SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TECKNING tek3niŋ2, äv. täk3niŋ2, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -ar (Rudbeck Atl. 1: Föret. 1 (1679) osv.) ((†) -er SvRStBesl. 1642, s. B 3 a).
Ordformer
(teck- (-ch-) 1654 osv. tek- 1558 (: antekning), 16351844. täck- 16871767)
Etymologi
[jfr d. tegning, nor. bm. tegning, nor. nn. teikning, t. zeichnung; vbalsbst. till TECKNA]
om handlingen l. verksamheten att teckna l. resultatet av sådan handling l. verksamhet. — särsk.
1) obstetr. motsv. TECKNA 1 c β, om förhållandet att en gravid kvinna (gm blödning från livmoderhalsen) visar tecken på att förlossningsarbetet påbörjats; äv. konkretare, om blödningen. På afgången af detta blodiga slem (under förlossningsarbetet) hade man fordom ett eget namn, nemligen teckning eller att qvinnan tecknade. Cederschiöld QvSlägtl. 2: 16 (1837). Dens. HbBarnm. 87 (1843).
2) (†) motsv. TECKNA 2, om förhållandet att betyda l. beteckna (ngt). (T.) Deutung .. das Deuten, (sv.) tekning, påsyftelse, pekning, tydning, uttydelse. Lind 1: 533 (1749). (Sv.) Teckning .. (lat.) Signatio. Notatio. Sahlstedt (1773).
3) (†) motsv. TECKNA 3 a, = FIRMELSE (se FIRMA, v.). Aff them som .. medh then helge Smörjelsen (skall) teknas, skal man icke tagha någre Penningar. Thetta Decret är i sigh sielfft rättmätigh: Allenast at han gillar här berörde Tekning (then man i närwärande Dagh kallar Firmelse) såsom itt nödtorfftigt ting i Församlingen, som doch lijkwäl icke annat är än widskepelse. Schroderus Os. 1: 843 (1635).
4) motsv. TECKNA 8; äv. dels ss. undervisningsämne, dels (numera icke i officiellt spr.) ss. skolämne; förr äv. om ritning (se d. o. 3 (a)); äv. konkretare, särsk. dels om sättet l. tekniken l. konsten att teckna, dels om enskilt fall av tecknande, dels i uttr. första teckningen av l. till ngt, (första) utkastet till ngt; äv. om resultatet av teckning i ovan anförd bet. (se slutet). Undervisning i teckning och målning. Hon är skicklig i teckning. Teckning efter modell, efter naturen. Perspektivisk, geometrisk teckning. NTessin D. Y. (1697) hos Josephson Tessin 1: 122. Första tekningen til en målning. Lind (1749). (Konstnärens) stela, förwirrade teckning och hans osmakliga gruppering, tjenar förträffligen att framställa ett helt och hållet miszlyckadt helt. Polyfem IV. 4: 1 (1811). Altaret, som efter teckning af arkitekten Folke Zettervall .. utförts i ek. PT 1892, nr 189, s. 3. Petterssons Jenny .. fick A i teckning i flickskolan. Hedenstierna Svenssons 253 (1903). (Målaren K. Zahrtmann) är mer än Kröyer .. experimenterande såväl i teckningen och modelleringen som i färgbehandlingen. NordT 1925, s. 473. — jfr BLYERTS-, DETALJ-, FIGUR-, KARIKATYR-, KOL-, LANDSKAPS-, MODE-, PENN-, PERSPEKTIV-, PORTRÄTT-, REKLAM-, SKUGG-, SKÄMT-TECKNING. — särsk. konkret, om resultatet av teckning: (på fri hand medelst blyerts l. tusch l. bläck l. kol o. d., mer l. mindre konstnärligt åstadkommen) i sht svartvit bild, tecknad bild; förr äv. om byggnadsritning o. d. Til .. förekommande af Wådeld, är wordet förbudit, at någon bygnad här i Staden .. företaga, för än wederbörande sig uti Stadsens Byggnings Collegio, med sine teckningar hafwa angifwit. SthmStadsord. 2: 209 (1708). Enligt mitt råd har ej skett, att teckningen af mina anletsdrag åtföljer denna upplaga. Leopold 1: Föret. (1814). Det fototypiska klichéförfarandet, en etsningsmetod mest tillämplig för reproduktion av enkla och klara teckningar. Bjurman 3Statsm. 77 (1935). En akvarellerad teckning av den så kallade Kalinan i Arlöv, det gamla värdshuset vid landsvägen Malmö-Lund. Kulturen 1949, s. 72. En serie fantasifulla kartuscher och teckningar från Stenbocks pommerska fälttåg 1712–13. Lindroth Gruvbrytn. 1: 684 (1955).
5) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 4 (jfr TECKNA 8 b); äv. dels konkretare, om enskild omgång av teckning l. sättet att teckna, dels konkret, om resultatet l. produkten av teckning, ofta liktydigt med: skildring l. beskrivning, äv. skiss (jfr TECKNA 8 b β). Brenner Dikt. 1: 131 (1697, 1713). Du har ingen färg så liflig i din kruka, / .. Den ej naturens prål och tekning öfvergår. Bellman (BellmS) 1: 247 (c. 1775, 1790). Man hör .. hos ingen mästare tydligare (än hos Händel), att declamation och melodi är sångens teckning, harmonien dess colorit. Geijer Minn. 64 (1810, 1834). En egenskap .. som man söker hos många objektiv .. är Skärpa i teckningen ända till bildens kant. Nyblæus Fotogr. 28 (1874). Då jag för .. (Runeberg) hade läst några af mina första små teckningar då han visade sig nöjd med dem och sade lifligt (osv.). Runeberg AntRunebg 87 (c. 1878). Kvistarnas utsökta teckning och bladverkets prydliga anordning. Strindberg o. Sjögren SvNat. 30 (1901). Vid sättande av poäng kommer i första rummet i betraktande figurens rätta teckning på isen. Palm Konståkn. 116 (1919). Frans G. Bengtssons nyligen slutförda teckning av Karl XII:s levnad. VFl. 1937, s. 54. — jfr HÄVDA-, KARAKTÄRS-, LEVNADS-, MINNES-, PERSON-, SEDE-TECKNING.
6) (†, utom i b o. ss. förled l. senare led i ssgr) motsv. TECKNA 9 (b), om skrivning l. uppteckning o. d.; äv. konkret(are). Farhågan, att Hof- och ÖfverRätter vid målens afdömande blindvist följde den teckning, som å dem af högsta Domstolen blifvit satt. Gustaf III 1: 208 (1774). Såsom närwarande tilkallade Stadens Edswurne wärderingzmän, under skrifwa och besanna wi thenne förestående teckningz och wärderings riktighet. BoupptVäxjö 1779. (Sv.) Teckning .. (dvs.) uppteckning, anteckning .. (lat.) descriptio; perscriptio. Cavallin (1876). — jfr NAMN-TECKNING. — särsk.
a) i fråga om skrivande av algebraisk storhet; äv. konkretare, om storheten. Om c betyder ett udda tahl (är det uppenbart), at man kan afkorta expressionen eller teckningen förmedelst at dividera nämnarens ledamöter igenom a. Duhre Geom. 208 (1721). (Resten vid division) kan tecknas, så, att under Resten drages ett streck och derunder skrifves Divisor, hvilken teckning kallas bråk. Almqvist Räkn. 13 (1832).
b) (numera mindre br.) om återgivning av språkljud l. tal i skrift; äv. om stavsätt, skrivsätt (se d. o. 2); jfr TECKNA 9 d. Consonanterne .. böra .. i skrift vara sådane och så månge, som de i tal höras, så att .. skriften .. (må) blifva en fullkomlig teckning af talet. Botin SvSpr. 8 (1777). I svenskt tryck försvarar sig den teckningen (dvs. Göthe); själf skref han sig som bekant Goethe. Quennerstedt StrSkr. 1: 357 (1919). — jfr BOKSTAVS-, STAV-TECKNING.
7) motsv. TECKNA 10, i fråga om undertecknande av dokument l. handling o. d. med namn(underskrift); äv. utan närmare tanke på namntecknande, om beställning o. betalning för ngt; subskription (se d. o. 2), abonnemang; äv. konkretare, om enskild omgång av sådan teckning. Tekningen til deltagande i thenna Cassan kan ske .. hos Samhäldets förordnade. StadfUnderhCassa 1 ⁄ 2 1743, s. A 3 b. Inbjudningslista till teckning af aktier i det nya bolaget. 1NJA 1874, s. 455. Preliminär teckning av medlemskap i den blivande (pensions- o. hjälp)kassan. Publicistklubb. 230 (1924). Hava flera tecknat sig för samma lägenhet, vare den teckning gällande, som först ägde rum. SFS 1930, s. 223. Utbjudande till teckning av nominellt 50.000.000 kronor av (stats)lånet. Därs. 1933, s. 1153. — jfr AKTIE-, EFTER-, FIRMA-TECKNING.
8) konkret, om karakteristiska fläckar l. linjer l. karakteristiskt mönster i djurs päls l. fjäderdräkt o. dyl. l. hos växt(del); särsk. om ådring hos trä; jfr TECKEN 7, TECKNA 3 a, 12. Gjörwell o. Bergklint 158 (1775). Bladen försedda med purpurröda teckningar. NF 3: 462 (1879). En ful teckning nedsätter från början värdet (hos ett föl). TIdr. 1895, s. 327. Träets teckning .. är likartad för alla individer af samma träslag. 2UB 8: 6 (1900). (Engelsk setter.) Teckning: stänk eller fläckar. Sotig teckning ej tilltalande. Leuhusen Rashund. 115 (1932). — jfr FÄRG-, NATTFLY-, RYGG-, SEBRA-, SICKSACK-, SKYDDS-, STJÄRN-TECKNING.
Ssgr: (4) TECKNINGS-AKADEMI. (förr) högre undervisningsanstalt för utbildning i teckning; jfr tecknar-akademi. Wikforss 2: 1038 (1804). Milano, der .. (Leonardo da Vinci) stiftade den der berömda Tecknings-Academien. Hammarsköld KonstH 182 (1817).
(4) -ANLAG~02 l. ~20. anlag att bli skicklig i teckning; jfr -begåvning o. tecknar-anlag. Själv brukade hon säga, att hon ärvt .. teckningsanlagen från fädernet. Appelberg HSchjerfbeck 9 (1949).
(4) -APPARAT.
1) (numera bl. mera tillf.) i sg. best., sammanfattande om redskap l. tillbehör l. utrustning för teckning; jfr apparat 2. Ehuru kautschuk .. äfven blifvit uppräknad, såsom hörande till tecknings-apparaten, så får man (osv.). Sandström KrMat. 4 (1840).
2) (numera bl. tillf.) teckningskamera; särsk. om teckningskamera som utgör del av l. tillbehör till mikroskop. För att .. troget avteckna ett mikroskopiskt preparat betjänar man sig av en teckningsapparat. SvUppslB (1936). Camera lucida, camera clara .. en av W. H. Wollaston 1809 .. uppfunnen teckningsapparat. BonnierLex. 3: 4 (1962).
(6) -ARVODE. (†) arvode för bouppteckning. Magistratens Teckningz Arfwode hafwa Respective Arfwingarne betalt med 27: D(ale)r 8 öre S(ilve)rm(yn)t. BoupptVäxjö 1779. Därs. 1790.
(4) -ATELJÉ. (numera bl. tillf.) ateljé l. arbetslokal för tecknare; äv. i utvidgad anv., om företag som utför teckningar; jfr tecknar-ateljé. Tecknings- och retuscheringsatelje. Kroon Reprodukt. 76 (1935; bildtext). Östergren (1956).
(4) -AVDELNING. (†) avdelning (se d. o. 3 e) för teckning. PlanElLärovÅ 1874, s. 14. Herr Ekström påpekade .. att tiden lämpligast fördelades, om hvarje .. teckningsafdelning erhölle två sammanhängande timmars undervisning i veckan. PedT 1897, s. 69.
(4) -BEGÅVNING. begåvning (se d. o. 2) l. fallenhet för teckning; jfr -anlag o. tecknar-begåvning. DN 13 ⁄ 10 1974, s. 6.
(7) -BELOPP. (numera bl. tillf.) teckningssumma. (Av) insättningen på actierne .. (var) endast 40 proc. .. upptagne, så att 60 proc. ännu återstodo af teckningsbeloppet. BL 13: 323 (1847). EkonT 1915, s. 358.
(7) -BEVIS. (i fackspr.) bevis l. intyg om att aktieteckning har skett. SvBanklex. (1942). Ett teckningsbevis, som kvitteras när likviden för de tecknade aktierna erläggs. Pokorny Aktier 14 (1957).
(4) -BLAD. (numera bl. mera tillf.) blad l. papper för l. med teckning(ar). Den nummerstarka samlingen af .. (Sergels) lösa teckningsblad. Göthe Sergel 54 (1898). KatalÅhlénHolm 95: 225 (1928).
(4) -BLOCK. block (se d. o. 6 a slutet) för l. med teckning(ar). Alltid finna vi honom i brännpunkten av det pulserande livet med teckningsblocket till reds och pennan formerad. Lindblom Rokokon 78 (1929).
(1) -BLÖDNING. obstetr. blödning föranledd av teckning. BonnierLex. (1966).
(7) -DAG. dag då aktieteckning sker; jfr -tid. SFS 1892, Bih. nr 26, s. 2. SAOL (1973).
(4) -FÄRDIGHET~102 l. ~200. Ekström TecknFrankr. 28 (1893). En försvinnande liten del av folkskolans lärjungar torde efter slutad skolgång ha någon direkt praktisk nytta av den teckningsfärdighet de förvärvat i skolan. PsykPedUppslB 1814 (1945).
(4) -FÖRMÅGA. förmåga att teckna; i sht förr äv. om förmåga att teckna l. skildra i ord (jfr teckning 5); jfr tecknar-förmåga. Den friskhet och rörlighet, som herrskar i Förf(attaren)s teckningsförmåga. SvLittFT 1834, sp. 648. I mer än tjugo år har professor Helga Eng följt teckningsförmågans utveckling hos en flicka. TSvLärov. 1945, s. 261.
(4) -KAMERA. apparat med vars hjälp en bild av ngt projiceras på ett papper o. där kan avtecknas gm ifyllande av bildens linjer o. ytor; jfr apparat 2 o. rit-kamera. Quennerstedt Agnost. 34 (1888). Abbes teckningskamera .. Man ser bilden ligga på papperet, så att man således direkt kan rita av det mikroskopiska föremålet. IngHb. 1: 811 (1947).
(4) -KONST.
1) om konsten (se konst 3 e) att teckna; förr äv. bildl. (jfr teckning 5); jfr tecknar-konst. At afbilda desza twänne älskandes åtbörder, utseende och tanckar .. är något, som wida öfwergår min Teknings-konst. Ekelund Fielding 422 (1765). Walt Disneys teckningskonst. Utsikt 1949, nr 4, s. 7.
2) om teckning ss. konstart; jfr konst 4. Man finner .. att .. (E. Dahlberg) ämnat någon längre tid qvarstanna i det ”ädla Rom”, för att efter naturen studera bildhuggeri och teckningskonst. AFryxell i 2SAH 24: 238 (1848). TSvLärov. 1953, s. 91.
-KURS.
1) till 4: kurs i teckning; jfr kurs 7. De för .. undervisningsanstalterna gällande teckningskurserna. Ekström TecknFrankr. 10 (1893). IllSvOrdb. (1955).
2) till 7: vid aktieteckning gällande kurs (se d. o. 6). SAOL (1950). Emissionen .. sker till teckningskursen 120 kronor. SvD 23 ⁄ 9 1998, s. 38.
(4) -LEKTION. särsk. (numera icke i officiellt spr.): lektion i teckning, bildlektion; jfr -timme. WoJ (1891). De rika tillfällen till begynnande estetisk fostran som erbjuder sig under teckningslektionerna. PsykPedUppslB 1815 (1945).
(6, 7) -LISTA. lista på vilken man antecknar sig för ngt; särsk. om sådan lista för teckning av aktier. NerAlleh. 1 ⁄ 3 1871, s. 1. Teckningslista .. (dvs.) bidragslista. StSvTyOrdb. (1989).
(4) -LÄRARE. lärare i teckning; särsk. (numera icke i officiellt spr.) om lärare i teckning ss. skolämne, bildlärare. Sundberg Matr. 2: 92 (1876). Teckningslärare. Undervisar i teckning och konst vid skola eller i kursverksamhet. NordYrkesklassif. 42 (1978).
Ssgr (numera icke i officiellt spr.): teckningslärar-, äv. teckningslärare-examen. Född .. 1884 .. avlade .. (han) år 1906 teckningslärareexamen. UNT 29 ⁄ 6 1940, s. 4.
-institut. Teckningslärarinstitutet är landets enda utbildningsanstalt f(ör) teckningslärare. PsykPedUppslB 2178 (1946).
-kandidat. PedT 1893, s. 510. SAOL (1950).
-kurs. Övningslärarinna, som genomgått teckningslärarkurs. SFS 1914, s. 48.
-utbildning. En ytterligare utbyggnad av teckningslärarutbildningen innebär .. ett ännu större överskott av lärare. MotRiksd. 197576, nr 2192, s. 4.
(4) -LÄRARINNA. (numera icke i officiellt spr.) kvinnlig lärare i teckning, kvinnlig bildlärare. SvFlicksk. 115 (1888). StSvTyOrdb. (1989).
(4) -MANÉR. manér (se maner, sbst.1 4 b) använt vid teckning; äv. bildl. (jfr teckning 5); jfr -stil, -sätt 1. Schulthess (1885). Det djärva impressionistiska teckningsmaneret (i Utrechtpsaltaren). Roosval FornkristK 27 (1933).
(4) -METOD. metod (se d. o. 1, 1 b) att teckna; jfr -sätt 1. Den geometriska teckningsmetoden. Retzius FinKran. 174 (1878). Då den nya teckningsmetoden bygger på den grund som barnen själva lagt innan de börjat sin skolgång, är (osv.). PsykPedUppslB 1814 (1945).
-MÖNSTER. tecknat mönster.
1) till 4. IllSvOrdb. (1955).
2) till 8. Teckningsmönstret .. är .. så pass genomgående inom familjen (nattskärror), att (osv.). FoFl. 1915, s. 78.
(7) -OPTION. optionsrätt (se d. o. 2 b). GbgP 5 ⁄ 5 1990, s. 22.
(7) -RÄTT. om rätt (se rätt, sbst.2 4, 4 m) att teckna ngt (se teckna 10 b); särsk. (i fackspr.) om rätt att teckna ett visst antal aktier vid nyemission, förr äv. vid bildande av aktiebolag. Teckningsrätter till aktier köps och säljs på börsen. Klint (1906). Teckningsrätter i nybildade Aktiebolaget .. erbjudas. SvD(B) 25 ⁄ 7 1917, s. 1. Teckningsrätt till bostadsrätt. 1NJA 1960, s. 225.
Ssg: teckningsrätts-bevis. (i fackspr.) handling som utgör bevis på ngns teckningsrätt. SvBanklex. (1942).
(4) -SAL. sal där teckning bedrivs; förr särsk. om sådan sal i skola; jfr sal, sbst.2 2 d. Teckningssalen .. upptager en golfyta af .. 200 kv.meter. Ekström TecknFrankr. 21 (1893). Vid högre läroverk med större lärjungeantal erfordras två teckningssalar. Bergqvist UndPlanRealsk. 176 (1906). IllSvOrdb. (1955).
(4) -SKOLA. (numera föga br.)
1) skola (se skola, sbst.2 2) för utbildning i teckning. En Rit- och Teckningsscholas inrättande på Stora Barnhuset. Tilas Ant. 2: 276 (1770). IllSvOrdb. (1964).
2) skola (se skola, sbst.2 7) inom teckningskonsten. Teckningsskola .. (dvs.) grupp av tecknare med samma maner. IllSvOrdb. (1955, 1964).
(4) -STIL. jfr stil, sbst. III 2, o. -manér. MeddSlöjdF 1891, s. 89. Inflytandet från läraren och vännen Carl Larssons teckningsstil. SErikÅb. 1950, s. 142.
(7) -SUMMA. särsk. (numera bl. mera tillf.) om summa för vilken aktieteckning sker; jfr -belopp. BtRStP 183435, VI. 2: nr 2, s. 25. Teckningssumman (för bildande av enskild bank) är minst 1 million kronor. Rosenberg Bankv. 82 (1878). Teckningssumma .. (dvs.) summa för vilken ngn tecknar el. får teckna aktier. IllSvOrdb. (1955). SAOL (1973).
-SÄTT.
1) till 4: sätt att teckna (se d. o. 8); förr äv. bildl., om sätt att i ord skildra ngn l. ngt (jfr teckning 5); jfr -manér, -metod. Björn Besynn. 43 (1792). Det obestämda och töckniga i .. (den svenska författarinnan Euphrosynes) teckningssätt gjorde henne mindre lämplig för .. (dramatiska) dikter. Ljunggren SmSkr. 2: 193 (1879). Teckningssättet (hos A. Engström) sluter sig smidigt om ämnets art och visar mycken nyskapande förmåga. 2NF 7: 630 (1907).
2) (†) till 6 b: sätt att teckna ngt (se teckna 9 d). De ljud, som .. till sitt teckningssätt .. afwika från swenska språkbruket. Olde FrSpr. 10 (1843). ThWisén i 3SAH 4: 218 (1889).
3) (numera bl. tillf.) till 7: sätt på vilket aktieteckning sker. IllSvOrdb. (1955, 1964).
(7) -TID. tid under vilken aktieteckning får ske; jfr -dag. SFS 1933, s. 1153. På fredag inleds teckningstiden för en nyemission på totalt drygt 60 miljoner kronor med företrädesrätt för bolagets i dag drygt 4 000 aktieägare. SvD 12 ⁄ 6 1998, s. 34.
(4) -TIMME. (numera icke i officiellt spr.) lektion i teckning, bildlektion; jfr -lektion. WoJ (1891). Teckningstimmarna var bland de gladaste under skoltiden. Henning HbgMinn. 1: 145 (1950). jfr StSvTyOrdb. (1989).
(4) -UNDERVISNING. särsk. (numera icke i officiellt spr.): undervisning i teckning, bildundervisning. RiksdP 1876, 2 K nr 21, s. 8. (I realskolan) går perspektivritningen som en röd tråd genom teckningsundervisningen. PsykPedUppslB 1810 (1945).
(4) -UPPGIFT~02 l. ~20. särsk. (numera icke i officiellt spr.): (övnings)uppgift i teckning. En svårare teckningsuppgift, för hvars utförande åtgår en längre tid. PedT 1891, s. 263. PsykPedUppslB 1814 (1945).
(4) -ÄMNE. (numera icke i officiellt spr.) särsk. om teckning ss. skolämne. (Självkritiken) kan .. komma att menligt påverka .. (elevernas) inställning till teckningsämnet som sådant. PsykPedUppslB 1806 (1945). Teckningsämnets målsmän, teckningslärarna. TSvLärov. 1948, s. 106.
(4) -ÖVNING. övning i teckning; äv. konkretare, om enskild omgång av sådan övning. Häften med teckningsöfningar på rutpapper. Ekström TecknFrankr. 17 (1893). Teckningsövning (i folkskolan) bör i regel föregås av ett kort samtal om den föreliggande uppgiften. SFS 1919, s. 2677.
Spoiler title
Spoiler content