SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1934  
JOURNAL ʃurna4l (äv. uttalat med franskt ou-ljud), r. l. m. (LReg. 397 (1628) osv.) ((†) n. Stiernman Com. 2: 815 (1657), Linné Bref I. 1: 219 (1768: månads journal)); best. -en, äv. -n (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(diurnal c. 1730. journal 16541730. journael 1628. journal (iour-) 1628 osv. journall c. 1710. jurnal 16281906. siurnal 1707)
Etymologi
[liksom d., t. o. eng. journal av fr. journal, av mlat. jornale, diurnale, substantivering av n. sg. av diurnalis, daglig, avledn. av lat. diurnus (se JOUR)]
1) bok l. häfte avsedd (avsett) för l. använd(t) till upptecknande efter hand av vad som sker för varje dag, dagbok (se d. o. 1); äv. om (sammanfattningen av) själva anteckningarna. Swedberg Schibb. 280 (1716). — särsk.
a) (i sht i fackspr.) om (liggare innehållande) sådana anteckningar rörande vissa bestämda förhållanden som (skola) göras dag för dag på grund av lag l. påbud l. allmänt vedertaget bruk, dagbok (se d. o. 1 a), diarium. RP 4: 96 (1634). De, som Pass utfärda, böra inrätta en särskild Bok eller Journal, hvaruti införes i columner tiden, då hvarje Pass meddelas (osv.). PåbudRes. 14/8 1812, § 10. Vid regements-chefens expedition skall föras: .. En journal för alla afgående skrifvelser, embetsbref m. m. TjReglArm. 1858, 1: 219. SFS 1915, s. 49. — jfr ARBETS-, BESIKTNINGS-, CENSORS-, EFTERKRAVS-, FYR-, FÅNG-, FÄNGELSE-, MÅNADS-, POLIS-, SJUK-, STRAFF-, TULL-JOURNAL m. fl. — särsk.
α) bokhåll. om vissa böcker som föras av en affärsman; jfr DAGBOK 1 a α; särsk. benämning på en bok i vilken alla icke kontanta affärer införas i tidsföljd, memorial; äv. benämning på en bok i vilken anteckningarna i memorialen o. kassaboken ordnas efter visst system för att därifrån överföras i huvudboken. BoupptSthm 20/8 1679. JernkA 1835, s. 138. Nisbeth 132 (1867). Smedman Kont. 7 (1874). Fliesberg HbKöpm. I. 2: 166 (1899).
β) (numera föga br.) om vid offentlig institution förd räkenskapsbok rörande inkomster o. utgifter o. d. (jfr α). LReg. 397 (1628). Hr Pastor Hamns uppå kyrkians inkomster och utgifter håldne Journal. VRP 19/9 1739. KrigVAH 1816, s. 196. — jfr KYRKO-JOURNAL.
γ) (numera föga br.) sjöt. om skeppsdagbok; jfr DAGBOK 1 a β, LOGG-BOK. ReglArméenFl. 1788, s. 20. Ringström SjölLex. (1816). Lang FinlSjör. 1: 269 (1890). Smith (1916). — jfr SKEPPS-JOURNAL.
δ) pedag. klassbok för antecknande av lärjungarnas uppförande, frånvaro m. m. I Maria Skola har hvarje gosse sin Förhållningsbok, der anteckningar ur Journalen .. meddelas hans målsman. BerRevElLärov. 1832, s. 21. Oterdahl Skolfl. 14 (1924).
ε) (förr) mil. dagbok som fördes under krig o. i vilken krigshändelser m. m. upptecknades; jfr DAGBOK 1 a δ. Spegel Dagb. 1 (1680). KKD 10: 190 (c. 1710). Vid hvarje postdag insändes uthdrag af journalerne med antekning af alla operationer, mindre och större. Höpken 2: 398 (1757). Journal öfver kongl. svenska flottans sjö-expedition. Hjerta (1788; boktitel). — jfr OPERATIONS-JOURNAL.
ζ) post. om var särskild av de böcker i vilka postförsändelser av vissa slag, inbetalade postavgifter m. m. införas. GenPoststCirk. 1864, s. 52. Vid p(ost)k(ontor) skall bl. a. föras 1. journal öfver bokförda postafgifter .. 2. journal öfver försålda frankotecken .. 3. journal öfver inkasseringsuppdrag. Döss o. Lannge (1908). — jfr ANKOMST-JOURNAL.
b) (numera nästan bl. ss. senare led i ssgr) om dagbok för anteckningar av mera enskild natur. Bark Bref 1: 130 (1703). Denna min journal är ej olik, hvad vi kalla en skräplåda, hvarest man inkastar allt hvad för handen kommer. Tessin Dagb. 3 (1757). Iournal på resa genom Indals och Ragunda pastorater år 1799. NorrlS 1: 105 (1799; rubrik). Forssell i 3SAH 3: 63 (1888). — jfr DAG-, HAND-, RESE-JOURNAL.
2) periodiskt utkommande skrift, tidskrift; förr äv.: tidning; numera i sht ss. senare led i ssgr o. elliptiskt, om tidskrift i vilkens titel ordet ingår. Et andeligt journal kallad Söndags-Argus. Sylwan SvPeriodLit. 223 (cit. fr. 1734). Leopold NLagst. 60 (1792). Journal för svensk litteratur. (1797; tidskriftstitel). Det antropologiska institutet (i Moskva) utger en journal av högt värde. SvD(B) 1927, nr 184, s. 7. — jfr FAMILJ-, FILM-, HUSHÅLLS-, LITTERATUR-, LÄRDOMS-, MODE-, TEATER-, VETENSKAPS-JOURNAL m. fl. — särsk. (mera tillf.) om modejournal (l. annan dylik illustrerad tidning). En lady, klippt ur en journal, vacker som en missroman. Bolander ManNas. 223 (1925).
3) (i fackspr.) vid biografföreställning: (i allm. ss. inledning till det eg. programmet visad) serie av bilder framställande anmärkningsvärda dagshändelser o. d. SDS 1915, nr 17, s. 6. GHT 1934, nr 88, s. 12. — jfr FILM-JOURNAL.
Ssgr: A: (jfr 2) JOURNAL-BLAD. (†) tidning. SvLitTidn. 1821, sp. 44.
(1 a) -BLANKETT. (journal- 1912. journals- 1831) (i sht i fackspr.) jfr BLANKETT. sbst.2 3. SFS 1831, s. 480. 2NF 18: 271 (1912).
-BOK. (†)
2) = JOURNAL 1 b. Jornal Book Hvar uthi Mine giorde Tienster ähro Vptecknade dag Från dag. SLöfvingh (1730) i HFinlÖ 1: 394.
(1 a) -FÖRA. (i fackspr.) införa (ngt) i journal; nästan bl. i pass.; jfr DIARIE-FÖRA. De .. utskrifna telegrammen .. blifva der (dvs. på expeditionsbordet) vederbörligen journalförda. SD(L) 1893, nr 286, s. 4.
(1 a) -FÖRING. (i fackspr.) förande av journal. 2SvLäkSH 9: 287 (1855). Bauer SvArmHäls. 90 (1924). särsk. till 1 a α. Vid journalföring .. blir huvudboken mera koncentrerad, enär de summor, som införas på kontona, utgöra sammandrag för hela månaden. Ramstedt BokförGr. 48 (1915).
(2) -LÄRDOM. (†) sådan lärdom som vinnes gm studiet av tidskrifter, ytlig lärdom. Lindfors (1815). Meurman (1846).
(1 a) -NUMMER. (journal- 19071916. journals- 19101920) (i fackspr.) nummer under vilket ngt är infört i en journal; jfr DIARIE-NUMMER. SFS 1907, Bih. nr 53, s. 2. Därs. 1920, s. 1483.
-RÄKNING. (†) bokföring; jfr JOURNAL 1 a α. Lätt se du giömer vehl päningarne att du icke kåmer på ballansie uthj din siurnalräckningh. KKD 7: 151 (1707).
(2) -SKRIBENT. (†) medarbetare i tidskrift l. tidning; jfr -SKRIVARE. Lenngren (SVS) 2: 272 (c. 1800).
(2) -SKRIVARE. (†) = -SKRIBENT. Wulf Köppen 2: XXII (1799).
B (mindre br.): JOURNALS-BLANKETT, -NUMMER, se A.
(2) -NYHET. (†) När .. (husfadern) suckar efter husliga enfalldiga nöjen, upprepar hans lärda fru honom till uppbyggelse de senaste journalsnyheterna. Rademine Knigge 2: 99 (1804).
-VIS, adv. (†) till 1 a α: i form av en journal. 1 Memorial Journalswijs stelt ifrån 1 Julij 654 (dvs. 1654) till ult. Xb. 656 (dvs. den siste december 1656). BoupptSthm 28/2 1666.
Avledn.: JOURNALISERA, v. -ing. [jfr t. journalisieren, eng. journalize, fr. journaliser]
1) (i fackspr.) till 1 a: införa (ngt) i journal; göra anteckning om (ngt) i journal. SPF 1839, s. 125. Jungberg (1873). SFS 1910, Bih. nr 86, s. 36. särsk.
a) bokhåll. till 1 a α. Smedman Kont. 1: 14 (1872). Sillén BokförMet. 1: 185 (1915).
b) post. till 1 a ζ. Geijer Postförf. 444 (1890). Förste postiljoner .. journalisera och avisera värdeförsändelser m. m. SvPostv. 38 (1924).
2) (†) till 1 b: skriva dagbok. JGOxenstierna Dagb. 127 (1770).
JOURNALISM, r. [jfr d. journalisme, t. journalismus, eng. journalism; av fr. journalisme] till 2.
1) (mindre br.) tidningsväsende; ngn gg: tidningsinflytande; jfr JOURNALISTIK 2. AB 1831, nr 106, s. 4. I dem (dvs. de allmänna valen) funnes (enl. J. A. Säve) ingen motvigt mot journalismens och regeringsmaktens inflytelse. Liljecrona RiksdKul. 266 (1840). SvUppslB (1933).
2) (ny anv.) värksamhet ss. tidningsman, tidningsmannavärksamhet, journalistik (se d. o. 1). Siwertz JoDr. 188 (1928). Anställning å redaktion för att lära journalismens grunder. SvD(A) 1930, nr 216, s. 1. jfr SENSATIONS-JOURNALISM.
JOURNALIST, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content