publicerad: 1932
HÖGSKOLA hø3g~skω2la, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. HÖGSKOLE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(hög-1546 osv. höga- 1582. höge- 1538—1628. -skola 1582 osv. -skole 1538—1747)
Etymologi
högre (i sht vetenskaplig) undervisningsanstalt; i fråga om nutida sv. förh. särsk. dels om vissa anstalter för vetenskapligt inriktad undervisning o. forskning i teknologi, krigsvetenskap, veterinärväsen, handelsvetenskap o. ekonomi, landtbruk m. m., dels om de efter universitetens mönster bildade (o. i tillämpliga delar med samma befogenheter som dessa utrustade) anstalter i Stockholm o. Göteborg som hava till ändamål att i vissa grenar meddela vetenskaplig undervisning o. främja vetenskaplig forskning; stundom sammanfattande, med inbegrepp äv. av universiteten; äv. (numera bl. ngn gg i högre stil): universitet; jfr AKADEMI 2. Tekniska högskolan (i Sthm, sedan 1877 med detta namn, tidigare Teknologiska institutet). Stockholms högskola (grundad 1877). Göteborgs högskola (grundad 1889). G1R 12: 78 (1538; möjl. två ord). På thed at i ett sådane berömeligitt konungerijke (som Sv.) motte iw till thed rinngeste ehn högschole ware. Annerstedt UUH Bih. 1: 24 (i handl. fr. 1593). Mig faller in hwad som i min vngdom hende på högscholan i Vpsala. Swedberg Schibb. 18 (1716). De vetenskaper, som .. vid sjelfva högskolorna och akademierna bäst kunna inhemtas. Hernlund SkollagstH 1: 59 (i handl. fr. 1760). Aldrig hafva våra Hög-Skolor, på en gång, haft så många Stora Män i alla lärdomsgrenar (som på 1770-t.). Hagberg i 2SAH 10: 8 (1821). Theodor Wisén, målsman för de nordiska språkstudierna vid den sydsvenska högskolan. Dahlgren i 3SAH 7: 9 (1892). Flodström SvFolk 176 (1918). — jfr ARTILLERI-, HANDELS-, INGENJÖR-, KRIGS-, SJÖKRIGS-, SKOGS-, VETERINÄR-HÖGSKOLA m. fl. — särsk.
a) i allmännare anv., om vissa andra högre utbildningsanstalter. Vår första högskola för klädsömnad. Fredrika Bremer-förbundets högre yrkesskola. SvD(A) 1917, nr 315, s. 7. En fri högskola för de kroppsarbetande folkklasserna. BtRiksdP 1919, XII. 1: nr 19, s. 1. Den sociala högskolan. NDA(A) 1920, nr 270, s. 7. — jfr ARBETAR-HÖGSKOLA. — särsk.
α) (†) om den högre skolan, gymnasium. När en ung person nedre i Scholan, efter föreskrifwen ordning flitigt är öfwat, .. tå skal han transfereras up i Höghscholan eller Gymnasium. KOF II. 1: 457 (1659).
β) [efter motsv. anv. i d.] om folkhögskola; ss. senare led i ssgr (l. elliptiskt för dessa). — jfr BONDE-, FOLK-HÖGSKOLA.
b) (numera i sht i högre stil) i bildl. anv. Swedberg SabbRo 921 (1690, 1712). (Adolf Fredrik o. Lovisa Ulrika) gjorde strax sitt Hof till urskillningens och smakens högskola. Gyldenstolpe i 1SAH 3: 26 (1789, 1802). Nyblom i 3SAH 13: 71 (1898).
Ssgr: HÖGSKOLE-BILDAD, p. adj. som fått utbildning vid (teknisk o. d.) högskola. 2NF 5: 366 (1906). Högskolebildad ingenjör. GHT 1926, nr 26, s. 1. —
-BILDNING. vid (teknisk o. d.) högskola erhållen (ut)bildning. —
-BYGGNAD. —
-DOCENT. —
-ELEV. särsk. om elev vid högskola för högre utbildning av ingenjörer, officerare, veterinärer o. d. TT 1887, s. 13. —
-FÖRENING. särsk. om en 1869 bildad förening med ändamål att upprätta en högskola i Sthm. GrundstSthmHögsk. 3 (1877). —
-INGENJÖR. ingenjör som genomgått teknisk högskola. Elektrisk högskoleingeniör. SD 1916, nr 34, s. 12. —
-STUDENT. särsk. om student vid Stockholms l. Göteborgs högskola. —
-STYRELSE. Lundell (1893). Högskolorna äro ställda under inseende af särskilda högskolestyrelser. 2NF 25: 1116 (1917).
Spoiler title
Spoiler content