SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1974  
SKYFFEL ʃyf4el l. ʃyf3el2 (sky´ffel Weste, schy`ff'l Dalin), sbst.1, r. l. f. l. m.; best. -n (Biurman FrSpr. 234 (1729) osv.) ((†) -en Rålamb 14: 13 (1690); -fflen Sahlstedt (1773), Widegren (1788)); pl. -fflar (ArkliR 1555, avd. 6, osv.) ((†) -ffelar ArkliR 1553, avd. 4 (1557), Därs. 1557, avd. 1; -ler (äv. att hänföra till sg. skyffla, se nedan) BtFinlH 3: 290 (1554), RP 7: 351 (1638)); förr äv. SKYFFLA, r. l. f.; pl. -or (ArkliR 1560, avd. 5, Richardson Krigsv. 3: 184 (1749)) l. -er (se ovan).
Ordformer
(schyff- (schiü-, schü-) 16421729. schöf- 1567. skeff- (-ef-) 1556. skiff- 1895 (: skiffel, sannol. felaktigt för skyffel). skiuf- 1704. skjöfw- 1745, 1755. skyff- (siy-, skiü-, skü-, skÿ-, -yf-) 1557 osv. sköff- (siö-, skiö-, skjö-, -öf-) 15541766. -el (-ell) 1555 (: Halff kartoge sköfflar, pl.) osv. -la 1560 (: sköfflor, pl.)1749 (: Sköflor, pl.). -ler, pl. 15541638)
Etymologi
[sv. dial. skyffel, sköffel, sköffla; jfr (ä.) d. skøffel, skyffel; av (lt. schüf(f)el, schöffel, av) mlt. schüffel(e) (se SKOVEL). — Jfr SKYFFLA, v.]
1) handredskap bestående av ett vid ett skaft fäst blad (se d. o. 3) med mer l. mindre vass framkant o. vanl. uppåtböjda över- o. sidokanter, tjänande till (avskiljande o.) uppsamling av (en viss kvantitet av) ngt, vanl. ett löst l. poröst ämne (t. ex. jord l. sand l. säd o. d.) l. smärre fasta föremål (t. ex. stenar l. sopor o. d.) o. därpå följande förpassande (ofta gm en kastande l. slängande rörelse med redskapet) av dessa ämnen osv. till annan plats (stundom liktydigt med dels: spade, dels: skovel); numera företrädesvis om större arbetsredskap (i sht förr äv. om liten saltspade o. d.); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Hon sopade upp glasskärvorna på en skyffel. Vid iordningställande av matbordet efter måltid används bordsborste med tillhörande skyffel. Undanskaffa snö med skyffel. G1R 25: 388 (1555). Om .. Säden begynnar at brinna i hoop, tå moste hon medh sköfflar omkastas. Risingh LandB 32 (1671). (Dalkarlarna) kunna icke förmås, at bruka Spada eller Sko-räcka (vid dikesgrävning), utan hålla sig ständigt wid skyffeln, hwarigenom arbetet fördubblas. Brauner Åker 98 (1752). En skyffel för sandens upgräfning. Ödmann MPark 298 (1800). Locket .. (på en viss typ av sopkärror) är upp- och nedfällbart och tjänar som skyffel till uppsamlandet af soporna och dessas uppförande till samt tömmande i korgen. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 135. (Den gamle arbetaren) är ett slags sopkvast med vilken (sågverksägaren) Hallbergen gör ren sågen, en smörjtrasa och en skyffel, en åldrig springpojk. Johnson Här 128 (1935). (Eldaren) slängde upp den översta eldstadsluckan och körde skyffeln djupt ner i kolhögen. Kjellgren Smar. 62 (1939). — jfr ASK-, BARLAST-, BORDS-, DRÅS-, ELD-, GLÖD-, GRAV-, GRÄV-, GÖDSEL-, HÄRD-, JÄRN-, KOL-, MJÖL-, MUDD-, PLANTERINGS-, PLÅT-, SALT-, SAND-, SNÖ-, SOP-, SPANNMÅLS-, TRÄ-, TRÄDGÅRDS-, UGNS-, VATTEN-, ÄSSJE-SKYFFEL m. fl. — särsk.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om laddskyffel (se d. o. 1). BtFinlH 3: 290 (1554). Sköffelar Tiill feltthslannga .. halff slannge .. dubell falcknether (m. m.). ArkliR 1553, avd. 4 (1557). Laddningen (av kanonerna) skedde .. fortfarande med skyffel. Mankell Fältsl. 858 (1859; om förh. 1630—1718). jfr FALKON-, FALKONETT-, FÄLTSLANGE-, KARTOGE-, LAD-, LADD-SKYFFEL.
b) använt med tanke på den mängd av ett ämne o. d. som innehålles i en skyffel; särsk. ss. måttsbeteckning. GripshR 1597, s. 134. Tre skyfflar mull äro til slut hela vår vinning. Wallenberg (SVS) 1: 253 (1771). Äro .. Stockholms damer så ovana vid att en kavaljer kastar för deras fötter hela skyfflar med gnistrande fraser, utan att det blir eldsvåda för det? Blanche Läk. 65 (1845). Hon gick ner i källarn och öste några skyfflar koks i värmepannan. Johnson GrKrilon 77 (1941).
c) (†) i uttr. ihålig skyffel, om skyffelformat öskar för vatten. Möller (1745, 1755; under baqueter).
2) (numera i sht i fackspr.) handredskap bestående av ett vid ett skaft fäst blad (se d. o. 3 a) med vass framkant (numera vanl. mindre eggjärn), avsett för avskärande av ogräsrötter (särsk. i trädgårdsgång), skyffeljärn, gångskyffel. (Det) ähr utaff nöden adt man skaffuar sig allehanda redskap som till en trägård hörer, såsom (bl. a.) ähre .. breda och hwassa sköfflar litet krökta adt betaga gräs och sköffla gångarna rena. Rosenhane Oec. 93 (1662). Skyffel .. (dvs.) handredskap för afskärande af ogräsrötter, består af ett vågrätt liggande eggjärn vid ett vinkelrätt derifrån utgående skaft. Juhlin-Dannfelt (1886). NTrädgBok. 750 (1968). — jfr TRÄDGÅRDS-SKYFFEL. — särsk. (i sht förr) i utvidgad anv., om redskap för ogräsrensning avsett att dras av häst, bestående av ett i en träställning fastgjort längre eggjärn, hästskyffel. Juhlin-Dannfelt (1886).
3) (förr) skyffelliknande järnredskap som efter föregående upphettning i eld användes att steka l. bryna l. torka ngt på (äv. om skyffel (i bet. 1) använd på detta sätt). Giff .. (äggen) färgan så at the blifwa brune med en heet giordt Sköffel. Salé 198 (1664). En nÿ stor Schÿffel såm Ostrenn stekss på med ett nyt långt Skafft. HovförtärSthm 1709, s. 136. Gif .. (skinkan) en brun färg med en skyffel eller ock i ugnen. Warg 167 (1755). (Färgen som användes vid emaljering) består af fint Guld uplöst uti Kungs-vatten, det är Skedvatten hvaruti man tillagt Salmiak eller Kok-salt torkadt på skyffel. Miniatursk. 109 (1784). — jfr BRYN-, OSTRON-SKYFFEL.
Ssgr (i allm. till 1; jfr anm. till skyffla, v. ssgr o. de under detta ord uppförda ssgrna): A: SKYFFEL-ARTAD, p. adj. Fatab. 1933, s. 252 (i pl., om vannor).
(13) -BLAD. jfr blad 3 (a). PH 2: 1530 (1739; på sädesskyffel).
(1, 2) -FABRIK. GHT 1898, nr 278 B, s. 1.
-FORMAD, p. adj. EldhandvSkjutsk. 2: 31 (1886; om arm i mekanism i eldhandvapen).
-FORMIG. Eneberg Karmarsch 2: 649 (1862; ss. adv.).
(1, 2) -FÖRING. (hållande o.) förande av skyffel (vid skyffling). 2NF 33: 599 (1922; vid skyffling av kol).
-KOPPAR. (skyffle-) (förr) jfr -stål. ArkliR 1567, avd. 9.
-KORN. (numera knappast br.) om (ax hos) sädesslaget Hordeum distichum Lin. var. zeocriton (Lin.) Kcke (vars ax äro korta o. breda), solfjäderkorn. Linné HortUps. 23 (1748). Det är bekant, at Skyffelkornet har mycket longa och utspärrade agn; och axen få et ganska främmande utseende. Retzius FlVirg. 130 (1809). Skyffelkorn .. (är) likt Gumrik-korn, men kornen äro utspärrade med långa borster. Fries Ordb. 59 (c. 1870). Cannelin (1939).
-LIK. = -liknande. Wikforss 2: 476 (1804).
-LIKNANDE. som liknar en skyffel. Dahl Forbes Kvinn. 122 (1935; om stigbyglar).
(13) -PLÅT. (skyffel- 1918 osv. skyffla- 1556. skyffle- 15561614) jfr -stål. ArkliR 1556, avd. 2.
-REM. (skyffle-) (numera bl. tillf.) om rem (se rem, sbst.1 1) varmed skyffel fastgörs l. hålles fastgjord vid ngt. ArkliR 1565, avd. 23.
(13) -SMED. (skyffle-) (i sht förr) smed som tillverkar skyfflar. Hallenberg Hist. 2: 885 (i handl. fr. 1614).
(13) -SMIDE. (i sht förr) om smide (som utgörs) av skyffel l. skyfflar. JernkA 1830, s. 395.
(1, 2) -STÅL. om stål i skyffel l. skyfflar l. som är avsett för skyffeltillverkning. JernkA 1898, s. 63.
-TAG. tag med skyffel (i jord o. d. för lastande av skyffeln); äv. dels använt ss. måttsbeteckning: så stor mängd l. så stor bredd l. stort djup som ett tag med skyffel representerar, dels konkret, om spår (i jord o. d.) som ett tag med skyffel efterlämnar; stundom liktydigt med: spadtag. Salander Gårdzf. 322 (1758; använt ss. måttsbeteckning). (Mannen som av misstag blivit levande begravd) hör halfmedvetet, att det gräfver öfver honom med raska skyffeltag. Högberg Jim 156 (1909). Omedelbart invid det första skyffeltaget på strängens långsida tages ett nytt skyffeltag sand .. och lägges i en hög på golvet. AnvProvnFormmaterial II. 4: 1 (1948).
(1 b) -TALS. (numera mindre br.) skyffelvis. Almkvist Turgenjef 9: 48 (1887; i bild).
(13) -TILLVERKNING~020. JernkA 1878, s. 220.
(1, 2) -UDD. Rålamb 13: 9 (1690).
-VAGN. (i fackspr.) (skyffellik) vagn (med lågt lastplan) för kortare förflyttningar av gods i magasin o. d. SvD(A) 1965, nr 121, s. 1.
(1 b) -VIS. skyffel för skyffel l. skyffel på skyffel (av ngt); jfr -tals. 3NF 15: 418 (1931).
B (†): SKYFFLA-PLÅT, se A.
C (†): SKYFFLE-KOPPAR, -PLÅT, -REM, -SMED, se A.
Spoiler title
Spoiler content