SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UNDANTAG un3dan~ta2g, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(förr äv. v-; -tag (-th-) 1700 osv. -tak (-aa-) 1686–1724)
Etymologi
[jfr d. undentag; vbalsbst. till UNDAN-TA l. TAGA UNDAN. — Jfr UNDANTAGLIG]
1) förhållandet att undanta ngn l. ngt l. att ngn l. ngt avviker från en totalitet l. det normala l. en regel o. d., avvikelse l. inskränkning l. förbehåll; ovanlighet l. särfall; äv. dels konkretare dels konkret, om ngn l. ngt som intar en särställning; särsk. i sådana uttr. som med undantag av l. för, frånsett, frånräknat, så när som på, utom, på ett undantag när, förutom en enda, göra undantag, undanta, frita; jfr UNDAN-TÄKT. Det hör till undantagen att han kommer för sent. Ingen regel utan undantag. Det är snarare regel än undantag. Du kan väl göra ett undantag för mig? Det finns lysande undantag. At Lazarettet får sina Medicamenter ifrån det närmaste Apothek som gifwas kan, hwilket ock, för anförde orsaker, som ej tåla något undantag, bör wara wid sjelfwa Lazarettet belägit. PH 8: 5826 (1762). Ju mindre undantag äro från de allmänna Reglorne i et Språk, desto wackrare, desto fullständigare är Språket. SAD 1: 151 (1787). Två sängar .. och en lutande kakelugn utgjorde, med undantag af ett långt fällbord, och några stolar, hela prydnaden. CFDahlgren 4: 125 (1831). Initiativet .. till lagar, till författningar, till anstalter, skulle med få undantag helt och hållet fråntagas riksdagen. HT 1915, s. 183 (c. 1835). På ett par undantag när, utmärkte sig likväl nu de, som annars pläga spetsa sina pennor, för en absolut tystnad. Hedberg SvSkådesp. 1 (1884). (Hj. Gullberg) var från vaggan till graven ett undantag, och hans död, plötslig och länge väntad, kom som slutraden i en levnadssaga, som redan hade blivit en legend. 3SAH LXX. 1: 19 (1961). Inom en timma var det värderade plagget torrt igen, med undantag för svettfläcken från armhåla till armhåla. Combüchen Byron 458 (1988).
2) förhållandet att ngt tas undan ss. försörjning; särsk. (om ä. förh.) konkretare, om förmån som innebar ett vid försäljning l. avträdelse av hemman överenskommet livstidsunderhåll (i form av fri bostad o. vissa naturaförmåner) som betingades av den nye ägaren (jfr FÖDO-RÅD 2, FÖR-GÅNGA, SYTA 3); äv. om det rättsförhållande som uppkommit gm sådan överenskommelse; förr äv. om stycke mark som ingår i förmånen; särsk. (äv. bildl., se slutet) i sådana uttr. som sitta på undantag (jfr SITTA, v. 3 k) l. sätta sig på undantag, vara resp. komma i åtnjutande av sådan förmån osv. Dn. Lammerz måtte få några lass höö eller stackewäll i stombnen Vndantaak. VDAkt. 1686, nr 222. Murmästaren .. begiärar få taga .. (av barnens modersarv) till ehn stugus upbyggandhe 10 dahl:r att upsättia på sit undantak och tompt. VRP 1694, s. 103. Om gamla Föräldrar öfwerlemna hemman under förbeholl af undantag och fördel, böra de ännu mindre anses berettigade til fattigdel, efven som de ej eller äro frie för Prest-rettigheter, eller sammanskott til de fattiga, i proportion af fördelen. Wallquist EcclSaml. 1–4: 364 (1767). VDAkt. 1770, nr 465 (: sitter). Sedan barnen .. gäldat åt föräldrarna det öfverenskomna undantaget eller underhållet, anse de sig oftast vara lösta äfven från alla andra barnapligter. Rosenius Bud 135 (1858). Hon bodde kvar i sina rum och hade sin del av trädgården, som ingick i undantaget, hon hade gjort vid försäljningen. Lagergren Minn. 1: 220 (1922). Som Ols-Peter var ende sonen fick han överta jordbruket när gubben satte sig på undantag i gula villan. Wassing Dödgr. 19 (1958). — jfr SKOGS-UNDANTAG. — särsk. i bildl. anv., särsk. i uttr. leva l. sitta (jfr SITTA, v. 3 k) på undantag, (i jämförelse med tidigare) leva anspråkslöst, spela en blygsam roll, sätta ngt på undantag, anse ngt vara mindre viktigt. Jag sitter på undantag och gäller knappt sju för tu. Fredin Dan. 99 (1888). När han, störtad från världstronen, lefde på undantag i Italien. VLitt. 1: 458 (1902). Du är kamrat till dem, som drevos / att leva utan morgondag, / och vän till dem, som föreskrevos / en existens på undantag. Edfelt Högm. 12 (1934). Den maritima delen av Sveriges försvar är medvetet satt på undantag, och försvarets ”avmaritimisering” blir tydligare för varje år. VFl. 1938, s. 36.
Ssgr(i allm. till 1): (2) UNDANTAGS-AVTAL~02 l. ~20. (förr) avtal om undantag. SFS 1844, nr 41, s. 1.
-BESTÄMMELSE. bestämmelse gällande avvikelse från överenskommelse l. praxis o. d.; i sht i pl. 3SAH 6: 414 (1891). Undantagsbestämmelserna angående tillåtna skriftliga meddelanden i vissa korsband. SvPostv. 160 (1924).
-BILJETT. (förr) biljett (se biljett, sbst.1 3 b) vars pris av vissa skäl avviker från det normala. GHT 1895, nr 271 A, s. 2. Undantagsbiljetterna ha aflat af sig i nya former, och nu existera ej mindre än 9 eller möjligen 10 olika slag af sådana, hvadan reglementet för dessa blifvit delvis rätt kompliceradt, för att ej tala om redovisningen och kontrollen. Söderblom Zont. 5 (1896).
-FALL. fall (se d. o. XII 4) som avviker från det normala l. vanliga, särfall; särsk. i uttr. (bara o. d.) i undantagsfall, (bara) i ngt enstaka fall, (bara) ngn enstaka gång. Almqvist MennSaga 182 (1839). Tilldess direktionen öfver Allmänna Institutet för döfstumma .. (beslutat) att endast i undantagsfall intaga elever öfver 12 år. BetDöfstUnd. 1878, s. 25. Skulle undantagsfallet inträffa att vågorna löpa lodrät mot stranden, upphör kustförflyttningen. SvGeogrÅb. 1934, s. 47. (Blommorna är) ganska ömtåliga och håller sig bara i undantagsfall vackra en längre tid i boningsrum. Ekbrant VVRumsväxt. 85 (1955).
-FOLK. särsk. (om ä. förh.) till 2: folk som satt på undantag; jfr sytnings-folk. Våra brottmålsannaler kunna .. vittna om flere fall, där det åldriga undantagsfolket förgiftats eller på annat sätt bragts ur vägen. Aldén Medb. 4: 146 (1885). Till bondeklassen bör även föras undantagsfolk och födorådstagare, som vid överlåtelsen av hemmanet betingat sig vissa förmåner i fråga om bostad, vedbrand och en del livsmedel. Carlsson o. Rosén SvH 2: 76 (1961).
-FRAKT. (förr) jfr frakt, sbst.1 1, o. -biljett. Forssell Stud. 2: 225 (1888). Att gällande undantagsfrakter endast tjänade att gynna vissa trafikanter på de öfrigas bekostnad. SJ 4: 21 (1906).
-FRI. (numera bl. mera tillf.) som är utan undantag; jfr -lös. AGSilverstolpe Bokst. 57 (1811).
-FÖRETEELSE. jfr företeelse 2. (Man betraktar) afvikelserna från det lagligen fastställda såsom undantagsföreteelser. Bolin Statsl. 1: 218 (1869).
-FÖRHÅLLANDE. förhållande som råder undantagsvis. Hazelius Förel. 414 (1839).
(1, 2) -FÖRMÅN~02 l. ~20. (i sht förr) jfr förmån 4 a. I viss mån skulle naturligtvis handeln lida af alla dessa förbud och undantagsförmåner, som till de inhemska tillverkningarnes bästa blefvo stadgade. Malmström Hist. 2: 203 (1863). Skulle hemmanets köpare, som utfäst undantagsförmånerna, i sin ordning föryttra hemmanet, erfordras (osv.). Björling CivR 96 (1907).
(2) -GUBBE. (förr) jfr -man o. sytnings-gubbe. Wranér BrokBild. 103 (1889). Undantagsgubbar, torpare och backstugusittare tillverkade takvidjor och täckraftar. SkånHembFÅb. 1953, s. 98.
(2) -GUMMA. (förr) jfr gumma, sbst.1 1. Auerbach (1915).
(2) -HJON. (förr) jfr hjon 3 o. -folk. Hwar och en Hemmansbrukare ware skyldig, att answara för, att dess Torpare, undantagshjon, inhysefolk, husmän och tjenstefolk, noga iakttaga denna Byordning. Rehnberg SmålBystämma 82 (i handl. fr. 1816).
(2) -KONTRAKT. (förr) kontrakt gällande undantag; jfr sytnings-kontrakt. SvNorStatscal. 1820, s. 341. I undantagskontraktet stod det, att hans mor skulle ha rätt att koka i köket och att baka i bakugnen. Moberg Utvandr. 29 (1949).
-LAG. lag som avviker från l. strider mot normalt rättsmedvetande (o. som vanl. införs under ovanliga förhållanden l. i krisläge). Att för .. (studenter) stifta undantagslagar, vida mera inskränkande och stränga än de, hvilka hvar och en annan medborgare är underkastad, detta är barbari. Snellman Tyskl. 393 (1842). De skäl man anfört för denna stränga undantagslag mot järnvägsindustrien hafva varit flerahanda. NordT 1884, s. 433. Ett land med undantagslagar, interneringsläger och mord på medborgarrättskämpar. Sydsv. 23/10 2008, s. A20.
-LAG-STIFTNING. stiftande av undantagslag(ar); äv. konkretare, om enskild lag (jfr lagstiftning b). SvFlicksk. 318 (1888). Ofvannämnda undantagslagstiftning, som ännu stadgar, att Gotlands beväring icke får användas till rikets försvar. BtRiksdP 1892, II. 2: nr 7, s. 14. Kungl. Maj:ts undantagslagstiftning för fisket i Bohuslän. SkrGbg-Jub. 19: 22 (1923).
-LÖS. som är utan undantag; ofta ss. adv.: utan undantag; alltid; jfr -fri. De lagar, vi i verlden spåra, och hvilka vi finna undantagslöst tillämpade i hvarje den minsta händelse (är Guds vilja). Wikner Mater. 135 (1870). Hvarje reform bör genomföras med ledning af en lättfattlig och undantagslös regel. Noreen Rättskrifn. 46 (1892).
Avledn.: undantagslöshet, r. Den mycket och lifligt diskuterade frågan om ”ljudlagarnas undantagslöshet”. Noreen VS 3: 65 (1905).
(2) -MAN. (förr) mansperson som levde på l. åtnjöt undantag; jfr -gubbe. VDAkt. 1783, nr 249. Jag (erfor) att gubben L. afträdt gården, som är hustruns, åt arrendator som ger honom naturaprestationer, så att hans kontanta tillgångar såsom undantagsman vore strängt reducerade. Strindberg Brev 8: 116 (1890).
-MÄNNISKA. person som skiljer ut sig från mängden, särling. Agardh o. Ljungberg I. 2: 284 (1853). Helt säkert var icke blott Runeberg utan ock hans hustru en undantagsmänniska. Hon stod i många afseenden långt framom sin samtid. Westermarck FRunebg 2 (1904). Jag har alltid varit intresserad av undantagsmänniskor; lite bisarra, lite egocentriska. ICAKurir. 1986, nr 14, s. 14.
-MÄSSIG. som utgör undantag; som avviker från det normala. Undantagsmessiga föreskrifter om inskränkningar. BtRiksdP 1894, 8Hufvudtit. s. 170. Hans ställning inom svensk högadel var .. undantagsmässig. Livrustk. 196163, s. 72.
-REGEL. regel som utgör undantag från andra regler. Tegnér SvRättstavn. 30 (1887). Genom en undantagsregel .. har lagen .. något utvidgat testators möjligheter. Norstedt-JurHb. 632 (1987).
-RÄTT. rätt (se rätt, sbst.2 4) att få utgöra undantag; äv. om bestämmelse som gäller ss. undantag (jfr rätt, sbst.2 2, o. -lag). (A. Lysanders) ungdoms samtid inrymde villigt åt honom genialitetens undantagsrätt. MWeibull hos Cavallin o. Lysander VIII (1891). Ur en undantagsrätt för kronan drogs .. en konsekvens, som slutade med att fullständigt lägga tullbeskattningen i konungens hand. Stavenow EngRev. 31 (1895).
-STADGANDE. i sht jur. jfr stadgande II. Olivecrona LagbGift. 165 (1851). Enligt några åldriga undantagsstadganden hade soldater förmånen att idka hantverk. Ambrosiani SvSkråämb. 45 (1920).
(2) -STUGA. (förr) jfr stuga 2 o. sytnings-stuga. Sedan hon med Mannen skal bo i deras undantags stuga. VDAkt. 1789, nr 488.
-STÄLLNING. särställning; särsk. i uttr. inta en undantagsställning; jfr ställning 13. Från äldre tider hafva Lapparne varit i flere afseenden försatte i en slags undantagsställning, i förhållande till Svenskarne. Agardh o. Ljungberg III. 2: 77 (1857). Den fångne Cupido, som överhuvud taget med sin dramatiskt-pantomimiska handling baletten igenom intar en undantagsställning. ABeijer hos Stiernhielm o. Columbus (SVS) 90 (1955).
-TARIFF. (numera mindre br.) tariff som gäller undantagsfall. Kungl. jernvägsstyrelsen (har) den 1 April 1889 uppstält en undantagstariff för kalk och mergel för gödslingsändamål. MosskT 1890, s. 70. LAHT 1924, s. 226.
-TILLSTÅND~02 l. ~20. om tillstånd som utgör undantag, särsk. dels (motsv. tillstånd 3 b δ) i fråga om krisläge, dels (motsv. tillstånd 3 c) i fråga om kroppsliga l. själsliga funktioner. Söderhjelm Tavaststj. 239 (1900). Drömmen förutsätter ett hjärnfysiologiskt undantagstillstånd, nämligen sömnen. Bergstrand SvLäkS 436 (1958). Syd-Vietnams premiärminister Tran Van Huong proklamerade på onsdagskvällen undantagstillstånd i Saigon efter tio timmars våldsamma gatuupplopp. DN(A) 26/11 1964, s. 8.
-VARELSE. varelse som i fråga om sitt väsen l. karaktär o. d. utgör undantag. Bremer NVerld. 2: 268 (1853). Den för den stora allmänheten obegripliga nyskapande konstnären är en undantagsvarelse som har rätt till all respekt och allt understöd från samhällets sida. SvD(A) 1959, nr 170, s. 4.
-VIS. i undantagsfall, en o. annan gång; sällan. Nordström Samh. 2: 132 (1840). Mera undantagsvis, fick man undervisning i några andra, såsom mindre vigtiga ansedda ämnen, såsom skrifva och räkna. Adelsköld Dagsv. 1: 47 (1899). En mängd fåglar, som tidigare inte alls eller bara undantagsvis gick norr om Mellansverige, har flyttat sina gränser långt norröver. Selander LevLandsk. 57 (1955).
-ÅR. onormalt l. exceptionellt år. TT 1887, s. 74.
(2) -ÄNKA. (förr) Den 14 aug: afled undantagsenkan Marna Jeppsdotter i Gunnaröd af Billinge socken uti en ålder af 100 år, 9 månader och 10 dagar. UpsP 1860, nr 73, s. 3.
Spoiler title