publicerad: 1898
AFTAL a3v~ta2l (a`ftal Weste), n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr nor. avtal, n., d. aftale, r.; jfr äfv. t. abrede, holl. afspraak]
1) om öfverenskommelse l. uppgörelse.
a) (muntlig öfverenskommelse l. uppgörelse, i sht af bindande art; jfr AFTALA I 2; ofta användt om en rättsligt bindande, vare sig skriftlig l. muntlig, öfverenskommelse: afhandling (se d. o. 1 a), paktum, kontrakt. Träffa aftal om ngt [jfr t. abrede treffen]. Enligt, emot aftal. Det har skett (l. det strider) emot vårt aftal. Formligt aftal har egt rum om den saken. Vårt aftal var att mötas kl. 10. Transigo .. göra aftaal om een ting. Lex. Linc. (1640). (Skeppsfolkets) Lön och Hyra, effter afftaal erläggia. Sjöl. Skipmn. 24 (1667). Skildes the åth med thet aftalet. Verelius Herv. 52 (1672) [isl. ad suo mæltu]. Wil iag .. hålla alt thet aftal, som wi .. giorde osz emellan. Peringskiöld Hkr. 2: 431 (1697). Finnes intet aftahl om tiden, huru länge Gifftostämma skal vara. Abrahamsson 384 (1726). Vil någor å sattan stemnodag vid bolag skiljas, eller nytt aftal giöra. HB 15: 7 (Lag 1734). Efter hemligt aftal sins emellan, ihiälslogo de et stort antal. Dalin Hist. 1: 29 (1747). Alla aftal (blefvo) brutna. Gustaf III 1: 90 (1772). Farväl, vi råkas efter .. aftal. Kexél 1: 167 (1789). Med öfvermaga .. kan intet gilltigt aftal göras. Boëthius Nat. 63 (1799). De hade a(ftal) sins emellan, ils étaient d'accord. Weste (1807). Det blir vid aftalet. Bremer Grann. 2: 134 (1837). Genom ett ord afslutas ett äktenskap, en gårdshandel eller annat aftal. Franzén Pred. 1: 267 (1841). Sluta ett aftal om äktenskap. Olivecrona Mak. gift. 71 (1851, 1859). För fullgörande af de aftal, befälhafvare i sin befattning med annan ingår(,) svare redarne. Sjöl. § 43 (1864). Inleda aftal om köp. Rydberg Rom. d. 176 (1874, 1882). Stå vid a(ftal) ..; verkställa träffadt a(ftal). Cavallin (1875). (Teorien) att (stats)samhället tillkommit genom ett aftal eller ett fördrag mellan de menskliga individer, hvilka deri ingå. Landtmanson i NF 14: 441 (1890). jfr: I allmänhet förstår man med ett aftal, tvänne eller flera personers öfverensstämmande och tillkännagifna vilja .. Här åter taga vi ordet aftal i en inskränktare betydelse, så att vi derunder inbegripa endast sådana öfverenskommelser, hvarmed afsigten är, att bestämma de öfverenskommande personernas rättsförhållanden. Schrevelius 1: 173 (1844, 1851). — särsk. i förb.
α) [jfr t. mit jemand abrede nehmen] (†) taga aftal. Efter det aftaall Cantzleren medh honom taget hadhe. A. Oxenstierna Skr. 1: 123 (1627).
β) ord och aftal; jfr AFSKED II 4 b. Zaren brukar intet hålla årdh och aftal åfftare än han finner för sigh lägeligit, Carl XII Bref 105 (1710). En vid ord och aftal stående hederskänsla. Lysander Skr. 469 (1880).
γ) det fria aftalet o. d. Vigtigt vore, att det fria aftalet hölles i helgd. VL 1893, nr 112, s. 3. Fritt aftal borde reglera arbetstiden, ej lagstiftning. SD (L) 1896, nr 151, s. 1.
Jfr ARBETS-, BEFRAKTNINGS-, BI-, BYTES-, BÄRGNINGS-, ENTREPRENAD-, FÄSTNINGS-, FÖRKÖPS-, FÖRSÄKRINGS-, FÖRVARINGS-, GÅFVO-, HUFVUD-, HYRES-, INLAGS-, KOMMISSIONS-, KÖP(E)-, LEGO-, LEVERANS-, REDERI-, SAMTRAFIKS-, SKILJE-, TJÄNSTE-, UNDANTAGS-, ÅTERGIFTS-, ÅTERKÖPS-, ÅTERSÄLJNINGS-, ÄFVENTYRS-, ÄKTENSKAPS-AFTAL m. fl.
b) [jfr AFTALA I 1] (†) slutgiltig öfverenskommelse l. uppgörelse? biläggande af stridigheter, fredsslut? (G. II A.) haffuer .. medh .. Polnische Cronan .. ingått ett Sexåhrigt stillestånd, effter dy (dvs. eftersom) .. man icke till fulkomligit afftaal komma kunde. RARP 3: 64 (1638).
2) (mindre br.) förhandling, underhandling; jfr AFTALA I 3. Någre lasta .. (Teoderiks) gerning (att låta döda Odoaker), efter han då stod i aftal med Odoaker om fred. Dalin Hist. 1: 309 (1747). Jag skattade mig lycklig att icke hafva inlåtit mig i aftal med personer, till hvilka jag i sådant fall nu måste gått med återbud. De Geer Minnen 2: 168 (1892).
Ssgr (till 1): AFTALS-FRIHET30~ l. 31~02 l. ~20. —
Spoiler title
Spoiler content