eller last till förmån för viss hemmanslott läggas å annan sådan lott. SFS 1896, nr 41, s. 3. jfr: Härtill kommer, att vår lag .., när den talar om ”besvär och last”, ord, som i vårt språk svara mot det egentligen latinska ordet servituter, endast afser Prædialservituterna (dvs. servituter å fast egendom). Schrevelius Civilr. 2: 131 (1847, 1857).
d) (†) om prejeri o. d.: börda, tunga; jfr BESVÄRA, v.1 I 3 a, BESVÄRELSE, sbst.1 1 b slutet, BESVÄRING, sbst.1 I 3 b, BESVÄRLIGHET 1. (Personer) hwilka på Torgh och i Bodar, hålla sijna Röfware Kuulor, ther man af them fattigom mycket tager, gör nya beswär på Folcket, ett och annat högt stegra. Rudbeckius Luther Cat. 104 (1667).
II. motsv. BESVÄRA, v.1 II.
1) [jfr mnt. befarden sick darher mehr beschweres van den benachbarten forsten] (†) motsv. BESVÄRA, v.1 II 1: förfång; intrång; förtret; skada; ondt; olycka; jfr BESVÄRING, sbst.1 II 1, BESVÄRNING, sbst.1 II 1. Affwäria och förekomma Blodzvthgiutelse och andre beswär, som Krijgh och Öhrligh medh sigh föra. Schroderus Uss. L 3 a (1626); jfr 2. H(ans) K(ungliga) M(ajestä)tt haffver frelst dett (dvs. fäderneslandet) .. ifron de Danskass förtryck och besver. Oxenst. brefv. 5: 449 (1627). Mine landzmäns beswär gå migh .. hårdt till hiertat. Gustaf ii Adolf 527 (1629); jfr 2. Skada, beswär, olycka. Lex. Linc. (1640; under malum). Gref. Steenbock .. effterlembnade vthi Olive 40. Ryttare, hwilke dock dhem dher boendes, inthet beswär tilfoga. N. Av. 24 jan. 1656, nr 2, s. 4.
2) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] motsv. BESVÄRA, v.1 II 2: obehag, olägenhet; besvärlighet, svårighet; förr äfv. starkare: vedervärdighet, vedermöda, trångmål, bekymmer; jfr BESVÅRING 2, BESVÄRHET, BESVÄRING, sbst.1 II 2, BESVÄRLIGHET 2, BESVÄRNING, sbst.1 II 2; stundom svårt att skilja från 3. Falla l. blifva l. vara (ngn) till besvär. Jag hoppas jag inte kommer till besvär. Bekymmer l. bry l. tråk och besvär. En liten tid vi lefva här / Med mycken möda och stort besvär, gammal danslek (Eggeling Nu är det jul 36 (1866, 1905)). Lex. Linc. (1640; under ærumna). Är wåhrt folck ännu af förra nöd och uthståndne beswähr nog uppfriskat? A. Wollimhaus (c. 1669) i 2 Saml. 1: 118. Iagh (har) dragitz med otalige beswär och olägenheter. Reenhjelm Olof Tr. Föret. 3 (1691). Debarassera, draga sig vtur beswäret. Swedberg Schibb. 262 (1716). To bring one into trouble, giöra enom besvär, skaffa enom förtretligheter. Serenius (1734; under trouble). Vara någon til besvär. Sahlstedt (1773). I motgång och besvär han (dvs. Gustaf Vasa) sina dygder öfvat. Kellgren 1: 19 (1786). Lätt mannens börda blir, och ljufva de besvär / Han delar med en älskarinna. Stenhammar 184 (c. 1798). Den mest sorgfria ålder .. saknar icke sina besvär. Lehnberg Pred. 3: 73 (c. 1800). När man spelar öfver, / Så är, naturligtvis, en tredje till besvär. Leopold 1: 326 (1808, 1814). Lifvets mödor och besvär. Ps. 1819, 218: 7. Jag kämpat länge nog med brister och besvär: / Nu längtar jag till ro. Därs. 473: 1. Det är långt ifrån, att en sådan nybyggare. faller Lapparne till besvär och intrång. Læstadius 1 Journ. 321 (1831). Bekymmer och besvär åtfölja äfven rikedom och höghet. Franzén Tal 454 (1834, 1835). I några benådningsfrågor hade jag ock besvär att komma till rätta med kronprinsen. De Geer Minnen 1: 182 (1892). Hvem har det ej någon gång händt, att han kommit till besvär, då han trott sig vara mycket efterlängtad. Wirsén i PT 1902, nr 89 A, s. 3. — särsk.
a) i numera obr. förb. Ändoch ded i förstone väl haffver hafft sine besvär. A. Oxenstierna Skr. 1: 615 (1620). Til then andre, och särdeeles til then tridie och sidste Terminen faller intet beswäär medh, them (dvs. penninglånen) til at vpbringa. Schroderus Uss. G 4 b (1626). Höst och våhr, då man lider stort besvär ifrån Tranås den diupa vägen tre stora mihl till Ystedt. 2 RARP I. 2: 355 (1720). Han sade: at jag hade mig sielf i närvarande besvär störtat, igenom min hårdnackenhet. Humbla 310 (1740). Sätta sig i besvär. Serenius (1741). Stäket skulle de straxt i grund nederbryta, samt stå en för alla och alla för en, uti de besvär, som detta beslut kunde föda af sig. Celsius G. I 33 (1746, 1792). At födas i et högt stånd, är blott en fördelaktig händelse, som äger sit besvär. Tessin Bref 1: 59 (1751).
b) motsv. BESVÄRA, v.1 II 2 b, i fråga om åkomma, lyte o. d.; jfr BESVÄRING, sbst.1 II 2 slutet.
α) (numera knappast br.) i uttr. hafva besvär af, besväras l. hafva men l. lida af (en åkomma o. d.). Vår Bisp har varit sjuklig; haft besvär af Svindel etc. Porthan Bref t. Calonius 29 (1793).
β) (†) konkretare: anfall (af sjukdom) krämpa, åkomma; jfr BESVÄRLIGHET 2 b. Beswärer aff kalle Hufwudflusser ögne- och Tandewä(r)ck. Voigt Alm. 1679, s. 12. Ach! Om kapellets bild den samma kraft / Än skulle äga, som den fordom haft, / Att ej blott kroppsliga besvär fördela; / Men äfven kärlekssjuka hjertan hela. Franzén Skald. 3: 225 (1824, 1829). jfr: Om the (dvs. andra partens brottslighet, sjukdom o. dyl. fel) warit bägge Delarne kunnige, then Tijden Trolofningen skedde, hade wisserligen then ena Parten, som är frij för sådane Beswär, sig annorledes betänckt. Kyrkol. 16: 3 (1686). — jfr LUNG(E)-BESVÄR.
c) (numera knappast br.) motsv. BESVÄRA, v.1 II 2 d, i fråga om brister, hinder o. d.; jfr BESVÄRLIGHET 2 c; i uttr. hafva besvär af, besväras af, vara behäftad l. bekajad med. Jag tror ock att intet språk än varit, om ej Hebreiskan .., som icke haft eller har besvär af någon skiljaktighet i skrifsättet. Hof Skrifs. 70 (1753). — jfr SVÄLJNINGS-BESVÄR.
d) (†) närmande sig bet.: brist (på), ondt (om); jfr BESVÄRLIG 4 b. På Näring (dvs. födoämnen) bliffuer stort beswär. Sigfridi F 3 a (1619). Ty bliffuer här nu en treffligh (dvs. ofantlig) besvär om peningar i landit, aldenstundh mynten nu aldeles stilla ligge. Oxenst. brefv. 3: 125 (1627). Här är stort besvär effter sädes arter (dvs. ärter till utsäde). Växiö domk. arkiv 1686, nr 25.
3) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] motsv. BESVÄRA, v.1 II 3: omak, möda, (besvärligt) arbete l. bestyr (se d. o. 3); ”sjå”, göra; bry, bråk; jfr BESVÄRING, sbst.1 II 3, BESVÄRLIGHET 2; i sht koll.; stundom svårt att skilja från 2. Besväret går väl an, men kostnaden är värre. Det är icke besvär(et) värdt l. värdt besvär(et), det lönar icke mödan. Göra l. förorsaka l. vålla (ngn) besvär; jfr 2. Medföra l. vara förenad med besvär. Göra sig (mycket) besvär med l. för ngn l. ngt. Hon brukar aldrig se på besväret. Du kan tro jag hade ett (fasligt) besvär med honom, innan jag fick honom med mig hem. Rädd om besväret l. (i sht i Götal.) för besvär, äfv. för besväret, bekväm l. maklig af sig. Kärt, onödigt besvär. Min domkyrkia först färdigh ähr, / hon wpbygdes medh stort beswär. Messenius Christm. 257 (c. 1616). Dett är lithett beswär, att förwahra en Nyckel. RARP 3: 374 (1644). Så trötha, / .. Ath med wår Egen kropp wij hafwe nog beswär. Börk Dar. 641 (1688). För theras (dvs. exekutorernas) ther wid (dvs. vid utmätningen) hafwande omak och beswär. Schmedeman Just. 1380 (1694). Man moste så skrifwa at läsaren vtan beswär kommer på meningen. Swedberg Schibb. 10 (1716). Herre, på hvad sätt skal jag förnöja eder för det besvär som I hafven haft för min Son? Lagerström Bunyan 2: 100 (1727; yttradt till en läkare). Visse personer .. giorde sig mycket besvär med allahanda Förslagers framgifvande. Dalin Arg. 1: 47 (1733, 1754). Tusend tack för Brors myckna besvär med mina Commissioner! Porthan Bref t. Calonius 210 (1795). Med fyrti år på nacken / De streta med besvär, / Tungt i den branta backen, / Der Lyckans tempel är. Lenngren 16 (1797). Bevars, hvad ni gjort er besvär! Dens. 65 (1800). Då han gjort sig besvär att söka oss. Berzelius Reseant. 152 (1818). Önskar herr Benjamin Isak, att jag söker upp Kongl. sekteren hemma, och varnar honom? hvad får jag för besväret? Almqvist Drottn. j. 192 (1834). Kärt besvär förgäfves. Hagberg Shaksp. 6: 157 (1849; eng. Love's labour's lost; titel på skådespel). Knektarne .. dränkte dem för att spara skarprättaren besväret. Cederschiöld Riehl 2: 72 (1878). Metoder finnas ju i mångfald blott man begagnar sundt förnuft och ej är rädd om besväret. Stenfelt Skepparlif 24 (1903). Jag fick ett blått öga för besväret. Wenström o. Harlock (1904). Ni är bra vänlig, som gjort er allt detta besvär. PT 1905, nr 213, s. 3. — (föga br.) Räkna på sitt besvär. Hahnsson (1884). — jfr BRÖLLOPS-BESVÄR. — särsk.
a) med ironisk anstrykning, om onödig beställsamhet o. d.; jfr BESVÄRA, v.1 II 3 c α. Utan at Herrar Männer behöft gjöra sig besvär. SP 1779, s. 326. Ryktet .. gör sig nog mycket besvär med min lilla person. Björn Den besynn. 67 (1792). Se så, hvad fick du för ditt besvär? Rydberg Ath. 105 (1859, 1866; yttradt till en kvinna som fåfängt sökt få gifva mat åt pelarhelgonet Simon; uppl. 1876: möda).
b) (numera föga br.) om viss(t) syssla l. göromål; bekymmer; i sht i pl.: omsorger, bestyr (se d. o. 3 a); stundom närmande sig I 1. Allehanda Syslor och beswär. Verelius Ind. 82 (1681). The mång Beswär / Som Moders Nampn ju medh sigh bär. 2 Saml. 13: 52 (i citat fr. 1683). Werldzlig beswär och bekymmer. Swedberg Sabb.-ro 102 (1705, 1710). Mer och mer mitt hjerta snärdes / I verldens nöjen och besvär. Ps. 1819, 220: 3. Kärleken medför så många besvär! / .. Sjunga duetter, / Skrifva biljetter. C. F. Dahlgren 1: 66 (1825). (†) Lekamlighe Beswär. L. P. Gothus Pest. 29 b (1623). Hwar är en Vsell werldsens Träl, / Full aff beswär i alla tijda. Arvidi 148 (1651). Emedan E. Excellens för så stora Riksens besvär ei kan altid vara tilstädes och se på Academiens tilstånd. Rudbeck Bref 25 (1663). Iagh ursektade migh vara omöieligit för åtskilliga oundvekeliga besvär att så på stunden resa kunna. Därs. 30. — jfr KONUNGA-, KRIGS-, REGEMENTS-BESVÄR.
III. [jfr t. beschwerde i motsv. anv.] motsv. BESVÄRA, v.1 III 2: klagomål gm hvilket missnöje uttalas l. (på vederbörligt sätt) anmäles öfver förhållande l. förfarande osv. hvarigenom klaganden anser att hans rätt blifvit för nära trädd l. kränkt l. eljest en orättvisa l. olaglighet begången; klagomål; klagan; numera bl. i pl.
a) (numera knappast br.) motsv. BESVÄRA, v.1 III 2 a, i allm.: klagomål; klagan; jfr BESVÄRELSE, sbst.1 2, BESVÄRING, sbst.1 III a, BESVÄRNING, sbst.1 III a. Et möte af Sweriges och Danmarks Rikes Råd om Rikernes beswär. A. Brahe (1624) hos Loenbom Anecd. 3: 227. Om nogon war som hade beswär Emoot Oloff Möllare .. at han maal orichtigt. Växiö rådstur. prot. 1646, s. 158. Att E(ders) H(öggrefliga) Excellens med nåde och tolamod uptager mina antingen skriffteliga eller munteliga besvär. Rudbeck Bref 41 (1666). Om några besvär vid ryska hofvet elljest emot riksrådet gref Tessin anföras skulle. Höpken 2: 54 (1746). Drotningen af Engeland, som inskickat enahanda besvär (dvs. klagomål öfver liden skada). Dalin Hist. III. 2: 127 (1761). Utan at vårda höra mina besvär, mina skäl, min klagan. SP 1779, s. 85.
b) [jfr fr. le cahier des doléances présenté par l'ordre des paysans] (till 1866) om framställning vid ståndsriksdag till regeringen af ett särskildt riksstånd l. två l. flere riksstånd i förening angående förh. som gifvit anledning till missnöje l. angående önskemål o. d.; äfv. om liknande framställning af ett stånd l. en korporation o. d. i ett län l. härad till vederbörande lokalstyrelse l. (gm representanter i riksdagen) till regeringen; jfr BESVÄRA, v.1 III 2 b. Resolution och förklaring på the beswär, Postulater och Klagepuncter, som aff menige Rijkzens Almoge .. ingifne .. äre. (1627; titel). När dee (dvs. borgarna i Riga) öffver detta haffva sigh besvärat, haffver Gubernatoren deres besvär intet medh någon synnerlig hjelp kunnat optaga. RP 6: 189 (1636). Ridderskapet haffver inlagdt itt besvär, som skedde dem intrång i deras privilegier. Därs. 405. Uppå Riksdagen (böra) hvart och et Stånds gravamina och besvär .. af Ständerne upptagas. RO 1723, § 13. Allmogens .. allmänne Besvär vid sist öfverståndne Riksdag. Publ. handl. 7: 5338 (1762). Hvart Stånds allmänna och enskilda besvär utarbetades af det för sådant ändamål af Ståndet tillsatta utskott. Carlson Riksd. 1680 19 (1860). Den vanliga brefvexling emellan regering och ständer, som egde rum medelst framställning och besvarande af besvär, saknades icke heller vid denna riksdag (dvs. 1693). Dens. Hist. 5: 247 (1879). Besvären, som under frihetstiden varit allmänna riksdagsfrågor, som handlagts af allmänna besvärsdeputationen, voro .. nu (dvs. efter 1772) liksom före denna tid enskilda frågor mellan konungen och vederbörande stånd. Vessberg Sv. riksd. 1772—1809 62 (1889). — jfr RIKSDAGS-BESVÄR.
c) adm. om klagan öfver beslut l. åtgärd som faller under administrativ myndighets bedömande; jfr BESVÄRA, v.1 III 2 b, BESVÄRING, sbst.1 III b, BESVÄRNING, sbst.1 III b. Anföra, äfv. (i sht förr) andraga besvär öfver, äfv. mot valet. Ingifva (sina) besvär till kungl. maj:t. Inkomma med (sina) besvär till, äfv. hos länsstyrelsen. Underdåniga besvär. Skulle Församlingen i Consistorielle Gäll ei vara nögd med de af Consistorio affärdade 3:ne Prästmän (dvs. de 3 på förslag uppförda), .. gifve Församlingen sådant Consistorio vid handen, .. hvilka besvär hos Kongl. Maj:t andragas. Publ. handl. 2: 1551 (1739). Nu .. äro besvären (öfver förslaget till det lediga lektoratet) remitterade till Biskopens och Consistorii förklaring. Porthan Bref t. samt. 53 (1782). Sina besvär deröfver (näml. öfver tjänsteförslag, äger den missnöjde att) ingifva .. i Ecclesiastik-Departementet. SFS 1852, nr 20, s. 54. Medlem af kommunen, som åt kommunalstämmans .. beslut .. ej nöjes, äger rätt att .. deruti rättelse söka genom besvär, hvilka böra till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifvas. Därs. 1862, nr 13, s. 25. Är någon missnöjd med val till Riksdagsman i Andra Kammaren, må han deröfver anföra besvär hos Konungens Befallningshafvande i valorten. RO 1866, § 22. Besvär i debiteringsfrågor. SFS 1895, nr 37, s. 4. Besvären (öfver riksdagsmannaval) kunna afse rösträtten och dess utöfning, valsedels giltighet och den valdes valbarhet (m. m.). Aldén Medb. 1: 56 (1896). Besvär öfver lägre förvaltande myndigheters beslut gå till öfverordnade sådana och i allmänhet i sista hand till k. m:t i statsrådet. 2 NF 3: 142 (1904). — särsk.
α) i numera obr. förb. Lars Perssons hustru skall behålla dee 15 t(unno)r spanmål, som besvär ähre gjorde på uthi Cammaren. RP 4: 57 (1634). Til thetta Consistorium kan och appelleras, hwar (dvs. därest) nogon Förman, hafwer it wiehtigt och retmätigt beswähr emot sina underhafwande, eller nogon af them emot Biskopen. Laurelius i KOF II. 1: 389 (1659). Jag .. giör (ogärna) beswär öfver min Collaboratore. Växiö domk. akt. 1686, nr 201.
β) (mindre br.) konkretare: besvärsmål. Antalet besvär, som pröfningsnämden har att i år afgöra, uppgår till 333. GHT 1895, nr 221 A, s. 3.
d) jur. motsv. BESVÄRA, v.1 III 2 b δ, om klagan vid högre domstol öfver underrätts utslag (i brottmål o. i vissa fall i civilmål) l. utslaget förutgående beslut (i civilmål); jfr BESVÄRING, sbst.1 III b, BESVÄRNING, sbst.1 III b samt KLAGAN, MISSNÖJE, REVISION, VAD. Anföra besvär öfver (ngt), äfv. (e)mot (ngt), öfverklaga. Inkomma med, ingifva, äfv. (i sht förr) inlägga (sina) besvär i hofrätten. Inskicka l. insända sina besvär till hofrättens advokatfiskal. Fullfölja sina besvär (hos högsta domstolen). Till pröfning upptaga l. pröfva besvär. Utslag på l. öfver besvär af N. N. När någre framkomme med sådane Beswär, då må Hoffrätten fuller taga saken op. Schmedeman Just. 163 (1615). At the .. innom 8 dagar efter Cämners-Domen .. inläggia sina beswär emot Cämners-Domen. Därs. 996 (1686). Med sine beswär emot Ciämners Rättens Domar uti Rådstugun at inkomma. Därs. 1274 (1690). Nu äro besvären i rättan tid i Hofrätten ingifne. UB 9: 4 (Lag 1734). Besvärens fullföljande. Förkl. ö. lagens stadg. 23 mars 1807, s. C 4 a. Om besvären utställas till förklaring. Lundequist Jur. handb. 42 (1832, 1861). Vägrad eller fördröjd rättsskipning .. var den egenteliga och ursprungliga grunden för rättigheten att anföra besvär. Nordström Samh. 2: 608 (1840). Om .. anförda besvär pröfvas, utan att klagandens vederpart deröfver varder hörd. SFS 1851, nr 55, s. 5. NF 2: 405 (1877; se under BESVÄRA, v.1 III 2 b δ). Vad användes endast mot underrätts hufvudsakliga beslut i civilmål .. och kan aldrig användas i brottmålsprocessen eller emot utslag i rättegången; det rättsmedel, som benämnes besvär, användes åter företrädesvis i dessa fall, men är dock, enligt särskilda lagbud, användbart äfven emot vissa hufvudsakliga civila domslut. Broomé Civilpr. 284 (1880, 1890). Ändring i underrätts slutliga utslag i brottmål skall sökas genom besvär. SFS 1901, nr 38, s. 10. Till Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt. Öfver Svartlösa häradsrätts den 10 innevarande juni meddelade och här bifogade utslag i mål emellan (N. N.) .. å ena samt mig å andra sidan angående ansvar och ersättning för oloflig jakt .. får jag härmed vördsamt anföra besvär. Advokaten 997 (1902; i formulär till besvärsskrift). H. fullföljde sina besvär, hvilka af hans fader och åklagaren bestredos. 1 NJA 1905, s. 98. — (†) Angifwa sine beswär för dhen .. HofRätt, hwarest Consistorium är belägit. Kyrkol. 1686, s. 228 (1687). Föra besvär över något. Schultze Ordb. 5242 (c. 1755). — jfr NULLITETS-BESVÄR.
IV. (†) bergv. om bergmassa som afskär stenkolsflöts; förtryckning. M. Triewald i VetAH 1: 108 (1739). Besvär kallas de Stenvallar, som afskära Stenkolsflötserne uti Grufvor. Rinman (1788). Deleen (1814; under crin).
Ssgr (i allm. till III): A: (II 2, 3) BESVÄR-FULL 03~2. (föga br.)
1) om person: svår, besvärlig. Eros, säger Anakreon, är grym och besvärfull. Tranér Anakr. 135 (1833). Ett huskors, ett besvärfullt. Risberg Aischylos Agam. 26 (1890).
2) om sak.
a) full af svårigheter, besvärlig. Vid inträdet på embetsmannens besvärfulla väg. Wingård i SAH 19: 85 (1837, 1841).
b) (knappast br.) präglad af bekymmer; bekymrad; om utseende o. d. En möda, som tydligt målade sig i hennes ansigte genom sorgliga och besvärfulla drag. Almqvist Törnr. b. 1: 5 (1839).
-PUNKT, se B.
B: (III c, d) BESVÄRS-ANVISNING03~020. (numera knappast br. utom i Finl.) besvärshänvisning. Rabenius Kam. § 50 (1825, 1832). Uti utslag och resolutioner, öfver hvilka besvär få anföras, skall behörig besvärsanvisning meddelas. FFS 1894, nr 50, s. 32.
(II 3) -BACKE~20. (föga br.) besvärlig backe.
a) i eg. bem. Vagnen .. hann kort derpå upp till höjden af vår besvärsbacke. Cygnæus 6: 583 (1851). Anm. I best. form förekommer ordet (sannol. tidigare) ss. namn på en lång o. brant backe i Sthm. b) [jfr BACKE, sbst.3 2 a β α' o. ex. från 1797 under BESVÄR II 3] bildl. På höjden af ärans besvärsbacke. Ridderstad 3: 115 (1847, 1862). Den akademiska befordringens väg (är) en lång besvärsbacke. E. C. Tegnér i Nord. tidskr. 1898, s. 204.
(III c) -BOK~2. [efter t. beschwerdebuch] bok i hvilken trafikant får anteckna sina anmärkningar l. klagomål; i fråga om sv. förh. särsk. om bok som för dylikt ändamål på järnvägsstation hålles tillgänglig för den trafikerande allmänheten. Besvärsboken insändes till vederbörande trafikbefäl, åtföljd af de förklaringar eller erinringar, som stationsföreståndaren finner saken påfordra. 2 NF (1904).
(III b) -DEPUTATION~0102 l. ~0002. jfr -UTSKOTT. (förr) 2 RARP 4: 313 (1727). Allmänna besvärs-deputationen. Rydin Sv. riksd. II. 2: 33 (1879; i fråga om 1723 års riksdagsordning). Besvärsdeputationens yttranden hänskötos icke till stånden, utan hade omedelbart samma giltighet som riksens ständers beslut. Schybergson Finl. hist. 2: 130 (1889).
-FRI~2. (föga br.) jfr -LÖS. särsk. till BESVÄR II 3. Jag (har) velat .. göra för dem (dvs. mina läsare) lätt och besvärsfritt att återfinna mina exempelverser. Kræmer Trestafv. ord 4 (1899).
(III c, d) -FRÅGA~20. jfr -MÅL 3. Dalin (1850).
(III c, d) -GRUND(ER)~2. Dalin (1850).
(III c, d) -HANDLING~20. Weste (1807). SFS 1877, nr 31, s. 48. Finner hofrätten någon böra öfver besvären höras, vare klaganden pligtig att uttaga besvärshandlingarna och tillställa vederparten desamma. FFS 1895, nr 37, s. 57.
(III c, d) -HÄNVISNING~020. anvisning om hvar o. inom hvilken tid besvär kunna anföras; jfr -ANVISNING, -UNDERVISNING. SC 2: 377 (1822). Lundequist Jur. handb. 42 (1832, 1861). Börande i alla utslag, hvaröfver klagan föras må, fullständig besvärshänvisning meddelas. SFS 1891, nr 60, s. 17.
(III c) -KAMMARE~200. (fordom) afdelning af kammarkollegium hvilken hade att granska landsstatens räkenskaper; jfr REVISIONS-KAMMARE samt KAMMAR-REVISION, -RÄTT. Effter dedh .. att läredrengen Lars Hindrichsson vdhi beswärs Cammaren hafwer ingen lön bekommit. Kammarkoll. reg. 15 april 1629. I afseende på sjelfva granskningen (af vederbörande uppbördsmäns redogörelser) .. finner man i slutet af Gustaf II Adolfs regering en afdelning af kammarkollegium, kallad besvärskammaren under besvärskamereraren. År 1635 förändrades respektive benämningar till revisionskammaren och revisionskommissarien. Linde Finansr. 28 (1887).
(III c) -KAMRERARE~0200. (fordom) tjänsteman som hade ledningen af besvärskammaren. Beswärs Cammerererne för alle beswär som vthaf Special Rekningerne heele åhret giorde äre. Landt. instr. 402 (1631). Linde Finansr. 28 (1887; se under -KAMMARE). Till (räkne-)kammarens ordinarie stat hör .. den besvärskamrerare, som inträder i längderna 1630. Edén Centralreger. utveckl. 225 (1902).
-LÖS~2. (föga br.) jfr -FRI. särsk. till BESVÄR II 3: (som göres l. sker) utan besvär. Afyttringen har också skett mycket besvärslöst, emedan fiskköpare .. alltid varit tillstädes och tillhandlat sig fisken, så snart den uppfångats ur vattnet. O. Andersson i Förh. o. upps. 18: 156 (1904).
-MÅL~2.
1) [jfr KLAGOMÅL] (numera knappast br.) = BESVÄR III a. Besvärsmålen tystnade. Lagerbring 2 Hist. 1: 91 (1778, 1784). Danmarks besvärsmål emot Sverige. Hallenberg Hist. 4: 823 (1794).
2) (förr) = BESVÄR III b. A. J. Nordenskiöld i Förh. o. upps. 16: 192 (i handl. fr. 1753). Detta Ridderskapet och Adelens besvärsmål blef Rådet communiceradt. Schönberg Bref 3: 53 (c. 1780). Svedelius i SAH 54: 188 (1879).
3) till III c o. d: mål som gm besvär dragits inför högre myndighet l. domstol; jfr -FRÅGA, UNDERSTÄLLNINGS-, VADE-MÅL. Uti besvärs måhl öfver Domare. Abrahamsson 591 (1726). Hof-Rätten (bör), så snart någonsin giörligit är, företaga eller afgiöra sådane besvärsmål. Nehrman Pr. cr. 257 (1759). Administrativa besvärsmål. Sv. alm. 1891, s. 46. Kommunala besvärsmål afgöras i sista hand af konungen i statsrådet. Aldén Medb. 1: 24 (1896). Besvärs- och underställningsmål. SFS 1900, nr 82, s. 16. Det .. afdömda kriminella besvärsmålet. Advokaten 998 (1902).
(III b) - OCH EKONOMI-UTSKOTT(ET)—0 1003~ l. 0103~02 l. ~20. (förr) ständigt utskott för behandling af frågor som röra rikets allmänna hushållning. Hvilka frågor (dvs. frågor som röra rikets allmänna hushållning) skola till utredning af allmänna besvärs- och ekonomieutskottet förvisas. RF 1809, § 89. Reuterskiöld Sv. riksd. 111 (1895). jfr: Et Allmänt Besvärs- och Oeconomiskt Utskott. RF 1809, § 53. —
-PUNKT~2. (besvär- RARP 2: 85 (1634), Rudbeck Bref 35 (1664))
1) (numera föga br.) klagopunkt; anklagelsepunkt; anmärkning; jfr BESVÄR III a, BESVÄRINGS-, BESVÄRNINGS-PUNKT. The Påfweske Furstar .. hade .. öfwerantwardat Keysaren någre Beswärspuncter emot the Ewangeliske. Schroderus Osiander III. 2: 80 (1635). Konungen lät då en Riddare uppläsa de besvärspunkter, han hade mot dem. Ekelund 1 Fäd. hist. 1: 91 (1829, 1833). oeg. Som en ytterligare besvärspunkt emot ordet kärlek kunna vi slutligen tillägga, att detta ord icke till sin stam är svenskt. Tegnér Hem. ord 48 (1881).
2) (förr) = BESVÄR III b. RP 3: 278 (1633; från allmogen i vissa härad). RARP 2: 85 (1634; från adelsståndet). Resolution och Förklaring Öfwer de, Wid denne .. Riks-Dag, utaf samtel. Städerne, genom deras Fullmächtige Underdånigst insinuerade Beswärs Puncter. (1719; titel). Ståndens almenne Besvärspuncters utarbetande. 2 RARP 4: 396 (1727).
3) till III c, d. (Akademien har) upsat några besvär puncter angående Stadsens ingrep i Academiens iurisdiction. Rudbeck Bref 35 (1664).
-RÄTT~2. rätt att anföra besvär; jfr -RÄTTIGHET.
a) (förr) till III b. Ständernas ”initiativ” hade småningom vuxit fram ur de enskilde riksdagsmännens, menigheternas och Ståndens besvärsrätt. H. Hjärne i Sv. tidskr. 1875, s. 714.
b) till III c, d. (Den administrativa) rättskipningen (tillhör i Ryssland) vederbörande ämbetsverk, med besvärsrätt i olika grader till ministerierna, till senatens 1:a och 2:a afdelning och i sista hand till kejsaren. Sv. alm. 1892, s. 49. —
-RÄTTIGHET~002 l. ~200. = -RÄTT. Dalin (1850).
(III c, d) -SKRIFT~2. Den Beswärs skrifften är ställt in forma accusationis. RARP V. 1: 273 (1654). Pähr Anderssons i Mulsäter .. besvärsskrift til Giöta HåfRätt, öfver det at hans fader blifvit angifven för at hafva niutit och behållit et fynd. 2 RARP 4: 503 (1727). Rätt för parter i kommunala mål och vissa fattigvårdsmål att med posten insända besvärsskrifter. SFS 1885, nr 41, s. 2. Advokaten 997 (1902).
(III d) -TALAN~20. Vid äfventyr att .. vara besvärstalan förlustig. FFS 1872, nr 26, s. 26.
(III c, d) -TID~2. tid inom hvilken besvär skola anföras. Besvärstiden i det stora Crusenstolpeska målet var tilländalupen. Blanche Tafl. 2: 238 (1845, 1856). Inom besvärstidens slut. SFS 1901, nr 38, s. 35.
(III c, d) -UNDERVISNING. (i Finl.) besvärshänvisning. Besvärsundervisning .. bör alltid meddelas uti Utslag i Economie- och Politie-mål. Bonsdorff Kam. 1066 (1833). Vanlig besvärsundervisning. FFS 1877, nr 37, s. 5. Därs. 1891, nr 3, s. 13.
(III b) -UTSKOTT~02 l. ~20. (förr) utskott tillsatt af ett enskildt stånd l. af samtliga stånden vid en riksdag för behandling af ståndets l. ståndens besvär; särsk. i förb. allmänna besvärsutskottet = BESVÄRS- OCH EKONOMI- -UTSKOTTET; jfr -DEPUTATION. (Frågan) om et Besvärs-Utskotts sättande. Ad. prot. 1786, s. 46. Bevillnings- och besvärsutskott (förekommo före frihetstiden) .. såsom enskilda stånds utskott, men ej såsom för stånden gemensamma utskott. Rydin Sv. riksd. II. 2: 30 (1879). Vid 1834 års riksdag var han kanslist i bondeståndet och sekreterare i ståndets enskilda besvärsutskott. Wieselgren Bild. 446 (1889). Allmänna Besvärsutskottet sammanträder tisdagen d. 20 mars 1894 kl. 5 e. m. N. pressen 1894, nr 77, s. 1.
(III c, d) -VÄG~2. SP 1779, s. 375. Någon penningsumma skall icke erläggas, när besvärsvägen får anlitas. Broomé Civilpr. 284 (1880, 1890). Flera .. frågor angående förmynderskap .. anses böra gå besvärsvägen. Därs. 313. Saken drogs af J. i besvärsväg under Göta hofrätts pröfning. VL 1892, nr 282, s. 2.
Spoiler title