publicerad: 2021  
skepp skeppet, plural skepp, bestämd plural skeppen
skepp·et
substantiv
1 större segel­fartyg vanligen med minst tre master
skeppa; skeppsdäck; skeppslast; skeppslista; flaggskepp; linjeskepp; långskepp; skolskepp; vikingaskepp
ett holländskt skepp ankrade på redden; det stolta skeppet gungade på vågorna; vraket av ett förlist skepp; olje­färgs­tavlor av skepp med fulla segel; ett skepp med galjons­bild i fören
○ spec. i ett formel­artat ut­rop
skepp ohoj!
○ äv. ut­vidgat, sär­skilt om större artilleri­fartyg in­om örlogsflottan
pansarskepp; slagskepp
○ ibland äv. ytterligare ut­vidgat om annan far­kost i sammansättn.
luftskepp; rymdskepp
○ äv. i namn på en lek
ett skepp kommer lastat
bränna sina skepp handla så att man förlorar sina möjligheter (att åter­vända)han styr branschen med järn­hand och det är lätt att bränna sina skepp om man sätter sig upp emot honom
lämna det sjunkande skeppet lämna en verksamhet som hotas av samman­brottnär det började gå ut­för med före­taget valde flera an­ställda att lämna det sjunkande skeppet
öknens skepp kamelenpå håll syntes öknens skepp gunga fram mellan sand­dynerna
belagt sedan 1000-talet (runsten, t.ex. Svinnegarn, Uppland); runform skib, fornsvenska skip 'båt; skepp'; gemensamt germanskt ord, urspr. 'ngt ur­holkat'; trol. till skipa; jfr ur­sprung till ekipage, shipping
2 vanligen i sammansättn. del av far­tyg
akterskepp; förskepp
belagt sedan 1665 (för­skepp); se ur­sprung till förskepp
3 vanligen i sammansättn. längs­gående ut­rymme i kyrka eller annan större byggnad, begränsat av tak­stöd och (ofta) pelarrad
långskepp; mittskepp; sidoskepp; tvärskepp
en kyrka med tre skepp
belagt sedan 1749
4 plåt­skiva med kanter för satta rader ett redskap för sättare
belagt sedan 1652