publicerad: 1933
INDELNING in3~de2lniŋ, sbst.1, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. inddeling, t. einteilung]
1) motsv. INDELA 1: delning, uppdelning; fördelning. Indelningen av en bok, avhandling, predikan. Symmetrisk, likformig indelning av ngt. Indelning i grader (av en skala o. d.). Serenius Zz 3 b (1734). Sannolikt redan under hednaåldern förekommer .. en indelning af landskapet (dvs. Västergötland) i åtta s. k. bon. Höjer Sv. 2: 1027 (1879). Fasaderna äro enkla .., utan vertikal indelning. Hahr ArkitH 374 (1902). Om ändring i ecklesiastik indelning. SFS 1919, s. 545. — jfr AKT-, BLAD-, CENTESIMAL-, DECIMAL-, DEPARTEMENTS-, DISTRIKTS-, EPOK-, ETAGE-, FACK-, FACKVÄRKS-, FÖRSAMLINGS-, GODS-, GRAD-, GRUPP-, HYGGES-, HÄRADS-, KAPITEL-, KLASS-, KURS-, LANDSKAPS-, LÄNS-, NATIONS-, PLAN-, PREDIKO-, PROVINS-, REGION-, SCEN-, SKOGS-, STIFTS-, STROF-, TAKT-, TIDS-, ZON-, ÅKER-INDELNING m. fl. — särsk.
a) mil. uppdelning av trupp l. truppförband i underavdelningar l. formationer. Allmän l. ständig indelning, indelning av fälthär (armé, häravdelning) för värksamheten i krig (avsedd att vara bestående under en längre tid). Tillfällig indelning, indelning av fälthär osv. (för en kortare tid l. för ngn särskild uppgift) gm bildande av särskilda marschkolonner, avantgarde o. arriärgarde, sidodetachement osv. Bataljonen borde orubbadt behålla samma indelning til Disciplin och Ekonomi, som til Manöver. Lefrén Förel. 1: 131 (1818). Sedan batterichefen emottagit batteriet, .. kommenderar (han): .. Indelning till batteri-marsch! ExFältartill. 1885, 1: 73. Tingsten AnvTakt. 3 (1887). 2NF 12: 471 (1909). — särsk. (förr) konkret, benämning på truppförband omfattande två l. tre regementen; jfr TILLDELNING. LMil. 4: 1404 (1709). Därs. 1608 (1717). jfr LIV-INDELNING.
b) mil. o. gymn. i uttr. indelning av (l. i l. till) rotar, ss. kommandoord (numera bl. gymn.) äv.: indelning till två, till tre! i fråga om trupps l. gymnastikavdelnings uppdelning i rotar. Truppens indelning till .. rotar. Ling Regl. 46 (1836). IGymnInf. 1872, s. 12. Sedan (gymnastik-)afdelningen nu blifvit uppstäld och ordnad på två led samt inrättad, kommenderas: .. Indelning till — två! Balck Idr. 3: 133 (1888). Roteindelning sker på kommandoord: Indelning av rotar! ExInf. 1927, s. 150. Siwertz JoDr. 179 (1928). — jfr ROTE-INDELNING.
c) motsv. INDELA 1 c; i fråga om teoretiskt indelande, klassificering o. d. Växternas indelning. Möller (1790). Skolornas .. indelning i högre och lägre. BerRevElLärov. 1824, s. 31. Språkljudens .. indelning och uppställning. Lyttkens o. Wulff 1Ljudl. Föret. IV (1885). SFS 1906, nr 10, s. 34. — jfr BI-, KLASS-, RAS-, UNDER-INDELNING m. fl. — särsk. [jfr nylat. divisio] log. bestämmande av ett begrepps omfång gm angivande av samtliga dess arter, division (se d. o. 2). Lindblom Log. 259 (1836). Trana Psych. 1: 64 (1843). All indelning har endast att göra med abstracta begrepp. Boström 2: 523 (1860). 2NF (1909). jfr BEGREPPS-INDELNING.
d) (†) konkret (jfr a slutet): avdelning (av ngt som är indelat l. uppdelat). PH 6: 4188 (1756). En .. puder-ask med sina indelningar för kam, pomada, m. m. Agrell Maroco 2: 59 (1796, 1807). Der man tagit sot skall man taga bot, dramat. skämt i 3 indelningar. Dahlgren Theatr. 163 (cit. fr. 1859).
2) i sht kam. o. mil. motsv. INDELA 4: anvisning av kronohemman l. annan jordegendom l. räntan därav l. från vissa skattehemman utgående skatt till lön l. underhåll åt civil l. militär l. ecklesiastik tjänsteman; äv. allmännare, övergående i bet.: indelningssystem, indelningsvärk; ofta konkretare: (bidrag till) lön l. underhåll som utgår på angivet sätt, indelt lön; särsk. i fråga om det militära indelningsvärket, i denna anv. i icke strängt fackmässigt spr. ofta omfattande äv. roteringen o. rusthållet; numera, sedan ifrågavarande avlöningssystem till allra största delen avskaffats, nästan bl. i fråga om äldre förh. LMil. 1: 175 (1682). At en del af Militiæ och Landt-Staten som i Kopparbergs Län hafva til sina aflöningar fåt indelning på Kol-räntan, .. efterlåtit Almogen samma kol. Bergv. 1: 609 (1721). Sådane, som niuta Indehlning eller löhn i spannemåhl. VDAkt. 1735, nr 589. Åkerjorden med Ängen .. (hava) blifvit Disponerade til Planteringar, til Prästerskapets indelning (m. m.). Sundelius NorrköpMinne 75 (1798). Efter 4 år fick han (dvs. Johan Gyllenborg) Majors, och 12 år derefter ÖfversteLieutenants indelning. BL 5: 297 (1839). Hela regementsstaben (vid adelsfanan) — utom naturligtvis överstelöjtnanten och majoren — hade sin indelning i Uppland. HT 1924, s. 253. PersonhT 1932, s. 44. — jfr BÅTSMANS-, DOMKYRKOSYSSLOMANS-, KAVALLERI-, KNEKTE-, KORPRALS-, RYTTMÄSTAR(E)-, SOLDAT-INDELNING m. fl. — (†) i utvidgad anv., i fråga om icke sv. förhållanden. (Augustus gav legionerna) vissa indelningar til deras underhåll. Dalin Montesquieu 111 (1755).
3) (†) ngt som vid fördelning mellan olika personer kommer på ngns del; tilldelning; jfr INDELA (2 o.) 5. Desse Jagter, som äro berättigade til lika indelning (dvs. fördelning av fraktgods mellan olika skeppare) på Stockholm, föras af två man. Hülphers SvStäd. 1: 9 (1778). — särsk.: inkvartering, kvarter. Nordberg C12 1: 681 (1740).
Ssgr (i allm. till 2): (1) INDELNINGS-APPARAT. tekn. Medelst indelningsapparaten .. åstadkommas de olika vridningslägen och linjära förskjutningar (hos metallbearbetningsmaskiner), hvilka man önskar, att arbetsstycket under arbetet skall intaga. VaruförtTulltaxa 1: 325 (1912). SFS 1918, s. 359. —
-BONDE. (förr) kam. åbo l. skattehemmansägare på indelt hemman. 2RA 1: 507 (1723). Bonsdorff Kam. 105 (1833). —
-BÅTSMAN. (förr) båtsman vid flottan, tillhörande kompani som underhölls gm indelning (rusthåll); indelt båtsman. 2RA 1: 475 (1723). Kôersner PolHlex. 37 (1883). 2NF (1909). —
-BÖRDA, r. l. f. (förr) om den tunga som ålåg jordägare gm kostnaderna för indelningsvärket (se d. o. 2 b). De Geer Minn. 2: 271 (1892). —
(1) -CIRKULÄR. skogsv. o. jur. cirkulär med föreskrifter rörande skogsindelning (jfr INDELA 1 b). SkogsvT 1906, s. 145. I 1896 års indelningscirkulär föreskrifves, att (osv.). Därs. 1908, Fackupps. s. 3. —
-ERSÄTTNING~020. kam. från statsvärket i pänningar utgående ersättning för löneförmåner som tidigare åtnjutits av vederbörande tjänsteinnehavare i form av indelning. BtRStP 1834, IV. 1: nr 81, s. 28. BtRiksdP 1904, Saml. 1. I. 2: nr 28, s. 6. 3NF (1929). —
-GIVARE. (nästan bl. i fråga om äldre förh.) jordägare som det enl. indelningssystemet åligger att utbetala (bidrag till) viss lön l. visst underhåll åt enl. detta system avlönad civil l. militär l. ecklesiastik tjänsteman. Hülphers Dal. 567 (1762). NF 7: 504 (1883). —
(1 c) -GRUND, r. l. m. grund (se GRUND, sbst.1 III 5) enligt vilken en indelning sker; särsk. [jfr nylat. fundamentum divisionis] log. om det kännetecken (l. den synpunkt) som lägges till grund för en begreppsindelning. Tuderus Kiesewetter 104 (1806). De sinliga begären (äro), efter olika indelningsgrunder, af flera slag. Boström 1: 148 (c. 1830). Inkomstafdelningen (i statsbudgeten) .. har sin naturliga indelningsgrund i statens olika inkomstkällor. NF 2: 1292 (1878). Divisionen bör ske ur någon synpunkt, kallad indelningsgrund. Rein Log. 62 (1882). VerdS 163: 19 (1909). jfr HUVUD-INDELNINGSGRUND. —
-HAVARE. (nästan bl. i fråga om äldre förh.) person som åtnjuter (bidrag till) lön (av viss jordegendom o. d.) gm indelning. PH 1: 503 (1723). Grunderne, hvarefter Indelnings-hafvare vid indelta arméen kunna söka ersättning af Kronan för uppkomne förluster, genom militiæ-boställens utarrenderande. SFS 1832, s. 107. Arrenden, hvilka redovisades till indelningshafvare på gammal stat. BtRiksdP 1890, Saml. 1. I. 2: nr 9, s. 3. Väring Frost. 21 (1926). —
-HEMMAN. (förr) kam. indelt hemman. 2RA 1: 472 (1723). (Regementsauditören) Har intet boställe, utan Bönder Brucka Indelnings-Hemmanen. Henel 1729 43 (1730). Dalin (1852). SvFinLagt. (1883). —
-INNEHAVARE~00200. (nästan bl. i fråga om äldre förh., föga br.) = -HAVARE. Höjer Sv. 2: 521 (1877). —
-KOMMISSION. (förr) benämning på kommissioner som vid olika tider tillsatts för genomförande l. förändringar av det militära indelningsvärket; särsk. om de kommissioner som på 1680-talet (en för varje provins) tillsattes med uppgift att värkställa det då antagna ständiga knektehållets upprättande. LMil. 1: 448 (1684). Instructionen för Indelnings-Commissionen (1683). KrigVAH 1834, s. 59. Instruktion för den indelningskommission, som (år 1846) erhöll uppdrag att utarbeta roteringsverket. KrigVAT 1851, s. 323. Indelningskommissionen i Uppland (1683). Ågren Indelningsv. 194 (1922). —
-KOMPANI. (förr) benämning på de kompanier av båtsmän (i Blekinge o. Södra Möre) vilka underhöllos gm indelning (rusthåll); motsatt: roterings-kompani. 2RA 1: 582 (1723). KrigVAT 1860, s. 42. 3NF (1929). —
(1 c) -LED, n. [jfr nylat. membrum divisionis] log. om varje särskilt led i en (logisk) indelning; särsk. i fråga om begreppsindelning. Lindblom Log. 263 (1836). Divisionen är till formen ett divisivt omdöme, hvars subjekt bildar dividendum och predikat membra dividentia eller indelningsleder. Rein Log. 62 (1882). Bergqvist Fråg. 46 (1898). —
(1 c) -LEM. (mindre br.) log. = -LED. Tuderus Kiesewetter 104 (1806). Schéele Själsl. 104 (1894). Nyman Rumsanal. 17 (1926). —
-LÄNGD. (förr) kam. förteckning över jordegendomar o. d. ur vilka enl. indelningssystemet (räntor l. skatter till) löner l. underhåll skulle utgå o. över de prestationer som ålågo varje dylik lägenhet m. m.; särsk. i fråga om det militära indelningsvärket; äv. mil. = -RULLA. Bergv. 2: 238 (1741). De 20 hela och 15 spridda rustnings-nummer, som tillkommit enligt 1842 års indelnings-längder. KrigVAT 1851, s. 71. —
(1) -PERIOD. skogsv. period (av tjugu år) för vilken uppgjord indelnings- (o. hushållnings)-plan gäller; jfr INDELA 1 b. Cnattingius 59 (1875, 1894). —
(1) -PLAN, r. l. m. Verd. 1890, s. 179. SFS 1920, s. 210. särsk. skogsv. jfr INDELA 1 b. Cnattingius 59 (1875, 1894). —
-PROJEKT. särsk. (†) till 2: förslag till det militära indelningsvärkets genomförande. LMil. 2: 372 (1690). 2RA 3: 578 (1734). —
(1) -REVISION. skogsv. jfr INDELA 1 b. Indelningsrevision till utrönande af de förändringar, som skogen undergått efter 20-årig tillämpning af uppgjord indelningsplan. Cnattingius (1875, 1894). —
-RULLA, r. l. f. (förr) mil. förteckning över befäl o. manskap vid den indelta arméns truppförband. LMil. 1: 374 (1684). Därs. 2: 466 (1691). —
-RÄNTA, r. l. f. (förr) kam. ränta som utgår av jordegendom till avlöning l. underhåll enl. indelningssystemet. PH 1: 283 (1720). Gynther Förf. 9: 607 (1870). —
-STAT. (förr) kam. avlöningsstat för de civila, militära o. ecklesiastiska tjänstemän som åtnjöto lön gm indelning. Rabenius Kam. § 534 (1825; i fråga om förh. år 1696). Dalin (1852). —
-SYSTEM. (förr) det system enl. vilket löner till civila l. militära l. ecklesiastika tjänstemän utgingo gm indelning; särsk. i fråga om det militära indelningsvärket. Gyllengranat SvSjökr. 1: 260 (1840). —
-TAGARE. (nästan bl. i fråga om äldre förh.) = -HAVARE. Fischerström 2: 321 (1780). Sundén (1885). Cannelin (1921). —
-TID.
2) (förr) till 2; om den tid varunder en person åtnjöt de honom gm indelning anslagna löneförmånerna (innehavande av löneboställe osv.). ÅgerupArk. Syneprot. 1758. Under D:r Palms indelningstid är N. Wrambs prestgård ombyggd. BL 11: 9 (1845). BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, Underd. Mem. s. 51. —
-VIS, adv. (†) till 1 a slutet: i ”indelningar”. Regementerne (borde) .. alltid .. sättas Indelningsvis tilsammans. KrigVAH 1835, s. 253. —
-VÄRK, n.
1) (†) till 1 c: system för indelning inom en vetenskap; vetenskapligt system. Om indelningsvärket i Botaniquen. Linné (1739) hos Fries 2Linné 1: Bil. s. 25. Efter indelningsverket får Blåkorpen icke räknas til Kråk-slägtet. Fischerström 2: 204 (1780).
2) (förr) till 2; jfr INDELS-VÄRK; i bet. a o. b vanl. i sg. best. jfr AVLÖNINGS-, BOSTÄLLS-, KNEKTE-INDELNINGSVÄRK.
a) kam. i allm., om den anordning varigm avlöning l. underhåll för civila, militära l. ecklesiastika tjänstemän, stundom äv. anslag till andra allmännyttiga ändamål, utgick gm indelning l. om det på denna anordning grundade statshushållningssystemet; förr äv. i pl., om enskilda delar av ifrågavarande system. På dhet man må nu förr-innan dhe andre Jndehlningzwärken tillslutas, kunna afgiöra hwadh dhet wärket (dvs. utbyte av kaplansboställen) tillhörer. VDAkt. 1695, nr 401. Rabenius Kam. § 232 (1825). Det civila och militära indelningsverket. SvH 6: 337 (1906). Heckscher EoH 92 (1922).
b) mil. (o. kam.) om det (delvis redan under den äldre Vasatiden grundlagda, av Karl XI under 1680-talet förnyade o. utvidgade, gm 1901 års riksdagsbeslut helt avskaffade) system för underhållandet av en stående armé (o. flotta) som bestod däri att befälet (t. o. m. år 1877) avlönades gm indelning (boställen l. indelta hemmans räntor) o. manskapet uppsattes medelst rusthålls- o. roteringsbesväret; i strängt fackmässigt språk bl. om indelningen i inskränkt bem. (icke innefattande rusthålls- o. roteringsbesväret). Bergv. 1: 373 (1688). Det förträffeliga Indelningsvärket gaf Rikets krigsmakt en förbättrad ställning. Schönberg Bref 3: 274 (c. 1780). I fråga om armén har man att skilja mellan det äldre indelningsverket, hvilket gällde till Karl XI:s tid, och det yngre indelningsverket, som uppgjordes af nämnde konung. NF 7: 506 (1883). Att Riksdagen måtte besluta, att från och med år 1908 indelningsverket i sin helhet skall, så fort ske kan, upphöra. BtRiksdP 1901, Saml. 1. I. 2: nr 2, s. 21. Flottans indelningsverk, båtsmanshållet, uppehölls i huvudsak genom rotering. BonnierKL (1924). Lantman lika mycket som soldat var den svenska krigaren på indelningsverkets tid. SvKulturb. 5—6: 131 (1930).
c) (†) längd l. jordebok l. uppbördsbok o. d. rörande indelningsvärket (i bet. a o. b). GenMRulla 1684, s. 267. (Jag) begynthe .. strax til igenomse indhelning[s]wärket för Wässiötha-Cavallerit. Carl XI AlmAnt. 192 (1690). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 19 (1879). —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. (förr) = -SYSTEM, -VÄRK (se d. o. 2 a, b). Indelnings- och grundskatte-väsendets avveckling. Lagerroth (1927; boktitel). —
(1) -ÄRENDE. särsk. i fråga om administrativ, judiciell l. ecklesiastik indelning. Initiativrätt i indelningsärende tillkommer kommun eller enskild kommunmedlem. 2NF 36: 1115 (1924).
Spoiler title
Spoiler content