publicerad: 1985
SPIS spi4s, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Phrygius HimLif. 51 (1615) osv.) ((†) -er HusgKamRSthm 1651, Konc. s. 10 (: proberspijser), 2BorgP 5: 404 (1734); -or HovförtärSthm 1700 B, s. 1570 (: spijsorne, pl. best.)).
Ordformer
(spijss (-sz) 1621 (: Spijssheller, pl.)—1785 (: spijsseld). spis (-ii-, -ij-, -j-) 1547 osv. spiss 1547 (: spiss-hualffuedh)—1693. spys (-ÿ-) 1651—1673. spyss 1674)
Etymologi
[jfr nor. dial. spis; ombildning av SPISEL (med anslutning till SPIS, sbst.3); jfr äv. nor. dial. peis, spis, sannol. ombildning av mlt. pesel (se SPISEL), o. speis, spis, l. möjl. kontamination av peis o. spis]
1) numera väsentligen för uppvärmning av (bostads)rum avsedd murad eldstad försedd med rökfång (se d. o. 1), skorsten o. öppen härd (o. numera vanl. med kappa (se KAPPA, sbst.1 2 a β γ')) o. där bränslet huvudsakligen utgöres av ved, numera i sht i uttr. öppen spis (äv. med särskild tanke på (den i sht förr med dekorationer o. d. prydda) omramningen l. överstycket av eldstaden) (jfr KAMIN 1); äv. om väsentligen för matlagning (o. bak) avsedd, i sht av järn (o. porslinsemalj (se d. o. 2)) konstruerad, rektangulär, sluten (ofta med stek- l. bakugn o. vattenreservoar försedd) eldstadsanordning som uppvärmes med ved l. kol o. dyl. o. som har den övre ytan försedd med av ringar täckta hål för anbringande av kokkärl o. d. (äv. (o. numera i sht) om liknande anordning driven med gas l. elektricitet o. d.); i sht förr äv. i inskränktare anv., med särskild tanke på själva härden i murad eldstad (särsk. i ssgrna SPIS-RUM, -STAD) l. järnristen l. järngallret i spis (i ssgn JÄRN-SPIS); äv. mer l. mindre bildl.; jfr SPISEL. Göra upp eld i spisen. Värma sig vid spisen. Lägga ved i spisen. Är det fyr i spisen? Elektrisk spis. Sätta potatisen, grytan på spisen. Muramestaren, som murade spisen i stugen. VadstKlUppbB 147 (1547—49). VarRerV 65 b (1579). Een Måhlat Taffla i Spisen. Karlson EBraheHem 88 (i handl. fr. c. 1672). 1 Spijs med Bak-ugn och 2 st. windspiell. VDAkt. 1725, F III 7. Märkeligt, at wår Auctor hade Kärleks-Hetta, fast än spisen (Hiertat) war bortstulen. Dalin Arg. 2: 261 (1734, 1754). Stål Byggn. 2: 32 (1834; om härden). Jag skrifver spis om tarfliga spisar i kök och stugor, och spisel om präktiga spislar på herrgårdar och slott. Lagerlöf Brev 2: 48 (1906). Vi fick .. (på 1880-talet) in en järnspis i hemmet. Förut var det öppen spis och även den hade sin fördel, emedan den lyste upp köket, så vi barn såg läsa läxorna, och mor och syskonen kunde se att spinna i skenet från den öppna spisen. Järnbruksminn. 44 (1952). BonnierLex. 4: 424 (1962; om elektrisk spis). Nyare spisar (med gas som värmekälla) har termostatreglerad ugn och ofta grill. Därs. 5: 1100 (1963). — jfr BESPARINGS-, BRAS-, BRYGG-, DOCK-, GAS-, HÄLL-, HÖRN-, JÄRN-, KABYSS-, KAKEL-, KAKELUGNS-, KAMMAR-, KOK-, KÅP-, KÖKS-, MARMOR-, NORSK-, PÖRT-, RENÄSSANS-, RESTAURANG-, RIT-, RÖR-, SALS-, SANDSTENS-, SPAR-, STEK-, STUG-, VED-SPIS m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr. (jfr b).
α) sitta vid l. för l. framför (i sht i skildring av ä. förh. äv. i) spisen o. d., särsk. ss. beteckning för att ngn sitter overksam hemma vid osv. spisen i lugn o. ro o. har det bra o. bekvämt (i stället för att arbeta l. sträva l. kämpa mot svårigheter o. d.); jfr sitta vid kakelugnen (se KAKELUGN 3 a). Gamle man .. Sitter .. / helst i stugonne hemma wid spisen. Swedberg Ungd. 258 (1709). Tree ting sittia gerna i Spijsen: Kiäringen, Katten och Brandkaran. Celsius Ordspr. 7: 514 (c. 1710). Weste FörslSAOB (c. 1817: för). Klint (1906: vid).
β) stå vid l. för l. framför (äv. i) spisen o. d.; särsk. ss. beteckning för att ngn till sin huvudsakliga uppgift har att laga mat l. baka o. d.; jfr SPISEL a, Weste (1807: för). När man stått femti år vid spisen, går allting av gammal vana. Bergman Patr. 72 (1928). Östergren (1944: framför). Hon får stå i, vid spisen hela dagarna. SvHandordb. (1966). Kvinnorna var inte alls så kuvade .. (förr) som vi i dag tror. De stod inte bara hemma vid spisen och födde barn. SDS 20/3 1982, s. 4.
γ) (†) flytta spisen, om l. ss. namn på jullek. Friare på stolar tre; / Spisen flytta; / Kullerbytta; / Blås ut ljuset; Klyfwa wed. Bergius Småsak. 5: 65 (1756).
b) [jfr motsv. anv. i sv. slang] (vard.) i uttr. i spisen, ss. beteckning för lindrigare kraftuttr.: ”i helsike”, ”i helvete”. (Landstrykaren drog upp en ölbutelj ur sin säck,) drack en enda liten klunk och väste efteråt. Öl? Åh, i spisen! Eklundh Folk 99 (1918).
c) med särskild tanke på elden i spisen. Basfiolen hörs i taket, klarinett i golf och sparrar. / Spisen sprakar muntra låtar, efter noter dörren knarrar. Jensen BöhmDiktn. 77 (1894). Spisen har slocknat. SvHandordb. (1966).
2) (i sht förr) om mindre, öppen härd (i vägg o. d.) i vilken man eldar med torrved o. d. för att åstadkomma belysning av ett rum; särsk. i ssgn LYS-SPIS. Kalm VgBah. 57 (1746).
3) (numera bl. i vissa trakter) i utvidgad anv. av 1, om l. med inbegrepp av ugn l. kamin (se d. o. 2) l. liknande eldstadsanordning. (I) Mÿnte Cam:r .. 4 proberspÿser vtan spiel .. (I) prober Cam:r .. 3 Spÿsar. HusgKamRSthm 1651, Konc. s. 10; möjl. till 1. Wid alle Trähus reparationer skal Timber-wäggen bårthuggas där Eld-städer äro, så wäl för Bak-ugnar, som kiöks-brygg-brän- och kiölne-Ugnar, med andre spisar, samt igenmuras med en Brand-mur. PH 2: 1321 (1737). Spisar, (Kaminen), det kongliga preussiska jernverket i Malapagne, Kreuzburg och Gleiwitz i Schlesien levererar alla sorter stenkols kaminer efter de bästa engelska mönster med tillbehör, och prydda med vasar. Synnerberg 2: 192 (1815). I Sverige kallades den (dvs. kaminen) spisel eller spis. SDS 1909, nr 50, s. 5. — jfr KAKEL-, KAMMAR-SPIS.
(1, 3) -ASKA. aska som bildas vid eldning i spis l. (i vissa trakter) kamin o. d.; jfr spisel-aska. Stiernman Riksd. 2674 (1727). —
-BITRÄDE~020. om person som är kocks medhjälpare vid matlagning på restaurang l. hotell o. d. SDS 1918, nr 270 B, s. 4. —
-BLOMMA. spisros. I .. köket börjar luften bli som i ett drifhus .. Fru Almer får röda spisblommor i de magra kinderna. Öberg Son. 12 (1905). —
-BORSTE. borste varmed spis borstas l. poleras blank; jfr spisel-borste. Hierta-Retzius ArbStug. 94 (1897). —
-BRÄDE. (i sht förr) bräde l. träskiva anbringad runtom spishällen (för placerande av kärl o. d.); spishylla. BoupptSthm 1684, s. 288 b, Bil. (: Spijssbräde). Degen förfärdigades sålunda, att man uti en s. k. deghålk .. rörde tillsammans vatten och helt litet kornmjöl .. samt ställde hålken på spisbrädet för att jäsa. Hembygden(Hfors) 1910, s. 181. —
-BRÄNNJÄRN~02 l. ~20. (mindre br.) om vart o. ett av de två löstagbara brännjärn av gjutjärn som är anbringade i eldstadsrummet (se d. o. 2) i spis för att skydda bakugnens vägg resp. spisens yttersida. PT 1905, nr 19 B, s. 1. —
-BÄNK.
1) (i sht förr) väggfast bänk (se d. o. II) i närheten av spis. BoupptSthm 10/6 1651. Skall jag ut och släpa och draga om nätterna, när du, din latebuk, ligger hemma på spisbänken? Moberg Rid 214 (1941).
2) (vanl. rostfri) lång bänk (se d. o. V) med (fyra) elektriska plattor o. diskhoar. SvD(A) 1959, nr 280, s. 16. —
-FISK. [insekten är starkt beroende av värme o. påträffas vid ugnar i bagerier o. d.] om ugnssmyg. SvD 1973, nr 353, s. 13. —
-FLÄKT.
1) (tillf.) om (liten) blåsbälg varmed luft blåses in under ved i spis för åstadkommande av bättre drag (varvid elden lättare tar sig). RedNordM 1929, s. 28.
2) ovanför spis anbringad fläkt (se fläkt, sbst.1 III 2) varmed matos l. matångor o. d. suges ut ur köket. AlltHem. 1962, nr 10, s. 118. —
(1, 3) -FOT. om den nedersta delen av spis l. (i vissa trakter) kamin o. d.; jfr spisel-fot. BoupptSthm 1671, s. 1886, Bil. —
-GARDIN. (i sht förr) gardinkappa som är anbringad (på spiskupa) ss. förhänge framför spis (o. som kan dragas åt sidan) l. ss. bård över spisöppningen. BoupptVäxjö 1891. —
-GARNITYR. om uppsättning av prydnadsföremål o. d. på spiselkransen; jfr spisel-garnityr. KarlJohStil. 57 (1924). —
-GRUVA. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. kulturhist.) jfr gruva, sbst.2, o. spisel-gruva. Sundblad GBruk 112 (1888). —
-HALL. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = -häll; jfr spisel-hall. BoupptSthm 1671, s. 127 (1670). (Då hunden låg) på den vanliga platsen framför spisen, satt Klorina (dvs. katten) uppe på spishallen. Lagerlöf Holg. 1: 215 (1906). —
-HUKER. [senare leden avledn. av huk, sbst.2, l. huka] (†) om person som sitter på huk vid spisen o. gräver i askan o. i övrigt är overksam, stugsittare; jfr -hyker. Schultze Ordb. 1982 (c. 1755). —
-HÄLL. (spis- 1621 osv. spise- 1613—1832) om den flata yta i öppen spis där elden görs upp; äv. om den övre ytan av kokspis; jfr -hall, -hälla o. spisel-häll. Hallenberg Hist. 2: 888 (cit. fr. 1613: Spisehellar). Spishällen var vanligen en aln högre än golfvet. Botin Hist. 2: 259 (c. 1790). Bränslerummet (i en kökspanna) täckes af en gjuten spishäll med kokhål med ringar. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 77. —
-HÄLLA. (†) = -häll; jfr hälla, sbst.1 3 a. Fatab. 1918, s. 62 (cit. fr. c. 1655: Spijszhellan, sg. best.). —
-JÄRN. (spis- 1674—1847. spise- 1624)
1) (numera mindre br.) till 1: (stående l. liggande) järn som bär upp (murad) spiskåpa; spisstötta l. spisstolpe. 1 1/2 lise ℔ stångiern gaff iagh til Spiseiern och flaggestången. Rudbeckius Dagb. 11 (1624). Fyra Spyssiärn lagat och en ny Ståndhare. BoupptSthm 1674, s. 396 a, Bil. Blanche Våln. 710 (1847).
2) (†) till 3: = kakelugns-järn. (Eng.) An Iron-Cradle, (sv.) spis-järn som brukas för stenkol. Serenius L 2 a (1734). —
-KAKELUGN~002, äv. ~200. (i sht förr) kakelugn med nisch vari en liten järnspis är inmurad; jfr spisel-kakelugn. I bostad, som består af blott ett rum utan kök, uppsättes .. en s. k. spiskakelugn. I en nisch i kakelugnen inmuras en liten järnspis, upptill i nischen börjar en impipa .. Denna ugn tjänar både som spis och kakelugn; den värmer väl och bortför äfven imman. Almquist Häls. 459 (1896). SvSkorstensfej. 1959, nr 5—6, s. 12 (1958). —
-KAMIN. (i sht förr) kamin (se d. o. 1) som äv. kan användas för matlagning; jfr spisel-kamin. Vid beskrifning af bostadens hygieniska förhållanden skola vi tala om spiskaminer eller sådana, som på samma gång tjäna som kokhärd och uppvärmning. Almquist Häls. 302 (1895). —
(1) -KAPPA. jfr kappa, sbst.1 2 a β γ', o. -huv, -kupa, -kåpa o. spisel-kappa. CAEhrensvärd Brev 2: 140 (1797). Ibland kom en vindstöt tryckande genom skorstenen och blåste eld och rök ut ifrån spiskappan. Strindberg Hems. 98 (1887). —
-KATT. om katt som gärna håller till vid spisen l. på spisbänken; jfr spisel-katt. GHT 1897, nr 285 B, s. 2. —
Ssg: spiskrans-ur. finare ur på l. avsett att placeras på spiselkrans; jfr konsol-ur. (De holländska pendeluren) togs upp av engelska klockmakare och utbildades till de s. k. konsoluren eller ”mantelclocks” (spiskransur) och uppträdde i England redan omkring 1660. Kulturen 1954, s. 81. —
-KROK. krok (se d. o. 1) som användes för att lyfta av spisring l. röra om i glöden o. d.; jfr spisel-krok. BoupptVäxjö 1892. —
(1) -KUPA. (murad) kupa (se kupa, sbst. 10 a) på spis för uppfångande av rök, ånga o. d.; jfr -huv, -kappa, -kåpa, -valv, spisel-kupa. Vid spislar måste till rökens inledande uti rökröret ett rökfång eller en spiskupa anbringas öfver eldstaden. Rothstein Byggn. 446 (1859). —
-KÅK ~kå2k, r.; best. -en; pl. -ar. [efterleden är identisk med sv. dial. (Finl.) kåk, kåka som sannol. är en ombildning av sv. dial. (Finl.) kråka, svängbar järnslå i spisel avsedd att hänga grytor på (bildl. anv. av KRÅKA, sbst.)] (i vissa trakter, Finl.) grytarm. När man säljer en gård, hör det till saken att antingen spiskåken eller bordet skall följa med i köpet. Budk(Brage) 1927, s. 58. —
(1, 3) -LUCKA. lucka i spis l. (i vissa trakter) kamin o. d. för inläggande av ved l. kol o. dyl. l. avlägsnande av aska o. d.; jfr spisel-lucka. BoupptSthm 1689, s. 737 a. —
(1) -MUN. (†) bildl., om spisöppning; jfr ugns-mun (jfr mun, sbst.1 6 d). Hoos Ammundh i Wijlunda finnes ehn Runasteen i Spijsmunnen insatt. RannsaknAntikv. I. 1: 71 (1673). —
-MUR. mur till spis (l. murad spis); jfr spisel-mur. Kalm VgBah. 57 (1746). I Floda socken i Dalarna .. hade man middagsskåror på spismuren. När solen föll genom fönstret på en sådan, var klockan 12. Fatab. 1910, s. 5. Rummet hade kritat tak och kritad spismur. Johnson Se 145 (1936). —
-OMFATTNING~020. dekorativ omfattning (se d. o. I 3 b) runt spisöppning; jfr -sirat o. spisel-omfattning. TT 1898, Byggn. s. 93. Från 1500-, 1600- och 1700-talet äger man även inom Sveriges gränser åtskilliga praktfulla ex. på .. spisomfattningar. 3NF 6: 548 (1926). —
-ORNAT. koll., prydnader l. smyckande utstyrsel på l. omramande öppen spis. VäglednHistKonstindUtstMalmö 1896, s. 27. —
-PENNINGAR l. -PENGAR, pl. (numera bl. ngn gg om ä. förh.) (pengar som erläggs som) skorstensskatt. Lind 1: 1256 (1749). —
-PIPA. (i fackspr.) pipa (se pipa, sbst.1 3 l) varigenom röken ledes bort från spis, skorstenspipa; jfr spisel-pipa. Stål Byggn. 2: 37 (1834). HbSkorstFej. 4: 10 (1949). —
(1) -RAKA. jfr raka, sbst.4, o. spisel-raka. Han stod .. på trappan med en nyckel, som var lång som en gammal spisraka. Alving DamKlubb. 257 (1931). —
-RESERVOAR. (i sht förr) behållare för uppvärmning av vatten, anbragt på ena sidan av (ved)spis; jfr spisel-cistern. BoupptVäxjö 1872. —
-RESNING. jfr resning, sbst.2 3. I forsfallsstugan flög stockeldens sken .. från spishällen .. Skuggorna lekte .. i alla vrår och endast över spisresningen lågo takbjälkarna i ständigt halvdunkel. Johansson RödaHuv. 1: 109 (1917). —
(1, 3) -RIST. (numera föga br.) gallerverk avsett att anbringas i spis l. kamin för att annat bränsle än ved skall kunna användas (o. för att man därpå skall kunna placera kärl o. d. för uppvärmning). LdVBl. 1840, nr 51, s. 4. —
-ROS. om (frisk) röd färg på kinden, förorsakad av spishetta; vanl. i pl.; jfr -blomma. Dopparedag. 1948, s. 6. —
-RUM, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9823).
1) (†) till 1, = -stad; jfr kol-grop 1. Dubbel rie-byggnad .. är afritad Tab. IV. fig. 2 .. Spis-rum för ugnen. Gadd Landtsk. 3: 531 (1777).
2) till 1, 3: rum försett med spis l. (i vissa trakter) kamin o. d.; särsk. (förr) om enklare typ av bostad bestående av ett enda sådant rum utan kök; jfr spisel-rum. PT 1892, nr 94 B, s. 1. Särskilt i de s. k. spisrummen hade man nytta av kaminspisen med plats för .. kokkärl på den plana översidan. Paulsson SvStad 1—2: 352 (1950; om förh. omkr. mitten av 1800-talet). Det fanns tre lägenhetstyper i husen: spisrum, 1 rum och kök och 2 rum och kök. Liedgren SåBodde 95 (1961; i fråga om arbetarbostäder i slutet av 1800-talet). —
(1, 3) -RÖR. rör (se rör, sbst.3 6 a) varigenom röken ledes från en spis l. (i vissa trakter) kamin o. d. in i skorstenspipan; jfr spisel-rör. Ungefär en fjerdedel af stugans areal var upptagen af ”spisröret” med sin stora, trekantiga spis och bakugnen, befintliga till höger, då man inkom. NIllT 1872, s. 231. —
-SIDA. särsk. den sida av ett rum där spisen är placerad; jfr spisel-sida. Kalm VgBah. 219 (1746). —
-SIRAT. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om ornamental prydnad l. utstyrsel på l. omramande spis; jfr -omfattning. BoupptSthm 1668, s. 50 (1667). —
-SKIVA. (†) om spisskärm l. eldstadsförsats, eldställ (ett slags skiva l. bricka av mässing avsedd att placeras framför spis för att uppfånga gnistor l. utfallna bränder)? Ferrner ResEur. 270 (1760). —
-SKORSTEN~02 l. ~20. skorsten (se d. o. 2) till spis; jfr spisel-skorsten. Schützercrantz Olyksöden 163 (1775). —
(1, 3) -SKÄRM. (spis- 1737 osv. spise- 1740) skärm (se d. o. 1 b) avsedd att ställas framför spis l. (i vissa trakter) kamin o. d. för att skydda närstående föremål mot hettan, eldskärm; jfr -skiva o. spisel-skärm. HusgKamRSthm 1737—38, s. 58. —
(1, 3) -SPJÄLL. (spise- 1740) spjäll varmed draget i spis l. (i vissa trakter) kamin o. d. regleras. Carlberg SthmArchitCont. G 1 a (1740). —
-STAD. (†) om den del av en spis där eldningen äger rum; jfr spis-rum 1. Spisstaden eller stället, der elden gjordes, var mäst altid bredevid dören af huset. Kalm VgBah. 58 (1746). Om .. (en eldbrasa) rätes luta mot spisstaden, brinner knapt halfwa weden af. Wallner Kol. 18 (1746). —
-STEN. sten som användes vid murande av spis; äv. om spismuren; jfr spisel-sten. Månge wackre Stenar (fördes) efter handena .. (från en gammal mur) til tomtekällare- Spjs- och mur-Stenar. Broman Glys. 2: 281 (c. 1730). Byxbenen har långa iskläppar nertill, han slår av dem mot spisstenen. Parling Motorsåg. 62 (1950). —
-STOLPE. (järn)stolpe som står i spishällens vanl. främsta hörn o. bär upp spiskupan (o. på vilken ofta en ledbar grytarm av trä l. järn anbringats); jfr -järn 1, -stöd, -stötta o. spisel-stolpe. Beskow Bruksherrg. 66 (i handl. fr. 1742). —
-STUGA. etnogr. som bostad använt mindre hus försett med spis. Crælius Nås 27 (1837). (Bilden visar) Pörte och spisstuga i Kvarntorp, Lekvattnets kapellförsamling. Ymer 1902, s. 381. (Tidigt) visar sig det svenska inflytandet (på byggnaderna i Värmlands o. Dalarnas finnbygder) i de s. k. spisstugorna eller svenskstugorna. Därs. s. 389. —
-STYCKE. om spisöverstycke; jfr spisel-stycke. Ett ”spisstycke” med vildsvinshuvud, valthorn, båge och koger med pilar (fanns i Lovisa Ulrikas matsal på Stockholms slott). Rig 1962, s. 56 (1754). —
-STÅNG.
2) stång horisontalt anbringad på framsidan av järnspis för upphängande av spiskrok o. d. StKokb. 69 (1940). —
-STÖTTA. = -stolpe; jfr spisel-stötta. BoupptVäxjö 1776. Till spisstöttan äro, särskilt i samband med lysning och giftermål, knutna folkliga riter, som äro av mycket stor ålderdomlighet och primitivitet. 3NF 6: 547 (1926). —
(1, 3) -SVÄRTA. (väsentligen av sot o. grafit framställd) svärta varmed järnspis blankas; jfr spisel-svärta. SDS 1894, nr 431, s. 3. —
-TRÄ. (†)
2) om vedträ. Hvarföre ligger ni så der vid skutan?. .. tänker ni lätta rospiggen på några goda spisträn? Blanche Band. 18 (1848). —
-VALV. (numera bl. tillf.) spiskupa; jfr spisel-valv. VadstKlUppbB 147 (1549). Bergman GotlVisby 42 (1858). —
-VARM. varm som en spis l. av spisvärme; jfr -het. Det var spisvarmt i stugan. Ekman Dödsklock. 106 (1963). —
-VRÅ. om vrå l. hörn (i ett rum) mellan spis o. angränsande vägg, särsk. i uttr. sitta i spisvrån, särsk. ss. beteckning för att ngn (helst) sitter overksam hemma vid spisen i lugn o. ro o. har det bra o. bekvämt (i stället för att arbeta); jfr spisel-vrå. Anton återkom, för att liksom vanligt sysslolöst bortnöta eftermiddagen i spisvrån, en plats, hvilken företrädesvis behagade honom under den tid af året, då han ej kunde sitta på bryggan och meta. Carlén Rosen 298 (1842). —
(1, 3) -VÄRME. värme från spis; jfr spisel-värme. Bararmad och med kinderna blossande av spisvärmen. Östergren (1944). —
-ÖVERSTYCKE~0020. om en i förnämare byggnad vanl. ornerad stenplatta inmurad över en öppen spis; jfr spisel-överstycke. Fatab. 1929, s. 90.
B (†): SPISE-BEKLÄDNING. om snickararbete som utgör spisens fasad? Carlberg SthmArchitCont. F 3 a (1740). —
-HÄLL, -JÄRN, -SKÄRM, -SPJÄLL, se A.
Avledn.: SPISLIG, adj.1 (tillf.) som har avseende på göromål (ss. matlagning) vid köksspisen. (Kocken o. hans elev) började sina spisliga bestyr på nytt den 3 november i radions ”Matbiten”. SvDamtidn. 1958, nr 47, s. 16.
Spoiler title
Spoiler content