SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2005  
TOALETT 1alät4, r. l. m. l. f. (ÖB 32 (1712) osv.) ((†) n. ÅgerupArk. Bouppt. 1753, ÅgerupArk. Bouppt. 1760); best. -en; pl. -er; förr äv. (i bet. 1) TALLETT l. TOLLET; pl. -er.
Ordformer
(talett 1667. tallet (-tt) 1640 (: Gyllen tallet)1718. toalett (-et, -ätt) 1755 (: Toalett Rummet) osv. toalette 17441839 (: Toalette Spegel). toilett (-ll-, -et, -ätt) 1743 (: Toiletts Cabinettet) osv. toilette (-ll-) 1733 osv. toiletten (-oj-), sg. best. 1712 osv. toletth 1560 (: gyllen toletth). tollet (-tt) 16541687. tolät 1637 (: Gyllen tolät). tåalett 1882. tåalette 1780)
Etymologi
[liksom d. toilet, nl. toilet, t. toilette, eng. toilet, av fr. toilette, diminutivbildning till toile, duk (se TOILE), av lat. tela, väv(nad), duk, till texere, väva (se TEXT); formerna tallett o. tollet (i bet. 1) sannol. av ä. nl. tolet(te), tyg, tygstycke; jfr ä. d. tal(l)et, ett slags silkestyg. — Jfr TOA]
1) (†) om ett slags (dyrbart) sidentyg; äv. i pl. l. i individuell anv., om slag l. kvalitet av sådant tyg. Till Ett Paar Skoor (åt drottningen) 3/4 al(e)n Gull i Sölf(ve)r Tollett à 6 d(aler alnen). KlädkamRSthm 1654, s. 255. 1 st Tollet med perfermer tillredd. KlädkamRSthm 1666, s. 128. Guld och Sölfwer Tollet med Blommor 1 Aln. Stiernman Com. 4: 463 (1686; läst i orig.). De som til Kläder wela betiäna sig af Sattiner, Talletter, Tafeta de lustre .. betala (osv.). FörordnAfgWahror 10 ⁄ 11 1716, s. A 2 b. Stiernman Com. 6: 520 (1718; läst i orig.). — jfr GYLLEN-TALLET.
2) [toalettsakerna förvarades urspr. i ett knyte av tyg] ss. samlingsnamn för föremål avsedda för l. använda vid toalett (i bet. 3), toalettartiklar l. toalettsaker; äv. dels om toalettskrin o. d., dels om bord l. byrå (med spegel) där toalettartiklar osv. förvaras l. toalett (i bet. 3) utförs, toalettbord l. spegelbord; äv. (o. numera bl.) ss. förled i ssgr; jfr NATT-DUK. ÖB 32 (1712). Hvar morgon vänder han opp och ner på Toiletten; slår omkull puderaskar, sminkburkar, luktflaskor. Björn Fanfan 15 (1786). 1 liten Toilett innehållande fina Engelska Knifwar, Saxar, Twål .. etz. VexiöBl. 1839, nr 47, s. 4. Toalett .. (dvs.) Samteliga tillbehör på ett nattduksbord. Dalin (1854). Grefvinnan .. (satt) i den praktfulla sängkammaren .. medan kammarjungfrun upplade hennes .. hår .. hennes små fötter .. hvilade på en sidendyna, lagd framför toiletten. Topelius Fält. 2: 263 (1856). Cannelin (1939; om byrå med spegel). — jfr DAM-, FRUNTIMMERS-, SILVER-TOALETT.
3) om vård av utseende l. personlig hygien (gm rengöring, kamning, sminkning, ordnande av klädsel o. d.) (stundom äv. i fråga om djur (jfr PUTSA, v.2 3 e)); särsk. i sådana uttr. som göra (sin) toalett, snygga till sig l. göra sig i ordning (för dagen) o. d.; äv. i uttr. göra stor toalett (jfr 4), klä sig mycket elegant (o. med omsorg) (inför fest o. d.); förr äv. om (högt uppsatt persons) mottagning (se d. o. 5 b β) l. om uppvaktning (av sådan person) i samband med att kamning, sminkning, på- l. omklädning o. d. pågår. GJEhrensvärd Dagb. 1: 15 (1776). Hennes Maj:t stiger wanligen up om mornarne kl. 6 .. Kl. 10 begynnas gemenligen Toiletten, och under det håret kammas, upwakta Stats-Ministrarne. GT 1788, nr 33, s. 3. Vid hemkomsten från .. en vacker Actrice’s Toilette. Kellgren (SVS) 5: 601 (1792). Jag har en timmas ledighet, för att göra min toalett, innan jag beger mig till grefve Per. Rydberg Frib. 197 (1857). Hos honom var fullkomlig brist på tåalett, att icke säga renlighet. Svanberg RedLefn. 282 (1882). (Kråkan) syslade .. emellanåt med sin toalätt, ordnade omsorgsfullt sina lumpgråa fjädrar med näbben. Forsslund Djur 181 (1900). På Blackmoor gjorde man alltid stor toalett till middagen. Furuhjelm StigOron 165 (1935). — jfr MORGON-, PERUK-TOALETT. — särsk. (numera föga br.) tvättning o. rengöring av sår l. av område som skall opereras. Sundberg (1926). Lindskog o. Zetterberg (1981; om rengöring av sår). — jfr SÅR-TOALETT.
4) om (elegant) klädsel (med tillbehör); särsk. i sådana uttr. som i full l. stor toalett (jfr 3), i högtidsdräkt, i gala. Hon ordnade sin toalett före middagen. Tollin Dikt. 83 (1844). Med någon förändring i min toilette, var jag säker på att ej blifva igenkänd. Ridderstad Samv. 3: 254 (1851). Den förnämsta dame-societeten i stor toilette. Hellberg Samtida 7: 153 (1872). De hade eleganta toaletter från Paris. 3SAH LIX. 2: 23 (1948). Den tiden var .. på operan i Paris publiken på de bättre platserna i stor toalett .. Damerna i urringade klädningar och herrarna i frack och hög hatt. Henning HbgMinn. 2: 32 (1953). — jfr AFTON-, BESÖKS-, DAM-, DINÉ-, EVA-, HERR-, PROMENAD-, RES-, RID-, SOMMAR-, SPEKTAKEL-, SUPÉ-, SÄLLSKAPS-TOALETT m. fl.
5) (förr) om rum avsett för l. använt till toalett (i bet. 3). Hwita Wax Lius .. på Drottningholm .. Toiletten 132 (= 11 pr dygn). HovförtärSthm 1755, s. 1794. (En av damerna) öppnade dörren till toiletten och anmälte don Emanuel med den svenska kavaljeren. Tersmeden Mem. 1: 179 (c. 1790). Auditör Ehrenheim, som anmodades besöka förste hofstallmästaren, och oanmäld stiga in i toiletten, utan att bekymra sig om huru många eller hvilka, som väntade i yttre förmaken. Crusenstolpe Mor. 2: 52 (1840).
6) [utvecklat ur 3 o. 5 efter utländsk, möjl. amerikansk förebild (o. med visst inflytande från KLOSETT)] om utrymme (i bostadshus l. offentlig byggnad o. d.) avsett för personlig hygien; äv. (o. numera nästan allenarådande) om sådant utrymme innehållande dels anordning(ar) för tvättning (o. bad), dels vattenklosett; äv. (vard.) om vattenklosett l. toalettstol; särsk. i sådana uttr. som l. sitta på toaletten, gå in i resp. vistas i sådant utrymme för att uträtta naturbehov; äv. om (fristående o. mindre) byggnad (i stadskärna o. d.) innehållande vattenklosett; jfr TOA. Äntligen hittade han en offentlig toalett. Hon tappade klockan i toaletten. En trappa högre upp finnas beqväma toaletter för telefonisterna. SD(L) 1898, nr 105, s. 3. Innan Gaby avtågade med sin erövring, var hon inne på damernas toalett och gav ny touche åt krigsmålningen. Siwertz Tråd. 51 (1957). Han längtade ut och började smita från arbetet, satt på toaletten och rökte och satt där länge. Husáhr Jeriko 237 (1958). En toalett med .. kroniskt stopp i avloppet. Zetterholm Oannes 222 (1980). Personalen skulle ha kaffepaus, röka eller gå på toaletten. DN 27 ⁄ 7 2004, s. C4. — jfr DAM-, HERR-, TORR-TOALETT.
Ssgr: A: (3, 4, 6) TOALETT-ARTIKEL. särsk.
1) till 3: (förbruknings)artikel l. utrustning o. d. för toalett (jfr -pjäs, -sak 1); särsk. om sådan artikel osv. ss. försäljningsvara i affär o. d. (jfr artikel III 3). Tegnér SprMakt 114 (1880). (Han) saluförde allt som i äldre tider benämndes galanteri, från fruntimmerspynt .. toalettartiklar .. till optiska instrument. Form 1952, s. 50. Inköp av nödvändiga kläder och toalettartiklar. RådRön 1997, nr 6–7, s. 28.
2) (†) till 4, om (tillbehör till) klädesplagg. SthmModeJ 1844, s. 48. Hagdahl DBäst. 179 (1885).
(2) -ASK. (i sht förr) ask (se ask, sbst.2) för toalettsaker; jfr -skrin. Tersmeden Mem. 4: 12 (c. 1790). 4 toilettaskar af kristall med lock af silfver. BoupptVäxjö 1882.
-ATTIRALJ. attiralj för l. till toalett; särsk. dels till 3, dels förr till 4. Man kan tänka sig att vackra ben voro då (på 1810-talet) i stort anseende, hvarföre lösvador hörde till mången ung herres toilette-attiralj. HLilljebjörn Hågk. 1: 13 (1865). Två kaklade hyllor att sätta toalettattiraljer på. Expressen 13 ⁄ 10 2000, s. 8.
-AVFALL~02 l. ~20. avfall från toalett(stol); särsk. dels till 3, dels till 6. SvD(A) 21 ⁄ 10 1959, s. 11. Ett generellt förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar kan f. n. inte införas. SvD 20 ⁄ 9 1970, s. 14.
-BESTYR. bestyr (se d. o. 3 a) med toalett; särsk. dels till 3 l. 6, dels (i sht förr) till 4. Under det jag haft åtskilligt toilett-bestyr för att utrusta mig passande för Cuba (på en gång litet elegant och sommarlätt). Bremer NVerld. 3: 58 (1854). När vi hade .. städat och skött toalettbestyr fanns det ofta tid för en pratstund. DN 31 ⁄ 12 2003, s. 18.
(6) -BESÖK. jfr besök 2. Verkmästaren har .. tvingat ynglingen att anmäla sig för honom före och efter varje toalettbesök. SvD(A) 23 ⁄ 2 1963, s. 6.
(2, 3) -BORD. (toalett- 1791 osv. toaletts- 18331847) bord (med (fastsatt) spegel) vid vilket toalett utförs. PT 1791, nr 36, s. 3. Frun i huset sitter framför sitt toalettbord, omgiven av uppvaktande kavaljerer. Selling SvHerrg. 181 (1937).
(6) -BORSTE. borste för rengöring av toalettstols insida; jfr toa-borste. SAOL (1950).
(24) -BYRÅ. (toalett- 1847 osv. toaletts- 1808) (i sht förr) byrå (med (fastsatt) spegel) i sht avsedd för förvaring av toalettsaker. DA 1808, nr 97, s. 3. Toalettbyrå med skrivklaff, spegel och två lådor. Form 1947, Omsl. s. 178.
(3) -DETALJ. (numera bl. tillf.) i sht i pl.; jfr detalj 6. Söderhjelm ItRenäss. 211 (1907).
(2, 4) -DYNA. (†) (på toalettbord förvarad) dyna för nålar l. broscher o. d. SthmModeJ 1855, s. 3. Klint (1906).
(2) -ETUI. (förr) etui för toalettsaker; jfr -skrin. Så tar hon (på tåget) fram ett praktfullt toalettetui, ordnar håret framför spegeln. Nyblom Österut 107 (1908).
(2, 3) -FLASKA. (toalett- 1848 osv. toaletts- 18081860) (i sht förr) flaska för l. med parfym l. rakvatten o. d. DA 1808, nr 137, Bih. s. 2. Toalettflaskor av romerskt glas. Kulturen 1955, s. 201.
((2,) 3) -GARNITYR. (förr) jfr garnityr 2 o. -servis, -uppsats. Toalettgarnityr af Böhmisk kristall. KatalNK 1903–04, s. 120. Toalettgarnityr från bronsåldern, bestående av örslev, tand- och nagelpetare, burna i en ring, har påträffats i östra Alperna. Kulturen 1959, s. 145.
(3) -GREJOR, pl. (vard.) jfr -sak 1. Hedberg VackrTänd. 338 (1943).
(3, 6) -HANDDUK~02 l. ~20. om (finare) handduk (i toalettrum) avsedd i sht för ansikte l. händer. VL 12 ⁄ 3 1901, s. 4.
(6) -HINK. hink för uträttande av naturbehov. KatalNK 1903–04, s. 80.
(5) -KALENDER. (†) om exklusiv årlig litterär publikation; jfr kalender, sbst.2 3. Fruntimmers-hattarne. Komedi .. I Toilettkalender för 1832. Klemming DramLitt. 250 (boktitel fr. 1832). Blenda. Toilette-Kalender för 1867. Blenda 1867 (titel).
(4, 6) -LYX. särsk. (numera bl. tillf.) till 4: lyx i fråga om kläder (med tillbehör). (Kung) Eriks tilltagande böjelse för .. (Karin Månsdotter) är märkbar .. genom de icke obetydliga utgifter, som hennes toalettlyx åsamkade statskassan. FinBiogrHb. 1111 (1898). Östergren (1958).
(3) -MEDEL. (i sht i fackspr.) medel (se medel, sbst. 13 b α) använt vid toalett (i hygieniskt syfte l. ss. parfym o. d.). AHB 54: 59 (1871). (Ett par av tvålfirmorna tillverkar) munvatten, hvaraf märkas det gamla välkända amykos-aseptinen och det nya kraftigt anticeptiska toilettmedlet stomatol. TT 1897, Allm. s. 286. Yrkar kraftig tull på diverse toalettmedel. Östergren (1958).
(6) -PAPPER. om (mjukt) papper (på rulle l. (i sht förr) i bunt) för bruk i samband med toalettbesök; jfr toa-papper. NPress. 20 ⁄ 3 1894, s. 1. Toalettpapper, hopvikta och buntade i omslagspapper. VaruhbTulltaxa 1: 259 (1931). Expressen 19 ⁄ 2 1992, s. 15.
Ssg: toalettpappers-hållare. jfr hållare 3. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 268.
(3) -PIMSTEN. (†) pimsten för hudvård o. d. Toalettpimsten, konstgjord .. för hudens och naglarnas vård. VaruhbTulltaxa 1: 362 (1931).
-PJÄS. (numera bl. tillf.) pjäs (se d. o. 1) i l. för toalett; särsk. dels till 3, om föremål använt vid toalett (jfr -artikel 1, -sak 1), dels till 5, om prydnadsföremål i toalett. Ridderstad Samv. 1: 39 (1851). För öfriga toalettpjeser finnes .. godt utrymme ini skåpet. TIdr. 1895, s. 144. Jag minns min hänryckning över en ”toalettpjäs”: en flicka i röd- och guldrandig klänning. Linder Tid. 16 (1924).
-RUM.
1) (förr) till 3, 5, om rum avsett för l. använt till omklädnad l. vård av utseende o. d. HovförtärSthm 1755, s. 3841. Jag beskref ju markisinnan B-s toalettrum? Men se, hon hade särskild sängkammare. Idun 1888, s. 202.
2) till 3, 6, om rum avsett för uträttande av naturbehov; äv. (i sht i fråga om offentlig miljö) om (med ett l. flera tvättställ försett) förrum till sådant rum. I lärarnas toalettrum finnes ett tvättställ med cementskifva och två tvättfat. InbjHRealLärovSthm 1891, s. 25. Hans toa var .. den första med ett vattenlås vilket hindrade avloppslukten från att stiga upp genom rörsystemet och in i toalettrummet. DN 28 ⁄ 7 1996, s. A15.
-SAK. i sht i pl.
1) till 3: sak (jfr sak, sbst. 11) avsedd för l. använd vid toalett (jfr -artikel 1, -grejor, -pjäs); förr äv. om göromål förknippat med vård av utseende l. personlig hygien (jfr sak, sbst. 7). Lundin o. Strindberg GSthm 36 (1880). I sängkammarn .. fann hon Hr Åbergson, som i all oskuld ombesörjde en liten toalettsak. Dahlbäck Åb. 250 (1914). Till toalettsakerna hörde (på 1600-talet) .. s. k. pomadie- och balsambössor, avsedda för salvor och krämer, puderaskar, muschaskar, flaskor, ögonglas, kammar, ”kambårstar”, tandborstar och rakutensilier. Karlson StåtVard. 462 (1945).
2) (†) till 4, om klädesplagg l. tillbehör till klädsel. Ärmlinningar, kjolar och andra toilettsaker. NJournD 1861, s. 38. Hubendick FlickLek. 75 (1879).
(2) -SCHATULL. (förr) jfr schatull 1 a o. -skrin. Schwartz Pos. 129 (1863).
((2,) 3) -SERVIS. (förr) jfr servis 4 c β, γ o. -garnityr, -uppsats. Björkman (1889). Ludvig (XIV) hade själv 5 eller 6 toalettserviser av guld och silver. Fatab. 1954, s. 176.
((2,) 3) -SILVER. (förr) sammanfattande benämning på vid toalett brukliga föremål av silver, ss. kam, borste, spegel, toalettaskar o. d.; jfr silver 2 o. -servis. PT 1791, nr 24, s. 3. En omfattande och viktig del av toalettsilvret var nattdukssilvret .. d. v. s. de olika toalettsaker av silver, som stodo på nattduksbordet eller toalettbordet. Karlson StåtVard. 462 (1945).
(6) -SITS. (lös) sits (se sits, sbst.2 4) till l. på toalettstol; jfr toa-sits. Pettersson Bennet Puzzlem. 147 (1977).
(2) -SKRIN. (förr) skrin för toalettsaker; jfr -ask, -etui, -schatull. BoupptVäxjö 1845.
-SKÅP.
1) (†) till 3, 5: kommod (se kommod, sbst. 1). BoupptVäxjö 1886.
2) till 3, 6: (spegelförsett) skåp för förvaring av toalettartiklar o. d., badrumsskåp. SJ 3: 145 (1906). Hufvudstadsbl. 16 ⁄ 10 2001, s. 17.
(2) -SLÖJA. (†) om tunt tygstycke draperat runt toalettbord. NJournD 1855, s. 175. BoupptVäxjö 1895.
(3) -SPANN. (numera bl. tillf.) särsk. om spann avsedd för tvättvatten. BoupptVäxjö 1886. SDS 1943, nr 81, s. 5.
(3, 5, 6) -SPEGEL. (toalett- 1803 osv. toaletts- 17951847) om spegel (i toalettrum) avsedd för l. använd till att spegla sig i vid vård av utseende l. personlig hygien. 2Saml. 8: 41 (1795). 1 st Toalette Spegel med fodral. BoupptVäxjö 1839. I toalettspegeln ser du ett uppsvullet monster med röda ögon och lysrörsblek hy. Expressen 10 ⁄ 8 1990, s. 7.
-STOL.
1) (†) till 3: stol att sitta på vid vård av utseende o. d. Toilette-stol, rikt skulpterad, stoppad med tagel, klädd med rödt och grönt siden. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 54. Björkman (1889).
2) till 6: (i golv l. vägg fastskruvad) om stol påminnande anordning avsedd för uträttande av naturbehov o. försedd med sits (o. lock) o. spolanordning, WC-stol, vattenklosett; jfr stol, sbst.1 IV 1 e, o. toa-stol. SAOL (1950). Fortfarande utgör .. de låga toalettstolarna stora hinder för många handikappade. MotRiksd. 198283, nr 675, s. 1.
(3) -SVAMP. (numera mindre br.) tvättsvamp; jfr svamp 4. Berlin Farm. 1: 645 (1849). Ekenberg o. Landin (1894).
(3) -TVÅL. (finare) tvål i sht avsedd för händer o. ansikte. DA 1824, nr 294, Bih. s. 3. 9 filmstjärnor av 10 använder Lux toalettvål. Vi 1960, nr 47, s. 36.
((2,) 3) -UPPSATS~02 l. ~20. (i sht förr) uppsats l. uppsättning av (sammanhörande) föremål använda vid toalett; jfr -garnityr, -servis. Auerbach (1915). De många gästrummen är utrustade med bamsiga toalettuppsatser i blommigt engelskt porslin från 1900-talets början. Expressen 29 ⁄ 5 2001, s. 34.
(6) -VAGN. vagn (avsedd att tillfälligt uppställas (vid större evenemang o. d.)) innehållande en l. flera toaletter. LD 14 ⁄ 4 1959, s. 3. För att möta ett absolut trängande behov rullade markägaren .. dit en toalettvagn. SvD 15 ⁄ 9 1974, s. 38.
-VATTEN.
1) till 3: (sprithaltig) aromatisk vätska, luktvatten. UB 5: 303 (1874). VaruhbTulltaxa 1: 185 (1931).
2) till 6: avloppsvatten från toalett; äv. om vatten i toalettstol. En horisontell trumma, som matas med fast avfall från sopnedkast i köket och på däck, och med toalettvatten som samlas i en tank. Arbetet 4 ⁄ 2 1976, s. 10. Lindroth IngaÄnglar 73 (1995).
(4, 6) -VÄG. särsk. (förr) till 4, i uttr. i toalettväg, i fråga om kläder. SthmModeJ 1855, s. 63. Vågar jag be Marianne att inte skrämma den lilla gumstackarn med något alltför extra i toalettväg. Siwertz Varuh. 257 (1926).
(2) -VÄSKA. väska för toalettartiklar, necessär. AB 2 ⁄ 1 1890, s. 3. Expressen 29 ⁄ 8 1998, s. 3.
(3) -ÄTTIKA. (förr) (sprithaltig) ättika med tillsats av aromatiska ämnen. Åkerman KemTechn. 2: 40 (1832). Toilette-ättika .. användes dels som toilettemedel, dels som preservativ mot sjukdomar och dels som rökparfym. AHB 54: 59 (1871).
B (†): TOALETTS-BORD, -BYRÅ, -FLASKA, -SPEGEL, se A.
Avledn. (†): TOALETTERA, v. -ing. till 3: klä sig elegant (o. med omsorg) (inför fest o. d.), göra toalett; äv. snygga till sig l. göra sig i ordning (för dagen l. natten o. d.); äv. ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv., om enskild omgång av sådant bestyr; äv. refl. Knorring Förh. 2: 177 (1843). Toaletteringen begynte .. tre eller fyra timmar innan vagnen körde fram. Heidenstam Kastanj. 151 (c. 1930). Albert hade redan tagit av sig skjortan, men han fortsatte inte att toalettera sig för att gå ut på träff. Det bästa 1950, nr 9, s. 93. Man var rädd om den värme som fotogenlampan fyllde rummet med och kröp fortast möjligt utan något toaletterande i säng. Lidman Lågan 28 (1952). Östergren (1958; angivet ss. mindre br.).
Spoiler title