SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UTBILDNING ɯ3t~bil2dning, r. l. f., best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr t. ausbildung, till ausbilden, ssg av aus (se UT, adv.) o. bilden (se BILDA, v.1); vbalsbst. till UT-BILDA]
1) (†) motsv. UT-BILDA 1: bestämning (se d. o. 8 slutet). Hvad utbildningen genom prepositioner .. beträffar, följer utaf deras natur, att de alltid skola stå tillsammans med någon casus obliquus i de språk, som hafva kasusändelser. Boivie SvSpr. 89 (1820). PedT 1897, s. 42.
2) (numera bl. tillf.) motsv. UT-BILDA 2: förhållandet att ngt bildas l. skapas l. att ngt utvecklas l. danas (se DANA, v. II); särsk. konkret(are): bildning. Möller (1790). Den plastiska konst, som i Assyrien nådde en så hög grad af utbildning. Tegnér Niniv. 89 (1875). Ett stycke ner på (drak)kroppen är ett par vinglika utbildningar. AntT XI. 1: 95 (1890). Arter med högst olika utbildning av fruktg(ömmet). Hylander NordKärlv. 2: 172 (1966).
3) motsv. UT-BILDA 3: handlingen l. verksamheten att (under längre period) ge undervisning l. övning l. förhållandet att få undervisning l. handlingen att utbilda sig l. genomgå studier för viss (yrkes)verksamhet o. d.; äv. konkretare, särsk. om den sammantagna undervisning osv. som ges för visst syfte. Hon har utbildning som busschaufför. Har du (fått) utbildning i det nya systemet? Jag ska på utbildning. Han är under utbildning. KrigVAH 1824, s. 22. (Han) egde .. en hög konstnärlig utbildning, vunnen genom de solidaste studier. Estlander KonstH 24 (1867). Att .. föräldrarnas utbildning och inställning till högre studier i hög grad inverkar på barnens skolprestationer, har påvisats i ett stort antal undersökningar. Edlund KalmarprovProgn. 51 (1955). Studieledighetslagen ger rätt till ledighet för utbildning. Iseskog PersonJur. 267 (1990). — jfr BIBLIOTEKARIE-, HUSMODERS-, LÄRAR-, OFFICERS-, RID-, SKOL-, SPECIALIST-, SÅNG-, TRUPP-, YRKES-UTBILDNING m. fl.
Ssgr (i allm. till 3): UTBILDNINGS-ANSTALT~02 l. ~20. jfr anstalt 5. Arcadius Folksk. 7 (1903).
-ANSVARIG~020. särsk. substantiverat, om person med ansvar för (viss) utbildning. DN 7/2 1987, s. 8.
-ARBETE~020. jfr arbete 5 d; särsk. konkretare. KrigVAH 1880, s. 5.
-ARVODE~020. arvode till person som är under utbildning. SFS 1958, s. 95. För att underlätta rekryteringen bör studerande på handels- och kontorslärarlinjen få betald utbildning i form av utbildningsarvode, anser UHÄ. SvD 8/12 1987, s. 7.
-BAKGRUND~02 l. ~20. om väsentliga förhållanden beträffande den utbildning ngn fått l. genomgått. Skolvärld. 1968, nr 30, s. 12. Lärarna hade helt olika bildnings- och utbildningsbakgrund och levde under vitt skilda ekonomiska och sociala villkor. HT 1980, s. 9.
-BEHOV. behov av utbildning. HandHantv. Hand. 3: 208 (1934). Vilka utbildningsbehov har vi och hur skall dessa kunna förverkligas? Dædalus 1980, s. 13.
-BEVIS. bevis över genomgången utbildning. I U 68:s förslag om det svenska universitetsväsendets dimensionering .. vill utredningen avskaffa examenstitlarna och ersätta dem med utbildningsbevis. SvD 9/3 1973, s. 1.
-BIDRAG~02 l. ~20. ekonomiskt bidrag åt ngn som är under utbildning (särsk. till doktorand); jfr -stöd. Utbildningsbidrag utgår utan behovsprövning till elev vid .. huvudkurs vid lantbruksskola. SFS 1953, s. 926. SFS 2007, s. 767.
-CENTRAL. enhet med ansvar för (viss) utbildning; särsk. i Finl. i fråga om utbildning inom fångvård l. civiltjänst o. d. Utbildningen eger rum vid ”utbildningscentraler” utanför de militära förbanden. 2NF 38: 108 (1925). Lappträsk utbildningscentral har som mål att utbilda kring 60 civiltjänstgörare. Hufvudstadsbl. 1/8 2002, s. 4.
-CHEF. SvD(A) 12/4 1962, s. 6. KMW söker en högt kvalificerad utbildningschef för den interna utbildningen vid företagets anläggningar i Karlstad. SvD(A) 20/9 1965, s. 6.
-DAG. dag avsedd för l. använd till utbildning. Skolvärld. 1965, s. 1435.
-DEPARTEMENT. departement med ansvar för utbildningsfrågor. Ecklesiastikdepartementet får från årsskiftet namnet utbildningsdepartementet. SvD(A) 14/11 1967, s. 13.
-DRIVE. [jfr eng. drive] kampanj l. ökad insats för utbildning. Vi har en stor utbildningsdrive på gång, i samarbete med TBV. DN(A) 4/12 1965, s. 23.
-EXPLOSION. om explosionsartad ökning av efterfrågan (o. tillgång) på utbildning. DN(A) 27/12 1965, s. 2. I dag kan vi på tidens språk konstatera: vi är mitt uppe i en utbildningsexplosion som vida överträffar alla profetior. GHT 29/5 1970, s. 3.
-FABRIK. jfr fabrik 4 (a). DN(A) 28/10 1966, s. 2. Universitetet i Frescati utanför Stockholm är byggt som en utbildningsfabrik med kontorsvåningar överst och produktionsvåningar därunder. DN 26/11 1972, s. 4.
-FORM. särsk. till 2; jfr form I 1. 2NF 1: 646 (1903; hos mineral).
-FRÅGA. jfr fråga, sbst. 3. En utbildningsfråga av enorm betydelse för den psykiska folkhälsan. SvLäkT 1935, s. 1353.
-FÖRHÅLLANDE. förhållande som råder för l. vid bedrivande av utbildning; i sht i pl. TT 1886, s. 112. Vad som för studenten främst känns som ett problem är de otillfredsställande utbildningsförhållandena. TSvLärov. 1951, s. 427.
-GRAD. särsk. (†) till 2: utvecklingsgrad. Naturen .. låter en del organismer för alltid stadna vid en utbildningsgrad, som hos andra blott är en hastig öfvergång. VetAH 1818, s. 94. SAOL (1950).
-GREN. jfr gren, sbst.1 5 a. TSvLärov. 1940, s. 66.
-GÅNG.
1) (†) till 2: utvecklingsgång. Atterbom Minnest. 2: 424 (1845). Atterbom Minnest. 2: 251 (1849).
2) till 3; jfr gång 11 o. -väg. Man får en god inblick i den dåtida utbildnings- och befordringsgången. 3SAH LVI. 1: 47 (1945).
-INSTITUT. Brilioth HerdabrÄrkest. 166 (1950).
-INTENDENT. (ss. titel för) person med ansvar för utbildningsverksamhet inom företag l. organisation o. d. Arbetsgivarorganisation söker utbildningsintendent huvudsakligen för att ytterligare öka aktiviteten med vår riksomfattande utbildning av arbetsledare för våra medlemsföretags räkning. SvD(A) 15/4 1961, s. 6.
-KAPACITET. kapacitet att bedriva utbildning. 12 ordinarie lärare (har) erhållit förflyttning från läroverket, vilket medfört, att utbildningskapaciteten minskats till inemot hälften. TSvLärov. 1950, s. 25.
-KRAV. Utbildningskrafven vid härens talrikaste truppslag, infanteriet. BtRiksdP 1901, I. 2: nr 2, s. 31.
-KURS. (numera bl. tillf.) jfr kurs 7. Att befälet .. skall uttagas bland dem, som genomgått särskild utbildningskurs för pioniertjensten. KrigVAH 1886, s. 45.
-LEDARE. SvD(A) 27/4 1961, s. 10. Utbildningsledare svarar för planering, genomförande och uppföljning av personalutbildning inom företag, organisationer och offentlig förvaltning. SvYrkeslex. 2: 80 (1973).
-LINJE. särsk.: studiegång med fast ämnesinriktning; jfr -program. SFS 1931, s. 565. I betänkandet om fasta studiegångar vid filosofiska fakulteterna har UKAS, universitetskanslersämbetets arbetsgrupp för fasta studiegångar m. m., föreslagit 34 utbildningslinjer. SvD(A) 6/4 1968, s. 11.
-METOD. jfr metod 1 c. KrigVAH 1880, s. 15.
-MINISTER. (ss. titel för) statsråd som är chef för utbildningsdepartement. Utbildningsminister Olof Palme. ÖgCorr. 24/4 1968, s. 6.
-MOMENT. jfr moment 1. Förkortningen av tiden för auskultation och serier gör en förstärkning av övriga utbildningsmoment synnerligen önskvärd. TSvLärov. 1950, s. 327.
-MÅL. jfr mål, sbst.5 6. TSvLärov. 1944, s. 326.
-MÖJLIGHET~102, äv. ~200. möjlighet (för ngn) att erhålla (l. delta i) viss utbildning. Att all ungdom skall tillförsäkras lika tillgång till utbildningsmöjligheter. PedT 1944, s. 129.
-NIVÅ. jfr nivå 3; förr äv. till 2: utvecklingsnivå. I insjöarna finna vi (fiske)metoderna och redskapen för stillastående vatten på en mera primitiv utbildningsnivå. Ekman NorrlJakt 305 (1910). Hela befolkningen har låg utbildningsnivå. SvD 19/10 1977, s. 18.
-NÄMND. jfr nämnd 2 b. SvD(A) 5/5 1959, s. 15. Utbildningsnämnderna består i dag av fyra lärare, tre studerande och en representant för assistenter och amanuenser. SvD 24/9 1969, s. 28.
-ORT. Fri resa fram och åter hemorten-utbildningsorten. TSvLärov. 1953, s. 377.
-PAKET. jfr studie-paket. Utbildningspaketet består av en 25 timmar lång kurs, med tillhörande hjälpmedel och anvisningar, en kursbok på femton lektioner, ljudband, stillfilm och flanellsatser. ÖgCorr. 1/11 1966, s. 10.
-PLAN. jfr plan, sbst.1 II 2. Söderberg PrFlygl. 1: 56 (1935).
-PLATS. jfr plats, sbst.1 4 d. Det finns för få utbildningsplatser. LD 2/4 1959, s. 6.
-POLITIK. jfr politik, sbst. 2. SvD(A) 26/10 1959, s. 3.
-POLITISK. jfr -politik. TT 1963, s. 649.
-PREMIE. premie för fullgjord utbildning, särsk. dels om ersättning åt värnpliktig o. d., dels om (individuellt) ekonomiskt utbyte av genomgången utbildning. Utbildningspremie utbetalas i samband med utryckning. SFS 1958, s. 1441. Den svenska utbildningspremien, dvs den ersättning som extra studier ger, har internationellt sett varit mycket låg. SvD 14/1 1994, s. 3.
-PROGRAM. plan för utbildning; äv. speciellare, om utbildning bestående av en bestämd kombination av kurser o. som leder fram till viss examen (jfr -linje). Skyddskårernas uppgift är att ge sina medlemmar militär utbildning .. Utbildningsprogrammet öfverensstämmer med arméns. 2NF 38: 375 (1926). I dagarna skickar Verket för högskoleservice, VHS, ut antagningsbeskeden till de 79 798 personer som har sökt utbildningsprogram vid högskolan till hösten. SDS 21/7 1993, s. C2.
-SAMHÄLLE~020. om samhälle som eftersträvar l. kännetecknas av (medborgare med) god o. hög utbildning. Utbildningssamhället, där frågan om det viktigaste produktionsmedlet, den rätt utbildade ungdomen, utgör ett huvudintresse. SvD(A) 23/6 1959, s. 3.
-SCHEMA. jfr schema 2 f. KrigVAH 1887, s. 85.
-STANDARD. jfr standard, sbst.2 3. PedT 1948, s. 175.
-STÖD. jfr stöd 4 o. -bidrag. SFS 1970, s. 389. Regeringen föreslog på tisdagen ett särskilt utbildningsstöd för arbetslösa ungdomar och kvinnor. SvD 27/9 1973, s. 15.
-SYFTE. jfr syfte, sbst.1 7. 3NF 7: 59 (1927).
-SYSTEM. jfr system, sbst.1 5 b. TSvLärov. 1954, s. 370.
-TID. tid som viss utbildning tar; tid som ägna(t)s åt utbildning (jfr -år). Ökad utbildningstid och förkortad tjenstetid. NDA 17/8 1875, s. 2. Under utbildningstiden på Konstfackskolan. Form 1951, s. 134.
-TILLFÄLLE~020. tillfälle till utbildning; äv. (i Finl.): kursverksamhet o. d. De nuvarande utbildningstillfällena kunna .. knappast anses tillfyllest. TSvLärov. 1941, s. 79. Utrymmena kunde .. utnyttjas .. som mötesutrymme och för utbildningstillfällen. ÖNyland 20/4 1996, s. 1.
-UTSKOTT~02, äv. ~20. utskott för beredning l. handläggning av utbildningsfrågor. Utbildningsfrågor inom studentkåren i Lund handlägges av utbildningsutskottet. LD 22/11 1960, s. 3. SFS 1977, s. 271 (i riksdagen).
-VAL. Ett utbildnings- och yrkesval efter vars och ens lämplighet. TSvLärov. 1952, s. 574.
-VÄG. om väg l. gång att följa vid utbildning; särsk. i uttr. i utbildningsväg, i fråga om utbildning. KrigVAH 1883, s. 75. Inom svensk sjukvård lär finnas 65 yrkesbeteckningar och 125 utbildningsvägar. Borgenhammar VårdaLiv 203 (1993).
-VÄSEN(DE). sammanfattande, om allt som hör till l. har samband med utbildning(en) (i ett land o. d.). Utbildning inom det ordinarie utbildningsväsendet. LD 1/10 1958, s. 11.
-ÅR. år som ngn ägnat l. kommer att ägna åt (viss) utbildning. PedT 1898, s. 338.
Spoiler title