SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TANGENT tanjen4t l. taŋgen4t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr dan. o. nor. tangent i bet. A, B, ä. t. tangent i bet. 1, t. tangente i bet. B, eng. tangent, adj.: tangerande, sbst. i bet. B, fr. tangent, adj.: tangerande, tangente, sbst. i bet. B; av lat. tangentem, ack.-form av tangens (se TANGENS); all substantivisk anv. i bet. B möjl. från fr. (jfr Ekbo SupplHellquistOtr. (c. 1990)). — Jfr TANGENTIAL, TANGENTIELL]
A. ss. benämning på del av musikinstrument l. apparat.
1) [jfr motsv. anv. i t.] (†) om (del av) mekanism som på stränginstrument l. orgel l. spelur frambringar ton gm att knäppa på l. beröra sträng l. öppna ventil l. dyl.; särsk. om fjäderpenna l. (litet) metallstift l. dyl. som anslår sträng i ä. tiders klaverinstrument. Polhem Brev 63 (1711; i fråga om spelur). Och fast .. ingen äter .. korpars kiött .. så skiutas the .. giärna för penorna skull, som .. brukelige äro til tangenter på strängaspel. Broman Glys. 3: 279 (c. 1730). Tangenter, som röra wid strängarna på Clave-Cymbaler och flera dylika strängespel, hafwa .. warit giorda med lösa tungor, hwaruti kårpfiädrar warit satte. VetAH 1: 81 (1741). Den tangent som .. kommer at beskrifvas, består af 8 delar. Därs. 1757, s. 36. Först med 1700-talets början bragtes .. (klavikordiet) till större fulländning .. Tidigare hade tvenne strängar anslagits med samma tangent. Kulturen 1948, s. 26. — jfr CYMBAL-TANGENT.
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. nor.; i utvidgad anv. av 1] mus. i fråga om instrument med klaviatur, om var o. en av de (efter tonskalan ordnade) stavar l. lister (med hävstångsfunktion) l. knappar som trycks ned av den spelande o. som sätter den tonalstrande mekanismen i rörelse; särsk. (o. numera i sht) om sådana stavar osv. som spelas med fingrarna; äv. (förr) om dylika stavar osv. (på orgel) som manövrerades med hand l. fot l. knä; äv. bildl. Vita och svarta tangenter på ett piano. 10 st. been på tangenterne äro borthe (på orgeln). KyrkohÅ 1935, s. 56 (1680). En ny Clave-Symbal .. är til salu .. Tangenterne med Elfenben pålagde. DA 1771, nr 103, s. 3. Din läpp har fällt ett namn, / Som hastigt slagit an tangenten / Till hjertats innersta. Börjesson E14Son 56 (1847). Pedalbänkens höjd måste vara så, att en man .. kan nå de yttersta tangenterna med fötterna. Drake Töpfer 290 (1850). Medan modern sjöng, gledo hennes händer öfver pianots gulnade tangenter. Söderberg MBirck 25 (1901). Tvätta tangenterna (på pianot) med en i ljummet vatten väl urvriden trasa. RådRön 1988, nr 2, s. 22. — jfr ASS-, CISS-, D-, MANUAL-, PEDAL-, PIANO-, UNDER-, ÖVER-TANGENT. — särsk. i utvidgad anv., om (på instrument) ned- l. intryckbar anordning som, utan att själv frambringa ton, inverkar på vilken ton som alstras; särsk. dels om nedtryckbar anordning som förkortar sträng på (vev)lira l. nyckelharpa l. dyl., dels ss. efterled i ssgn REGISTER-TANGENT. Kulturen 1947, s. 32 (på medeltida franskt instrument). Hos vevlira och nyckelharpa tjänar tangenterna enbart till att förkorta strängarna. NE (1995).
3) [eg. utvidgad anv. av 2] om var o. en av de ned- l. intryckbara delar på apparat l. maskin som (gm mekanisk l. elektrisk kraftöverföring) utlöser en mekanism o. får apparaten l. maskinen att verka, knapp (se KNAPP, sbst. 4 a β), manöverdon. Sorteraren (trycker ned) en tangent motsvarande den .. kvalitet (virket har). SvSkog. 961 (1928). Man får fram (grammofon)skivorna (ur skåpet) genom att trycka på de numrerade tangenterna. Form 1952, s. 42. Om du har en tonvalstelefon med tangenter följer du .. röstens uppmaningar. SDS 22 ⁄ 8 1995, s. B7. — jfr SIFFER-TANGENT m. fl. — särsk.
a) (numera mindre br.) om mekanism med nedtryckbar hävstång i avsändningsapparat i telegraf av morsetyp; jfr NYCKEL 3 a o. MORSE-, TELEGRAF-NYCKEL. Fock 1Fys. 620 (1855). De egentliga telegraferande verktygen i (telegraf)apparaten äro .. tangenten eller nyckeln och skrifmaskinen. UB 2: 426 (1873). IllSvOrdb. (1964).
b) i fråga om sätt- l. skriv- l. räkne- l. datamaskin, om var o. en av de nedtryckbara knappar som motsvarar olika skrivtecken l. funktioner o. som vid anslag skriver l. väljer resp. tecken l. funktion. Aho Soldan 83 (1901). Då en tangent (på en skrivmaskin) anslås, påverkas typarmen af en häfstångsmekanism .. (så) att den vid dess ände befintliga typen slår an mot ett färgband och .. aftrycker bokstafven på pappersbladet. 2UB 10: 153 (1906). Facit ”räknesnurran” med 10 tangenter. SvD(A) 4 ⁄ 4 1934, s. 1. På elektriska skrivmaskiner behöver man inte trycka så hårt på tangenterna. SvOrdb. (1986). Det räcker att .. trycka ner en tangent på datorn. GbgP 19 ⁄ 9 1997, s. 6. — jfr MATRIS-, MELLANSLAGS-, OMSKIFTAR(E)-, RAD-, SIFFER-, SKRIVMASKINS-TANGENT m. fl.
B. ss. matematisk term.
4) (i fackspr., i sht geom.) tangens; numera bl. i uttr. tangenten för en vinkel, tangens för en vinkel; jfr KOTANGENT. Rålamb 1: 95 (1690). Uti fölljande computationer, som äro anstälte genom Logarithmer, har jag ifrån characteristica af sinus, tangenter och secanter bortkastat 10. VetAH 1744, s. 162. Tangenten för en vinkel är det tal, som uttrycker förhållandet mellan den motstående och den bredvidliggande katheten. Phragmén Trig. 2 (1868). Vid centrala strålar (som bryts i en sfärisk yta) kan sinus och tangenten för en vinkel utbytas mot vinkeln själv (i bågmått). Bergholm Fys. 4: 29 (1957). Tangenten för en vinkel (dvs.) angivande förhållandet mellan sinus o. kosinus för vinkeln. SAOL (1986).
5) (i fackspr., i sht geom.) rät linje som i en punkt sammanfaller med (men i denna punkt icke skär) en kurva, beröringslinje. Tangenten till en cirkel, en kurva. Röra sig i tangentens riktning. Somliga (rättelinjer skrivs) helt utom (cirkeln), såsom Tangenterne. Rålamb 1: 95 (1690). Om en rät linea .. tangerar en Cirkel .. och man ifrån medelpunkten .. til den punkten C, hwarest den tangerande lineen, eller tangenten, råkar Cirkelen (osv.). Strömer Eucl. I. 2: 46 (1744). Centrifugalkraften. Då en kropp röres i en kroklinig bana, sträfvar han alltid till följe af sin tröghet, att uti tangentens riktning aflägsna sig från banan. Fock 1Fys. 73 (1853). Nedslagsvinkel .. är vinkeln mellan projektilbanans tangent vid nedslaget på mynningsplanet och detta plan. SkjutlArm. 1946, s. 15. NE (1995). — jfr BAN-, CIRKEL-, KURV-TANGENT. — särsk. (†) inskränktare, om del av tangerande linje som ligger mellan tangeringspunkten o. en annan punkt från vilken tangenten betraktas såsom dragen. Lindelöf AnGeom. 41 (1864). Stundom förstår man med tangenten till en kurva den begränsade delen af tangeringslinjen, som ligger mellan tangeringspunkten och X-axeln. 2NF (1918).
Ssgr: (3 (b)) TANGENT-ANSLAG~02 l. ~20. om anslag på tangent, särsk. på sätt- l. skrivmaskin. 2UB 10: 155 (1906; på skrivmaskin). 2NF 28: 124 (1918; på sättmaskin).
(2, 3 (b)) -BORD. (samlad) uppsättning av tangenter hos apparat l. maskin l. instrument; särsk. dels om klaviatur på tangentinstrument (jfr spel-bord 2), dels om uppsättning av tangenter som motsvarar olika skrivtecken l. funktioner på sätt-, skriv-, räkne- l. datamaskin (jfr klaviatur 2). 2UB 10: 198 (1906; på sättmaskin). Axelson LbMaskinskr. 16 (1910; på skrivmaskin). UpplFmT 44: Bil. 193 (1930; på orgel). Tangentbordet .. är oöverträffat i snabbhet. Dædalus 1933, Ann. s. 16. Tangentbordet (på en elorgel) rymmer endast fyra oktaver, men man trycker på någon knapp och så blir de sex. DN(A) 13 ⁄ 11 1964, s. 11. Användarens kanal in till systemenheten (på datorn) är tangentbordet. ADBDig 50 (1992).
(4) -BUSSOL. [jfr t. tangentenbussole, fr. boussole des tangentes] (förr) om galvanometer där strömstyrkan var proportionell mot tangenten för den vinkel som tecknades av en magnetnål i utgångsläget resp. i det läge som kunde avläsas när strömmen slöts. Edlund ÅrsbVetA 1849, s. 68. (Telegraf)batteriernas styrka uppmätes med ett instrument, kalladt tangentbussol. Nyström Telegr. 99 (1869). NE (1995).
(5) -EKER. (numera föga br.) eker (i cykelhjul) som utgår från navet i tangentens riktning. Balck Idr. 2: 404 (1887). (Cykel)hjulens ståltrådsekrar äro .. tangentekrar, som ej stå vinkelrätt mot nafvet, utan tangera detta. 2NF 31: 1093 (1921). SAOL (1973).
(2) -INSTRUMENT. mus. musikinstrument med klaviatur; äv. (inskränktare) sammanfattande om orgel (inklusive harmonium) o. klaverinstrument. Mecklin BegTonk. 23 (1802). Tangentinstrumenter: clavér, piano (med ett namn kallade Clavérinstrumenter). Höijer 315 (1864). SohlmanMusiklex. (1952).
(3) -KLAVIATUR. särsk. (numera mindre br.) om tangentbord på skriv- l. sättmaskin; jfr klaviatur 2. En modern skrifmaskins beståndsdelar äro: .. anslagsmekanism, vanligen en tangentklaviatur .. typbärare (osv.). 2NF 25: 1199 (1917). Därs. 30: 534 (1920; på sättmaskin). SAOL (1973).
(3 b) -KNAPP. särsk. (numera föga br.) om den knapplika del av tangenten på skriv- l. sättmaskin som fingertryckningen utföres på. 2NF 28: 120 (1918). VaruhbTulltaxa 1: 540 (1931).
(5) -KORDA. (i sht i ä. geometrisk terminologi) korda (se korda, sbst.1) som sammanbinder tangeringspunkterna för två tangenter. Från en punkt P utom cirkeln kunna tvenne tangenter .. dragas till densamma; räta linien .. som förenar de båda tangeringspunkterna, kallas tangentkorda till punkten P. Lindelöf AnGeom. 40 (1864). IllSvOrdb. (1964).
(5) -LED. (numera bl. tillf.) trafikled med uppgift att knyta ihop ytterområden utan att passera ett tätortscentrum; jfr ring-väg. SvD(A) 4 ⁄ 11 1959, s. 7. Trafik som ej har mål i centrum leds utanför på tangent- eller ringleder. NärVarHur 1966, s. 222.
(5) -PLAN. [jfr t. tangentialebene, eng. tangent plane] i fackspr., i sht geom. plan (se plan, sbst.1 I 3) som i en punkt sammanfaller med (men icke skär) en buktig yta. Lindelöf AnGeom. 235 (1864).
(5) -PUNKT. (i fackspr.) tangeringspunkt. Uplösning. Lät MB vara den sökta Hyperblen, och M sjelfva tangentpuncten. VetAH 1785, s. 3. TT 1872, s. 99.
(2, 3 b) -RAD. (numera bl. mera tillf.) rad av tangenter i klaviatur l. på tangentbord. Björkegren 481 (1784). Den som skrev .. brevet satte alltså fingrarna på fel tangentrad, avsiktligt eller oavsiktligt? Balderson StatsrTid. 98 (1980).
(4) -SKALA. [jfr eng. tangent scale] (numera mindre br.) = tangens-skala. Löwegren Oftalm. 587 (1923). De på stavens underkant (på räknestickan) belägna .. skalorna benämnas sinusskalan och tangentskalan. Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 140 (1949).
(2) -SKIVA. (numera mindre br.) skiva (av ben l. trä) varmed tangent är belagd. Hjortben begagnas isynnerhet till tangentskifvor. Ekenberg o. Landin 243 (1889). VaruhbTulltaxa 1: 232 (1931).
(3 b) -SKRIVMASKIN~002, äv. ~200. (numera bl. mera tillf.) ”Halda snabbskrifvare” är namnet på en (svensk) tangentskrifmaskin. GHT 13 ⁄ 7 1896, s. 3. AB 1897, nr 123 A, s. 3.
(4) -TABELL. (i sht i ä. geometrisk terminologi) tabell över funktionen tangens (angivande tangens då vinkeln är given); jfr sekant-tabell. Dahlin MatVetH 87 (1875). (Tabellen) kallas tangenttabell, då den för varje vinkel ger dess tangent och tvärtom. NoK 102: 130 (1930).
(5) -VINKEL. (i sht i ä. geometrisk terminologi) vinkel mellan två tangenter (till samma kurva l. cirkel). Bergroth Geom. 61 (1876). 2NF (1918).
Spoiler title
Spoiler content