publicerad: 1945
MUFF muf4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er L. Paulinus Gothus PræstigKumbl. E 1 a (1630), NPress. 1892, nr 235, s. 4).
Ordformer
(mouf c. 1750. muf 1635—1743. muff 1612 osv.)
Etymologi
1) av kvinnor (förr äv. av män) utomhus (förr äv. inomhus) använd, mer l. mindre cylinderformad klädespersedel, utanpå klädd med skinn l. tyg o. försedd med en rörformig, fodrad l. vadderad öppning tvärsigenom, vari händerna (i sht till skydd mot kyla) från var sin sida kunna instickas; förr äv. om luden vintervante. Sticka l. gå med händerna i muffen. Hallenberg Hist. 1: 20 (i handl. fr. 1612). Med muff och päls man sig beväpnar, / Mot köldens grymma tyranni. Lenngren (SVS) 1: 19 (1775). Synnerberg (1815; om luden vintervante). Muff af Amerikansk Sobel. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 61. Muffen är högsta mod till pälsjackan. JulkatalPUBergström 1931, s. 3. — jfr GRÅVÄRKS-, HERMELINS-, HUSTRU-, KATT-, KATTSKINNS-, KVINNFOLKS-, LEOPARD-, SALONGS-, SAMMETS-, SIDEN-, SKINN-, SOBEL-, SPETS-, TYG-MUFF m. fl. — särsk. (†) om lös pälsärm; i ssgn MUFF-BAND.
2) tekn. om (del av) föremål som har viss likhet med en muff (i bet. 1). — särsk.
a) för sammanfogning av rör o. d. använt, kort, cylinderformigt, ofta gängat rörstycke (hylsa, ring), ofta fäst i ena ändan av ett rör, muffskarv, rörmuff; rörformig maskindel som omsluter maskindel(ar) som stöd l. för tätning, sammanfogning av axlar o. d.; äv. el.-tekn. om kabelmuff. JernkA 1825, 1: 288. Rörstyckena .. förenades vid skarfvarne medelst invändiga muffar. TByggn. 1859, s. 134. 2UB 3: 108 (1897; om isolator). Elfving Starkstr. 170 (1909; om kabelmuff). (Värmeledningsrören) äro gängade i båda ändar, och med varje rör följer en muff, med vilken rören sammanfogas. Bildmark Entrepr. 224 (1921). — jfr AVKOPPLINGS-, AXEL-, FÖRBINDNINGS-, FÖRMINSKNINGS-, KABEL-, KLO-, KLÄM-, KOPPLINGS-, KRAN-, RÖR-, SKARV-MUFF m. fl.
b) [jfr motsv. anv. i t.] med tappar l. kuggar försedd rörformig del (omkastarmekanism) i mekanism, maskin o. d., som kan förskjutas längs en axel o. gripa in i andra delar, som därigm låsas l. frigöras. VetAH 1772, s. 140. JernkA 1833, s. 512.
Ssgr: A: (1) MUFF-BAKELSE. [jfr t. muffkuchen] (†) ett slags bakvärk, bakat på spett. Oec. 102 (1730). —
-BAND. (muff- 1689—1885. muffe- c. 1700) [jfr t. muffband]
1) till 1: band vari en muff hänges om halsen l. (förr) fästes om livet. BoupptSthm 5/6 1689. Björkman (1889).
(2 a) -FÖRBINDNING. tekn. muffkoppling; abstr. o. konkret. TT 1871, s. 373 (abstr.). HufvudkatalSonesson 1920, 4: 14 (konkret). —
(2 b) -HJUL. urmak. i fickur: skjutbart, rörformigt, i båda ändar tandat hjul som griper in dels i kronhjulet, dels i visarnas transmissionshjul. Ericsson Ur. 250 (1911). —
(1) -HUND. (muff- 1917. muffe- c. 1730) [jfr fr. chien de manchon] om mycket liten hund, som kan bäras i muffen. Onyttige .. Muffe- etc. hundar. Broman Glys. 3: 155 (c. 1730). SvD(A) 1917, nr 33, s. 15 (om dvärgpinscher). —
(jfr 2 c) -KLÄMMA, r. l. f. tekn. klämma med ställskruv för fastsättning av apparatdelar o. d. vid stativ. 3NF 14: 396 (1931). —
(2 a) -KOPPLING. tekn. rörsammanfogning medelst muff; äv. konkret: axelkoppling bestående av en muff fastkilad över de stumt mot varandra liggande axeländarna, axelmuff. Zidbäck (1890). 2NF 2: 530 (1904). —
(1) -TRÖJA. inom sinnessjukvården brukad tröja med ärmarna framtill sammanhängande med varandra, så att händerna icke kunna stickas ut o. armarna endast i viss grad självständigt röras. Svenson Sinnessj. 128 (1907). —
B (†): MUFFE-BAND, -FODER, -HUND, se A. —
Avledn.: MUFFA, v.1, -ning. (†) till 2 b: medelst muffar låsa valstapparna i ett valsvärk vid hjulnålarna l. vid däremellan satta vällbommar. JernkA 1872, s. 67. jfr hop-, till-muffa. särsk. i förb. muffa ifrån, lossa på en muffkoppling. Det (är) .. särdeles lätt att muffa ifrån, då malmtunnan är uppe. JernkA 1872, s. 309. jfr frånmuffa.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content