SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2023  
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 3 b) ÖVER-SKAFFA. (numera bl. ngn gg) skaffa över (ngn l. ngt) (ngnstans hän). De Careleske knechter som Hindrich Flämingh till Narffven öffverskaffe skulle. OxBr. 5: 132 (1619). Kapten Ericson .. har äfven i år godhetsfullt lofvat ombesörja julgåfvornas öfverskaffande till London. SD 4/11 1889, s. 6.
(II 1) -SKAL. hos djur: övre skal (se skal, sbst.1 1 (a)). Öfverlefvorna (av de fossila sköldpaddorna) bestå af tvänne öfverskal, ett underskal, samt åtskilliga inre ben och ryggkotor. VetAH 1820, s. 287.
(II 8) -SKALLA. (numera mindre br.) överrösta (ngn l. ngt); jfr skalla, v.1 1. Han flyr .. gerna, så ofta hans samvete säger honom något obehagligt, till sällskapssorlet, der denna välgörande röst snart blifver öfverskallad. Rademine Knigge 1: 102 (1804). SvD(A) 24/12 1931, s. 8.
(II 7 a) -SKALLMÄSTARE. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) VexiöBl. 23/7 1825, s. 4. Denna framgång (vid jakten) kan tillskrivas dels den utmärkta klokhet och drift, hvarmed öfverskallmästaren fullgjort sitt åliggande, dels ock den enighet och ordning, som de skallskylldige iakttagit. PT 4/11 1837, s. 1.
(II 8) -SKATTA, -ning.
1) (†) överbeskatta (se d. o. a) (ngn l. ngt); jfr skatta, v. 1. (Eng.) To Overtax .. (sv.) öfwerskatta. Serenius Qq 1 a (1734).
2) bedöma (ngt) ss. bättre l. viktigare l. större o. d. än vad som faktiskt är fallet, ha alltför hög uppfattning om l. övervärdera; äv. med avs. på person; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om enskilt tillfälle av sådan bedömning; jfr skatta, v. 4, 5, o. -uppskatta. Överskatta sin förmåga. Hennes betydelse för fredsrörelsen kan knappast överskattas. En överskattad spelare. Schultze Ordb. 4308 (c. 1755). Du har i allmänhet det vackra lytet att öfverskatta andra och undervärdera dig själf. Roos FamArkiv 191 (i handl. fr. 1837). Partiväsendet .. med hela sitt bihang af ömsesidiga förnärmelser, öfverskattningar eller underkännanden af förtjenster. Hjärne DagDrabbn. I (1882). Även vid stigning och glidflykt i medvind föreligger risk för överskattning av hastigheten. Söderberg PrFlygl. 1: 149 (1935). jfr själv-överskattande o. själv-överskattning.
Avledn.: överskattbar, adj. till -skatta 2: som kan överskattas; i sht i nekande l. därmed likvärdig sats. (Att statskyrkan) eger för den allmänna folkundervisningens kristliga bedrifvande en knappast öfverskattbar betydelse. SDS 12/9 1902, s. 2. jfr o-överskattbar.
(II 7 a) -SKATTMÄSTARE. särsk. (o. numera nästan bl.) i fråga om ekonomisk förvaltning inom förening l. ordenssällskap o. d. Möller 1: 277 (1745). (Han) var under många år sällskapets överskattmästare. DN(A) 20/1 1937, s. 12.
-SKEL, se -skäl.
(II 1) -SKEPP.
1) i sht sjöt. om den del av fartyg(skropp) som ligger ovanför vattenlinjen; äv. om fartygs överbyggnad (se d. o. 1 a); jfr skepp, sbst.1 1, o. övervattens-kropp, övervattens-skepp. Serenius Qqq 4 a (1734). En mycket varm dag är nog at göra läck i öfver-skeppet (på ett träfartyg), eller åtminstone at torka och öppna nåten. KrigVAH 1826, s. 189. Då båten låg där med sitt vita överskepp och sina polerade mässingsbeslag, sin röda och svarta skorsten, sitt svarta skrov och sin gröna mastkorg. DN(A) 11/6 1941, s. 26.
2) byggn. om övre del av kyrkas långskepp; jfr skepp, sbst.1 5. Bergman GotlVisby 31 (1858). Å långhuset uppträda gotiska sträfbågar, solfjäderformade fönster och på öfverskeppet ett spetsbågigt kolonngalleri. Hahr ArkitH 195 (1902).
(II 3 b) -SKEPPA, -ning. skeppa över (se skeppa över 1) (ngn l. ngt) (ngnstans hän); särsk. (o. i sht) med avs. på militär trupp o. d.; äv. med refl. obj. (jfr skeppa över 2); förr äv. med indirekt personobj., betecknande mottagare av det som skeppas över; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om enskilt tillfälle av sådan transport. Korn .. huilkit han mig hit offuerskepe skall til mith egit behoff. BtFinlH 3: 199 (1546). Peder Andersson i Täffte klagar at dee .. hafue opå jon jöns Stoore båt öfuerschieppet till Härnössand någet godz. ÅngermDomb. 22/11 1644, fol. 3. Vid öfvergången af bredare vattendrag, som icke utan mycket omfattande arbeten kunna öfverbroas, öfverskeppas vanligen samtliga trupper. Tingsten AnvTakt. 124 (1887). Fyra fregatter och några andra fartyg insändes i Bottniska viken för att skydda mot öfverskeppningar från andra delar af finska kusten. VFl. 1912, s. 136. John Moore fick brittiske kungens order att med 10.000 man överskeppa sig till Göteborg för att hjälpa svenskarna. GbgP 24/7 1972, s. 2.
Ssgr (i sht mil.): överskeppnings-båt. AB 20/12 1934, s. 5. Är överskeppning nödvändig, äger sådan rum i tilldelade överskeppningsbåtar. InfRegl. 1939, 2: 286 (1942).
-företag. jfr företag 3. SvD(A) 9/1 1904, s. 3. Kustrobotförbandens främsta uppgift är att på stora avstånd bekämpa överskeppningsföretag. SvSold. 1975, s. 44.
-materiel. jfr materiel 1 a. FörslFälttjRegl. 1928, 2: 98. Övergång av vattendrag regleras med hänsyn till broarnas bredd och bärkraft .. eller tillgången på överskeppningsmateriel. ArtillRegl. 1940, 2: 60.
(II 7 a) -SKEPPARE. (förr) (ss. titel för) skeppare (se d. o. 2) i överordnad ställning. KlädkamRSthm 1579, s. 7 b. (Underskepparen) anses som Öfverskjepparens närmaste man, fördenskul bör han äga tilräckelig kundskap och ärfarenhet uti alt hvad en Öfverskjeppare tilkommer. SjöreglÖrlFl. 1785, 1: 86.
(II 7 a) -SKEPPSBYGGMÄSTARE. (förr) SthmStCal. 1766, s. 46. En mängd fartyg nybyggdes (på 1770-talet) efter förbättrad modell, gjord af den skicklige öfverskeppsbyggmästaren Fredrik Henrik af Chapman. SvH 8: 34 (1904).
(II 3 b) -SKICKA, -an (†, OxBr. 1: 93 (1616)), -else (†, Lind 1: 1579 (1749)), -ning (numera bl. tillf., Lind 2: 129 (1738) osv.). skicka över (ngt l. ngn) (till ngn l. ngnstans hän), översända; i sht förr äv. med indirekt personobj.; jfr -ställa 3. I hurudanne motte same ratification skall öfverskickat blifva och genom hvad personer. RA I. 1: 420 (1544). Jagh beder tienstligen min herre ville överschika migh stacionsordningen. OxBr. 6: 29 (1628). Under Hr. Grills adresse öfwerskickar jag til Hr. Archiatern .. et ankare Cypriskt Vin. FHasselquist hos Linné Bref I. 7: 50 (1751). Den dag då de överskickade skyddstrupperna kunde få återvända. DN(A) 5/8 1918, s. 4.
-SKIKT.
1) till II 1 a(, 2): övre skikt (se d. o. 3); äv. (o. i sht) bildl., i fråga om samhällsskikt (jfr skikt 3 d). Landets politiska, kulturella överskikt. Framkallningen .. (misslyckades) ofta, emedan de delar, som skulle framkallas, lågo under det belysta öfverskiktet, hvilket därigenom blef trasigt och ojämnt. 2UB 10: 334 (1907). Trots .. (brukspatronens rätt att aga) ansåg sig ändå bruksarbetarna utgöra ett överskikt inom arbetarklassen. Åberg SvH 294 (1978).
2) (†) till II 8 b; jfr skikt 1 o. -arbete 2. Öfverarbete, eller Öfverschicht, kallas det arbete, som en bergsarbetare gör öfver vanligt beting och som då särskilt betalas. Rinman 2: 1239 (1789).
(II (1 a,) 2) -SKIKTA, -ning. (i sht i fackspr.) anbringa l. utbreda skikt (med ngt) över ((helheten av) ngt); jfr skikta 2 (c). Arbetet 18/11 1904, s. 4. Oorganiska substanser överskiktas med fosforpentoxid. NaturvForsknRådÅb. 194950, s. 120.
(II 7 a) -SKILJEDOMARE. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr skilje-domare 1, 2. GbgP 1/8 1883, s. 3. (Han) utsågs 1922 af tyska och holländska regeringarna till öfverskiljedomare i fartygstvister, som uppkommit med anledning af kriget. 2NF 38: 320 (1926). Den efter arbetsgivarpartens hemställan utsedde överskiljedomaren (fällde) ett utslag, enligt vilket arbetarna icke ha lov att vägra gå med på övertidsarbete. DN(A) 15/8 1938, s. 6.
-SKIMRA.
1) (numera bl. tillf.) till II 2 a, om ljuskälla: skimra över ((helheten av) ngt l. ngn); äv. bildl., i fråga om uttryck för sinnesstämning o. d. (jfr skimra 1 b); jfr -glänsa 1, -lysa 1. Vissa partier, besynnerligen händerna, förträffligen tecknade, liksom .. öfverskimrade, .. af ett intagande uttryck af innerlig fromhet. Hammarsköld KonstH 397 (1817). De hela façaden öfverskimrande bengaliska eldarne. NDA 26/4 1880, s. 3.
2) (†) till II 8: överglänsa (se d. o. 2) (ngn l. ngt); jfr -lysa 2. Leopold 2: 259 (1801). De Tyska damerna .. öfverskimrades vida af Romarinnorna. Atterbom Minn. 418 (1818). SvLittFT 1833, s. 387.
-SKINA. [jfr fsv. ivirskinande, p. adj.]
1) (numera bl. tillf.) till II 2 a, om ljuskälla (särsk. solen): skina över ((helheten av) ngt l. ngn); jfr -glänsa 1, -lysa 1. Visb. 1: 109 (1572). De åkrar (i Norrland), som så äro belägna, at Solen strax wid upgången får öfwerskina dem, äro gemenligen frostfria. SvMerc. 1: 438 (1756).
2) till II 8: överglänsa (se d. o. 2) l. undanskymma (ngt); jfr -lysa 2, -skugga b. Arbetet 23/3 1973, s. 21. Madeleines bröllop får inte överskina Victorias. BoråsTidn. 8/6 2013, s. 18.
(II 1 (a)) -SKIVA. jfr särsk. skiva, sbst.2 1, 2. RP 4: 90 (1634). Lödbord .. Med överskiva av plåt, belagd med eldfast tegel. LunaVM85 1239 (1984).
(II 2) -SKJORTA. skjorta buren l. avsedd att bäras ytterst l. över annat plagg. BoupptSthm 22/2 1661. Den 8 dennes bortstals utur et hus wid Drottninggatan en fin öfwer-skjorta med Kamarduks-manchetter och krus. GT 16/8 1787, s. 4. Den så kallade överskjortan, som är lika mycket ytterplagg som skjorta, har synts mycket under hösten. GbgP 19/11 2011, Två dagar s. 25.
(II 2 a) -SKJULA. (†) dölja l. överskyla (ngt); äv.: överse med; äv. med indirekt personobj.; jfr skjula, v. 1. Så höre wij allestädz huadh nödh och ångest the stora helgon haffua hafft, tå dieffuulen haffuer them öffuerskiuldt thet nådiga och Euangeliska Gudz ansichte. PErici Musæus 2: 121 a (1582). Kärleken, som öfwerskiuler Syndernas Myckenheet. Schroderus Os. 2: 687 (1635). Dett iagh för then(n)a gångh hans förseende wille öfwerskiula, emedan han bättringh vthlofwer. VDAkt. 1681, nr 68.
-SKJUTA, -ning.
1) till II 1, 3 c, motsv. skjuta över 1.
a) mil. o. jäg. med skjutvapen skjuta (se skjuta, v.1 I 2) över l. ovanför (o. förbi) (ngn l. ngt) (i syfte att träffa längre bort beläget mål); numera i sht ss. vbalsbst. -ning. HA 7: 109 (c. 1720). Är högden som fienden innehar, så belägen, at en wall kan därifrån twärtsföre öfwerskiutas. Ståhlsverd 3 (1755). Ofta kunna överskjutning och förbiskjutning av egna trupper utan hinder av bestämmelserna ovan äga rum, då terrängen lämnar egna trupper erforderligt skydd. SkjutlArm. 1946, s. 86. I skum dager hindrar ringen kornet från att treva sig uppåt till överskjutning, som ett öppet sikte gärna gör. SvJakt 1970, s. 34.
b) (numera bl. tillf.) med anslutning till över II 8, i det bildl. uttr. överskjuta målet l. sitt mål; jfr 6 o. skjuta, v.1 I 3 l δ, o. mål, sbst.5 2 b. Dina anspråk (har) öfverskjutit målet. Wallin 1Pred. 3: 76 (c. 1830). Med sina många skarpa anmärkningar mot statsmedlens förvaltning .. hade revisorerne betydligt öfverskjutit sitt mål. IllSvH 6: 91 (1881).
2) geol. till 2 a, 3 c, i fråga om förskjutning i jordskorpan varvid (äldre o. urspr. intill- l. underliggande) berglager skjuts upp över annat (yngre) berglager (o. (delvis) kommer att täcka detta); nästan bl. dels i p. pf., dels (o. i sht) ss. vbalsbst. -ning (särsk. dels konkretare, dels konkret); jfr skjuta, v.1 I 9 d. ASScF 10: 352 (1875). En stor skolla af äldre bergarter har öfverskjutit de yngre. SD(A) 1896, nr 62, s. 3. Det slags tektoniska rubbningar, som under namn af öfverskjutningar äro kända från flera bergskedjor. Högbom Norrl. 62 (1906). En egendomlig bergskägla, förklyftad i fyrkantiga jätteblock, bildande terrasser och överskjutningar. TurÅ 1919, s. 247. Under de branta fjällväggarna, som bestå av överskjutna kristallinske skiffer, ligga klastiska fossilförande skiffrar. Ymer 1942, 3–4: 105.
3) till II 3 b: gm att skjuta föra l. flytta över (ngt) (ngnstans hän l. på ngn), skjuta över (se skjuta över 3); förr äv. med indirekt personobj.; äv. bildl., med avs. på ngt betungande l. förpliktande o. d.; ofta ss. vbalsbst. -ning, ungefär liktydigt med: överflyttning. Linc. Iiii 2 a (1640). Att icke wara orsaak till dhen oläghenheett, som kan så mångha 1000 siälar öfwerskiutas. RARP 6: 329 (1658). Spindlarne .. (i ångpumpen) äro skjutbara och tjena till slidens öfverskjutning till ena eller andra änden af slidskåpet. TT 1887, s. 220. Frågar man de anhöriga överskjuter man helt ansvaret på dem. Expressen 23/1 1965, s. 6. Det kan bli en överskjutning (av byggverksamheten) från bostadssektorn till industrisektorn. DN 7/8 1970, s. 20.
4) till II 3 c, 8: skjuta fram över l. sträcka sig längre ut än (ngt underliggande); hänga ut (se hänga ut 1) över; äv. (med mer l. mindre framträdande anslutning till över II 2 a): överlappa; numera i sht i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk.: utskjutande l. överhängande (se -hänga 1 a); jfr skjuta, v.1 I 16 a, o. -skära 2 a, -springa 4 o. skjuta över 5. Överskjutande tak. (En byggmästare bör behärska) Gråstens-Arbete med kalck och utan kalck, desz Murning i förband, samt öfwerskiutning med långa och korta skift. Carlberg SthmArchitCont. F 1 a (1740). Huru litet det .. båtar, så väl at söka sträcka sina landamären utom den naturliga gränsen, som at bibehålla en landsträcka hvilken öfverskjuter densamma. LBÄ 2–3: 87 (1797). Vill man .. erhålla ett vattentätt tak, så måste hvarje öfverliggande bräde öfverskjuta det undre med ett par tum, samt taket hafva hög resning. Rothstein Byggn. 472 (1859). Epåletter som betäcka axeln utan att öfverskjuta henne. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 213 (1882). En mur, vars krön .. belagts med åt ömse sidor något överskjutande stenblock. Thordeman KyrkArkit. 21 (1923).
5) jäg. till II 8, med avs. på villebråd: skjuta (se skjuta, v.1 I 2 c, j) i större antal än det tillåtna; i sht ss. vbalsbst. -ning. Arbetet 21/7 1970, s. 16. (Jaktledaren bör tillse) att överskjutning elimineras. JägUppslB 242 (1989). Tidigt på torsdagsmorgonen avlystes björnjakten i Gävleborg. Då hade minst två björnar överskjutits i landskapet. Ljusnan 3/9 2019, s. 3.
6) till II 8: i storlek l. antal l. värde o. d. gå utöver l. överstiga (ngt) (o. därmed bli över l. återstå), vara större l. fler l. mer än; äv. dels (med anslutning till över II 1) i fråga om ngt med höjd: vara l. resa sig högre än (jfr skjuta, v.1 I 16 a α β, γ'), dels med avs. på tid(rymd): dröja längre än (jfr skjuta, v.1 I 16 a α δ'); förr äv.: överträffa l. överglänsa (se särsk. a); förr äv. om person (se ac); äv. dels utan obj. (se b), dels (o. numera i sht) i p. pr. i adjektivisk anv. (se c); jfr 1 b o. skjuta över 5. At Postwäsendet af någon mindre man motte dirigeras, och resten af den inkompsten, som öfwerskiuter belöhningar och dess tarfwer, motte komma til Chronan. RARP 8: 76 (1660). Skulle detta arrendets betalande öfwerskjuta åtta dagar, förklaras Malmberg förlustig sin arrenderätt. Ambrosiani DokumPprsbr. 106 (i handl. fr. 1795). Under något mer än ett sekels förlopp .. hade detta land stigit till en yttre storhet, hvilken öfversköt de flesta andra Staters. 2SAH 11: 174 (1824). En gammal grå götisk kyrka med massivt, tvärhugget hufvudtorn, som öfverskjutes af .. kring kanterna stående små-torn eller torn-spetsar. NordT 1886, s. 347. Att antalet änkor betydligt öfverskjuter antalet änklingar, är helt naturligt och ett öfverallt återkommande förhållande. Uppl. 2: 29 (1903). särsk.
a) (†) om person: överträffa l. överglänsa (ngn (l. ngt)); äv. (med pluralt subj.): överstiga (ngra) i antal (jfr b, c). Ingen som uthi Lärdom Rangh och meriter migh öfwerskiuter. VDAkt. 1688, nr 397. Deras svada, hvilka med nöje omfatta hvarje tillfälle att förklena nästan, i synnerhet om nästan genom andliga eller timliga företräden öfverskjuter vanligheten. Blanche Våln. 700 (1847). Italien .. (har) beslutat att från Tolvöarna dra tillbaka den militära personal som överskjuter fredstidsstyrkorna på öarna. DN(A) 24/9 1939, s. 6.
b) utan obj.: överstiga l. gå utöver fastställt mått; äv. (med anslutning till över II 9) övergående i bet.: finnas i överskott l. överflöd, bli över l. återstå (förr äv. om person (jfr a, c)); jfr -löpa 8, -risa, v.1 Medlen (kan) besparas, Stadsens skulder betalas, och det som öfverskjuter till hamnens rensning och andra nödige Stadsens byggningar användas. HSH 6: 103 (1658). At .. mästa Kohlen lång wäg hämtas utur Sahlbergs Län, när därstädes öfwerskjuter. HC11H 12: 160 (1697). Thet Manskapet, som öfwerskiuter (tas) från inre Batallionens Anglar til at thermed sluta the yttre. Richardson Krigsv. 1: 250 (1738). Om Volvos licensinkomster .. skulle överstiga 7 300 miljoner schweizerfranc .. skall det som överskjuter inte delas. Expressen 25/10 1973, s. 6.
c) i p. pr. i adjektivisk anv.: som överstiger l. går utöver visst (fastställt) mått l. värde (särsk. om dels (penning)summa l. belopp o. d., dels tid); äv. (förr äv. om person (jfr a, b)): som finns i överskott l. överflöd, överflödig l. överbliven; jfr -löpa 8, -springa 4. Överskjutande belopp, kostnader, vikt, timmar. Ränta på överskjutande skatt. At han .. skulle betala 80 Styck von Achten för båten; men i fall någon sedermera wille bjuda mera för honom, skulle han ock betala den öfwerskiutande resten. DeFoë RobCr. 37 (1752). Innehåller telegrammet flera än tio ord, ökas portot med fem öre för hvarje öfverskjutande ord. SFS 1891, nr 4, s. 7. Möjligheten att från andra länder fylla behofvet av bröd och köttföda för den öfverskjutande befolkningen. Fahlbeck JordbrAfk. 9 (1893). Ersättning för den öfverskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda bestämmelser. SFS 1905, nr 21, s. 2.
Ssgr (till 2; geol.): överskjutnings-brant. brant uppkommen gm överskjutning. Högbom Norrl. 86 (1906).
-område. område bestående l. kännetecknat av överskjutning(ar); jfr -skjutnings-zon. AB 5/2 1898, s. 4.
-plan. jfr plan, sbst.1 I 3 e, o. -skjutnings-skolla. De kataklastiska skiffrarna intaga, i öster uppblandade med inveckade och under ett flertal öfverskjutningsplan belägna silurband, nästan hela fjällområdet mellan Luopakte och trakten väster om Abiskojokk. Sjögren Torneträsk 13 (1909).
-rörelse. På vår närvarande kunskaps ståndpunkt är det icke möjligt tyda berggrundens byggnad i Jämtland på annat sätt, än genom antagande af en sådan kolossal, från väster eller nordväst försiggången öfverskjutningsrörelse. Högbom Norrl. 69 (1906).
-skolla. jfr skolla, sbst.3 3, o. -skjutnings-plan, -skjutnings-täcke. SvRike I. 1: 35 (1899). Vid Offerdal ser man fortfarande den branta formen av .. öfverskjutningsskållor. TurÅ 1977, s. 31.
-teori(n). NDA 6/4 1894, s. 3. Den berömde svenske geologen A E Törnebohm (lanserade) vid sekelskiftet .. den uppseendeväckande överskjutningsteorin för bildningen av (den skandinaviska) fjällkedjan. Stephansson SvVandr. 50 (1983).
-täcke. (i sht i ä. fackspr.) överskjutningsskolla. Ymer 1922, s. 63. Exotiska block .. (dvs.) i Alperna .. förekommande massor af främmande bergarter, hvilka ligga midt ibland andra yngre bergarter såsom rester af öfverskjutningstäcken. 2NF 35: 698 (1923).
-zon. jfr -skjutnings-område. Ramsay GeolGr. 404 (1909). I geologiskt hänseende ligger Kallsjön inom fjällkedjans överskjutningszon. Ymer 1931, s. 72.
-SKO.
1) (†) till II 1, om skoning l. beslag vid svärdsskidas mynning; jfr sko, sbst. 2. Swärdh medh .. dopsko och öfwersko af sölfwer och förgylt. Cederström o. Malmborg ÄLivrustk. 40 (i handl. fr. 1654).
2) (numera i sht i Finl.) till II 2: yttersko; jfr -känga, -stövel. (Eng.) Galloshes .. (sv.) et slags öfwerskor, som brukas om wintren. Serenius Y 3 a (1734). Yllefodrad översko med halvlåg klack och knäppen. Hufvudstadsbl.(A) 20/12 1934, s. 5.
(II 1) -SKOG. (†) överbestånd. SDS 7/5 1883, s. 3. Ett vackert tvååldrigt bestånd af öfverskog och underskog, som nu led af trycket, hvarför öfverbeståndet uttogs till största delen. SkogsvT 1911, Fackupps. s. 124.
(II 7 a) -SKOGVAKTARE. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) DA 17/5 1838, s. 1. Stundom skjutes (inom de större skogsbolagen) ytterligare en tjänsteman in mellan skogsförvaltaren och skogsvaktarna nämligen en överskogvaktare. SvSkog. 751 (1928).
(II 7 b) -SKOLA. (numera bl. ngn gg) om högre skolform; särsk. (om ä. förh.) om skolform över realskolan. Som man funnit, at af de antagne Cadetter (vid sjökadettkåren) ej alla ägde håg och egenskaper at blifva Sjö-Officerare, .. så delades nu Inrättningen uti 2:ne delar, en Under-Skola och en Öfver-Skola. KrigsmSH 1797, s. 87 (1761). Treårig överskola för flickor (normalskolekompetens). DN(A) 23/8 1932, Bil. s. 6.
(II 1) -SKOLLA. (i skildring av ä. förh.) om övre skolla (se skolla, sbst.3 1) hos av två delar bestående spännbuckla. (Spännbucklorna) bildades först af en mindre, tunn bronsplåt och blefvo slutligen ”dubbelskaliga”, bestående af en slät underskålla och en genombruten, rikt prydd öfverskålla. VittAMB 1873, s. 190.
(II 1 (a)) -SKORPA. överst l. upptill belägen skorpa (se skorpa, sbst. 1) (särsk. på bröd (jfr skorpa, sbst. 1 a)); äv. om skorpa (se skorpa, sbst. 2) l. småbröd som före klyvningen utgjort bakverkets övre hälft. Ty att i Jordens Centro åg däsz Medel-Punkt / En Eld sitt rumm har fått såm aldrig kan utsläkkias, / (Skiönt öfwer-Skårpan mån mäd Isz ibland betäkkias). VSocLdÅb. 1947, s. 64 (1693). Skiär hwetesimblor i skijfwor: tag bort både öfwer- och underskårpan: Stek skijfworne på halster. Valleria Hush. 22 (c. 1710). Som finsmakare sätter han större värde på öfverskorpan. Carlsson HelaSthm 51 (1911).
Spoiler title
Spoiler content