SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2001  
SÄLJA säl3ja2, v. -er, sålde sol3de2, sålt sol4t, såld sol4d; förr äv. säljde, säljt, säljd; förr äv. (se 4 b) SÄLJAS, v. dep. (pr. sg. säl (-ää-, -ll) OPetri 1: 19 (1526), OxBr. 12: 522 (1621); sälg(h) KOF 1: 200 (1575), VRP 1653, s. 824; säliar TbLödöse 56 (1587); säljer (-e-, -i-) Mat. 13: 44 (NT 1526) osv. imper. säl (-ää-, -ll) Mat. 19: 21 (NT 1526), Kolmodin QvSp. 1: 544 (1732); sälj (-e-, -g, -gh) Ordspr. 23: 23 (öv. 1536: selgh .. bort) osv. ipf. salde OPetri Tb. 26 (1524), JMessenius (1629) i HB 1: 141; sålde (-aa-, -o-, -ll-, -dh-) TbLödöse 100 (1588) osv.; sälgde (-e-, -dh-) RP 14: 125 (1650), SvSaml. 3: 41 (1764: bortsälgdes, pass.) sup. saldt(h) UpplDomb. 3: 139 (1586), GävleDomb. 197 (1637); såld (-o-, -ll-, -dh) HH XIII. 1: 87 (1563), Broman Glys. 1: 123 (c. 1730); sålt (-aa-, -o-, -dt, -th) OPetri 1: 508 (1528) osv.; sälgt HH XVIII. 4: 59 (1713), Möller (1745, 1755). p. pf. sald (-dh) JönkTb. 121 (1528), Visb. 1: 311 (c. 1640); salth, r. l. m. l. f. JönkTb. 118 (1528); såld (-o-, -dh) Rom. 7: 14 (NT 1526) osv.; såldt (sollth) Joh. 12: 5 (NT 1526), TbLödöse 136 (1589); sälgd (-e-) RP 14: 182 (1650), Rudbeck Bref 174 (1679)) vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), SÄLJNING (numera bl. i vbalsbst. med sälja (i sht FÖRSÄLJA) ss. senare ssgsled, RP 6: 569 (1636: öhllselgningh), Verelius Index 214 (1681: Säljning), Cannelin (1939: säljning), Verelius Index 57 (1681: försäljning) osv., PH 1: 281 (1720: utsälgningen, sg. best.) osv.), SÄLNING (, RA 1: 237 (1538: hussälning), Därs. 3: 105 (1593: sälningh), Holm NSv. 140 (1702: bortsälning)); -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.); jfr SÄLJ, sbst.2
Ordformer
(sel- (-ll-) 1624 (: ööllsellningh)1639 (: öölselning). selj- (-ll-, -i-, -y-, -g(h)-, -gi-) 15241778. sielli- 1552 (: blysielliere)1602. siäli- i avledn. 1589 (: Siäliaren). säl- 1538 (: hussälning)1702 (: bortsälning). sälj- (-æ-, -ll-, -i-, -ij-, -y-, -g(h)-) 1524 osv. -a 1524 osv., -as, dep. 1670)
Etymologi
[fsv. sälia; motsv. fd. sæliæ (d. sælge), nor. bm. selge, fvn. selja, nor. nn. selje, got. saljan, offra, fsax. sellian, mlt. sellen, ffris. sella, mnl. sellen, fht. sellen, feng. sellan (eng. sell); kausativum till den ieur. rot som föreligger i grek. ἑλεῖν, taga, således eg.: låta taga, överlämna (jfr SALU o. SÄLLTRÄ). — Jfr SÅLD-, SÄL, sbst.2, SÄLD, sbst.2, SÄLLE, sbst.2]
1) (numera bl. i bibeln) överlämna o. därigm prisge (ngn l. ngt); särsk. i uttr. sälja ngn l. ngt uti ngns hand l. händer, överlämna o. därigm prisge ngn l. ngt åt ngn. Och Herren sålde them vthi Jabins the Cananeers Konungs hender. Dom. 4: 2 (Bib. 1541; Bib. 1917: sålde Herren dem i Jabins hand; Bib. 1999: prisgav Herren dem åt Jabin). Jagh skal .. sälia landet vthi argha menniskiors hender. Hes. 30: 12 (Bib. 1541; Bib. 1999: sälja landet till onda män). Isogæus Segersk. 502 (c. 1700).
2) [utgående från 1, i bet. a äv. från 4 f] i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: förlorad l. prisgiven o. d.
a) (numera föga br.) i uttr. (vara) såld till l. under l. åt ngn l. ngt, vara prisgiven åt ngn l. ngt (l. åt ngns l. ngts makt l. välde); äv. dels (vara) såld (ut)i ngns l. ngts våld l. välde, vara prisgiven åt ngns våld l. makt, dels (vara) såld (till) att göra ngt, (vara) (slaviskt) bunden vid l. till att göra ngt. Wij wetom thet ath laghen är andelighen, men iach är kötzlighen, sålder vnder syndena. Rom. 7: 14 (NT 1526; Bib. 1917 o. NT 1981: såld). Altså war ingen, then så aldeles såld war til at göra thet ondt war för Herranom såsom Ahab. 1Kon. 21: 25 (Bib. 1541). I fruchtans wälde sålld. Runius (SVS) 2: 48 (1706). War aldrig slaf af sömn och ej til lättja sålder. Livin Kyrk. 3 (1781). Ni nu i mina händer är. Uti mit våld Der är ni såld. Envallsson FörlorPup. 58 (1790). Vi (fattiga ämbetsmän) äro sålda under staten. Tegnér Brev 3: 71 (1824). Åt döden såldt / Är allt, som stolt / Sitt välde byggt på mörkrets här. Topelius NBlad 259 (1870).
b) (numera bl. vard.) tillspillogiven l. förlorad (se FÖRLORA 11) l. utlämnad åt sitt öde; försatt i en hopplös situation. Wet Kungen fängslad är och ligger i mitt wåld, / Ditt ja, gjör honom fri! Ditt nej gjör honom såld! Hesselius E9 58 (1740). Det säjs äfven famil. för Förlorad, ohjelpelig. Han bibehöll sig länge, men nu är han såld. Weste FörslSAOB (c. 1817). Armén är såld, om fienden här slipper i vår rygg. Runeberg (SVS) V. 1: 57 (1848). Det mål är såldt, / Wid hwilket gästerna ej ofta höra / Att det är hjertligt unnadt. Hagberg Shaksp. 9: 264 (1850). Mestschanin drack och hans fulla medvetande återvände och han såg klart att han var en såld man. Åkerhielm FrämNamn 209 (1902). En man är såld i kampen mot en hel innertrio. IdrBl. 1935, nr 114, s. 3.
3) [utvecklat ur 2] (vard.) i p. pf. i adjektivisk anv., i uttr. såld på ngt l. ngn, intagen l. fängslad av l. betagen i ngt (ngn); ”frälst” l. ”tänd” på ngt (ngn); stundom (jfr 2 b) utan förb. med prep.-uttr. (Jag kan) säga, att jag blev så såld på en av våra eleganta dressinggowns .. efter slutad skyltning .. att jag gick in och köpte en likadan själv. DN(A) 17 ⁄ 12 1933, s. 5. En professor har blivit såld på idén att det finns något miljögift i trakterna av norra Värmland som vållar en ruskigt allvarlig blodsjukdom. Gustafsson FamF 211 (1975). (D. Stålsjö) blev observatör i Mellanöstern. Där lärde han sig det ovärderliga att läsa historien i terrängen. Sedan dess har han varit såld. SvD 28 ⁄ 9 1987, s. 22.
4) mot ekonomiskt vederlag i pengar l. däremot svarande prestation av annat slag avhända sig l. överlåta (ngt), avyttra, försälja; motsatt: köpa; äv. abs.; äv. allmännare: saluföra (ngt); ss. (del av) mer l. mindre yrkesmässig verksamhet l. näringsfång tillhandahålla (ngt) för försäljning; särsk. i pass., i uttr. säljas så l. så mycket, ha så osv. stor avsättning. Sälja ngt dyrt l. billigt. Sälja ngt till (ett) högt l. (ett) lågt pris. Sälja med vinst l. med förlust. Sälja kontant l. på avbetalning. Sälja över disk l. från lager. Han lever på att sälja skrot. Sälja lotter. Huset och hela möblemanget såldes på auktion. Tha wart ho(nom) swarat at han war eÿ nöödt ell(e)r twi(n)gat til at seliet (dvs. huset), wtan saldet m(edh) en god wilie obetwi(n)get. OPetri Tb. 26 (1524). Item schall han och göre rede för the penninger, som han opbär för äple och pärer, som han säll aff Juleta trägårdh. Almquist CivLokalförv. 3: 181 (i handl. fr. 1544). Mina böcker sääll och sätter iagh här (i Uppsala) fala, att iagh må haffva thett iagh migh medh nödtorfftight underhåller. OxBr. 12: 522 (1621). Puff gör sitt bud: Köpeskillingen är hederlig: huset är såldt. Kellgren (SVS) 5: 378 (1791). Tror du inte jag vet att jag skulle få sälja, om jag ville måla som de andra. Strindberg RödaR 80 (1879). Det var roligt att .. (boken) säljs. Dens. Brev 3: 247 (1883). Efter kriget har .. Frödings lyrik sålts mer i Norge än alla andra svenska diktares verk tillsammantagna. SvLittTidskr. 1960, s. 158. Några dagar senare hade den yngste sonen sålt allt han ägde och gav sig i väg till ett främmande land, och där slösade han bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar. Luk. 15: 13 (NT 1981). — jfr AV-, BORT-, FRÅN-, SAM-, SKATTE-, UNDAN-, UNDER-SÄLJA o. FISKE-SÄLJANDE samt BRÄNNVINS-, HUS-, MÅNG-, ÖL-SÄLJNING o. HALV-, LÄTT-, O-, TRÖG-SÅLD m. fl. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. SvOrds. B 1 a (1604). Om alt folck wore klookt, så såldes inga Narrebiällror. Grubb 615 (1665). Sällia skinnet förz än Biörnen blijr skuten. Därs. 784. Han will sellia hwette bröd åth bagaren. Celsius Ordspr. 1: 11 (1708). Det går ej an att både sälja geten och mjölka henne. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) i förb. med köpa, i sht i uttr. köpa o. sälja, förr äv. ss. dep. köpas o. säljas (jfr KÖPA 1 g): bedriva handel, idka affärsverksamhet; äv. bildl. Upp. 13: 17 (NT 1526). Itt skönt huusz är här i staden (Hamburg) som heter börste, hwariäst kiöpmännerna komma i hoop alla dagar och kiöpasz och säliasz med hvarandra. Bolinus Dagb. 48 (1670). Men Bulten var ej den, som lätt lät sig fånga, / han visste att välja / och köpa och sälja. Fröding 1: 74 (1911). Köpandet och säljandet (har) gjorts till ett stort folkligt drama. Lindqvist Reklam. 15 (1957).
c) i sådana uttr. som se ut o. d. som om han (har) sålt l. se ut att ha sålt smöret och tappat (bort) pengarna o. därtill anslutande bildl. anv., se SMÖR 2 b.
d) i vissa uttr.
α) (†) sälja (ngt) med l. för gott köp l. underköp o. d., sälja (ngt) till lågt pris l. till underpris; äv. bildl.; jfr KÖP 2. Tu selier titt folk med gott köp. Psalt. 44: 13 (öv. 1536; äv. i Bib. 1917). Dhet man kan haa uthan Penningar. Dhet kan man och sällia för gott kiöp. Grubb 613 (1665). Nordforss (1805: underköp).
β) (†) sälja ngt för ngt l. sälja ngt (dvs. falsk l. felaktig l. bristfällig vara) för gott, sälja ngt under falsk varubeteckning; sälja ngt felaktigt l. bristfälligt l. undermåligt till priset av en god vara; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Tw skal ecke stiäla .. Och wardher thetta bodhet förkränckt .. När man brukar falska vikter, falskt måått, och falska warur säl fför godha. OPetri 1: 19 (1526). Man haffwer nw till förena beuisat ath thet är ey vtan skrymterij och bedrägherij the fara medh, och likawel selia the sådana then meniga man for gott. Därs. 502 (1528).
γ) (vard.) sälja (lösnummer o. d.) på ngt l. ngn, i fråga om försäljning av tidning med hjälp av ngts l. ngns attraktionskraft ss. nyhetsstoff. Om man vore en mördare ändå, suckade Sune. Den har de aktning för. Den säljer de lösnummer på. Siwertz Låg. 203 (1932).
e) i namn på vissa lekar. Sälja wäf. Bergius Småsak. 5: 64 (1756). Jag säljer min stad Honolulu. Hubendick FlickLek. 85 (1879).
f) med avs. på person; äv. i allmännare l. bildl. anv.; särsk. i uttr. sälja ngn (äv. sig) till (förr äv. för) träl l. slav. Psalt. 105: 17 (öv. 1536: för). Konung Birger giorde ther forbodh vppå, at ingen Christen menniskia selias eller köpas skulle. OPetri Kr. 101 (c. 1540). Stiäl någor en menniskia, och .. sällier henne, den Tiufwen fälles til dödsstraff. Abrahamsson 799 (1726). Weste FörslSAOB (c. 1817; refl.). Vi veta ju att lagen är andlig, men jag är av köttslig natur, såld till träl under synden. Rom. 7: 14 (Bib. 1917; äv. i NT 1981). GbgP 24 ⁄ 7 1987, s. 21 (med avs. på fotbollsspelare).
g) i förb. med refl. pron., i resultativa uttr.; särsk. sälja sig rik på ngt. Nöden fodrar offta, att man moste sällia sig til rädning och hielp. FörarbSvLag 1: 51 (1688). (Till kusten) ska nu alla, som ha sålt sig rika på skogen. Högberg Frib. 93 (1910). — särsk. (†)
α) i uttr. sälja sig till skada, sälja med (sådan) förlust (att man blir lidande därav). Sahlstedt (1773). Weste FörslSAOB (c. 1817).
β) i uttr. sälja sig när l. så när att (osv.), se NÄR, adv.2 o. adj. 6 e β.
h) [jfr motsv. anv. av p. pr. i bl. a. gråtande tårar (se GRÅTA 1 f), ägande(s) hemman] (†) i p. pr. med passiv bet., i uttr. säljande l. säljandes varor, varor som säljs l. saluförs. Alla sälliandes wahrur. SthmStadsord. 1: 44 (1635). Med penninge-öfwerflödet förstås, at deras myckenhet wida öfwerstiger myckenheten af landets säljande waror. GbgMag. 1760, s. 359.
i) mer l. mindre bildl. (jfr b—d α, β, δ, f o. 5). (Människorna skattar ofta högre) en vthwärtes widskepeligh Wandel, som vnder itt Religions Skeen sälljes. Schroderus Os. 1: 395 (1635). Sathan talar och så stundom Sanningen, på thet han Lögnen tillijka medh Sanningen sälja må. Därs. III. 1: 289. Sälja glåmor (stå och gapa). Lind (1749). Hör du Engström, den där Ulysses som du skränar om, den säljer vi billigt! Engström Blandn. 171 (1925). Vi svenskar kunna ibland sälja skorna för att skaffa oss möjligheter att vandra vidare. Lo-Johansson VagFrankr. 8 (1927). — särsk. i förb. med skinn, se SKINN, sbst.1 f η.
5) [möjl. delvis utgående från 1] i bildl. anv. av 4 (jfr 4 i) i fråga om handling av annat slag än regelrätt affärstransaktion: för vinning l. uppnående av fördel l. av egennyttig beräkning frånhända sig l. förråda l. utlämna l. uppge l. låta ngn få (ngt l. ngn); offra; äv. i uttr. sälja ngt l. ngn för ngt; äv. utan tanke på falhet l. svek l. förräderi, särsk.: offra (ngt). Sälja sitt land, sin heder, sin frihet, sin självständighet. Psalt. 44: 13 (Bib. 1541). Men at taga muthor, dher medh haar en Domare såldt sitt frija Ord, och låtet stoppa sigh munnen til. Grubb 847 (1665). Men är här Lag och Rätt, så är thet öfwerwåld, / Att Syster lille skall, åth gammal-faar ble såld. CupVen. B 2 a (1669). Man (bör i schackspel) .. afstå från skyddet (av damen) och sjelf med henne formera ett anfall, eller åtminstone sälja henne med möjligen minsta förlust. HbiblSällsk. 2: 205 (1839). Ej för allt verldens guld min fröjd jag sållt. Öman LyrBl. 2: 34 (1868). Broman begagnade sin ställning såsom konungens gunstling till att sälja sina tjenster åt begge partierna. Malmström Hist. 3: 298 (1870). Ty sälja sin frihet för slantar / och gula galoners prakt .. / det kalla lakejer för takt. Fröding 3: 123 (1911). Karlfeldt Hösth. 42 (1927). — särsk.
a) i uttr. sälja sin själ. Kolmodin QvSp. 1: 673 (1732). Så har jag talat och sålt min själ, kunde Rydberg säga om denna efterskrift (till Den nya Grotte-sången). SocDem. 4 ⁄ 1 1892, s. 2. Sälja sin själ åt djävulen. Östergren (1952).
b) refl.: genom muta l. bestickning l. annan otillbörlig motprestation låta förmå sig att ta parti för ngn l. gå ngns ärenden, låta muta sig, låta sig köpas; i sht i sådana uttr. som sälja sig för pengar l. sälja sig till l. åt ngn l. ngt (särsk. fienden l. djävulen l. ett annat land o. d.); äv. allmännare, särsk.: för pengarnas l. brödfödans skull utföra sådant (arbete o. d.) som är under ens värdighet l. oförenligt med ens kall l. ideal o. d. 3Mos. 25: 48 (Bib. 1541). Dem, som med själ och kropp sålt sig till mammons tjenst. Franzén Pred. 2: 65 (1842). Sålde man sig till vanligt tarvligt arbete, fick man leva dåligt. Koch GudVV 1: 195 (1916). I tur och ordning och med växlande framgång har .. (Essad Pascha) sålt sig själv och sitt land till Turkiet, Montenegro, prinsen av Wied, italienarna och serberna. Aurén EurOr. 42 (1936). Bramstorp som gick och sålde sig till det där patrasket. Delblanc Åminne 21 (1970). — särsk. bildl., i uttr. sälja sig dyrt, ungefär liktydigt med: göra hårt o. beslutsamt motstånd. Sätherberg Dikt. 1: 238 (1854, 1862). Han beslöt sälja sig så dyrt som möjligt, ångrande att ha låtit fånga sig i boden som i en fälla. Nilsson HistFärs 36 (1940).
6) [utvidgad anv. av 4; jfr motsv. anv. av (amerik.) eng. sell] göra att (ngt) säljs (i bet. 4) l. lätt säljs; göra (ngn l. ngt) attraktiv l. accepterad l. känd på marknaden o. d.; äv. abs.
a) om person l. företag o. d. (jfr b); äv. refl., särsk. i uttr. sälja sig själv (jfr 7 a). (Teaterkritikern) Karl är djävlig, men han säljer. Siwertz Pagoden 54 (1954). Då får du .. tillfälle att ”sälja dig själv”, som ni reklamfolk brukar uttrycka det. Wingenfeldt Spår 77 (1955). En (amerikansk) public relationsman .. kan .. ”sälja” en person, en produkt, en idé eller ett land. SvD(A) 1960, nr 31, s. 4. När det .. lanserades ett nytt uttryck i reklam- och turistsammanhang: ”att sälja Sverige”, blev det säkerligen en oerhörd reaktion och indignation .. över en så smaklös förvrängning av ett ords valör. UNT 15 ⁄ 7 1963, s. 3. Företaget har inte sålt tillämpningen tillräckligt till avdelningscheferna. LD 17 ⁄ 11 1975, s. 15.
b) om ngt sakligt (jfr a), särsk. omslag på bok, reklam, skyltning o. d. God ord sällia elaka waror. Celsius Ordspr. 11: 545 (c. 1710). Om du skrifver sådana prosaiska uppsatser som i Babels torn, det säljer tidningen. Thomander TankLöj. 53 (1825). Den lofliga maximen, att titelbladet säljer boken. Gosselman SNAmer. 1: 6 (1833). Säljer en annons för att den är hejigare formulerad? Ahlgren KritUppdr. 35 (1946).
7) refl. l. intr., om vara (äv. om författare l. artist o. d. med tanke på produkt) o. d.: finna avsättning, gå att sälja; ha åtgång, gå (se d. o. VI 9).
a) refl.; särsk. i uttr. låta sälja sig (jfr 6 a), gå att sälja, finna avsättning; äv. (o. numera i sht): (ha förmågan att) väcka intresse l. uppmärksamhet; marknadsföra sig; äv. i uttr. sälja sig på ngt, marknadsföra sig med hjälp av ngt. Säg mig .. huru sälja sig Kellgrens arbeten? Häruppe (i Stockholm) vilja ej alla göra dem den rättvisa de förtjena. CGafLeopold (1796) i 2Saml. 8: 108. Värdet att få lära tillverkning af föremål, som låta sälja sig. Hierta-Retzius ArbStug. 176 (1897). Partiet bör nu ”sälja” sig på några av de viktigaste liberala frågorna, anser motionärerna. DN 13 ⁄ 8 1975, s. 2. — särsk.
α) i uttr. sälja sig själv (jfr 6 a). Goda wahror sälja sig sielfwa. Scherping Cober 1: 160 (1734). (Yrkesutbildningen) måste .. göras så bra, att den säljer sig själv. LD 1958, nr 137, s. 6.
β) (numera mindre br.) i uttr. egen vara säljer sig bäst, betecknande att det är lättare att finna avsättning för det man själv saluför. Sjöberg SthmHeml. 310 (1844).
b) [efter motsv. anv. av (amerik.) eng. sell] intr. En av Sveriges mest sålda och kända (fast kanske inte lästa!) författare (dvs. B. Mörner). Norling Mänskl. 280 (1930). (Schlagern) ”Augustin” har sålt bra. AB 7 ⁄ 5 1959, s. 18. En känsla för vad som ”säljer” och ”slår”. Sellerberg KonsumSoc. 142 (1978).
8) [efter motsv. anv. av (amerik.) eng. selling] i p. pr., motsv. 6 b, 7 b: som säljer; som fängslar l. väcker intresse. Säljande reklam, bok. Svensson o. Ahlenius SvBok. 96 (1943). ArbT 1947, nr 196, s. 5 (: säljande leende). Man kan ju inte begära av bilfabrikanterna att de skall intressera sig för att göra trafiksäkra bilar när detta ej visat sig vara ett säljande argument. DN(A) 9 ⁄ 5 1959, s. 4. Det var Iduns redaktör och romanens förläggare Frithiof Hellberg, som gav boken den säljande titeln ”Gösta Berlings saga”. SvLittTidskr. 1960, s. 13. Det ligger i affärsinnehavarens intresse att presentera sina varor så säljande som möjligt. SvD(A) 27 ⁄ 1 1967, s. 20. Att beskriva sexbrott i spalterna är s k säljande journalistik. GbgP 15 ⁄ 3 1986, s. 26.
Särsk. förb. (till 4): SÄLJA AV10 4. sälja o. därmed frånhända sig l. avskilja l. bli av med (ngt); sälja ut, sälja slut på; äv. utan obj. Han har sålt af sina waror. Sahlstedt (1773). Klockan nio hade Boo sålt af halfva lagret. Strindberg SvÖ 1: 276 (1882). Ollén säljer av av kommunens möbler. SDS 28 ⁄ 12 1985, s. 19. Pengarna .. de fick han när hans mamma dog och de sålde av skogen. Antti MyckJord. 163 (1987). jfr avsälja.
SÄLJA BORT10 4. jfr bortsälja.
1) gm försäljning (avskilja o.) göra sig av med (ngt); äv. utan obj., i uttr. sälja bort av ngt, gm försäljning göra sig av med en del av ngt; äv. (o. numera i sht i Finl.) allmännare: sälja (o. göra sig av med); äv. oeg. l. bildl. (jfr 2). Men hade han och såldt sijn läghrestadh medt, så kalledes han all säla, then ther all jordh borth såldt hade. OPetri Kr. 82 (c. 1540). Sällja bort aff dhe unge och smärste hästarna. RP 3: 182 (1633). Tå han .. bleff warse andre Tiggiare, sålde han bort Boken, och skifftade ibland them Pen(n)ingarna. Schroderus Os. 1: 392 (1635). En del handikappredskap, som blivit överflödiga, såldes bort under året. Vasabl. 2 ⁄ 6 1981, s. 5. Stenmark FinlSv. (1983). särsk. refl., i uttr. sälja bort sig, avyttra (all) sin egendom o. därigm komma på bar backe (se backe, sbst.3 4 a slutet). Det var många bondsöner från Tavle, som gingo på arbete i Grubbens såg .. och allteftersom fäderna deras sålde bort sig, drogos även de dit. Väring Vint. 253 (1927).
2) i bildl. anv. av 1 o. med därtill svarande bruklighet (jfr sälja (4 i o.) 5); i sht förr äv. refl. Få tigh sa(n)ning och selgh icke bort he(n)ne. Ordspr. 23: 23 (öv. 1536). Du (dvs. riksdagsmannen J. Persson) har skaffat oss krig, och sålt bort våra Soldater tillika med Finland. JPersson (c. 1750) i HSH 1: 234. Att det gifves ett pris, för hvilket en hvar säljer bort sig. Wallin 2Pred. 2: 206 (1851). Låt oss för världens lustar snöda / Ej sälja bort ett evigt väl. Ps. 1937, 229: 4.
3) [specialanv. av 2] (†) få (ngn) att komma till korta, göra bort (ngn). Jag kan så mycken latin, fransyska .. att man ej säljer bort mig på det språket. Weste FörslSAOB (c. 1817).
SÄLJA IFRÅN10 04 l. FRÅN4. gm försäljning avyttra l. avsöndra (ngt), särsk. abs.; förr äv. i uttr. sälja ngt ngn (äv. sig) ifrån, gm försäljning frånhända ngn resp. sig ngt. At han (dvs. skräddaren) haffde eÿ saadane malsmans döme offu(er) .. (sina barn), at han kwnde selie ther(es) ligiend(es) g(rv)nd th(e)m j ffraa. OPetri Tb. 26 (1524). Att bröderne .. haffwe soldhtt iorden sigh iffrå vdj fremmende mandz hender. HH XIII. 1: 20 (1562). Översten och Wisnell (tycks) ha handskats tämligen ogenerat mot egendomen .. Vidare ha de avsöndrat och sålt ifrån. Bergman Loew. 198 (1913).
SÄLJA IN10 4.
1) (†) i uttr. sälja in ngn l. ngt i l. uti ngt, sälja o. därigm åstadkomma att ngn l. ngt hamnar på viss plats o. d. Jagh är Joseph idhar brodher then j haffuen såldt in vthi Egypten. 1Mos. 45: 4 (Bib. 1541). KKD 5: 261 (1711).
2) marknadsföra (ngt), lansera. VeckAff. 1970, nr 29, s. 43. Du ska sälja in vårt företag och våra tjänster till distriktets återförsäljare. DN 26 ⁄ 8 1993, s. C11.
SÄLJA UNDAN10 32, äv. 40. sälja o. därigm få l. skaffa undan (ngt); sälja slut på (ngt); äv. abs.: gm försäljning skaffa undan l. göra sig av med en del l. delar av ngt, sälja ut. Sa(m)ma dagh vplæte borgameste(re) och radd Erlig ma(n) jöns gulsmidt it hus och ligiand(es) grund the hono(m) såldt hade vndan helgeandz huset for 300 och 30 mark. OPetri Tb. 1: 144 (1526). Den säljande tysken, som hade hela boden full med kannor och sålde friskt undan. Strindberg SvÖ 1: 290 (1882). Skönlitteraturen lyser med sin frånvaro (i min bokhylla) .. Jag har helt enkelt tvingats att sälja undan och valet föll då naturligtvis på det mest kuranta. Siwertz Pagoden 7 (1954). Årets tillverkning har redan sålts undan. SvHandordb. (1966). jfr undansälja.
SÄLJA UNDER. (†) sälja till lägre pris än (ngn annan); äv. refl.: sälja till underpris. Sälja under en annan. Weste (1807). Därs. (refl.). Jo det var sant, den der unga spillevinken Alltin vid torget säljer under mig, men bondhandeln har jag ändå, ty hit hafva de vanan. Wetterbergh Penning. 36 (1847). Sundén (1891). jfr undersälja.
SÄLJA UT10 4. med avs. på samling av ngt slag (t. ex. aktier l. varulager): (bit för bit l. post för post l. del för del) sälja (o. därigm skingra l. göra sig av med); äv.: sälja slut på (ngt); äv. abs.; äv. bildl. Ath the frij och obehindrade maagha före salth och fiisk hiit wp j landit och selgie thet wth j blandh almoghen. G1R 2: 207 (1525). Swedberg Dödst. 482 (1711; med avs. på Guds ord). Han har redan sålt ut. Weste FörslSAOB (c. 1817). Atterbom FB 186 (1818; med avs. på garderob). År 1810 sålde denne arftagare .. ut hela gården .. till bönder. SD(L) 1901, nr 527, s. 3. Om jag sa till dej: ”Sälj ut och far utomlands”, vad skulle du svara då? Lundgren Bellow HumbGåva 166 (1976). Men också om aktier i Malmö mässhallar AB säljs ut .. till Malmö stad kommer man inte att kunna komma ifrån stora förluster. SDS 5 ⁄ 11 1986, s. 27. jfr utsälja. särsk. (†) sälja (öl l. brännvin l. vin) för förtäring på stället, utskänka. Alle Marcatenter och Tappare skola sluta deras bodar så snart tekn til Predikningen gifwit warder: såsom ey heller vnder Chorum sällia något Ööl, Wijn, Brännewijn etc. vth. Schmedeman Just. 194 (1621).
Ssgr (i allm. till 4): A: SÄLJ-ARBETE~020. särsk. abstr.: försäljningsarbete; jfr arbete 5 d, 6. SDS 13 ⁄ 9 1958, s. 2.
-BOLAG~02 l. ~20. bolag för bedrivande av försäljning, försäljningsbolag. SvD 26 ⁄ 11 1970, s. 23.
-BREV. (sälj- 1805 osv. sälje- 17221841)
1) (†) till 4: köpebrev. Arnell Stadsl. 509 (1730; efter handl. fr. 1722). BL 7: 163 (1841).
2) till 4, 6: brev vari ngt utbjuds till försäljning, säljande brev. SvD(A) 23 ⁄ 3 1967, s. 5.
-DAG. (sälj- 1984 osv. sälje- 1749)
1) (förr) om tillåten dag för saluhållande. Främmande kjöpmäns sälje-dag. Lind 1: 1611 (1749).
2) om dag för (förväntad) kommers. Fredag är den största säljdagen. ICAKurir. 1984, nr 45, s. 9.
-ERFARENHET. erfarenhet av säljande, försäljningserfarenhet. SvD(A) 6 ⁄ 11 1966, s. 31.
(4, 6) -FRÄMJANDE, n. [efter eng. sales-promotion] åtgärd(er) som främjar försäljning. Förberg SäljFilm 181 (1946).
(4, 6) -FRÄMJANDE, p. adj. som främjar l. stödjer försäljning. SvD 30 ⁄ 10 1957, s. 19.
(4, 6) -FRÄMJARE. [efter eng. sales promotor] person som (inom företag l. dyl.) handhar l. ansvarar för marknadsföring o. andra säljfrämjande åtgärder. GHT 5 ⁄ 4 1960, s. 2.
-FÖRBUD. förbud att sälja ngt, försäljningsförbud. SvD 26 ⁄ 7 1942, s. 5. GbgP 5 ⁄ 11 1997, s. 28.
(4, 6) -FÖRMÅGA.
1) förmåga att sälja; stundom äv.: förmåga att kunna säljas, säljbarhet. SAOL (1950). IllSvOrdb. (1955).
2) om person med försäljningsförmåga. DN(B) 18 ⁄ 1 1962, s. 21.
-HUSTRU. (†) (gift) kvinna l. änka som säljer varor i småpartier o. d.; jfr -madam o. månglerska. Dalin (1854). Schulthess (1885).
-INGENJÖR. [efter eng. sales engineer] ingenjör som ägnar sig åt försäljning. SDS 14 ⁄ 11 1957, s. 2.
-INRIKTAD~020, p. adj. [efter eng. salesminded] inriktad på försäljning, försäljningsinriktad. SDS 16 ⁄ 10 1955, s. 2. DN(A) 4 ⁄ 1 1965, s. 21.
-INTRESSE.
1) (i sht i fackspr.) till 4: intresse (se d. o. 3, 4) av att sälja; särsk. i fråga om nedåtgående rörelse på aktiemarknaden. SvD 18 ⁄ 6 1948, s. 13.
2) (mera tillf.) till 4, 6, om person l. affärsföretag som företräder intressen (se intresse 3) för försäljning. Västerbotten 1982, s. 105.
(4, 6) -JIPPO. säljfrämjande åtgärd (l. samling av åtgärder) av spektakulär l. upptågsartad karaktär. DN 26 ⁄ 3 1968, s. 2.
(4, 6) -KAMPANJ. jfr kampanj, sbst.2 4. GHT 16 ⁄ 6 1961, s. 13.
-KONSULENT. om l. ss. titel för fackutbildad person med uppgift att vara rådgivare rörande försäljning(sfrågor); jfr -konsult. SvD(A) 9 ⁄ 12 1965, s. 6.
-KONSULT. jfr -konsulent. SvD(A) 30 ⁄ 6 1960, s. 2.
-KRAFTIG. jfr kraftig 5 d. HandInd. 224 (1926; om annons).
-KURS.
1) (i fackspr.) kurs (se d. o. 6) efter vilken värdepapper l. valuta säljs; motsatt: köpkurs; jfr försäljnings-kurs. Då .. antecknas högsta köpkursen och lägsta säljkursen såsom dagens noteringar i papperet. Hultman Banktekn. 193 (1909).
2) jfr kurs 7. IllSvOrdb. (1955, 1964).
-KVINNA. (sälj- c. 1900. sälje- 18991942) (förr) (kringvandrande) kvinna som sålde varor i småpartier. Landsm. VIII. 3: 114 (1899). Jag mötte under .. mina utflykter inte någon av de gamla präktiga hönsagummor eller säljekvinnor, som Eva Wigström skildrat i sina folkminnessamlingar. FoF 1942, s. 61.
-KÅR. kår av försäljare. SvD 26 ⁄ 1 1974, s. 19.
-LEDARE. (i fackspr.) person med uppgift att leda o. övervaka säljare o. försäljning. SvD 19 ⁄ 2 1957, s. 5.
-LEDNING. om förhållandet l. verksamheten att vara säljledare; äv. konkret(are), om grupp av personer som handhar säljledning (i ovan anförd bet.). Man i åldern 30–35 år med flerårig erfarenhet av säljledning. SvD 29 ⁄ 5 1962, s. 6. I vår centrala säljledning .. ingår en grupp tekniker som svarar för säljstöd och teknisk rådgivning. DN 1 ⁄ 11 1974, s. 21.
-MADAM. (†) = -hustru; jfr madam 3 d. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 249 (1848).
-METOD. metod för försäljning. Kulturen 1969, s. 125.
-NOTERA. jfr notera 2. Norska kronor .. säljnoterades till 69:50. SvD 31 ⁄ 1 1923, s. 14.
-NOTERING. Östergren (1952). Flertalet säljnoteringar ligger .. på rätt stort avstånd från köpkurserna. SvD(A) 28 ⁄ 9 1958, s. 24.
-OPTION. (i fackspr.) rätt att sälja ngt (vanl. värdepapper o. d.) till visst pris vid l. före viss tidpunkt; motsatt: köpoption. SvD 19 ⁄ 5 1985, s. 10.
-ORDER. särsk. i fråga om börsaffärer: uppdrag (till mäklare o. d.) att sälja (aktier o. d.); motsatt: köporder. SvD 31 ⁄ 3 1925, s. 15.
-PLANERARE. (i fackspr.) person med uppgift att planera o. leda försäljning. SvD(A) 12 ⁄ 2 1959, s. 2.
-PLANERING. (i fackspr.) jfr -planerare. DN 19 ⁄ 10 1973, s. 29.
-RAS. i fråga om industri l. företag o. d., om kraftigt sjunkande försäljning(ssiffror). Nytt säljras för USA-bilar. SvD 27 ⁄11 1974, s. 17.
(4, 6) -SINNAD, p. adj. som har fallenhet för försäljning; jfr sinnad 2. DN(B) 12 ⁄ 1 1960, s. 16.
(4, 6) -SINNE. fallenhet för försäljning; jfr sinne, sbst.2 8. Chans för kylingenjör med säljsinne. SvD(A) 11 ⁄ 3 1959, s. 6.
-STOPP. avbrott i försäljning (av viss vara); särsk. om (av myndighet påbjudet) förbud mot försäljning. GHT 24 ⁄ 4 1943, s. 13. Säljstopp hotar nytt piller. DN 18 ⁄ 10 1978, s. 1.
-STREJK. vägran att sälja; motsatt: köpstrejk. Massaexportörerna .. etablerade .. säljstrejk. DN(B) 15 ⁄ 8 1948, s. 2.
-STYRKA. (i fackspr.) särsk. om sammanfattningen av personer (o. utrustning) som bildar en grupp l. enhet med uppgift att bedriva försäljning; jfr styrka, sbst. 16. För att kunna ge ännu bättre service åt våra kunder behöver vi nu utöka vår säljstyrka på den svenska marknaden. DN 30 ⁄ 11 1977, s. 20.
-STÖD. jfr -främjande, sbst. DN(A) 2 ⁄ 1 1965, s. 24. Säljstöd .. Din uppgift blir att ge säljarna kvalificerat stöd vid kundkontakter. GbgP 3 ⁄ 5 1987, s. 26.
-SUCCÉ. jfr succé 2. Säljsuccéer brukar ju poesi inte precis bli. DN 15 ⁄ 12 1976, s. 21.
-TEKNIK. SAOL (1950).
-TRYCK. i fråga om börs- och valutahandel: (stark) önskan att sälja värdepapper o. d. GHT 26 ⁄ 9 1957, s. 6. På tisdagsbörsen ökade säljtrycket kraftigt. SvD 10 ⁄ 12 1969, s. 20.
-TRÄNARE. utbildare av försäljare. SvD(A) 14 ⁄ 6 1959, s. 15.
-TRÄNING. utbildning i försäljning. TT 1964, s. 19.
-UTBILDNING~020. DN(A) 13 ⁄ 11 1964, s. 34.
(4, 8) -VÄRDE. om ngts värde vid försäljning, försäljningsvärde; säljande värde. Ett vackert tryck ökar affischens säljvärde. Form 1941, Ann. s. 44. I affärsvärlden anses själva det lånade ordet för en ny vara .. ha ett säljvärde. UNT 29 ⁄ 7 1960, s. 3.
-YTA. (i fackspr.) i varuhus, stormarknad o. d.: yta avsedd för l. upplåten till försäljning(sverksamhet). SvD 7 ⁄ 5 1973, s. 13.
B (†): SÄLJE-BOSKAP. boskap till försäljning. Murenius AV 471 (1660).
-BREV, se A. —
-BRÄDE. i pl.: bräder till försäljning. Säljebrädens sågande til högre quantum än tillåtit är. Bergv. 1: 537 (1703); jfr Därs. 2: 579 (1751).
-DAG, se A. —
-FAL. som är till salu. LdVBl. 1811, nr 49, s. 4. Därs. 1824, nr 11, s. 4.
-GODS. gods för försäljning. De wagnar, med hwilka Judar i Landet färdas och medhafwa deras säljegods. AdP 1800, s. 754.
-GÅRD. i fråga om ä. förh., om gård (se d. o. 6 b) som (innehades med äganderätt o. därigm) kunde försäljas; motsatt: längård. VDAkt. 1666, nr 185.
-KOL. kol till försäljning. Thet woro wäl, om Bergsmännen mäktade i penningar gifwa så mycket för Almogens Säljekol, som för Utlagskolen måste betalas. Bergv. 1: 397 (1690). Å Säljekol som til Bruk lefvereras sättes årligen Taxa. Rabenius Kam. § 195 (1832).
-KVINNA, se A. —
-SÄD. säd till försäljning. Allmogen hitkomma (till Smedjebacken) om vintertiden med någon deras egen, så kallade sälje-säd, som Bergslagen upköper. Hülphers Dal. 594 (1762).
-TACKJÄRN. tackjärn till försäljning. NoraskogArk. 4: 289 (1719).
-VED. ved till försäljning. Bergv. 1: 743 (1734). Därs. 2: 147 (1739).
Avledn.: SÄLJARE, m. ⁄ ⁄ (ig.) (i bet. 1), r. (i bet. 2). [jfr d. sælger, fvn. seljari]
1) till 4: person som säljer l. har sålt l. avser att sälja ngt (l. ngn); äv. om säljande part i affärsuppgörelse. Syr. 27: 3 (öv. 1536). Man finner fleer galna Kiöpare, än sälliare. Grubb 516 (1665). I likhet med hvarje annat aftal bör köp af lös egendom ske utan tvång och list, med såväl säljarens som köparens samtycke. Körner JurRådg. 1: 163 (1888). Beskrivningen på säljaren stämde precis med Skärvan. Siwertz Pagoden 239 (1954). jfr arbets-, bly-, dagblads-, en-, fisk-, krydde-, kål-, lärft(s)-, mång-, människo-, nostrum-, salt-, själa-säljare m. fl. särsk.
a) om person som yrkesmässigt bedriver försäljning, försäljare. Först och främst måste han (handelsresanden) vara född säljare. Cederschiöld HandelsresLatinamer. 17 (1944). Sedan hade säljaren betalat för middagen, rest sig upp och tagit adjö. Östergren Ankare 47 (1988).
b) med försvagad agentiell innebörd, ss. förled i ssgr (jfr säljar-förmåga, -lön), med mer l. mindre verbal innebörd, övergående i bet.: sälj-.
2) [jfr motsv. anv. av (amerik.) eng. seller] till 7 b, om ngt som går att sälja med gott resultat; särsk. om bok l. CD-skiva (dvs. metallskiva med elektronisk lagring av stora mängder musik l. text l. bilder, som avläses medelst laserstråle i musik- l. datoranläggning), förr äv. om grammofonskiva; ofta liktydigt med framgång (se d. o. 6) l. succé; äv. om artist l. författare vars CD-skivor resp. böcker säljs i stor mängd l. omfattning (särsk. ss. senare led i ssgn stor-säljare). Prins Wilhelm är .. alltid en god säljare. SvD(A) 11 ⁄ 12 1930, s. 7. Habiliteten är ingen gudagåva, men kan vara en nog så värdefull tillgång, när författaren vill skriva en säljare. SvBokkal. 1946, s. 21. RöstRadioTV 1967, nr 19, s. 50 (om grammofonskiva). Romanen heter ”En tid för hjältar” och lär utan tvekan bli en av den svenska bokhöstens stora säljare. SmålP 31 ⁄ 10 1974, s. 4. Dessa bättre livsmedel är dåliga säljare — än så länge. Det visar hur viktigt det är med information. Vi 1974, nr 26 ⁄ 27, s. 11.
Ssgr (i allm. till säljare 1): säljar-, äv. säljare-förmåga. till 1, 1 b; jfr förmåga 3. NerAlleh. 10 ⁄ 9 1896, s. 4.
-hustru. särsk. (†) = säljhustru. VexiöBl. 26 ⁄ 10 1822, s. 4.
-lön. (numera bl. mera tillf.) till 1, 1 b: ersättning för försäljning. Sahlstedt (1773). Jungberg (1873).
-monopol. säljares monopol (se d. o. 1) på en varas försäljning. I allmänhet inlägger man i ordet monopol betydelsen af säljarmonopol, d. v. s. innehafvarens makt att ensam tillhandahålla monopolföremålet. 2NF 18: 936 (1913).
-revers. SvD 21 ⁄ 8 1976, s. 5. Villaköparen måste .. ofta låna stora belopp av säljaren. Det är det som kallas säljarrevers. SvD 26 ⁄ 8 1979, s. 1.
SÄLJBAR, adj. till 4, 6, 7: som kan l. får säljas; fal (se fal, adj.1 1); som går l. är lätt att sälja; förr äv.: eftertraktad, efterfrågad; äv. bildl. Det pris som nu på spannemål och sälgbara persedlar gängse är. VRP 13 ⁄ 12 1738. (Lat.) Vendibilis .. (sv.) Säljbar, begärlig til köps. Ekblad 90 (1764). Et Land der Rättvisan är sälgbar. Fischerström Tal 36 (1769). Författare och konstnärer som av mycket olika anledningar frambringar mindre säljbara artiklar. Wigforss Minn. 2: 66 (1951). Västernorrland är ett säljbart län. SvD(A) 18 ⁄ 3 1968, s. 12. jfr o-säljbar.
Avledn.: säljbarhet, r. l. f. om egenskapen l. förhållandet att vara säljbar. Sahlstedt (1773). En varas säljbarhet. Kulturen 1963, s. 21.
SÄLJELIG, adj. (†) till 4: säljbar. Linc. (1640). Schultze Ordb. 3898 (c. 1755).
SÄLJELSE. (†) till 4: försäljning. Linc. Llll 4 b (1640). Wollimhaus Ind. (1652).
SÄLJERI, n. (†) till 4: försäljning, saluföring; anträffat bl. ss. senare led i ssgrna brännvins-, öl-säljeri. LReg. 314 (1687). VDAkt. 1736, nr 300.
SÄLJERSKA, f. (numera mindre br.) kvinnlig säljare; försäljerska. Linc. Llll 4 b (1640). Knappt går jag trappan upp, förr’n jag blir öfverhopad af Säljerskornas gälla skri. Wetterstedt Sthm 1: 44 (1823). ”Hon är duktig säljerska”, svarade missionsbokhandlaren litet stelt. Olson JanP 162 (1918). SAOL (1973). jfr fisk-säljerska.
Spoiler title