publicerad: 2023
ÖPPNING öp3niŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(upningar, pl. 1753. ypning (-gh) 1637–1807. yppning 1680–1708. öpning (-gh) 1541–1839. öppning 1686 osv.)
Etymologi
a) (†) om handlingen att öppna (se ÖPPNA, v. 1 slutet) lik; äv. i utvidgad anv., om obduktion. Att iag i förledne höst i S:t Michaelis tijd giorde en yppning på en död menniskiokropp, öfwer hwilkens siukdom i lijfztijden alla sig förundrat. HdlCollMed. 1694, s. 439. Nu beviljar taxan en Prov.-läkare för besigtning af en död kropp 1 R:dr, och om han i brist af fältskär sjelf gör öpningen, i ett för allt 2 R:dr. Detta är oerhördt litet. Hygiea 1839, s. 72. — jfr LIK-ÖPPNING.
b) konkret(are): hål l. hålighet l. springa l. grop o. d.; äv. bildl., särsk. om brist l. lucka o. d.; ngn gg äv. abstraktare, om handlingen att gräva hål l. grop o. d. Fönstren äro ilaka, och een stoor öpningh under taaket rundt om kring, ther snö inyrer. Murenius AV 11 (1637). Grafwens öpning och igenläggning. AntecknSaml. 142 (1696). (Man) tillåter ej enskylta, at gräfva (i bl. a. Pompeji) efter antiquiteter, om icke tilfälligt vis och i små öpningar. SvMerc. 1764, s. 132. Till weszelslägtet höra åtskilliga små, qwicka djur, med ett litet rundadt hufwud, en kort nos en lång, smal och smidig kropp, hwarmed de kunna smyga sig igenom de obetydligaste öppningar. Holmström Ström NatLb. 1: 53 (1851). Öppning eller lucka i Bevisningen. Afzelius Log. 71 (1864). Det ömsom lyste och ömsom svartnade av papperet i kakelugnen, medan vi torkade hans kläder framför öppningen med mässingsluckorna. Lo-Johansson Förf. 78 (1957). — jfr ANSIKTS-, ARBETS-, BERG-, BLÄNDAR-, DAG-, FLUSTER-, GRAV-, GRUV-, INGÅNGS-, LJUD-, SIKT-, SPJÄLL-, SÅR-ÖPPNING m. fl. — särsk.
α) om kroppsöppning l. por o. d. hos människa l. djur. RelCur. 277 (1682). Det hafwer en Qwinna tren(n)e Ypningar fram om hwarandra: Fet eller Endetarme(n) .. Moderslijdan och .. Pisz’ gången. Hoorn Jordg. 1: 20 (1697). På sidan har .. (biets gadd) en liten ypning, hwar wid twenne skarpa uddar med hullingar utskiuta. Triewald Bij 8 (1728). På huden finnes en stor mängd små öppningar eller hål (porer). Berlin Lrb. 7 (1880). jfr ANAL-, BLYGD-, FÖDSEL-, GÄL-, HUD-, KLOAK-, LUNG-, MUN-, RESPIRATIONS-, STIGMA-, TARM-ÖPPNING m. fl.
β) om ingång l. genomgång l. glugg o. d. i byggnad l. tält l. grotta o. d. Josephson Tessin 2: 48 (i handl. fr. c. 1690). De kommo änteligen til öpningen af Calypsos Grotta. Ehrenadler Tel. 7 (1723). Gammen har inga fönster, utan faller ljuset in genom en öppning på taket, hvilken tillika tjenar till utväg för röken. Düben Lappl. 129 (1873). Grunden lades, källaren grävdes .. fönsterbågarna passades in i sina öppningar. Wigforss Minn. 2: 186 (1951). De fyra längorna var sammanbyggda och det fanns två öppningar, en port mot söder och en mot vägen i öster. Östergren SistCig. 384 (2009). jfr BLIND-, BÅG-, DAG-, DÖRR-, INGÅNGS-, KÅTA-, LJUS-, PORT-, RÖK-, TÄLT-, VALV-ÖPPNING m. fl.
γ) om naturformation som utgör passage l. hålighet o. d. Skarf dören är en öpning imellan 2:ne fjällstötar af Skarfdörs-fjällen, hvaräst en stig eller väg så från Jämtland som Herjedalen går til Norrige. VetAH 1763, s. 291. En öfverhängande isvägg af vid pass 200 fots höjd, med nedsmutsade ishvalf, som tyckas vara öppningar till sjelfva afgrunden. Wahlenberg BerLappfjHöjd 16 (1808). Dalen har öppningar, som bugta sig emellan kullarne. Geijer I. 8: 555 (1846). jfr DAL-ÖPPNING.
δ) om avsiktligt upptaget hål l. sprund o. d. i klädesplagg. Svarta stripiga Mantlar, hwaruti woro rimsor eller öpningar på armar och lifwet skurne. Kiellberg KonstnHandtv. Skrädd. 13 (1753). De grå bröderna hade äfven ansigtet betäckt af det grå klädet med öppningar endast för ögonen, hvilket såg ohyggligt ut. Bremer GVerld. 2: 133 (1860). I ryggmitten nertill brukas ibland en öppning, om ryggen är skuren lång. Fröberg Skrädd. 103 (1941). jfr AXEL-, BARM-, BLIND-, HALS-, POCHE-, SPRUND-ÖPPNING m. fl.
2) (numera bl. tillf.) motsv. ÖPPNA, v. 4 d, i fråga om vattendrag l. sjö l. hav o. d.; särsk. om mynning l. utlopp o. d.; förr särsk. om större, öppen vattenyta; äv. motsv. ÖPPNA, v. 4 c: öppet landområde. IErici Colerus 1: 11 (c. 1645). Wilda hafwet, där en oändelig ypning och widd sig wijsar. Landsm. XVII. 3: 21 (1672). Fregatten Fröja, som haft order att kryssa vid öppningen af Finska viken, kom den 24 Juni till flottan med rapport, att den anträffat en Rysk Fregatt. Gyllengranat SvSjökr. 2: 196 (1840). Vägen hade fört honom ned till en öppning i skogen. Tavaststjerna Inföd. 110 (1887). — jfr FJORD-, SUND-, VATTEN-ÖPPNING m. fl.
3) (numera bl. ngn gg) motsv. ÖPPNA, v. 5, särsk. om handlingen att öppna l. skingra trupp l. led o. d.; äv. konkret(are), om mellanrum mellan soldater l. trupper. Söderman ExBook 128 (1679). Ledens öppning och slutning. Detta är nyttigt för att kunna genomse sadling och betsling sedan Sqvadron är formerad. KrigsmSH 1798, 2: 71 (1810). I de täta Egyptiska bataljonerna som Crœsus hade i centern, gjorde Persiska stridsvagnarne öppningar, hvilka Persiska Infanteriet begagnade. Lefrén Förel. 1: 37 (1818).
4) (†) motsv. ÖPPNA, v. 6: avslöjande l. röjande l. kungörande (av ngt); äv.: vetskap l. kännedom (om ngt). Så är ock märckeligit, att en stor del af de particuliere bref och documenter .. (hämtats ur arkivet) och Commissionen dem förutan intet kunnat haft så stor uplysning och öpning uti sakerne. Stiernman Com. 5: 23 (1689). (Brevet) innehölt en förtrolig ypning af åtskillige angelägne effterrättelser. KKD 8: 213 (1706). Ekblad 264 (1764).
5) motsv. ÖPPNA, v. 7, om handlingen att öppna ngt; äv. konkretare, om enskild omgång av öppnande; förr äv. konkret (se b, c). Gezelius Cajanus 11 (1681). Om någon för Handelswaror, och til sin beqwämlighet, at undgå öpning och Visitation i de Städer, hwarigenom godset passerar, låtit med Tull-Kammarens Sigill försegla Kistan eller packen, då måste Tullkammarens förpaszning tagas. PH 8: 178 (1766). Textilfragmenten tillvaratogs år 1965 vid den senaste öppningen av drottning Kristinas grav. SvD 13/11 1999, s. 10. Viner kan ofta direkt vid öppningen av flaskan vara lite slutna. Arbetarbl. 17/11 2018, s. 13. — jfr BRO-, GRAV-, PORT-, RIDÅ-, SLUSS-ÖPPNING m. fl. — särsk.
a) motsv. ÖPPNA, v. 7 a, i fråga om öppnande av dörr l. port o. d. At, wid kammar-dörens första öpning bana mig wägen med wärjan i handen. Humbla Landcr. 224 (1740). Öpningen af portarne. PH 5: 3133 (1751). ”Öppning”, som det heter på fackspråket, klassas som ett litet och snabbt jobb. Det är ytterligt sällan som en låssmed har något större bekymmer med ett dörrlås. GbgP 21/9 1980, s. 28.
b) (†) motsv. ÖPPNA, v. 7 b, konkret: uppslag i bok. Cassa-Boken .. Hvarje öppning har Debet till vänster samt Credit till höger. JernkA 1835, s. 199. Å nästa öppning upptagas erhållna analyser af de i Österrikes alpländer mest använda jernmalmerna. JernkA 1886, s. 171.
c) (†) motsv. ÖPPNA, v. 7 e γ: tömning av tarmen; särsk. i uttr. få l. ha öppning; äv. konkret: avföring. Palmchron SundhSp. 294 (1642). I Grusien blef äfven den anmärkning gjord, att nästan alla sjukvaktare som begagnades till bortbärande af de sjukas öppningar blefvo ett offer för koleran. Bergstrand SvLäkS 197 (cit. fr. 1847). Ut för att spatsera och sålunda söka få öppning, som jag ej haft på två dagar. Wallin Bref 314 (1850). Först fingo vi gris .. och så bröd af hvete med kli, som jag tycker mer om än det hvita. Det är styrkande och medför sådan lättnad, när man skall ha öppning. VLitt. 1: 533 (1903).
d) (numera bl. tillf.) om vinkel (se d. o. 2); i sht förr särsk. i fråga om lins l. spegel o. d. Vinkel kallas öppningen emellan tvenne räta linier, som stå tillsammans i en punkt. Almqvist Geom. 12 (1833). Med (den sfäriska) spegelns ”öppning” förstår man vinkeln mellan de yttersta radierna i sfären, som träffa spegeln. 2UB 2: 228 (1901).
6) motsv. ÖPPNA, v. 8, om (handlingen l. förhållandet att ge ngn) möjlighet l. tillfälle l. tillträde till ngt, särsk. att göra l. utföra ngt; äv. dels: ansats l. försök o. d., dels: (ledig) plats l. (ledigt) utrymme o. d. (se särsk. b); särsk. i förb. med verb som ge l. göra l. lämna; förr särsk. (med anslutning till ÖPPNA, v. 2 b) om handlingen l. förhållandet att göra sjöväg farbar l. framkomlig; förr äv.: befrielse o. d. Herren .. haffuer sendt migh .. til at predica the fångar förlosning, och them bundnom öpning. Jes. 61: 1 (Bib. 1541). Öpningh af strömen Wisselen och Dantzigers port. AOxenstierna 4: 64 (1628). Emedan .. wäderleken snart torde gifwa fienden öpning til Södermanlands ytterligare angripande. 2PrästP 1: 146 (1720). Hr Adlerbeth utlät sig det Hr Landtmarskalkens project i sig sielft är mycket godt, men han fruktade at derigenom skulle lemnas mera öpning at tala om succession än förr. 2RARP 13: 374 (1742). När .. Konung Erik .. wistades i Wästergötland och Håkan det fick weta, giordes öpning til en fredshandel i Kungs-hella. Dalin Hist. 2: 203 (1750). Då barnen derifrån flyttas .. och således lemna öpning, för flere späda barn uti hitte-barnshuset. SvSaml. 3: 67 (1764). Menniskan kunde ej mer i Europa skapa sin egen lycka. Sjelfva krigen, som gjorde så många öppningar, och som öppnade så många utvägar, hade upphört. Agardh o. Ljungberg II. 1: 54 (1854). Förhandlingarna har inte gjort några stora framsteg, men det har ändå bjudits öppningar och samtalen är intensiva. SvD 21/10 1986, 3: 1. — jfr SPEL-ÖPPNING. — särsk.
a) motsv. ÖPPNA, v. 8 b, om (tidpunkt för) affärs l. matställes l. offentlig inrättnings o. d. öppnande (för dagen); förr äv.: affärs osv. öppethållande. Och allt derförre skulle mädh rätta allt månglerij, öhl och brännewijns boders ypning förbudit wara om Söndagen och stora högtijdher .. in till aftonen. HSH 31: 86 (1661). Det är timman efter öppning på Ica Nära i Lekeryd. JönkP 12/12 2020, s. 32. — jfr BANKO-ÖPPNING.
b) (numera bl. tillf.) motsv. ÖPPNA, v. 8 c, om förhållandet att tjänst l. syssla l. befattning l. post blir ledig l. vakant; äv. (o. i sht) om ledig l. vakant tjänst osv.; jfr LEDIGHET 6, VAKANS 1. VDAkt. 1676, nr 227. Öpning af någon Borgmästare, Rådmans och Stads Secreterare tienst. LReg. 356 (1734). (Kungl. Maj:ts) befallningar til Consistorierne, at, wid förefallande öpningar, både wid Regale och Consistoriale Pastorater, hafwa Krigs Presterne i minne. PH 6: 4508 (1757). En öppning på idrottsgymnasierna i Östersund. ÖstersundP 6/5 2020, s. 17. — jfr REGISTRATORS-ÖPPNING.
c) (i vissa kretsar) i boxning, i fråga om att ge motståndaren möjlighet att få in ett slag; förr äv. i fäktning, i fråga om att ge motståndaren möjlighet att sätta in en stöt. Ty om han skulle gifwa en ypning med sin kropp, eller med sin Klinga i larga mensura, är ändok ingen säkerheet eller wiszheet, så länge han blifwer med sine fötter ferm. Porath Pal. 1: B 2 b (1693). Då man stöter in solar plexus efter att ha fintat fram den önskade öppningen stiger man in med all den snabbhet och kraft man har till förfogande och skjuter vänsterhanden kraftigt in i motståndarens maggrop. Holmberg Boxas 61 (1921).
7) motsv. ÖPPNA, v. 9: början l. inledning l. invigning o. d.; särsk. om inledning av spelparti; förr äv. om helt delmoment (se slutet). Wallquist EcclSaml. 1–4: 330 (1693). Och war då Hellssingarne på högra flygeln och giorde första attaqven och öppningen, att fienderne begynte att draga sig utur sin fördelachtighet och utom retranchementet. KKD 1: 14 (c. 1710). Allt (i schack) går i början ut på en god Spelets öppning, och att väl betäcka först förde Pjeserne, och att ställa Kungen i säkerhet. Düben Talism. 1: 33 (1817). Men Skutskär hade efter sin fina öppning nog haft övertag i spel och borde kanske ha lett. IdrBl. 27/12 1935, s. 8. Som ni vet så är inte det här den officiella öppningen, det är en fest för att fira att vi nu drar igång på allvar. Ingemarsson SmåCitr. 119 (2004). — jfr KANAL-, SCEN-, SPEL-, SÄSONGS-ÖPPNING m. fl. — särsk. (†) om akt i teaterstycke l. opera o. d. Stiernhielm Parn. Inl. (1651, 1668). Hvarföre nyttja Öppning och Inträde i stället för det vanliga Akt och Scen? Hjärne DagDrabbn. 228 (i handl. fr. 1806). I Drottningholms trädgård lät Lovisa Ulrika, till firande af sin gemåls lyckliga hemkomst, gifva ett herdespel i tre öppningar. Topelius (SLS) 7: 1036 (1864). — jfr KURTIN-ÖPPNING.
Ssgr (i allm. till 7): ÖPPNINGS-BUD. särsk. till 7: bud (se d. o. 5) som inleder budgivningen i omgång av kortspel. DN(A) 30/10 1923, s. 11. För att avge ett öppningsbud måste man ha minst tre honnörstick och minst fyra kort i den bjudna färgen. Werner Kortsp. 156 (1967). —
-CEREMONI. ceremoni vid ngts öppnande; jfr -högtidlighet. Öppningsceremonien ägde rum i går under ett snöväder, som gjorde kylan i kyrkan och rikssalen än bistrare. Wachtmeister AntBr. 184 (1915). —
-DAG.
1) (†) till 6 a: dag då inrättning o. d. håller öppet. Hr. vice bibliothecarien Mag. Burman utlät sig .. at han skulle sätta sig på Eka i Vaxala och på öpningsdagar resa in och upwackta vid bibliotheqvet. Annerstedt UUH Bih. 3: 266 (i handl. fr. 1740).
2) till 7: dag för invigning l. premiär l. vernissage o. d. Man tyckes dock hafva uppskjutit en del arbeten till på sista slutet, hvadan de senaste veckorna och dagarne bevittnat en mindre vanlig brådska på byggnadsplatsen, och det hela dock ej blef färdigt till öppningsdagen. TT 1896, Allm. s. 92. —
(6 a) -DAGS. tid(punkt) då affär l. matställe l. inrättning o. d. vanligen öppnar. Hon hade stigit upp vid samma tid då hon derhemma i Wexiö brukade gå ned på sitt kontor, en half timme före öppningsdags för att genomse bref och fakturor. Hedenstierna FruW 32 (1890). —
(5) -FLIK. flik med vars hjälp förpackning o. d. kan öppnas. AB 12/9 1954, s. 5. För tre öppningsflikar från Kungsörnen Snabbhavregrynspaket får Ni en Upsala-Ekeby-tallrik specialdekorerad av Yngve Gamlin. AB 11/10 1963, s. 22. —
-HÖGTIDLIGHET. högtidlighet (se d. o. 1) vid ngts öppnande; jfr -ceremoni o. invignings-högtidlighet. AB 26/7 1847, s. 2. Vid öppningshögtidligheten, som ägde rum i Polytekniska högskolans aula, voro flera av den polska republikens främsta män .. närvarande. SvGeogrÅb. 1934, s. 221. —
-KURS. jfr kurs 6. NDA 12/6 1874, s. 3. Öppningskurs för ett värdepapper är den första slutkurs el. första betalkurs, som noteras på börsen vid uppropet av papperet i fråga. SvAffärslex. (1948). —
-REPLIK. om första l. inledande replik (se d. o. 3) i skådespel l. film l. scen o. d.; äv. om replik som inleder samtal. SvD(A) 16/8 1939, s. 9. Sif Ruud var kanske tyngd av ansvaret i öppningsreplikerna men blev säkrare ju längre kvällen led och i den sista av de fem akterna hade hon blivit ordentligt uppvärmd och gled väl in i ensemblespelet. SvD(A) 1960, nr 296, s. 11. Pianisten kom och satte sig vid Judys bord .. ”Jag tänker följa dig hem”, sa han som öppningsreplik. Berthelius MannLien 69 (1970). —
-SCEN, förr äv. -SCENE. inledande scen (se d. o. 2) i film l. skådespel o. d.; ngn gg äv. om ngt som tänks ss. utfört på en scen l. ss. ett skådespel (jfr scen 3). Riksrådets famösa öppningsscene. Kalmar 10/9 1864, s. 2. Chaplins satiriska öppningsscen i (filmen) Moderna tider. Asklund BrödKlar. 54 (1962). —
-SPEL. i sällskapsspel, om inledande del av parti l. omgång o. d.; jfr spel, sbst.1 7. Öppningsspel i sans atout. Så vidt ej Er medspelare dubblat .. börja med Er längsta färg. HandlednBridge 47 (1904). —
-SPÅR. om inledande melodi l. musikstycke o. d. på grammofonskiva o. d.; jfr spår, sbst.3 4 d. GbgP 5/12 1969, s. 42. Öppningsspåret Ghost in my house på senaste egna skivan Judas River. GbgP 16/11 1991, s. 33. —
-TAL. tal (se tal, sbst.2 5) hållet vid ngts öppnande. SC 1: 1032 (1821). Universitetskanslern von Ehrenheim (besteg) talarstolen och höll öppningstalet. SDS 1895, nr 372, s. 2. —
(5) -VINKEL. gm öppning bildad vinkel. Almquist Häls. 269 (1895). I utländska köksinredningar har dörren inte full öppningsvinkel. Man tvingas vinkla och lyfta hyllan för att ändra läge. ICAKurir. 1984, nr 9, s. 11.
Avledn.: ÖPPNINGSBAR, adj. särsk. till 5 a: som kan öppnas. Öppningsbara fönster. AB 3/1 1887, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content