SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFGIFT a3v~jif2t (a`fgift Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt (1773), Weste (1807), Almqvist (1842)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[fsv. afgift l. afgipt; jfr d. afgift, nnt. afgiften (pl.); jfr äfv. t. abgabe]
1) (visst) belopp af penningar l. varor, som (till vederbörande) erlägges för innehafvande l. bruk af jord o. d. (o. därvid eg. tänkes utgå af l. tagas från det innehafda l. begagnade) l. för åtnjutande af ngn förmån l. rättighet. The .. magæ .. silffbergx eller koperbergx strick .. bruka .. wtan al affgiiffth. G. I:s reg. 1: 210 (1524). Scall frijtt och obehindratt niuta(,) brucka och beholla vthan all skatt och affgiiffth thenne .. gåårde (dvs. dessa gårdar). Därs. 5: 72 (1528). The, som i städerna hafva handtvärks hus, måge ther hålla öppna bodar, och sälja i minut, hvad af them tilvärkadt är, och betale therföre til staden sådan afgift, som emot bodhandelen svarar. HB 4: 3 (Lag 1734). Mot en dräglig afgift kunna föräldrar här inlemna .. (sina) barn, försäkrade om all möjlig omvårdnad och tillsyn. Wallenberg 94 (1769). Man fick tillträde mot en liten afgift efter behag. Rydqvist Resa 60 (1838). — utan tydlig hänsyftning på ngn förmån (o. d.), för hvars åtnjutande beloppet erlägges: det, som utgår l. utbetalas (till vederbörande); skatt, pålaga osv. (af mera tillfällig art). Erlägga l. uppbära en afgift. Afgift in natura l. i penningar. De 2 Öre Silfvermynts afgift af hvart Hemman, hvilken .. varit brukelig at gifvas till Scholarne i Städerne. 2 RARP I. 2: 374 (1723). Afgifter äro, under hvarjehanda titlar, stadgade bidrag till förmerande af Kronans inkomster, dock ej för alltid, utan endast tillfälligtvis utgående, och hvilka ordentelig debitering icke föregår, såsom Charta Sigillata, Tull, Böter m. m. Rabenius Kam. § 299 (1825, 1832); jfr Kôersner Polit. handlex. 4 (1883). En afgift på vissa inkommande varor. Malmström Hist. 2: 5 (1863). — jfr AFGIFVA 3 samt AFTRÄDES-, ARBETSHUS-, ARRENDE-, ASSURANS-, BARLAST-, BEFORDRINGS-, BETES-, BEVILLNINGS-, BOK-, BOSTADS-, BRO-, BÅK-, DEPOSITIONS-, DOCK-, ELEV-, EXAMENS-, EXPORT-, FATTIG-, FOLIE-, FOLKSKOLE-, FYR-, FYRBÅKS-, FÖNSTER-, FÖRMÖGENHETS-, FÖRSÄKRINGS-, HALL-, HAMN-, INFARTS-, INFÖRSELS-, INREGISTRERINGS-, INSKRIFNINGS-, INTRODUKTIONS-, INTRÄDES-, KAJ-, KANSLI-, KAPITATIONS-, KONSULAT(S)-, KONSUMTIONS-, KONVOJ-, KORTSTÄMPLINGS-, KRIGSMANSHUS-, KURHUS-, LIKTAR-, LÄNS-, LÄRJUNGE-, LÄSTETALS-, LÖNINGS-, MANTALS-, MARKNADS-, MAXIMI-, MEDLEMS-, MÅNADS-, MÄLD-, PASSAGERAR-, PASSEVOLANS-, PENNING-, PENSIONS-, POST-, POSTBEFORDRINGS-, PRENUMERATIONS-, REKOGNITIONS-, REKOMMENDATIONS-, RIDDARHUS-, RUSTHÅLLS-, RÄNTE-, SAMFUNDS-, SJUKHUS-, SJUKVÅRDS-, SJÖFARTS-, SKEPPS-, SKOL-, SKYDDS-, SLUSS-, STERBHUS-, STRAFF-, STÅND-, STÄDJE-, STÄMPEL-, STÄMPELPAPPERS-, SÅGNINGS-, TERMINS-, TESTAMENTS-, TILLÄGGS-, TIONDE-, TOLAGS-, TOMTÖRES-, TORG-, TRAFIK-, TULL-, UNDERHÅLLS-, UNDERVISNINGS-, UPPLAGS-, UTFLYTTNINGS-, VAKANS-, VÅG-, ÅRS-AFGIFT m. fl.
2) (†) afkastning. Läcker spis, blandad med jordenes frukter, och afvelens (dvs. husdjurens) afgift. Tessin Bref 1: 309 (1753). — jfr AFGIFVA 4, 5.
3) (†) eftergift. (De) hade hafft stor tunge medt försl, och begärede förthenskuld någen affgifft. G. I:s reg. 15: 215 (1543). Afgifft j Skatten. Därs. 130. — jfr AFGIFVA 7.
Ssgr (till 1): AFGIFTS-BELOPP30~ l. 31~02. Dalin (1850). PT 1892, nr 251, s. 1.
-FRI~2. (Tessin) fick .. afgiftsfri besittning på .. lifstid af Leckö kungsgård. Malmström Hist. 4: 46 (1874). Folkskolan är .. afgiftsfri. A. Wahlberg i NF 14: 748 (1890).
-FRIHET—0~2. SFS 1874, nr 41, s. 29.
-FÖRHÖJNING~020. Dalin (1850). Lärov.-komit. 1884, 1: 316.
-LÄN~2. [jfr d. afgiftslen] Från afgifts- och räkenskapslänen gick (under unionstiden) .. direkt afkastning in i den kungliga skattkammaren. Forssell Hist. 1: 18 (1869).
-PLIKTIG~20. Fartygets afgiftspligtiga drägtighet. SFS 1874, nr 41, s. 29.
-PROCENT~02. viss procent, som betalas i afgift af förmögenhet eller inkomst. Dalin (1850).
Spoiler title
Spoiler content