SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HANDLARE han3dlare2, vard. i vissa trakter äv. han3l-, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr nt. handeler, t. händler]
vbalsbst. till HANDLA.
1) (†) motsv. HANDLA 6: person som gör l. utför ngt; person som handlar (l. handlat) så l. så. Linc. (1640). Att de intet ville veta af honom, en så obetänkt handlare. Eneman Resa 2: 65 (1712). Schultze Ordb. 1743 (c. 1755).
2) (†) motsv. HANDLA 12 b: person som köper (l. köpt) ngt; uppköpare. Sådane handlare (som icke inlösa sina auktionsinrop) blifwa skyldige .. böter att erläggia. Stiernman Com. 5: 918 (1703). ÅgerupArk. Brev 20/3 1754.
3) (utom ss. senare led i ssgr numera i sht vard. l. bygdemålsfärgat) motsv. HANDLA 12 c: person som driver handel, handlande; numera huvudsakligen om ägare av diversehandel på landsbygden samt ss. senare led i ssgr; jfr KÖPMAN, HANDELSMAN, KRÄMARE. Hes. 27: 27 (Bib. 1541; Luther: Händler). The Greker wille Krämare och handlare i theras Städer platt intet lijdha. Fosz 469 (1621). Handlaren Ian Fellting i Boråhs. VDAkt. 1735, nr 287. En svensk vid namn Holm, min handlare (dvs. hos vilken jag gör mina inköp). Tersmeden Mem. 1: 143 (c. 1780). Från bodarna hade varorna förts ut på gatan, och där utbjödo handlarne dem med hög röst. LfF 1914, s. 241. — jfr ANTIKVITETS-, BAND-, BIR-, BOK-, BOSKAPS-, BRÄD-, CIGARR-, DETALJ-, DIVERSE-, DROG-, EGENDOMS-, FISK-, FRUKT-, HÄST-, JÄRN-, KLÄDES-, KOL-, KRAM-, LÄDER-, MODE-, NIPPER-, OX-, PAPPERS-, PARFYM-, SIDEN-, SLAV-, SPANNMÅLS-, SPETS-, TOBAKS-, TRÄVARU-, VED-HANDLARE, ävensom GATU-, GROSS-, HÖKERI-, LANDT-, MELLAN-, MINUT-, SMYG-, SMÅ-, STOR-HANDLARE m. fl. Jfr äv. FRIHANDLARE.
Ssg: (3) HANDLARE-MAN, m. (†) jfr HANDELS-MAN. Runius Dud. 3: 19 (c. 1698).
Spoiler title
Spoiler content