publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 6, 8 c) ÖVER-TRUMFA, -ning. särsk. mer l. mindre bildl.: överträffa l. överglänsa l. överflygla (se d. o. slutet γ) (ngn l. ngt) (i ngt); vara förmer l. viktigare l. väga tyngre än (ngt); äv. mer l. mindre liktydigt med: besegra l. utkonkurrera l. tränga undan (ngn l. ngt) (jfr -flygla slutet β); jfr -rösta 2 slutet o. trumfa över. Övertrumfa motståndarna, konkurrenterna. Skandalen steg beständigt, tills den heidelbergska adressen i okunnighet och oförskämdhet övertrumfade alla. SthmAftonp. 13/12 1849, s. 1. Väggar, möbler och golf i ett boningsrum skola ju bilda bakgrund för människor och konstföremål .. och få ej koloristiskt öfvertrumfa dessa. Steffen EnglVärldsm. 298 (1898). Hon gav aldrig efter – alltid hade hon något högt kort att komma och övertrumfa mig med. DN(A) 13/2 1915, s. 11. Om delar av personalen väljer att inte vaccinera sig anser de att deras personliga vilja övertrumfar de rättmätiga krav som de har som inte har någon möjlighet att välja. YstadAlleh. 12/10 2021, s. A19. —
(II 8) -TRUTEN. [jfr ä. t. überdrossen] (†) som kännetecknas av stark leda l. stort missmod o. d. inför ngt, utled; jfr förtruten 2. PJGothus Os. 377 (1603). En oration .. där af man någsamptt kan see att de alredhe då hafve varidh krigedh öfvertruten. OxBr. 5: 318 (1625).
Avledn. (†): övertrutenhet, f. Förderffuade Läriungar i Scrifftenne, hwilke .. förgåås så vthi theras öffuertruttinheet, Såsom Judarne bleffue mätte och ledse wid Himmelsbrödet. PJGothus Luther ScrSent. Q 1 b (1597). —
-TRYCK.
1) till II 1 a(, 2): tryck (se d. o. 4) ovanpå ngt (tidigare tryckt); särsk. om sådant tryck på frimärke l. sedel o. d. i syfte att förändra dess valör l. giltighet o. d.; ofta konkret(are); jfr på-tryck 2. 4-Speciedalers-sedlar, som äro tryckta på hvitt papper, med grått öfvertryck. PT 10/1 1852, s. 1. Övertryck av en färg på annan åstadkommer icke samma resultat som om de blandas på förhand. NordBoktrK 1915, s. 182. Tapeterna kunna vara försedda med s. k. undertryck eller övertryck (namnet beroende på om de tryckts före eller efter mönstertrycket). HantvB I. 1: 260 (1934). Landets frimärken märktes (under ockupationen) med ett tyskt övertryck. VästerbFolkbl. 30/9 2021, s. 14.
2) (i fackspr.) till II 3, om slag av litografisk metod varvid ett redan befintligt avtryck överförs på trycksten l. tryckplåt o. sedan avtrycks från denna; särsk. i uttr. litografiskt övertryck; äv. konkret, om produkt av sådant tryck, förr äv. allmännare, mer l. mindre liktydigt med: (stencil)kopia l. duplikat (jfr 3); jfr autografi 1. Det slags stentryck som kallas autografi eller övertryck, och som består deri, att man, på ett dertill beredt papper, tecknar eller skrifver med lithografiskt tusch och sedan öfverflyttar teckningen på stenen. Pasch ÅrsbVetA 1832, s. 52. En liten publikation .. som föreningen i litografiskt öfvertryck utsände vårterminen 1876. Landsm. II. 1: 16 (1885). De kartor, som för praktiskt bruk nästan uteslutande användes, vore ej koppartryckskartorna utan de s. k. öfvertrycken, vid hvilkas mångfaldigande kopparplåten, sedan ett afdrag från densamma å s. k. ”kinesiskt papper” gjorts, ej vidare användes. BtRiksdP 1905, 9Hufvudtit. s. 180. Föredraganden (vid högsta domstolen avlämnar) till en var av ledamöterna övertryck av betänkandet eller förslaget till rubrik i varje mål. SFS 1937, s. 385. Handlitografering och övertryck ha numera i stor utsträckning ersatts av fotolitografisk reproduktion .. , som ger säkrare originallikhet. TT 1943, Allm. s. 46.
3) (numera bl. tillf.) till II 8: tryck (se d. o. 5) av överexemplar; äv. konkret(are), förr särsk. (utan klar avgränsning från 2) ungefär liktydigt med: särtryck. Den 30 Januarii, efter hwilken dag Uplagan kommer att determineras efter Prenumeranters antal, med ganska litet öfwertryck af hwad man dageligen med wiszhet ser sig kunna afsätta. SP 3/1 1783, s. 4. Jag ville gerna att vid aftryckningen De toge 4 eller 5 exemplar öfvertryck .. Jag vill lemna ett i archivet, gagna ett sjelf, och till Hildebrand och ett par andra vänner sända de öfriga. HReuterdahl i MolbechBrevveksl. 2: 287 (1843). Övertryck ur Åbo Akademis Årsskrift 1921. FinT 1921, 6: 74.
4) (i sht i fackspr.) till II 8: tryck (se d. o. 1 a) som är högre än omgivningens tryck l. än normaltrycket; särsk. (o. i sht) om lufttryck som är högre än atmosfärtrycket; äv. bildl., särsk. i fråga om ekonomi. (Ångloket) går med 8,5 atmosferers öfvertryck i pannan. TT 1871, s. 244. Då järtat är i vila, är det genom en klaff avstängt från aorta, ock denna klaff hålles tillsluten genom ett från aorta värkande övertryck. SvSpörsm. 10: 10 (1893). Luftströmningen kring en vinge är sådan, att det på undersidan uppstår ett övertryck, som pressar vingen uppåt och på översidan ett undertryck, som suger vingen uppåt. Söderberg PrFlygl. 1: 10 (1935). Trots allt får man också hålla en viss beredskap mot fortsatt inflationsdrivande övertryck i ekonomin. LD 26/2 1958, s. 10.
Ssgr: övertrycks-andning. särsk. (med.) till -tryck 4, medelst övertrycksapparat l. respirator åstadkommen konstgjord andning under övertryck (jfr -trycks-ventilation b); äv. om andning medelst tryckökande mask som behandling vid sömnapné. Intermittent övertrycksandning, lättast etablerad genom maskens rytmiska borttagande och påläggande. SvLäkT 1935, s. 1111. Sömnapné kan framgångsrikt behandlas med CPAP, continuous Positive Airway Pressure, det vill säga övertrycksandning på mask. YstadAlleh. 12/3 2014, s. A6.
-apparat. 1) (†) till -tryck 2: dupliceringsapparat. NorrkpgT 24/3 1880, s. 4. Konsul Burchardt ansåg att denna sak lättast skulle låta sig ordnas genom att anskaffa några öfvertrycksapparater, hvarigenom åtminstone de viktigare utlåtandena kunde i öfvertryck bli tillgängliga. VästernorrlAlleh. 17/9 1902, s. 3. 2) (i fackspr.) till -tryck 4: apparat för åstadkommande av övertryck, särsk. (med.) om sådan apparat för övertrycksandning. GHT 14/8 1912, s. 6. Vid operationer å thorax med övertrycksapparat eller insufflationsapparat tillföres narkosmedlet luftvägarne genom resp. apparater. LbKir. 1: 431 (1920).
-bläck. särsk. (numera mindre br.) till -tryck 2; jfr bläck, sbst.1 1, o. -trycks-färg. Apparaten består i en sten på hvilken skrifves med vanligt öfvertrycksbläck. GbgP 11/8 1887, s. 2. VaruhbTulltaxa 1: 175 (1931).
-dräkt. till -tryck 4: (heltäckande) dräkt med övertryck. Vid flygning över .. (12 000 meters) höjd måste övertrycksdräkt eller övertryckskabin användas. DN(A) 6/12 1942, s. 6.
-exemplar. (†) till -tryck 3: överexemplar. PT 12/2 1842, s. 2. Just nu .. är hela upplagan mer än tiotusen (öfvertrycksexemplar oberäknade). Östgöten 20/1 1892, s. 2.
-färg. särsk. (i fackspr.) till -tryck 2; jfr färg, sbst.1 2 c, o. -trycks-bläck. AB 15/8 1861, s. 3. Övertrycksfärg, (dvs.) en för utförande av litografiskt övertryck avsedd färg, som innehåller mer fett än vanlig stentrycksfärg. GrafUppslB (1951).
-kabin. till -tryck 4; jfr kabin 2. Att flyga i en hermetiskt tillsluten övertryckskabin i den s. k. substratosfären, d. v. s. mellan 5 000 och 10 000 meters höjd. SvD(A) 20/4 1939, s. 13.
-metod. 1) (i fackspr.) till -tryck 2. NVärmlT 2/4 1856, s. 4. Flera olika fotolitografiska metoder finnas. De kunna indelas i direkta metoder och övertrycksmetoder. 3NF 7: 888 (1927). 2) till -tryck 4; särsk. med. Nyström Kir. 2: 93 (1929). Övertrycksmetoden (dvs.) åstadkommande av ett övertryck i lungorna varvid komprimerad luft tillförs patienten genom en mask som lufttätt ansluter till andningsvägarna. Lindskog (1997).
-märke. i sht filat. till -tryck 1: frimärke med övertryck; jfr märke, sbst.1 2 f. SvD(A) 17/8 1900, s. 4.
-papper. (i fackspr.) till -tryck 2: för övertryck avsett l. använt papper. RiksdRevRiksb. 1864, s. 320. Övertryckspapperet är på den för tryck avsedda sidan bestruket med stärkelseklister eller något annat vattenlösligt ämne. HantvB I. 7: 321 (1939).
-upplaga. särsk. (numera bl. tillf.) till -tryck 2. Från generalstabens litografiska tryckeri .. kommer innan kort att utgifwas en öfwertrycksupplaga af J. A. Albins i 1/200,000 skala upprättade och af major E. T. Nordbeck kompletterade karta. SundsvP 22/3 1879, s. 2.
-ventil. i sht tekn. till -tryck 4: ventil reglerad medelst övertryck. Lundberg Lok. 265 (1902). Övertrycksventilen öppnar automatiskt vid det av luftreningsaggregatet erhållna övertrycket i lokalen samt stänger när övertrycket sjunker. Dædalus 1940, Ann. s. 2.
-ventilation. till -tryck 4. a) tekn. jfr ventilation 1. DN(A) 1/9 1956, s. 15. Övertrycksventilation .. (dvs.) ventilation med vars hjälp övertryck i ett utrymme kan upprätthållas i förhållande till angränsande utrymmen. TNCPubl. 69: 144 (1978). b) med. jfr ventilation 2 o. -trycks-andning. Bergstrand SvLäkS 333 (1958). Övertrycksventilation av omogna lungor i respirator är .. i sig en av de största riskfaktorerna för lungskada. LäkT 2009, s. 3492.
Avledn. (numera bl. tillf.; till -tryck 2): övertryckare, sbst.1 (sbst.2 se över-tryckare), m.//ig. person som yrkesmässigt utför övertryck; särsk. i uttr. litografisk övertryckare. En skicklig lithografisk öfvertryckare erhåller genast en förmånlig och varaktig plats. GbgP 25/1 1864, s. 4. —
1) motsv. -tryck 1; särsk. (o. numera i sht) med avs. på frimärke: överstämpla. (I artikeln) är den latinska texten till det ställe i allokutionen som afser Tyskland öfvertryckt med svärta. GbgP 7/1 1873, s. 2. Vid färgtrycken användas flera stockar, en för varje grundfärg, vilka sedan genom övertryckning av olika plattor kunna bilda en tredje färg. NordBoktrK 1911, s. 50. Bela Kuns röda republik i Budapest lät övertrycka vanliga ungerska frimärken tills den hann bli färdig att utge egna frimärken med porträtt av socialistledarna Marx, Petofi, Engels (m. fl.). DN(A) 8/1 1920, s. 6.
2) (†) motsv. -tryck 2, med avs. på bild l. text o. d.: framställa gm övertryck; äv. allmännare, ungefär liktydigt med: kopiera l. duplicera. JournManuf. 3: 33 (1833). Sedan skriften, ritningen, chartan eller hvad annat, som man vill aftrycka, blifvit med en dertill tjenlig substans affattadt på papper, transporteras eller öfvertryckes detsamma på Zinkplåten, hvarifrån, sedan papperet borttagits, det behöfliga antalet aftryck tages. PT 16/9 1836, s. 1. Dyrköpta och ofta felaktigt skrifna eller öfvertryckta s. k. kollegier. GHT 1898, nr 234 B, s. 1.
3) (†) motsv. -tryck 3, med avs. på (tidnings)exemplar: trycka överskott av. Sedan Wärket blifwit färdigt, försäljes icke något af de få öfwertryckte Exemplaren under 26 Dal. K:mt. PT 26/10 1761, s. 4. SköfdeT 8/9 1888, s. 4. —
(II 7 a) -TRYCKARE, sbst.2 (sbst.1 se -tryck avledn.). (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) (ss. titel för) tryckare (se d. o. I 2) i överordnad ställning. PT 24/4 1846, s. 1. Inom större tryckerier förekommer ju alltid övertryckare och i en del fall särskild tryckerifaktor, utgången ifrån tryckarnas egna led, men inom de flesta tryckerier saknas dessa förmän alldeles. NordBoktrK 1912, s. 247. —
(II 1) -TRÅD. särsk. om (tråd avsedd att utgöra) den övre (genom nålen trädda) tråden i symaskin. PT 18/6 1872, s. 3. Maskintråd .. Man gör skillnad på över- och undertråd; – Övertråden är starkare och mer glansig. Sömnadsb. 10 (1915). —
(II 3 c slutet γ') -TRÅDA. [fsv. ivirtrodha] (†) överträda l. bryta mot (lag l. påbud o. d.); jfr tråda, v.2 II 3. O! Herre straffa menniskian Förthet hon hafwer brutit / Ok öfwertrådt dit helga Bud. Lucidor (SVS) 495 (c. 1670; uppl. 1997). Lucidor (SVS) 511 (1674; uppl. 1997). —
(II 1) -TRÄ, förr äv. -TRÄD, sbst.1 (numera bl. tillf.) överliggande stock l. slå o. d.; jfr trä, sbst.1 2 a, o. -slå. Öfwerste ståcken, som låg under tak-foten, kallades öfwer-trä. Linné Sk. 118 (1751). När vi sänkt huvudena för överträet på den låga kojdörren. Lo-Johansson Zig. 140 (1929). —
(II 3 c slutet γ') -TRÄD, sbst.2 (†) överträdelse; jfr träd, sbst.4 Schroderus Albert. 2: 335 (1638). At inthet öfuerträd mehr må skee emoot skogz ordninge(n). Murenius AV 289 (1654). —
-TRÄDA, -else (se d. o.), -ing (†, BtFinlH 3: 405 (1558)), -ning († utom i bet. 2 b, Rom. 2: 23 (NT 1526) osv.); -are (se avledn.), -erska (se avledn.). [fsv. ivirträdha; efter mlt. övertreden (jfr t. übertreten)] jfr träda över.
1) (†) till II 2 f: (gm att eftersöka l. uppspåra) få tag i l. anträffa (ngn); jfr -komma 2 d. Att the motte för:ne misdådere antaste och angripe ehwar the honnom öffwerträdhe kundhe. HH XIII. 1: 128 (1564). Den första han öffwerträdde af dheras slecht, skulle han taga aff daga. VDAkt. 1663, nr 426.
2) till II 3, intr.
a) (numera bl. ngn gg) till 3 c: övergå (se d. o. 5 a) (till annan ståndpunkt l. överhöghet o. d.); särsk. (o. i sht) i fråga om religion: konvertera (jfr -gå 5 a β). Almogens uthj samma provincier öfvertrædning till Muscoviten. HT 1912, s. 120 (1656). Tå nuwarande Keysarinnan öfwerträdde till Cathol. religion. BrBenzelius 6/6 1715. Nederlaget .. förmådde större delen af deras tvetydiga bundsförvandter i norra delen af landet att öfverträda till Kejsarens parti. Mankell Fältsl. 315 (1858).
b) ridk. i sht inom dressyrsport, i fråga om att häst vid förflyttning i sidled för ena bak- l. frambenet framför o. förbi det andra bak- resp. frambenet (så att dessa korsas); i sht dels i uttr. överträdande steg, dels ss. vbalsbst. -ning. Yttre bogens öfverträdning. KrigVAH 1833, s. 273. På cirkelvolten börjar hästen lära sig öfverträdande steget. Platen HlednRytt. 20 (1856).
3) till II 3 c, med avs. på gräns l. råmärke o. d.: ta sig över l. passera (jfr -skrida 1); ngn gg äv. (med anslutning till över II 3 d α): överstiga (skrank o. d.); äv. (o. numera i sht, med anslutning till (o. ibland utan klar avgränsning från) 4) bildl., särsk. i uttr. överträda gränserna för ngt l. ngts gränser (se gräns 2 c; jfr -skrida 2 a β). Gör th(e)n orett som för iorda girugheet skul öffuer träder råmerket (som är åkrar eller bolstädher emellan). LPetri Skylsk. C 2 a (1572). Grentzen wedh Lawoia i Nötteborgs lehn, som Ryssarna öfwerträdt och ännu medh gewalt innehafwa. HSH 31: 506 (1662). Men samma skranckar jag wäl wärre öfwerträder. Kolmodin QvSp. 1: 133 (1732). Efter att flera partier har ändrat politisk inriktning och både överträtt och ritat upp nya röda linjer. SalaAlleh. 23/6 2021, s. 2.
4) till II 3 c slutet γ′, med avs. på lag l. stadgande l. befallning l. förbud l. åliggande l. förpliktelse o. d.: bryta l. förbryta sig mot l. sätta sig över; avvika från l. frångå; överskrida (se d. o. 2 a); förr särsk. i uttr. överträda en ed (jfr ed, sbst.1 1 c); förr äv. utan obj., i uttr. överträda (e)mot ngn, förbryta sig l. sätta sig upp mot ngn; jfr 3 o. -gå 4 slutet α, -tråda. Överträda reglerna, hastighetsbestämmelserna, utegångsförbudet, sina befogenheter. G1R 1: 83 (1523). The afffelligha och the som emoot migh offuerträdha. Hes. 20: 38 (Bib. 1541). Effterföliande Menniskiors bodh och öffuerträdande Gudz bodh. PJGothus UndLära M 1 a (1592). I fall Kongl. Maj:t .. skulle finnes hafwa, med wett och wilja, öfwerträdt den Ed och Försäkring Kongl. Maj:t härmedelst giör. PH 5: 3108 (1751). Den, hvilken uppenbarligen öfverträder de moraliska lagar, som böra tygla våra passioner. Kellgren (SVS) 5: 423 (1790). Han .. var ofantligt rädd för att öfverträda det i yttre mening passande. Cederschiöld Riehl 2: 50 (1878). Överträder eller eftersätter fullmäktig i riksbanken .. de plikter, honom i sådan egenskap åligga .. , straffes därför så som i allmän lag .. är stadgat. SFS 1936, s. 568. jfr o-överträdd. särsk. (†) ss. vbalsbst. -ing l. -ning: överträdelse; särsk. i förb. med objektiv gen. Ther ingen lagh äro, ther äro ey heller lags offuerträdning. Rom. 4: 15 (NT 1526; Bib. 1541: offuerträdhelse). Hwilket lyffte .. the icke aldelis efterkommet eller ärligen hollet, vthan theris ähre med sådane förplictelsses öffuerträding .. skändeligen förgäthet haffue. BtFinlH 3: 405 (1558). Borg Luther 2: 438 (1753).
5) (†) till II 8 c: överträffa (ngt l. ngn). Forsius Fosz 481 (1621). (En god medborgare) gör Lagen lefwande med sitt efterdöme och äfwen öfwerträder honom i det goda. Dalin Vitt. I. 3: 226 (1758).
Avledn. (till -träda 4): överträdare, m.//ig. (utom ss. senare led i ssgr numera bl. mera tillf.) person som överträder l. överträtt lag l. bestämmelse l. förbud o. d.; lagbrytare l. brottsling; äv. (i ä. religiöst spr.) ungefär liktydigt med: syndare; jfr överträderska. När iach bygger thet samma vp igen som iach nedherslaghit hadhe, thå gör iach mich sielff till en ofuerträdhare. Gal. 2: 18 (NT 1526; Bib. 1999: lagöverträdare). (Gud) har låtit höra sig som en Försonare, bjudande ett medel till frid åt öfverträdaren, och lugn åt sjelfva brottslingens hjerta. Lehnberg Pred. 1: 269 (c. 1800). Om poliser upplever att vi som samhälle inte agerar tillräckligt kraftfullt, framför allt när det gäller unga överträdare, påverkar det motivationen negativt. JönkP 15/8 2018, 1: 4. jfr lag-, mandats-, rätts-överträdare. överträderska, f. (numera mindre br.) kvinnlig överträdare; särsk. i fråga om moralisk överträdelse. Denna synderska och siättebodz grofwa öfwerträderska Kirstin Gudmundssdotter. VDAkt. 1676, nr 281. Expressen 13/7 1962, s. 11. —
-TRÄDELSE. [till -träda] särsk. motsv. -träda 4, om förhållandet l. handlingen att överträda ngt; ofta konkretare, särsk. om dels lagstridig handling (ungefär liktydigt med: förseelse l. (lag)brott l. förbrytelse), dels moraliskt förkastlig handling (särsk. (i religiöst l. bibelpåverkat språk): synd); i sht förr särsk. i förb. med objektiv gen.; jfr -skred, -steg 2, -träd, sbst.2, -träda 4 slutet. Överträdelse av kontaktförbud, mot miljöbalken. Jach sadhe iach wil bekenna mijn offuerträdelse emoot mich for tich. OPetri 2: 420 (1531). Huru svårt een slik Guds bods öfverträdelse vill falla dhem inför yttersta domen. Wallquist EcclSaml. 5–8: 209 (1681). Utan tvifvel har jag från min födelsetimma med tusende öfverträdelser förolämpat en helig Gud. Lehnberg Pred. 1: 307 (c. 1800). De många öfverträdelser af Nystadtska freden och förbundet af år 1724, som från Ryska sidan skett. Malmström Hist. 1: 357 (1855). Övergreppen hade börjat när Flisan var nio år och eskalerat till alltmer regelbundna och grövre överträdelser. ÅrRunt 2021, nr 44–45, s. 109. jfr lag-, polis-, regel-, rätts-, trafik-överträdelse.
Ssg: överträdelse-synd. synd som består i överträdelse; motsatt: underlåtenhetssynd; äv. (o. numera i sht) i allmännare l. förbleknad anv. (jfr synd 1 e). Öfwerträdelse-synder .. som begås emot en förbjudande lag, i det man gör något, som lagen förbjuder. Norbeck Theol. 49 (1840). Den upprörande nedrustningen av armén .. har varit följden av en påtaglig överträdelsesynd mot rikets säkerhet. DN(A) 20/11 1926, s. 3. —
(II 7 a) -TRÄDGÅRDSMÄSTARE. (ss. titel för) trädgårdsmästare i överordnad ställning. Det var herr de Ferron, öfverträdgårdsmästaren vid Versaille, som anlagt parkerne vid Trianon. AB 9/6 1843, s. 2. —
-TRÄFFA, förr äv. -DRÄFFA, -ning (numera bl. ngn gg, Ekblad 389 (1764) osv.); -are (tillf., 2SAH 2: 326 (1802) osv.). [efter t. übertreffen]
1) (†) till II 2 f: komma över l. påträffa (ngt). (Att han) wid sitt kringfarande på husförhör öfwerträffat ett himlabref. Cavallin Herdam. 4: 346 (cit. fr. 1771).
2) till II 8 c: (i visst avseende) vara bättre l. förmer l. större l. mera betydande o. d. än (ngt l. ngn); utmärka sig framför l. överglänsa l. ställa i skuggan; äv.: överstiga (se d. o. 3) (ngt); särsk. med avs. på resultat l. förväntan o. d.; ofta i förb. med prep.-uttr. inlett av (ut)i, angivande i vilket avseende ngt l. ngn är bättre osv.; förr äv. utan obj. (se b); jfr -bjuda 2 (b), -dyvla, -flyga slutet, -flygla slutet γ, -gå 1 b, -kliva, -lägga 5, -skjuta 6, -skrida 2 b, -skugga b, -trumfa, -träda 5, -tävla 2, -vinna 2 d, -väga 2 b. Överträffa alla förväntningar. Verkligheten överträffar dikten. De överträffade varandra i lovord. Aldenstund menniskian til warelsen och äghenskaperne öfwerdreffer alle andre skapade ting. Girs Edelh. A 4 a (1627). Aldenstundh omtalde Morgongåfwo tillika medh betalandhe skulden widt öfwerträffa Inventarij Summa. BoupptSthm 1678, s. 1255 b. Min lycka har öfwerträffat min förtjenst. Tessin Bref 1: Föret. 2 (1756). En resa, som är mig ganska äfwentyrlig, wida öfwerträffande mina både kropps- och sinnes krafter. VDAkt. 1788, nr 311. Erkebiskop Gustaf Trolle öfverträffade .. uti äregirighet, prakt och högmod alla sina embetsbröder. Fryxell Ber. 2: 229 (1826). Om man låter den vanliga kantarellen ha trestjärnigt utmärkelsetecken, så bör man för konsekvensens och likvärdighetens skull även förära trattkantarellen detta, ty den anses t. o. m. överträffa sin kusin. Cortin SvampHb. 126 (1937). jfr o-överträffad. särsk.
a) med refl. obj., i uttr. överträffa sig själv, vara bättre osv. l. utmärka sig mer än (någonsin) tidigare. SthmVBl. 1769, s. 86. Kongsörs kök och matsalar hade i dag öfverträffat sig sjelfva. Borden dignade af anrättningar. Topelius (SLS) 7: 499 (1858). Polisens allmänna inkompetens är jag väl förtrogen med och har slutat förvåna mig över, men i det här fallet överträffar ni nog ändå er själva. Nesser FallG 167 (2003).
b) (†) utan obj.: utmärka sig (i ngt). I skaldekonsten måste man öfverträffa, om man vill visa sig. Bergklint Skaldek. 22 (1761). Hans döttrar voro snälla Capell-mästarinnor, i synnerhet öfverträffade den älsta. Wallenberg (SVS) 2: 118 (1771; uppl. 1999). Hon överträffar i sång. Dalin (1855).
c) (numera bl. ngn gg) i p. pr. i adjektivisk anv.: som är bättre osv. än andra l. allt l. alla; oförliknelig l. utomordentlig l. oöverträffad; ss. adv. äv. närmande sig allmänt förstärkande bet.: utomordentligt l. synnerligen. Denna och flera Eders Kongl. Maj:ts öfwerträffande höga Kongl. förmåner. Nordencrantz Arc. Dedik. 2 (1730). Fyra Skrifter inkommo, bland hvilka en, genom sin öfverträffande förtjenst, snart utmärkte sig. Gustaf III 1: 68 (1806). De äro .. öfverträffande i den ömsinta vården af den lidande sjuklingen. Hwasser VSkr. 1: 23 (1852). Kanske förutsättningen om människohjärnans öfverträffande natur skulle bestridas af bien eller myrorna från deras synpunkt. Quennerstedt Värld 4 (1904). särsk. (†): superlativ (se superlativ, adj. 1); särsk. i uttr. överträffande graden, superlativ (se superlativ, sbst. 1). Gradus comparationis (Jämförelse-graderna) .. Superlativus (Överträffande). Borelius Sacy 68 (1806). Öfverträffande Graden, upphöjer graden af en egenskap till den högsta, eller öfver andra, med hvilka den blifvit jemförd. Lyth SvSpr. 16 (1848).
Avledn. (till -träffa 2): överträffbar, adj. som kan överträffas; i sht i nekande l. därmed jämförlig sats (jfr o-överträffbar); jfr överträfflig, adj.1 Högst bland nöjena (på karnevalen) stod en aldrig överträffbar kinematograf. Arbetet 22/5 1912, s. 3. Så smidig, så bestickande fyndig är denna tolkning, att man näppeligen tror den vara överträffbar. OoB 1931, s. 509.
överträfflig, adj.1 (numera föga br.) överträffbar; i sht i nekande l. därmed jämförlig sats (jfr o-överträfflig). Redan den knappt öfverträffliga dialektiken och conseqvensen af denna theologi är undervisande. Atterbom PhilH 428 (1835). Östergren (1971). —
(II 8 d) -TRÄFFLIG, adj.2 [efter ä. t. übertrefflich; i y. språkprov sannol. under påverkan av förträfflig] (numera bl. tillf.) utomordentlig l. (i högsta grad) förträfflig; jfr träfflig, adj.1 2. Huilcket fund strax blef vthropat för ett öfuerträffligt Konst-Stycke. Stiernhielm Arch. B 1 a (1643). Hvarje afton uppträda de öfverträfflige lindansarne .. på 70 fot hög ståltrådslina. SDS 1900, nr 359, s. 1. Läcker italiensk design i överträfflig kvalitet. DN 25/3 1997, s. A22.
Avledn. (numera bl. tillf.): överträfflighet, r. l. f. Theres Skönheetz öfwerträfligheet. Stiernhielm Cup. D 2 a (1649, 1668). —
(II 8) -TRÄNA, -ing. i fråga om utövande av idrott: gm överdriven l. alltför intensiv l. långvarig träning överanstränga (ngn); äv. med avs. på dels djur (särsk. häst), dels kropp(sdel); äv. dels refl., dels abs.; äv. utvidgat l. bildl.; i sht dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ing; jfr -tränera. Övertränade ben. Han övertränade sig och blev utbränd. En af .. (hästarna) var tydligen öfvertränad. NerAlleh. 1874, nr 36 B, s. 3. Vår tränare är alltid mycket försiktig att ej öfverträna sina män. Zettersten Tait 34 (1906). Denna generation, som från barnaåren blifvit rationalistiskt öfvertränad. Lamm Oxenst. 111 (1911). Det säkraste tecknet på begynnande överträning är en känsla av olust, som märkes så snart en övning av mera intensiv art skall utföras. IdrIMar. 1935, s. 36. Det värsta tänkbara är om hon övertränat under försäsongen och gått över gränsen. SvD 28/11 2016, Näringsliv s. 20. —
(II 7 a) -TRÄNARE. GbgAB 17/2 1914, s. 6. Finlands olympiska övertränare i fri idrott, Hugo Lahtinen. IdrBl. 1935, nr 54, s. 3. —
(II 8) -TRÄNERA. (†) överträna (ngn l. sig); i sht i p. pf.; jfr tränera, v.2 Denna segerrika fullbloding ansågs på förhand öfvertränerad och utan utsikt till pris. GHT 1889, nr 144 A, s. 1. En flicka, knotig, mager, utsvulten, öfvertränerad; en dansös. Berger Ysaïl 154 (1905). —
(II 2 a) -TRÄNSA, -ning. (numera bl. ngn gg) förse ((helheten av) ngt) med träns (se d. o. 3); jfr tränsa, v.2 BlekLT 27/6 1877, s. 4. Den bästa bollen är en stark skinnboll, eller en öfvertrensad, som hvarje pojke bör kunna sy sjelf af segelgarn med kork och klädeslappar inuti. TIdr. 1883, s. 87. —
(II 2) -TRÖJA. yttertröja. Kläd-drägten är ibland karlarna (i Orsa socken): hwita och grå wallmars Öfwer-tröjor. Hülphers Dal. 171 (1762); möjl. ss. senare led i ssg. Grå öfwertröjja och bycksor af gråt walmar. Fatab. 1911, s. 88 (1781). —
(II 1) -TRÖSKEL. (†) om överstycke i dörrkarm; jfr tröskel 1 o. dörr-gåta. (Lat.) Superliminare .. (sv.) offuertröskil. VarRerV 23 (1538). Hedin Bagdad 465 (1917). —
(II 8 (d)) -TRÖTT. alltför trött; helt uttröttad; äv. överfört, särsk. om tid(speriod); äv. (med bestämning inledd av prep. på) motsv. trött 2. Tack, tack, gäspade den öfvertrötte jägaren, som strax därpå insomnade. ÖgCorr. 31/7 1844, s. 2. Med förwåning läsa wi här och der i tidningarne, att wi äro fullkomligt öfwertrötta på kriget. BoråsTidn. 1/2 1871, s. 3. En öfvertrött och öfverciviliserad bildningsperiod. Levertin Diktare 222 (1896, 1898). Han skrattar oupphörligt och gällt, som ett övertrött barn. Edelfeldt Rit 262 (1991).
Avledn.: övertrötthet, r. l. f. om förhållandet l. tillståndet att vara övertrött. Man har (vid träning av ungdomar) måst nedgå till de mest svaga, lätt verkställbara rörelser, för att ej väcka öfvertrötthet och utmattning. AB 3/5 1856, s. 3. —
(II 8 (d)) -TRÖTTA. (numera bl. mera tillf.) fullständigt l. till övermått trötta (ut) (ngn), göra (ngn) övertrött; äv. med avs. på kropp(sdel); i sht i p. pf. i adjektivisk anv. (jfr trötta 1 b). NordT 1880, s. 74. Vi skola .. alltjämt hålla hjärnan i verksamhet men aldrig öfvertrötta den. PedT 1897, s. 427. Ett uttröttat eller övertröttat barn kan icke somna in, därför att dess nervsystem är irriterat, ett trött barn insomnar strax det kommer i säng. AB 12/1 1915, s. 8. —
-TUNG.
1) till II 1, 8, i fråga om att ngts (l. ngns) överdel är tyngst l. oproportionerligt l. förhållandevis alltför tung: som har övertyngd; äv. bildl., om ngt abstrakt; i vissa språkprov svårt att skilja från 2. Man bygger sitt fartyg hur man behagar .. , gör det starkt eller svagt, styft och stadigt eller öfvertungt och rankt. SD 20/3 1900, s. 1. Varm luft ligger nu under kall, lättare under tyngre. Luften är övertung. TurÅ 1953, s. 222. En organisation, som växt ohämmat uppåt och blivit övertung. NerAlleh. 23/6 2016, s. 25.
2) till II 8: alltför l. onormalt tung; särsk. oeg. l. bildl. (jfr tung 7); jfr 1. En övertung symbolik. För den öfvertunga bördan måste sjelfherrskaren duka under. GHT 29/1 1833, s. 4. (Löparen) sprang på den i värmen (runt 30 grader) och fukten övertunga banan. GbgP 28/8 1990, s. 29. —
(II 8) -TUNGA. (†) alltför mycket betunga (ngn); jfr tunga, v., o. -belasta, -tynga. BOlavi 95 a (1578). Och kan i thetta almoghen lätteligen öfvertungas hwar här icke blefve beskedeligen och troligen medh omgånget. Gustaf II Adolf 9 (c. 1620). —
(II (2 a,) 3 c (slutet β')) -TVÄRA, -ing, -ning. (utom i slutet numera bl. mera tillf.) tvära (se tvära, v.1) (över) l. korsa (ngt (i hela dess utsträckning)); passera (tvärs) över; särsk. om dels person, dels (järn)väg, dels geologisk bildning o. d. (se slutet); förr äv. i fråga om att anbringa ngt tvärs över ngt; ss. vbalsbst. -ing l. -ning äv. konkretare; jfr -korsa 2. (Lutterbaljan) bör vara här och där korsvis öfvertvärad och 2 alnar hög. Törngren Artill. 3: 125 (1795). Det lättaste .. sättet att i kanot öfvertvära Norrbottens lappmarker. TurÅ 1893, s. 148. Norrmannen Fridtjof Nansen (lyckades) utföra den första öfvertvärningen af Grönland, i det han med 5 följeslagare under 46 dagars vandring från östkusten nådde fram till Godthaab. 2NF 21: 1160 (1914). Silfverstreckade pärlemorfjärilen .. med undertill gröna bakvingar, öfvertvärade af 4 silfverstrimmor. 2NF 22: 717 (1915). På den östra sidan om den plats, där järnvägen övertvärar landsvägen. Fornv. 1944, s. 259. särsk. (i sht i fackspr.) om geologisk bildning l. naturformation, särsk. om sådan bildning utgörande dels mineralgång o. d., dels dal(gång) l. sänka. En, malmlagret öfvertvärande granitgång. Sjögren Min. 175 (1865). Tvärdalar kallar man sådana jämförelsevis kortare dalar, som öfvertvära den mellan tvänne mer eller mindre parallella dalar befintliga höjdsträckan. NF 3: 776 (1878). Inga andra räfflor övertvärar dem och allt tyder på att de tillhör den sista registrerade isrörelsen i området. SvGeogrÅb. 1961, s. 150. —
-TVÄTTA, -ning.
1) till II 2 a: tvätta helheten av (ngn l. ngt). Man kurerade sårnader, svullnader, tandvärk, hufvudvärk, etc., genom öfvertvättning medelst en i kallt vatten doppad svamp. AB 30/3 1843, s. 1. Man får nöja sig, om det späda barnet erhåller 2–3 bad i veckan med villkor, att det under de andra dagarne väl öfvertvättas med svamp och ljumt vatten. Ribbing BarnFostr. 45 (1892).
2) till II 8, med avs. på dels kropp(sdel), dels klädesplagg: tvätta alltför ofta l. nitiskt o. d. Om man ”övertvättar” kroppen .. så kan det leda till att hudens naturliga skydd försvinner. Expressen 14/1 2001, Eva s. 53. Många gånger övertvättar vi våra stickade plagg. BlekLT 9/12 2020, Kristianstad Open s. 6. —
(II 7 a) -TYCKARE. (numera bl. mera tillf.) ss. nedsättande l. klandrande benämning på person som (i kraft av sin maktställning l. större kunskaper o. d.) tror sig veta bättre än andra. Expressen 11/3 1967, s. 15. De professionella övertyckare som mindre är intresserade av konsumenten än av att med hjälp av konsumentfrågorna bevisa det socialistiska samhällets överlägsenhet. SvD 20/8 1970, s. 4. —
(II 8) -TYDLIG. överdrivet l. alltför l. onödigt tydlig; särsk. (i fråga) om (budskap i) utsaga l. (litterär l. konstnärlig) framställning o. d. (jfr tydlig I 2). Övertydliga budskap, exempel. En övertydlig symbolik. Af de senaste telegrammen från krigsskådeplatsen synes öfvertydligt framgå, att ett stort slag stått utanför Santiago på Kuba och att amerikanarne där vunnit en lysande seger. SthmLT 5/7 1898, s. 2. Innehållet (i dikterna) får stundom övertydliga formuleringar. BonnierLM 1954, s. 141. Jag medgav gärna att bilden kanske var en smula övertydlig. Edelfeldt Rit 212 (1991).
Avledn.: övertydlighet, r. om förhållandet l. egenskapen att vara övertydlig; äv. konkretare. Drömmens övertydlighet. GHT 1926, nr 93 B, s. 3. Anna Höglunds böcker är befriade från pekpinnar och pedagogiska övertydligheter. Expressen 29/1 2018, s. 7. —
(II (1 (a),) 2) -TYG. tyg(stycke) använt l. avsett att användas över l. utanpå annat tyg; överdrag l. överklädnad; yttertyg; särsk. om sådant tyg till dels möbel l. sängkläder, dels klädesplagg; äv. om tyg på paraply o. d.; jfr -tåg 1. Til öfwer och undertyg. Schmedeman Just. 1166 (1687). Sängtäcken af fint Cattun till Öfwertÿg, och litet gröfre till foder. HusgKamRSthm 1756–57, s. 549. Stolar med öfvertyg och stopp. BoupptVäxjö 1832. Övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller sytt. VaruhbTulltaxa 1: 330 (1931). Övertyget (i sportpälsar) är antingen smärting eller ylletweed. Varulex. Beklädn. 378 (1945). jfr soff-övertyg.
Spoiler title
Spoiler content