SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2003  
TECKNARE tek3nare2, äv. täk3nare2, i bet. 13 m.// ( ig.), i bet. 4 m.; best. -en, äv. -n; pl. =; pl. best. tecknarna (SvT 1852, nr 16, s. 2, osv.) ((†) tecknarena Schybergson FinlH 2: 250 (1889: undertecknarena)).
Ordformer
(teck- (-ch-) 1678 osv. tek- 16401814)
Etymologi
[jfr d. tegner, nor. bm. tegner, nor. nn. teiknar, t. zeichner; avledn. av TECKNA]
A. om person.
1) motsv. TECKNA 8: person som tecknar l. har tecknat; särsk. om person som yrkesmässigt tecknar; äv. (numera företrädesvis ss. senare led i ssgr, se t. ex. KARAKTÄRS-, LEVNADS-, MINNES-, SEDE-TECKNARE) bildl. (jfr TECKNA 8 b (β)). Serenius (1741). Barnet är som tecknare impressionist. Rydberg Varia 118 (1889, 1894). Hallbäck .. står afgjordt högre som tecknare av manliga än av kvinnliga karaktärer (i sina gravskrifter). LundagKron. 2: 442 (1921). Statens historiska museum (:) .. Konservator .. Tecknare. Faith-Ell, Harald Fredrik. SvStatskal. 1939, s. 157. (Vid framställning av tecknad film måste) Tecknaren .. ha noga kännedom om rörelsens verkliga skeende och hastighet för att uppnå en naturtrogen bild. Förberg SäljFilm 146 (1946). — särsk. med försvagad agentiell innebörd, ss. förled i ssgr (jfr TECKNAR-ANLAG, -BEGÅVNING, -FÖRMÅGA, -KONST), med mer l. mindre verbal innebörd, övergående i bet.: tecknings-. — jfr FIGUR-, KARIKATYR-, LANDSKAPS-, MODE-, MÖNSTER-, NID-, PERSPEKTIV-, PLAKAT-, PORTRÄTT-, REKLAM-, SERIE-, SILHUETT-, SKÄMT-, SKÖN-, SPORT-TECKNARE.
2) motsv. TECKNA 9, 11: person som skriver l. skrivit (se SKRIVA, v. 2, 4, 9); särsk. dels om person som yrkesmässigt utför skrivarbete, skrivare (se d. o. 2), dels i uttr. tecknaren av dessa rader; utom ss. senare led i ssgr numera bl. mera tillf.; jfr SKRIVARE 1, 4. (Sv.) teknare, (lat.) Notarius. Linc. (1640). Du helga tecknare af Himlens häfder! JGOxenstierna 4: 263 (1815). En fotvandrare .. stannar helt visst framför .. byggnaden, om det händer honom hvad som hände tecknaren af dessa rader. Rydberg Sägn. 70 (1874). — jfr HÄVDA-, SAGO-TECKNARE.
3) motsv. TECKNA 10 b, om person som gm att underteckna handling l. dokument o. d. med namn(underskrift) förbinder sig till l. garanterar l. utlovar ngt; äv. utan närmare tanke på namntecknande, om person som (på lista) antecknar sig för ngt, t. ex. att bidra med l. betala för ngt (jfr TECKNA 10 b γ, δ). (Lat.) Signator .. (sv.) Teknare. Ekblad 355 (1764). Tecknare .. af bidrag, lån o. d. Björkman (1889). Tecknare .. å en lista. Auerbach (1915). Fördelning av aktierna sker efter bestämda regler i småposter .. Många tecknare skyndar sig dock att göra en snabb vinst. GHT 16 ⁄ 8 1965, s. 10. — jfr AKTIE-, BIDRAGS-TECKNARE.
B. om sak.
4) (†) motsv. TECKNA 4: bestämd fristående artikel (jfr BESTÄMD 8 (a β)). Columbus Ordesk. 13 (1678; uppl. 1963). Latinerne ha ingen Artikel, eller Tecknare .. Tyskarne der, die des. Fransoserne le, la. ok Italiänerne il, la. Därs. 70.
Ssgr (i allm. till 1): TECKNAR-, äv. TECKNARE-AKADEMI. (förr) högre undervisningsanstalt för utbildning av tecknare; jfr tecknings-akademi. 2NF 23: 1133 (1916).
(1 slutet) -ANLAG~02 l. ~20. anlag att bli (en skicklig) tecknare l. skicklig i teckning; jfr -begåvning o. tecknings-anlag. Konstnärens synnerligen ringa tecknareanlag kan ju bedraga, och kunna fartygen .. hava varit bättre hopkomna, än bilden angiver. Nilsson SjöfSkeppsb. 46 (1922).
-ATELJÉ. särsk. i utvidgad anv., om grupp av l. företag med tecknare; jfr tecknings-ateljé. Rätt snart var tecknarateljén självbärande — TV-bolagen betalade dyra pengar för filmerna. OoB 1963, s. 206.
(1 slutet) -BEGÅVNING. begåvning (se d. o. 2) l. fallenhet för att teckna; jfr -anlag o. tecknings-begåvning. Jag hade .. anledning att tro att min mor i hemlighet gladdes över min tecknarbegåvning. Renner Roberts Nordv. 12 (1938).
(1 slutet) -FÖRMÅGA. (god) förmåga att teckna; i sht förr äv. om (god) förmåga att teckna l. skildra i ord; jfr tecknings-förmåga. Ett så rikt ämne .. innehåller .. fordringar, som icke utan verklig tecknareförmåga kunna tillfredsställas. FCarlson i 2SAH 54: 126 (1878). Han (använde) sin tecknarförmåga bl a till att åskådliggöra alla Linnés botaniska termer i .. 876 illuminerade figurer. TurÅ 1980, s. 138.
-GENI. jfr geni, sbst.1 6. Två karikatyrer av dig, ritade av nationens tecknargeni, Julle Lekander. Siwertz Fribilj. 122 (1943).
-HAND. särsk i uttr. (ha en) sådan l. sådan tecknarhand, (ha) sådant l. sådant handlag (se handlag, sbst.2 2) l. sådan l. sådan fallenhet för l. färdighet i teckning; jfr hand 9 d o. -penna. Min far hade en lätt och säker tecknarhand. HågkLivsintr. 18: 169 (1937).
(1 slutet) -KONST. konst (se d. o. 1) l. förmåga l. skicklighet att teckna; särsk. konkretare, övergående i bet.: ”konststycke”; jfr tecknings-konst. Strindberg Brev 14: 61 (1901). Helvitt glas, målat med detaljer i svartlod, en ”tecknarkonst på glas”. Fornv. 1953, s. 49.
-PENNA. särsk. i uttr. (ha en) sådan l. sådan tecknarpenna, (ha) sådan l. sådan förmåga l. skicklighet att teckna; jfr -hand. Linné har .. lockats att i manuskriptet med sin något oviga tecknarpenna avbilda Andromeda vid sidan av den lilla blomman. Lamm UpplRom. 1: 399 (1918). DN 14 ⁄ 10 1995, s. D26.
-STAB. (numera bl. mera tillf.) jfr stab 2. (Det) dröjde .. icke länge förrän Söndags-Nisse .. förfogade över en ung, men redan mycket kunnig tecknarstab. Zetterström 25År 214 (1931).
Spoiler title
Spoiler content