SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UTSKOTT ɯ3t~skot2, n.; best. -et; pl. = (Schroderus Liv. 594 (1626) osv.) ((†) -er PH 1: 27 (1719), Linder Om -er 56 (1890)).
Ordformer
(förr äv. v-, -th-, -tt-; se för övr. SKOTT, sbst.2)
Etymologi
[jfr fsv. utskut (skipa), utskjutande (av fartyg); motsv. d. udskud, fvn. útskot, mlt. ūtschot, t. ausschuss; till UT-SKJUTA l. SKJUTA UT (jfr SKOTT, sbst.2)]
1) motsv. UT-SKJUTA 3, 4, om utskjutande l. utstående l. utväxande del l. parti av ngt; särsk. om (del av) naturformation, särsk.: utlöpare (se d. o. 2). Schroderus Liv. 594 (1626). Goda Hops udden .. är des (dvs. Gamla Världens) långst i söder belägna utskott. Bergman Jordkl. 2 (1766). Från Dovrefjälls östligaste utskott sträcka sig mot söder och sydost tvänne väldiga bergarmar. VLS 121 (1886). Om utrymmet på stängerna mellan störparen icke räckte till för rågen, hässjade man på de utskjutande partierna av stängerna, på utskotten. 2SvKulturb. 1–2: 80 (1934). — jfr SIDO-UTSKOTT. — särsk.
a) (†) om utskjutande (del av) byggnad, utsprång; särsk. om från byggnads vägg l. tak ut- l. framskjutande överbyggnad. HSH 35: 415 (1673). De nybygde tvänne Flyglar (vid Karlberg) äro 3 våningar höge, och 136 alnar långe, tvänne .. Cadet-Logementer äro i bredd, men på ändarna och midden äro utskott. Schulzenheim PVetA 1799, Bih. s. 70. Denna loftbod är tvårummig i vardera våningen, knuttimrad .. En ingång på gaveln, under utskottet, ännu synlig men igensatt. EtnolKällskr. 3: 48 (1946).
b) utväxt från kroppsdel l. organ o. d.; särsk. om apofys. Är .. (upphöjningen) Ett med sielfwa benet .. kallas den Apophysis, utskott. Rosenstein Comp. 32 (1736). (Hökarnas) näbb .. är på ömse sidor försedd med et tandlikt spetsigt utskott. Retzius Djurr. 16 (1772). Ryggraden består av kotor som är rörligt förbundna med varandra genom elastiska diskar .. mellan kotkropparna och småleder mellan kotbågarnas utskott. VLäkarb. 413 (1982). — jfr ARMBÅGS-, BEN-, HAK-, HORN-, KAM-, LED-, OKBENS-, RYGG-, TAND-, TVÄR-UTSKOTT m. fl.
c) hos växt: (strängliknande) utväxt från rot l. stam l. blomma o. d.; särsk. dels: skott (se SKOTT, sbst.2 23 a), dels: grodd (se d. o. 2). Rålamb 14: 29 (1690). Calyx, (Blomfoder) .. är ett utskott af örtens gröfre bark eller yttra hinna .. och omkläder blomman innan den slagit ut. Möller PrincBot. 14 (1755). Et enda (paradis)träd ger en myckenhet frugter, men blomar aldrig mer än en enda gång; sedan dör det bort, och förökar sig genom nye utskott ifrån roten. Thunberg Resa 2: 301 (1789). Potatisen (började) gro och måste omskoflas för att befrias från sina långa utskott. LfF 1900, s. 306. — jfr STERIGMA-UTSKOTT.
d) mer l. mindre bildl., om ngt l. ngn som tänks l. föreställs ss. utgående l. härrörande från större sammanhang l. helhet l. organism o. d. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 439 (1679). Semitiska Familjen .. af hvilken Phoenicierne voro ett utskott, (lever) icke fullständigt i alla sina delar. Palmblad HbGeogr. 1: 98 (1826). Det förflutna är ett utskott ur det kommande. Det är uppfyllt av olevda liv som väntar på de ännu levandes förbarmande. Gyllensten Huvudsk. 32 (1981).
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] sammanfattande, om grupp bestående av personer vilka ur en större mängd l. samling l. grupp o. d. väljs l. valts ut (ss. de för visst syfte l. viss uppgift o. d. mest lämpade); förr äv. med kvardröjande verbal bet.: urval. UrkFinlÖ I. 3: 59 (1596). At ett vthskott måtte skee vthaf begge parterna. Schroderus Dress. 222 (1610). (Grekerna) hafwa .. bygdt en stor ofantelig iholig Häst af Trä, och der vti insatt ett vtskott af sine bäste och mäst behiertade Soldater. Bliberg Acerra 125 (1737). Desse (upplysta) män kunna säkrast igenfinnas i Kongl. Wetenskaps Academiens Utskott öfwer Språket. Sahlstedt CritSaml. 122 (1759). Som man .. icke kunde komma öfverens .. beslöts att ett utskott skulle väljas af tre kamrater. ÅbSvUndH 34: 58 (1840). — jfr ARBETS-, BETYGS-, REDAKTIONS-, SKOL-, TILLSTÅNDS-UTSKOTT m. fl. — särsk.
a) om sådan grupp utgörande organ inom offentlig förvaltning; särsk. om riksdagsutskott (jfr DEPUTATION 2 b), särsk. (om ä. förh.) i uttr. sekret utskott (se SEKRET, adj. 4 a). RA I. 3: 283 (1594). Ett uthsott om 18 män .. huilcke .. skole på menige Borgerschapedz wägne öfuersee och beräckne de Siw mäns Räckenschaper. Lyberg GPprFalunDal. 1: 121 (i handl. fr. 1624). Riksens ständer wälje genast, sedan Riksdagen blifwit öpnad, de Utskott, hwilka skola Ärenderne bereda. RF 1809, § 53. I den svenska riksdagen företagas i utskotten ofta nog en hel del mer eller mindre betydelsefulla ändringar utan kontakt med regeringen. Granfelt Samh. 147 (1937). — jfr BEREDNINGS-, BEVILLNINGS-, FÖRSVARS-, KONSTITUTIONS-, RIDDARHUS-, STÅNDS-, TRAFIK-UTSKOTT m. fl.
b) om (mindre) grupp av krigsfolk; särsk. (om ä. förh.) om (i sht ss. truppförstärkning avsett) manskap uttaget gm extra utskrivning (beviljad vid lantdag (se d. o. a) o. d.); äv. med kvardröjande verbal bet. i fråga om extra utskrivning av manskap till krigstjänst. RP 1: 33 (1626). Antingen efter Rootar, såsom ordinarie skee plägar, eller igenom ett bewilliat uthskått af manskap. RARP 6: 262 (1656). Hwad deras underdånige åstundan anbelangar, at intet blifwa belastade med något utskått, widare än til Dale-gränsens förswar, så lemnar Konglige Maj:t denne friheten. LMil. 1: 165 (1682). Ner konung Eric XIV war .. ond på hela Stureska familien, sende han .. et utskott med knecktar til Sahlstad at taga fatt på Hr Thure Bielcke som war Sturens måg. Benzelius Anecd. 60 (1716). Även i landskap där allmogen ingått kontrakt med kronan om ständigt knektehåll, uttogs utskott. HT 1977, s. 235.
3) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] motsv. UT-SKJUTA 5, om ngt som ur en mängd skilj(t)s ut ss. felaktigt l. kvalitetsmässigt bristfälligt; särsk. (i sht i fackspr.) dels om ngt som vid l. efter tillverkning kasseras l. förkastas ss. oanvändbart l. odugligt l. värdelöst, dels: sekunda (se SEKUNDA, adj. 2) vara; äv. ss. beteckning för viss kvalitet (särsk. (skogsv.) om viss kvalitet (den sjätte sorten) av sågade trävaror). RP 1: 175 (1629). 2 ne slag (av hampa), af hwilka det ena .. kallas .. af de fläste Fimel i. e. Femella, af andra Pasz Hampa, som ock är lika orätt, emedan detta namn gifwes alt utskott eller wrakgods. SamlRönLandtbr. 1: 210 (1775). Respective consumenter underrättas härmed att af Höganäs eldfasta taktegel finnes ständigt lager, såväl af fullgod vara som af medelsort eller såkalladt utskott. LdVBl. 1847, nr 4, s. 4. För Statsbanan Boden–Morjärv upphandlas följande effekter(:) Kakelugnar af bättre utskott med kannhål och messingssmide. TLev. 1902, nr 2, s. 1. Utskott är den lägsta sorten för sågat virke. TNCPubl. 60: 42 (1975). Utskott (dvs.) papper eller papp som utsorterats i något skede av tillverkningen och som vanligen går tillbaka i tillverkningen. TNCPubl. 74: 282 (1980). — jfr RULL-, RULLMASKINS-, SALS-UTSKOTT. — särsk. (†) bildl., nedsättande l. föraktfullt, om person; särsk. i koll. anv.: avskum, slödder, pack. Ett uselt och förakteligt utskott af allmänna folkhopen. Tessin Bref 2: 101 (1754). Nationens utskott, hvilka icke ega eller någonsin tänka få något fädernesland. Bladh o. Hornstedt 23 (1799). Gud! Vågar du nämna Hans namn, du utskott? Rydberg Frib. 101 (1857). Högberg Baggb. 2: 95 (1911).
Ssgr (i allm. till 2 (a)): UTSKOTTS-ARBETE~020. jfr arbete 5 d, 6. Johansson Dagb. 1: 48 (1872).
-AVDELNING~020. (numera bl. tillf.) avdelning inom utskott. AdP 1800, s. 850.
-BEHANDLA, -ing. behandla (ngt) i utskott. Riksdagen har öfverlemnat bankoförslaget till utskottsbehandling. Kalmar 21/11 1874, s. 2.
-BESLUT. av l. i utskott fattat beslut. Opläste Hoff-Cantzleren conceptet aff uttskåttzbeslutet oppå dee frågepuncta dem äre föredragne. RP 5: 262 (1635).
-BETÄNKANDE. av utskott avgivet betänkande; jfr betänkande 3 o. -utlåtande. SC 1: 192 (1820).
(3) -BRÄDA l. -BRÄDE. bräda av sekunda l. dålig kvalitet, i sht i pl.; jfr -planka. Skiul af gambla eller utskotts bräder. VetAH 1743, s. 97.
(3) -CIGARR. (†) cigarr av sekunda l. dålig kvalitet. Vid .. (sorteringen) frånskiljas de s. k. utskottscigarrerna. 2UB 4: 657 (1899). Auerbach (1916).
(1 d, 2 b) -FOLK. särsk. (förr) till 2 b, om krigsfolk uttaget gm ”utskott”. KlädkamRSthm 1676 A, s. 30. Vthskåtz folck, som landet widh kräfjande nödh vthgifwer. Isogæus Segersk. 535 (c. 1700).
-FÖRHÖR. i (riksdags)utskott hållet offentligt förhör med ämbetsman l. politiker o. d. Frågan om offentliga förhör med ämbetsmän och särskilda experter inför riksdagsutskotten avgörs av grundlagsberedningen nästa höst. SvD 7/11 1970, s. 1.
-FÖRSLAG. av utskott utarbetat och framlagt förslag. Förbundsdagen har antagit ett utskottsförslag, enligt hvilket en teknisk komité skall tillsättas i Frankfurt för att uppgöra förslag till införande af lika mått och vigt i alla tyska länder. PT 5/7 1860, s. 3.
(3) -GLAS. glas av sekunda l. dålig kvalitet. Fönsterrutornas utskottsglas lyste i solen i regnbågens färger. Sandberg GHusH 6 (1897).
-HERRE. (†) manlig utskottsledamot; jfr -man. RARP 4: 318 (1650). Hos den lärde forskarn sig församla / utskottsherrar, glänsande i frackar. Jensen BöhmDiktn. 168 (1894).
-KAMRAT. (numera bl. tillf.) om person ingående i samma utskott som annan person. Han hade denna riksdag varit utskottskamrat med Troil. Liljecrona RiksdKul. 276 (1840).
(3) -KVALITET. jfr kvalitet 1 c. S. k. kvistmassa, en utskottskvalitet, som vanligen upptages i våtmaskiner och emballeras som slipmassa. HbSkogstekn. 581 (1922).
-LEDAMOT~102, äv. ~200. ledamot av (riksdags)utskott; jfr -herre, -man, -medlem. 2RARP 20: 319 (1761).
-LISTA. lista över föreslagna l. tillsatta utskottsledamöter. Utskottslistorna gjordes om ett par gånger, innan de kunde komma öfverens om, huru platserne skulle besättas. Liljecrona RiksdKul. 35 (1840).
-MAJORITET. jfr majoritet 2. Enär utskottsmajoritetens manövrer gingo ut på att så vidt möjligt omintetgöra resultaten af ingifna förslag till ändringar. Wieselgren Samt. 129 (1875, 1880).
-MAN. (†) manlig utskottsledamot; jfr -herre. Stiernman Riksd. 810 (1628). 2RARP 15: 397 (1747).
-MEDLEM~02 l. ~20. utskottsledamot. Schybergson FinlH 2: 378 (1889).
-MÖTE. möte hållet i utskott; särsk. (hist.) om (i sht under sent 1500- o. tidigt 1600-tal förekommande) möte med ombud för de tre högre stånden (jfr -riksdag). Prytz MJonsdr D 1 b (1652). Utskottsmötena ha varit ganska roliga. Rydberg Brev 1: 203 (1871). Före 1630 förekommo endast tvenne sammankomster .. som mera påtagligt äga karaktären av utskottsmöten, och mot dessa svara icke mindre än elva riksdagar av vanlig typ. Ahnlund GA 182 (1932).
(3) -PAPPER. papper av sekunda l. dålig kvalitet. Lind 1: 265 (1749).
(3) -PLANKA. jfr planka, sbst. 1, o. -bräda. Utskottsplankor får vara något vankantige med större yta och göres ej afseende på rödved, då den ej är ruten och plankan till ställningar kan gagnas. ReglVirkeslefv. 1825, § 70.
-PLATS. plats (se plats, sbst.1 7 a) som innehas l. skall besättas i utskott. Med stor skärpa deltog han i debatten om sockenstämmoförordningen .. och förtrytelsen öfver frågans utgång torde föranledt, att han .. afsade sig utskottsplatsen. Wieselgren Samt. 210 (1880).
(3) -PLÅT. (†) plåt (se plåt, sbst.1 2) av sekunda l. dålig kvalitet. PH 10: 597 (1776). Utskottsplåtar kallas de, som hafva mindre skadliga fel, eller oriktiga dimensioner. Rothstein Byggn. 139 (1856).
(3) -PORSLIN. porslin av sekunda l. dålig kvalitet. Jungberg (1873).
-PROTOKOLL. jfr protokoll 2. AdP 1800, s. 182.
-RIKSDAG~20, äv. ~02. hist. riksdag hållen med ett mindre antal ledamöter (från de tre högre stånden) närvarande; jfr -möte. Frey 1844, s. 422. I en sednare tid höllos stundom möten eller s. k. Utskottsriksdagar, till hvilka fullmäktige af adel, prester och borgare, men icke af bönder kallades. Agardh o. Ljungberg III. 2: 104 (1857). Då också allmogen instämts .. uppfyller detta möte alla fordringar på en riksdag, ehuru med en egenartad karaktär, som berättigar dess betecknande som utskottsriksdag. SvRiksd. 3: 61 (1933).
-SAMMANTRÄDE. (-skott- 1905. -skotts- 1917 osv.) sammanträde med utskott; särsk.: plenum (se d. o. 2). Billing AntRiksd. 301 (1905). (Försöket) har fungerat jättebra, säger .. (ordföranden) efter nämndens utskottssammanträde på fredagen. NorrbK 17/3 2009, s. 8.
-SUPPLEANT. Utskottssuppleanter kunna af kamrarna väljas och få i allmänhet .. öfvervara utskottens förhandlingar. 2NF 31: 152 (1920).
-UTLÅTANDE. utskottsbetänkande. En partiell öfvergångsreform, som blifvit beslutad i första kammaren icke i enlighet med regeringens förslag utan efter ett utskottsutlåtande. De Geer Minn. 2: 209 (1892).
-VAL. val av utskottsmedlem(mar). Liljecrona RiksdKul. 51 (1840). (Det går) att i direktsändning följa förmiddagens öppnande av kyrkomötet, och eftermiddagens utskottsval. DN 16/5 2000, s. A6.
(3) -VARA. vara utgörande l. bedömd ss. utskott. Holmberg 2: 584 (1795).
(3) -VED. (†) ved av sekunda l. dålig kvalitet; jfr pann-ved. Ekelöf Köp 50 (1938). Utskottsved är ved med klenare dimensioner än prima ved, och en uppblandning med ved av lövträd är vanlig. TT 1940, Allm. s. 438. SAOL (1973).
(3) -VIRKE. = utskott 3 a. Virket (sorteras) i olika kvaliteter. Därvid förekommer .. (att) utskottsvirket avskiljes och att återstoden försäljes såsom sågfallande, osorterad vara. HbSkogstekn. 496 (1922).
Spoiler title
Spoiler content