publicerad: 1952
PATRULL patrul4, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. patt-. -roll (-ol) 1680—1746. -rouille (-ill) 1679—1837. -roulle (-roul, -roull) 1692—1819. -ruillier (-rulier), pl. 1627—1669. -rul 1632—1809. -rulien, sg. best. c. 1657. -rull 1650 (: patruller, pl.), 1667 osv.)
Etymologi
1) i sht mil. mer l. mindre abstr.
a) bevaknings- l. visitationsrund (som utföres av en enskild man l. en patrull i bet. 2); värksamheten att bevaka o. visitera gm dylika runder; numera bl. ngn gg [jfr fr. faire (la) patrouille] i uttr. göra (förr äv. göra en) patrull, göra tjänst i en bevakningspatrull l. dyl. (jfr b). OxBr. 6: 18 (1627). Söderman ExBook 177 (1679). Patroullerne ske mäst med Rytteriet. Richardson Krigsv. 3: 144 (1749). Slåss i kedja, göra en patrull och stå på Vedett. KrigVAH 1808, s. 60. Ramsten o. Stenfelt (1917).
b) i sådana uttr. som gå (på), i sht förr äv. rida, ro patrull, utföra resp. delta i patrullering till fots, till häst l. i roddbåt; numera i sht i mer l. mindre bildl. anv. Mönsterrulla 1632. Hwar Natt skole 12. aff de Gemene rijda Patrull. Stiernman Com. 3: 593 (1667). Så wart .. Lars assersson .. Commenderatt, om natten siellf siette, att Roo patrull omkringh Marstrandh. VDAkt. 1677, nr 198. Ofta ha Paltarna gått på patrull. Bellman (BellmS) 1: 103 (c. 1772, 1790). Medan .. (grisselungarnas) mor vilt snattrande gick patrull utanför. Mörne Väg. 121 (1927). Krusenstjerna Pahlen 3: 90 (1931).
2) i sht mil. mindre truppavdelning med tillf. tilldelad uppgift att rekognosera, bevaka, upprätthålla ordning, visitera l. dyl. (förr äv. inskränktare: avdelning enbart med uppgift att visitera poster o. d. resp. att upprätthålla ordning); äv. om liknande enheter inom civil ordningsmakt o. dyl. l. (förr) inom brandskyddsorganisation. Anstella patruller att hålla gatturne reena. RP 14: 55 (1650; möjl. till 1). (Han) lot gå den ena patrulien på den andra til ala vakterna. Horn Lefv. 130 (c. 1657; rättat efter hskr.). Dhen som blottar sin wärja vthi Wredes mode emoot Patrollen .. miste lijfwet. Krigzart. 1683, art. 47. Patrollen .. mötte .. Fiendens för-troupper kl. 7 om morgonen. Nordberg C12 1: 435 (1740). Patruller till fots bestå af en korpral och 2 eller 4 man. TjReglArm. 1858, 2: 60. SFS 1914, s. 331 (i fråga om polismän). ArtillRegl. 1940, 2: 26. — jfr BEVAKNINGS-, BRANDVAKTS-, EFTER-, FÖR-, FÖRBINDELSE-, HUSAR-, INFANTERI-, KAVALLERI-, KOSACK-, MOTORCYKEL-, OFFICERS-, REKOGNOSERINGS-, RYTTAR-, SIDO-, SMYG-, SPANINGS-, STRIDS-, VISITER-PATRULL m. fl. — särsk.
a) (†) sjömil. mindre avdelning som förflyttar sig i roddbåt o. har till uppgift att bevaka l. visitera i l. invid en hamn l. ankarplats o. d. SjöreglÖrlFl. 3: 17 (1785). Då någon .. Patroull kommer et Fartyg på anropningsdistance, ropas af Posten Verda. ReglArméenFl. 1788, s. 83. jfr RODD-PATRULL.
c) ss. efterled i ssgr som beteckna mindre specialavdelningar inom ett förband l. vid en stab o. d.; äv. (tillf.) elliptiskt för dylika ssgr; jfr GAS-, OBSERVATIONS-, SIGNAL-PATRULL.
d) i vissa anrop o. d.
α) i uttr. patrull ut!, rop av en post för att omedelbart tillkalla (vaktchefen o.) den för utryckning o. d. avdelade patrullen vid vakten. UFlott. 1: 65 (1903). Är post oviss, hur han skall förfara, ger han signal eller ropar ”patrull ut”. UFlottMansk. 1945, s. 122.
β) i vissa numera obrukliga anv. När .. Skiltwagten ropar Werda? då swaras; Patrull; därpå ropar åter Skiltwagten Patrull stå, Corporal ut. LMil. 3: 20 (1692). Ett ständigt hurra hörs — patrouller och wärda! Bellman (BellmS) 5: 13 (1779). Patrull förbi! SamlSvAnekd. 46 (1842). Om anropningen (då patruller mötas) sker af bägge på en gång, svara bägge anförarne: ”patrull”. TjReglArm. 1858, 2: 62.
e) i vissa utvidgade l. bildl. anv. Snellman Tyskl. 217 (1842). Den första patrullen / af vindarnes lätta brigad. Björlin NipSkog. 37 (1912). särsk. om organiserad enhet av ett mindre antal (vanl. 6—8) scouter. Lieberath Baden-Powell Scout. 39 (1910). jfr SCOUT-PATRULL.
3) i det bildl. uttr. stöta på patrull, stöta på motstånd, möta motsägelse; väcka misshag; äv. (mera ålderdoml.): råka säga ngt olämpligt, vidröra ett ömtåligt ämne, trampa i klaveret; väcka ont blod. Weste (1807). 2Saml. 4: 151 (1817). Nordstjernan 1846, s. 141. Naturligtvis stötte en så radikal mening på patrull inom .. statsutskottet. Verd. 1892, s. 74. (Han kom) att såra en .. grefvinna .. genom valet af en psalmvers, som måtte hafva stött på patrull. Hagström Herdam. 1: 162 (1897). Grimberg VärldH 9: 436 (1940).
Ssgr (i sht till 2): (2 e slutet) PATRULL-BAND. scout. i pl.: knippe av på visst sätt färgade (rips)band som scouter (inom vissa kårer) bära fästa vid högra axeln ss. tecken på tillhörighet till en viss patrull. Fickboken 1930, s. 178. —
(1, 2) -BÅT. särsk.
a) mil. o. sjömil. farkost för bevakning, rekognosering, visitering o. d. i l. vid en hamn l. ankarplats o. dyl. l. längs en kust. Carl XI AlmAnt. 28 (1678). Kl. 8,30 e. m. signalerade patrullbåtarne, att fienden närmade sig. KrigVAH 1887, s. 185. SmnställnKrigsmat. 1: 236 (1942).
b) (numera icke i officiellt spr.) tullv. farkost för patrullering vid tullbevakning; jfr tull-jakt, -kryssare, -racer, -slup, ävensom prej-båt. Stiernman Com. 5: 773 (1699). Til förekommande af all oloflig utförsel .. placeras en Patroull-båt i Metsund. PH 10: 525 (1776). VFl. 1913, s. 8. —
-FLYGNING. mil.
-FÖRARE. [jfr d. patruljefører] (†) mil. = -befälhavare. TjReglArm. 1867, 4: 91. 2NF 25: 737 (1916). —
-GÅNG, pl. -ar. (förr) fortif. vid permanenta befästningar: av en fältvall skyddad, ovan kontereskarpen löpande väg för patrullering. SFS 1899, Bih. nr 5, s. 11. 3NF 3: 168 (1924). —
(1, 2) -HÄST. (numera bl. tillf.) häst avsedd för l. använd vid patrulltjänst. CAEhrensvärd Brev 1: 169 (1789). PT 1908, nr 251 A, s. 3. —
-LEDARE. chef l. ledare för en patrull.
-RITT. ritt i patrull; en patrulls ritt; (spanings)företag utfört av en patrull till häst. GHT 1895, nr 234, s. 3. RidI 1914, s. 198. —
(2 e slutet) -ROP. scout. en scoutpatrulls (lystrings- o. samlings)-rop. Lieberath Baden-Powell Scout. 57 (1910). —
(2 e slutet) -SKÖLD. scout. Patrullskölden med patrullens främsta segrar inbrända. SvScoutförbBibl. 28: 87 (1944). —
-SLUP. (numera bl. i Finl.) tullv. jfr -båt. ReglFl. 1834, 1: 187. SPF 1839, s. 49. FFS 1930, s. 608. —
-TJÄNST. sådan tjänst som utföres av patruller; tjänst i patrull l. ss. medlem av en patrull; äv.: patrullering. Hedin Tal 2: 126 (1892). En frivillig milis bildades för patrulltjänst. SvH 8: 132 (1904). VFl. 1934, s. 110. —
-TÄVLING. särsk. idrott. o. mil. tävling (i skidlöpning, orientering o. d.) mellan patruller. —
-UPPDRAG~02. —
-VÄG. särsk. (mil.): den väg som en (bevaknings)-patrull rör sig (på); äv. (i sht vid befästningar o. d.): väg avsedd för patrullering (jfr -gång). Busch Fästn. 52 (1880). TrängRegl. 1940, s. 260. —
-VÄRKSAMHET~002, äv. ~200. i sht mil. Livlig fientlig patrullvärksamhet rapporterades under natten. VFl. 1920, s. 60.
Spoiler title
Spoiler content