publicerad: 2021
ZON sω4n, r. l. f. (l. m.); best. -en, pl. -er. Anm. Ordet förekommer tidigast med lat. form o. böjning. Zona, ähr ett stÿcke eller en deel af himmelen eller Iordena. Luth Astr. 113 (1584). Man (indelar) Jorden i Fem så kallade Zonæ. Regnér Begr. 98 (1780).
om rumsligt område där vissa förhållanden råder l. vissa regler gäller; särsk. (o. urspr.) i speciellare anv., om del av jordytan l. himlen (tänkt ss. ett bälte runt jordklotet), särsk. (i fackspr.) om vart o. ett av de områden som jordytan delas in i med avseende på klimatförhållanden (jfr BÄLTE 2 a, GÖRDEL 2 e, JORD-BÄLTE 1, KLIMAT-ZON 1), ofta i sådana uttr. som den arktiska l. subtropiska l. heta l. tropiska zonen l. (de) kalla l. tempererade zoner(na) (se under resp. adj.); äv. i bildl. anv. (se i). SP 1792, nr 239, s. 1. Af fem zoner himmelens hvalf kringhvärfves. Adlerbeth Buc. 61 (1807). Tusentals vilddjur ifrån skilda zoner .. in på arenan släpptes. Wennerberg 1: 25 (1881). En indelning af stadsområdet, efter markens olika värde, i zoner. EkonS 2: 645 (1902). Norr och söder om dessa tempererade zoner hava vi slutligen de polära zonerna. SvSkog. 88 (1928). Numera är flygplanen indelade i rökfria zoner. Uddenberg Rätt 32 (1985). De tysta och radioaktiva lämningarna (i Tjernobyl) står som mörka gravstenar runt om i den utrymda och förbjudna zonen. GbgP 20/4 1996, s. 24. — jfr EKVATORIAL-, HÄCK-, JORDSKALVS-, KALM-, KLIMAT-, LITORAL-, LÅGTRYCKS-, MALM-, POLAR-, PRÄRIE-, SKYDDS-, SKÄRGÅRDS-, SPÄRR-, STRAND-, TEMPERATUR-, TIDS-, TROPIK-, VECK-, YTTER-ZON m. fl. — särsk.
a) (i sht i fackspr.) i fråga om geografiskt område med viss vegetationstyp (jfr b) l. vissa betingelser för (odlade) växter. (Det) bör ärinras, att hvar och en växt icke intager en smal linia på jorden utan en bredare zon. VetAH 30: 217 (1809). (Vetets) bästa zon är i V. Europa mellan 36–50° br(eddgraden). Palmblad LbGeogr. 64 (1835). Sverige är indelat i åtta odlingszoner. I zon 1 är förhållandena milda, medan de i zon åtta är som kärvast. BoråsTidn. 24/7 2016, s. 11. — jfr GRAN-, STÄPP-, VEGETATIONS-, VÄXT-ZON m. fl.
b) geol. om (tredimensionellt) avsnitt av lagerserie karakteriserat utifrån den fossila flora (jfr a) l. fauna som kan observeras där, biozon. Dessa skifferstycken utmärka sig från hvarandra icke blott genom olika färgnyans och hårdhet, utan ock genom olika graptolitfaunor, hvaraf man kan sluta, att de tillhört skilda zoner i den fasta lagserien. SvGeolU C 57: 23 (1883). — jfr AMMONIT-, ASP-, BELEMNIT-, BJÖRK-, DRYAS-, EK-, GRAN-, KATAKLAS-, SPRICK-, TALL-ZON m. fl.
c) om geografiskt område med tanke på militära förhållanden; särsk. i uttr. neutral zon (jfr NEUTRAL I 2 b). En krets löpande parallelt med och omkring fästningens militära zon skall förklaras för neutralt område. BoråsTidn. 14/8 1860, s. 3. Den neutrala zonen skall vara fullkomligt fredlyst. SFS 1905, nr 81, s. 8. En 30 km bred demilitäriserad zon. SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 132. — jfr FARE-, KRIGS-, STRIDS-, SÄKERHETS-ZON.
d) sport. om del av idrottsbana o. d.; särsk. i fråga om dels ishockey, dels brottning. (Brottar)mattan har en yttre zon, som är 1 m bred och rödfärgad .. Den inre delen av mattan med 7 m diameter kallas den aktiva zonen. IPCStSportlex. 48 (1975). Det är viktigt att vi åker en hel del skridskor och håller ihop lagdelarna i alla tre zoner, meddelade tränaren. SkånD 30/11 2012, s. B12.
e) om geografiskt område för kollektivtrafik l. post- l. telekommunikation inom vilket viss taxa gäller (utan hänsyn till faktiskt avstånd mellan start- o. slutpunkt inom detta område). Tillökningen i afstånds-beräkningen fastställes efter zoner, i det att man bestämmer det direkta afståndet emellan den byrå, derifrån brefvet afgår och den dit det går; och tariffen beräknas efter elfva på hvarandra följande zoner. PT 3/5 1843, s. 3. Samfärdsområdet är deladt i ett flertal lika breda zoner. EkonS 1: 365 (1893). Biljettpriset är avhängigt de antal zoner som passeras under resan. SödermNyh. 19/3 2019, s. 16. — jfr TARIFF-, TAXE-ZON.
f) (numera bl. mera tillf.) i fråga om (bältformigt) område på l. kring ett enskilt (mer l. mindre rundformigt l. bukigt) föremål l. ting. VetAH 31: 245 (1810; på svamp). Tuppar äro i synnerhet ett omtyckt motiv (på attiska dryckesskålar) och på den därunder befintliga zonen namnet på vasfabrikanten eller en dryckesformel: drick och var glad. MeddSlöjdF 1898, 1: 23.
g) mat. geometrisk figur som utgör en av två parallella plan begränsad del av en sfär, särsk. i uttr. sfärisk zon (jfr BÄLTE 2 d, KLOT-SKIVA); äv. (fys. o. miner.) om de gränsytor hos en kristall som har parallella skärningslinjer. Erdmann Min. 17 (1853; om kristall). En av den koniska ytan och jordytan utskuren sfärisk zon. TT 1930, Elektr. s. 51.
h) i fråga om område på människas kropp. De s. k. hysterogena zonerna d. v. s. kroppsdelar, ofta ömmande, hvarifrån genom ett lindrigt tryck det hysteriska anfallet kan utlösas. Gadelius Tro 1: 193 (1912). Erogena zoner kallas ofta de områdena på kroppen som många upplever som sexuellt känsliga. Metro(Sthm) 9/5 2008, s. 12. — jfr BEGRÄNSNINGS-ZON.
i) i bildl. anv., om ngt abstrakt; särsk. liktydigt med: område (se d. o. 3) l. domän (se d. o. 3). Och vredens allmakt strax i Suttungs bröst / Är stillad, själen ryckt mot Diktens zoner. Stagnelius (SVS) 3: 27 (1868). Hon måste .. plötsligt ha kopplat ihop två förut ofruktbara zoner i sitt inre: dagdrömmen och den vardagliga erfarenheten, minnet. KvinnLittH 1: 232 (1981). — särsk. i fråga om kortspel, i sht i uttr. ofarlig zon o. ss. senare led i ssgn RISK-ZON, om vart o. ett av de två poängberäkningslägena i kontraktsbridge. AB(A) 1/11 1935, s. 13. 1.000 poäng betalas för lillslam i ofarlig zon och 1.500 i riskzon. AB(A) 7/2 1938, s. 6.
Ssgr: (g) ZON-AXEL. fys. o. miner. om den axel (se axel, sbst.1 II 4, 8) hos kristall med vilken skärningslinjerna hos en zons gränsytor är parallella. Med en Zon förstår man sammanfattningen af de planer, som hos någon kristall gå parallelt med en och samma axel, hvilken då kallas Zonaxel. Erdmann Min. 17 (1835). —
(e) -BILJETT. biljett med avgift enl. zontariff. Sedan zontariffen visat sig hålla profvet, har styrelsen för de ungerska statsbanorna till allmänhetens beqvämlighet förordnat, att zonbiljetter skola hållas till salu på alla post- och telegrafstationer. SD 30/12 1889, s. 4. —
-EXPROPRIATION. (i fackspr.) expropriering av helt (större) markområde. Om staden genom ett osundt kvarter anlägger en ny gata .. skall staden ega rätt att expropriera icke blott de för gatan .. nödiga fastigheterna, utan äfven de i närheten belägna osunda husen (”zonexpropriation”). SocDem. 24/9 1902, s. 3. —
-GRÄNS. särsk. till e, i fråga om kollektivtrafik. GbgAB 1890, nr 191 A, s. 2. Jag beslöt mig för att åka spårvagn till zongränsen. Widerberg Drak. 168 (1959). —
-INDELNING~020. jfr -system. NerAlleh. 24/10 1857, s. 2 (i fråga om telegrafi). Växtgeografisk zonindelning. SvGeogrÅb. 1934, s. 181. Järnvägars zonindelning. SFS 1935, s. 552. De bärande principerna för det moderna ishockeyspelet äro: Zonindelningen och de på denna grundade off-sidereglerna. Ishockey 106 (1939). —
-METOD. (numera bl. tillf.) metod med zonsystem. Vid uppdelandet af försöksytorna på de olika växtlighetsgraderna använde jag .. (inte) någon zonmetod. SkogvT 1911, s. 385. —
-OBSERVATION. om observation av stjärnor som befinner sig l. passerar inom en bestämd zon av himmelsfären. Selander ÅrsbVetA 1837–41, s. 39. Ett stort passageinstrument .. som jag för närvarande begagnar vid mina zonobservationer. ASScF 10: Minnestal 5: 8 (1875). —
-RÖR. mil. på granat o. d.: tändrör som (med hjälp av radar) utlöses när det befinner sig (inom en viss zon) i närheten av målet. SvD(A) 7/5 1950, s. 22. (Granaten var) möjligen försedd med så kallat zonrör, vilket medför att granaten briserar nära flygplanet utan att nödvändigtvis träffa. DN 20/1 2019, s. A8. —
-SYSTEM. system som innebär indelning av ngt i zoner; särsk. (till e) om zontariffsystem; jfr -indelning, -metod. AB 5/5 1851, s. 3 (i fråga om porto). Tillämpande af ett s. k. zonsystem, – så att alla biljetter från en punkt till alla punkter inom ett visst bälte kostade lika. SocDem. 2/11 1898, s. 1. —
(e) -TARIFF. tariff för kollektivtrafiktjänster l. postbefordran o. d. som baseras på indelning i zoner (o. vars avgifter beror på det antal zoner som passeras mellan start- o. slutpunkten o. inte på det faktiska avståndet däremellan); äv. närmande sig l. övergående i bet.: zontariffsystem; jfr -taxa. Johansson Dagb. 3: 67 (1890). Införande af en zontariff, hvarvid ju samma biljett duger för alla stationer inom samma zon. Söderblom Zont. 10 (1896). Avgift enligt zontariff. AB 17/10 1923, s. 3.
Ssg: zontariff-system. system som innebär att zontariff tillämpas; jfr zon-system, zon-tariff. AB 2/1 1890, s. 2. Som bekant började zontariffsystemet tillämpas i Ungern år 1889. SD 24/12 1892, s. 6. —
(e) -TAXA. jfr taxa, sbst. 3, o. -tariff. För paketer enligt gällande zontaxa. AB 6/12 1869, s. 2. Dagens zontaxa i SL-trafiken kan komma att ersättas av enhetstaxa – ett pris för alla resor, oavsett hur långa. DN 12/12 2015, s. 8. jfr resgods-zontaxa. —
(h) -TERAPEUT. person som (yrkesmässigt) utövar zonterapi. Expressen 24/2 1974, Bil. s. 29. Zonterapeuterna anser att alla organ i kroppen motsvaras av reflexzoner och punkter på kroppens yta. Bland annat på fötterna. RådRön 1997, nr 4, s. 32. —
(h) -TERAPI. om alternativmedicinsk behandlingsmetod mot smärtor o. d. som innebär att utövaren masserar l. trycker på de olika zoner på kroppen (vanl. på fötterna) som anses stå i kontakt med de kroppsdelar som smärtar o. d. SvD 1/6 1975, s. 16. Zonterapi .. kan liknas vid akupunktur men man arbetar med händerna i stället för med nålar. DN 17/8 1978, s. 6. —
-TID. normaltid som gäller inom en tidszon; jfr tid, sbst. 15. SDS 1890, nr 68, s. 3. Världstidsur visande de nu gällande zontidernas fördelning. SvD(A) 28/5 1927, s. 3. —
-VIS, adv. per zon; zon efter zon. (Förslag om) att portobeloppet beräknas zonvis efter de internationella taxorna. GHT 19/5 1863, s. 2. Växtsamhällena (följer) varandra zonvis på varenda liten moränkulle .. i en fullkomligt lagbunden ordning, som bestäms av den tid då marken smälter ut under våren och sommaren. Selander LevLandsk. 89 (1955).
Spoiler title
Spoiler content