publicerad: 1998
SUMMA sum3a2, r. l. f.; best. -an (Hebr. 8: 1 (NT 1526) osv.) ((†) -en, möjl. äv. att hänföra till sg. SUM, OPetri Tb. 156 (1527: hoffuudsummen), 3SthmTb. 5: 81 (1603)); pl. -or (G1R 11: 53 (1536) osv.) ((†) -ar, möjl. äv. att hänföra till sg. SUM, G1R 1: 294 (1523), RA 1: 606 (1550); -er (-ae-), möjl. äv. att hänföra till sg. SUM, G1R 1: 299 (1523), Därs. 28: 47 (1558), HH 13. 1: 260 (1566: någre ståtlige szume peninger; sannol. felaktigt för szumer)); förr äv. SUM, sbst.2, r. l. f.? l. m.?; best. -en (se ovan); pl. -ar (se ovan) l. -er (se ovan).
Ordformer
(sum 1619 (rimmande med Concilium). sum- (sz-, -w-) 1521—1708. sum- i ssgr 1681 (: Sumwijs) osv. summ 1633. summ- (sz-, -v-, -w-) 1521 osv. -a 1521 (efter prep.) osv. -e 1523 (efter prep.)—1603. -e- (-æ-) i ssgr 1561 (: Summewis)—1885 (: summevis). -o 1521 (efter prep.)—1712 (: hofwudsummon, ss. obj.). -o- i ssgr 1557 (: summovijsz)—1711 (: summowis))
Anm. 1:o Ordet ingår i ett antal i sv. använda rent lat. uttr.; särsk. a) summa summarum (förr äv. sammanskrivet) eg.: summor(na)s summa, sammanlagd l. sammanräknad summa, slutsumma, totalsumma; förr äv. om presentation av räkenskapens o. d. slutsumma l. sammanräkning av ospecificerade huvudposter i räkenskap o. d.; äv. (o. numera företrädesvis) närmande sig adverbiell anv.: (allt) sammanlagt, allt som allt; äv. bildl., särsk.: (slut)resultat, kontenta; äv. (närmande sig adverbiell anv.): kort sagt, sammanfattningsvis o. d.: Summa Summarum påå 1 åhr ij alle förskreffne wttlegninger, bådhe för skippena och för folkitth war wiidh viij lestter peninger föruthann andre daglige wttlegninger, som icke här rechnas kann. G1R 1: 125 (1523). I (romanen) Hemmet lät jag familjen fullborda sig innom sig sjelf .. Den blir ett summasummarum af hvad jag om familjelifvet har att säga. Bremer Brev 3: 13 (1846). Summa summarum, summan af flera sammanräknade summor, slutbelopp. Smedman Kont. 7: 82 (1874). Om det Jönköping jag ämnar skildra har man hittills vetat summa summarum alldeles ingenting. VRydberg (1880) hos Warburg Rydbg 2: 459. Han ägde summa summarum endast tre stycken. Wester UngPol. 10 (1901). Summa summarum af fristatens (dvs. Kongo) utveckling är, att den nu kan betraktas som en belgisk koloni. Siösteen ModBelg. 281 (1906). Summa summarum tycks vara att svenskarna ha det alldeles för bra; det är därför de skriva så dåligt. Bergman i 3SAH XLVII. 1: 185 (1936). b) in summa, (allt) sammanlagt l. sammantaget; äv. (o. företrädesvis) bildl., särsk.: sammanfattningsvis, i korthet; överhuvudtaget: In Summa, man skal slett hålle sigh ifrå wijn, til thes .. (medicinen) fördriffuin och förtärd är. BOlavi 91 a (1578). In summa, Folk af detta slag (dvs. som klagar på naturen) / Är sielfwa Solen ey i lag. Brenner Dikt. 1: 213 (1703, 1713). In summa, han har ingenting uträttat. Weste FörslSAOB (c. 1817). SvHandordb. (1966). 2:o Ordet uppträder i ä. tid i formen summarum (eg. gen. pl.) i förb. med [det i anslutning till summarum bildade] summirum i adverbiell anv. för att beteckna att ngn kommit till slutet i en uppräkning, ungefär liktydigt med: till slut: Summirum, Summarum, jag tager ther til (vid beredning av salva) the örter Herba, the wexa vti Landet Regio. Weise 162 (1697; t. orig.: Summirum, Summarum).
Etymologi
[fsv. summa, f., sum, m.; jfr d. sum (fd. sum, ä. d. äv. summe), nor. sum, fvn. summa, mlt. summe, mnl. summe, sum (nl. somme, som), mht. summe (t. summe), eng. sum, ffr. somme (fr. somme); av lat. summa, f. sg. av summus, högst, överst, superl. till superus, ovan befintlig; rotbesläktat med SUB-, SUPER- (jfr sanskr. upamá-, feng. ufemest, båda: den högste); romarna, liksom grekerna, adderade talen nerifrån o. upp, varför slutsumman sågs som det översta talet. — Jfr SUMMARISK, SUMMARIUM, SUMMARUM, SUMMERA, v.1–2]
1) tal l. mängd erhållet (erhållen) gm addition; särsk. om resultat av sammanräkning av (del)summor i räkning, konton, räkenskapsbok o. d.; ngn gg äv. oegentligt, om tal (l. mängd) erhållet (erhållen) gm annan räkneoperation. Jag kan inte få summorna att stämma. Vad blir summan av 57 och 89? SthmSkotteb. 3: 193 (1521). OPetri Tb. 78 (1525; i räkenskapsbok). Additio .. lärer huruledes man många .. taal vthi een Summa tilsamman läggia skal. Aurelius Räkn. B 4 b (1614). Genom tilläggande åkk afdragande förnimma hvad för en summa bliver övrig. Schultze Ordb. 3992 (c. 1755). (Man bör) bortgifva den lediga Lärare-sysslan åt den som har högsta summan (av betyg). BerRevElLärov. 1824, s. 68. När bokhållaren vill rätta en summa i huvudboken före revisionen, så ser det inte vackert ut att radera med kniv. Holm AlltFläck. 61 (1946). Deviationen d är summan av deviationerna i de båda sidoytorna. Bergholm Fys. 4: 21 (1957). — jfr BALANS-, BETYGS-, BEVILLNINGS-, DETALJ-, HUVUD-, INVENTARIE-, MÅNADS-, POÄNG-, RÄNTE-, SIFFER-, SLUT-SUMMA m. fl. — särsk.
b) (†) i uttr. i (förr äv. uti) en (förr äv. deras) summa, sammantaget, totalt. Alle Leuiternar vthi een summo .. woro tw och tiwghu tusend. 4Mos. 3: 39 (Bib. 1541; Bib. 1917: utgjorde tillsammans). Och Mose talde .. all förstfödhning ibland Israels barn, och wardt funnet nampnens taal .. j theras summo, tw och tiwghu tusend tw hundrat, och tree och siwtiyo. Därs. 43 (Därs.; Bib. 1917: utgjorde .. tillsammans). Huuss och gårdar uthj Staden (Stockholm) och på Mallmarna bestiga sig vthi een Summa till 3784 stycken. HSH 31: 19 (1663).
c) [utvecklat ur uttr. in summa (se anm. 1:o b sp. 14514) l. i (en) summa, se 6 b (, c)] i förbindelse med räkneord angivande antal föremål l. personer o. d.: i allt, allt som allt, varken mer l. mindre än. (Det var) summa 2,400,000 menniskor, som intoleranceandan, på ungefär tvänne sekler (ifrån år 1093) kostade Europa. LBÄ 23 & 24: 49 (1799). Längst fram i hörnet bakom ett bord stå musikanterne, summa två, i full uniform. HLilljebjörn Hågk. 1: 25 (1865). Summa en gång har jag fått framträda inför eleverna sen han blev rektor. Ahlin Jungfr. 239 (1947). Han hade summa tre möbler: säng, nattduksbord, stol. Edqvist Skugg. 249 (1958).
d) i mer l. mindre bildl. anv. En myckenhet illa upfödda ungar, som .. (i skolan) i en summa sammanslå alla sina medförda vanarter, göra äfwen den bäste Disciplin otilräcklig. Bergklint MSam. 1: Föret. 9 (1781). Vauxhallsfärden hade lagt sina verkningar till Windsorsfärdens, och summan blef en ganska bastant katarr med snufva, hosta och feber. Berzelius Res. 111 (1818). Om vi bokföra vårt lif, skola vi finna summan af vår verksamhet störst i medelåldern. Topelius Tb. 94 (1895). Hennes vävmönster, leksaker och dockor hade en viss naturlig piff och underfundighet, små lustiga krumelurer. Och summan av dessa krumelurer, var det livet? Hennes liv? Siwertz Låg. 11 (1932). Summan av våld och förtryck, blind förstörelsedrift och dum egoism i världen tycks snarare öka än minska. Selander SvMark 176 (1934).
2) [jfr motsv. anv. av t. summa] (†) om mängd l. kvantitet; antal; äv.: skara. 4Mos. 26: 64 (Bib. 1541). Effter i wäl wete, hure the Lubske och andre ther j Städerne handle med wåre Vndersåters warer, när the komme szå i store Summor tijt till them. G1R 16: 617 (1544). Thu haffwer fått en dråpelig Summa höö j thetta år. Därs. 651. (Köpmannen Peder Poitz) schall .. vthen någers befalningh haffwe betaeltt en hoop tydzske köpswenner en swår szumme smör .. för gammell skuldtt. HH XIII. 1: 62 (1562). En summa sölff och penningar. AOxenstierna 2: 71 (1612). Så ähr och fienden considerabel, i thet Keijsaren och å hans vägnar Wallensteineren nu drager tillsammans hvadh follck han kan till een stoor summa. AOxenstierna XI. 1: 176 (1634). De som .. L ån ur (spannmåls)-Magazinet åstunda, de böra .. sig hos Directeuren infinna, at angifwa huru, mycket de åstunda låna, på det at Directeuren .. må sättas i stånd, at utlemna mindre summor åt hwarje. PH 8: 5851 (1764). — särsk. (†) i uttr. i summa, gm sin mängd, tillsammans. Att blindvis antaga alla en Nations förbättringar, för det de i summa verkat effekt, är nästan lika illa, som att förklara alla förändringar fiendskap. Wingård Minn. 6: 136 (1809, 1847).
3) [specialfall av 2] om penningmedel, ofta liktydigt med: (penning)belopp. En summa pengar. Utgifterna steg till svindlande summor. Tavlan kostade en nätt summa. G1R 1: 4 (1521). Then första Sälskaps Regl, vthi hwilken warder lärdt, när någhra Personer läggia tilhopa een Summa Pänningar, medh hwilken the wilia winna en annan Summa (osv.). AJGothus ThesArithm. 95 (1621). Uti alla Hyres-Contracter (bör) tydeligen utsättas .. huru stor Afgift, i jämn Summa, Hyresmannen årligen betalar. PH 8: 7038 (1765). Man skulle för en viss summa hålla sig kläder. De Geer Minn. 1: 10 (1892). Stora summor passerade .. genom den lille kassörens händer. Siwertz Tråd. 22 (1957). — jfr ACKORDS-, ANSLAGS-, ARRENDE-, ASSURANS-, AVBETALNINGS-, BAGATELL-, BALANS-, BETALNINGS-, BORGENS-, FÖRSÄLJNINGS-, HEMGIFTS-, HUVUD-, INKÖPS-, LÖSEN-, PENNING-, PRIS-, RIKSDALER-, RÄNTE-, SKATTE-, STOR-, STRUNT-SUMMA m. fl. — särsk. (numera knappast br.) i uttr. betala i en summa, betala (allt) på en gång. Weste (1807). Cannelin (1939).
4) [jfr 3] (†) i kungl. brev av 4 juni 1712 (o. 30 maj 1713) fastställd benämning på ”kontributionskapital” (dvs. beskattat kapital) som uppgick till 100 000 daler silvermynt; jfr KASSA, sbst.1 4, o. PÅSE, sbst. 3. HC12H 4: 309 (1712). 10. Cassor gjöra en Summa, som är .. Dal(er) .. 100 000. Stiernman Com. 6: 132 (1713).
5) om beting (se BETING, n., 1 b) l. ackord (se d. o. 1 c).
a) (i Finl., vard.) i uttr. arbeta l. jobba på summa. Vi jobbade på summa och fast man var flitig fick man ligga i för att få ut någonting. Vasabl. 11⁄6 1981, s. 9. Stenmark FinlSv. (1983).
6) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 2 (jfr 1 d); särsk. om det viktigaste l. väsentligaste av ngt, i sht om huvuddragen l. huvudinnehållet i en framställning, sammanfattningen av det hela, särsk. [återgående på lat. summa summarum, se anm. 1:o a sp. 14514] i sådana uttr. som summornas, i sht förr äv. summans summa, summan av det hela, summan av kardemumman. Men summan vthaff thet sagt är, är thetta, ath (osv.). Hebr. 8: 1 (NT 1526; NT 1981: huvudpunkten). Alle breff och acter noteras vthan på medh summan aff dess Innehåld, så och dagen dett är præsenterat. CivInstr. 312 (1626). Summan på altsammans blir ändå denna, at det är bäst, at hwar och en håller sig wid den syslan, hwari Naturen honom satt. Modée FruR 10 (1738). För min freds skull ville jag se .. (karlen) hulpen, det är hela summan. Runeberg (SVS) 6: 512 (c. 1850). Ämnet är digert, men tiden är knapp. Hör summan af täxten. Wulff Petrarcab. 159 (1905). Ty Sverge är summornas summa, kamrater, / hur alla vi räkna i handling och dikt. Ossiannilsson Hem. 84 (1915). Och liv och skräck och död / är summans summa. Tigerstedt Block 49 (1931). Summan av det hela blev att hon avstod. SvHandordb. (1966). Summan av kardemumman är än så länge, att sambor inte helt kan jämställas med gifta. Uddenberg Rätt 92 (1985). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. av t. summe] (numera mindre br.) spetsställt, i sg. obest. (förr äv. best.) utan förb. med artikel l. prep. l. predikat närmande sig adverbiell anv., ss. uttryck för kort sammanfattande avslutning l. konklusion, ofta liktydigt med dels: kort sagt, i korthet, sammanfattningsvis, dels: kontenta(n är); jfr b, c. Summa Genom hans ord består all ting. Syr. 43: 27 (öv. 1536). Summa: thz ähr ingen i werlden till, / Ware så stålt som han will, / Som icke weet, huadh älskogh ähr. Asteropherus 53 (1609; uppl. 1909). Summa, nepliga kunde fienderna värre förderffva .. huset, än allaredho nu skett är. OxBr. 12: 75 (1638). Summa: naturen rättar sig inte alltid efter vår linial. Lundell Rättstafn. 23 (1886).
b) [sannol. återgående på lat. in summa, se anm. 1:o b sp. 14514; jfr motsv. anv. i t.] (†) i uttr. i summa, kort sagt, i korthet, sammanfattningsvis; jfr a, c. I Summa hwareen Swän most genom mönster-lee, / Ey slipper någon fram, för vthan Spott och Spee. CupVen. A 3 a (1669). (Hedningen) är et wredens barn, och vti synder död: / I summa, usel mer, än någon beest och söd. Kolmodin QvSp. 1: 329 (1732). Ytterst och i summa. Leopold 5: 186 (c. 1825).
c) [jfr motsv. anv. av t. in einer summe] (†) i (förr äv. uti) en summa, kort sagt, i korthet; äv.: på en gång; jfr a, b. Thetta är nw, j een summo sagdt, / På sielffua ärendet, giffuer nw acht. TobCom. B 1 a (1550). Vthi een summa sacht, j wilie alle döma och mestra migh. Svart G1 127 (1561). (Människorna) äre .. derhen alle wände, at förmedelst them Rättwijsan må blifwa handhaffd .. och i en Summa, thet gemeene Bäste sökt och effterfölgdt. Schmedeman Just. 182 (1618). (Söderkompaniets råd har till uppdrag) Vthi en Summa at hafwa alla saker vthi acht och wärie, Staten och Politien omgåendes. Stiernman Com. 1: 945 (1626). Uti en summa, man söker alla de argument, som tiena til .. (gynnarens) beröm. Biurman Brefst. 36 (1729). (Sv.) I en summa. (Fr.) Dans une même somme. À la fois. Äfw. Sommairement. Nordforss (1805).
d) (numera knappast br.) i uttr. summan av l. på texten, kontentan. (Neri Jarl till den late Refr:) Thet är summan på täxten .. att iag wil ingen lathunder föda i mitt hof. Verelius Gothr. 48 (1664). En skarp brytning blir här (i Köpenhamn) inom kort tid, det är summan på texten, och fan kan ej förutse, hvad allt detta krångel skall leda till. OPSturzen-Becker (1859) hos Sturzen-Becker Sturzen-Becker 2: 114. Cannelin (1939).
e) (†) i uttr. summan på visan, slutet på visan. Summan på visan vore det, om det, som vore öfver i rechningerne, schulle Mumma kennas vidh eller Winandt. RP 14: 104 (1650).
f) (†) i uttr. summan är den l. det, med syftning på en efterföljande att-sats: slutet l. resultatet är det (att), detta är slutet osv. (att). Summan war thet, at thet war intet vptänckeligit skälsord, som icke .. (den bedrägliga köpmansdottern), jemte Wärdinnan belade mig med. Humbla Landcr. 41 (1740). Summan var den, att vi Tisdagen d. 2 Junii gick och hängde hufvudet helaste dagen rätt snöpligen. Topelius Dagb. 2: 83 (1835).
g) [jfr motsv. anv. av t. summe] (numera bl. i skildring av ä. förh.) om (kort) skriftlig sammanfattning l. kompendium av innehållet i en framställning o. d. OPetri 1: 32 (1526). (Eftersom munkarna började glömma Guds ord) moste S. Basilius, Augustinus .. och flere bescriffua them reglor korteliga summerat aff gudz ordh, så at the ther icke kunde giffua acht vppå hela scrifftena .. motte the j en liten summa kunna thet achta. Dens. 1: 479 (1528). En .. kort Summa öffwer then hela Euangelischa Läran, haffwer Gvdh sielff .. vthi thenna korte Sententzien författadt. L. Paulinus Gothus ThesCat. A 2 a (1631). Så kallade summor eller skrifna kompendier i den tidens (dvs. 13:de o. 14:de århundradets) förnämsta vetenskaper uppstodo, som lärarne inskränkte sig att förklara. Geijer I. 1: 220 (1845). Då nu förf. bestämt det kateketiska till att omfatta det stoff, som ingick i den .. grundläggande kristendomskunskapen, är det svårt att förstå, varför han tagit upp en handbok för präster, en summa över hela teologien. KyrkohÅ 1958, s. 205. De stora universitetslärarna utgav samlingar av .. disputationer, ordnade efter teman i s. k. summor. NE 16: 556 (1995).
h) (†) om inledande sammanfattning l. sammandrag av l. kort introduktion till ngt (t. ex. ett skådespel) som skall följa. OPetri 1: 34 (1526). Besinne wij oss rätt giöra, som wij i thenne wichtige sak (dvs. att skriva en ny kyrkoordning) .. i förstone korteligen förtälja summa eller ingång, som gifwer tilkänna med få ord, hwad aldramäst behöfwes att giöras. KyrkohÅ 1931, s. 224 (1540). Wij hafue satt osz i sinne / En hednisk comoediam spela här inne, / Hwilkens summa iagh utsäija will. Asteropherus 3 (1609; uppl. 1909). Bönen Fader wår ansågs för en allmännelig bön, och en summa til alla andra Christeliga böner. Bælter Cerem. 438 (1760).
Ssgr: A: (1) SUM-BRÅK. (numera bl. tillf.) bråk (se bråk, sbst.1 2) utgörande summan av adderade bråk. Almqvist Räkn. 22 (1832). Zweigbergk Räkn. 38 (1839). —
(5 b) -KÖP. (sum- 1825—1836. summe- 1766) (†) (överenskommelse om) köp av en viss överenskommen arbetsmängd, köp av ett beting. (Lantmätare) som .. med Allmogen ingådt Summekjöp i ett för alt, at inom wisz eller owisz tid fullborda något arbete, böra icke ifrån ofullkomlige göromål permitteras. PH 8: 7392 (1766). FörvaltReglFl. 1825, s. 109. särsk. i uttr. ställa ngt (arbete) på sumköp, träffa överenskommelse om att ett arbete skall betalas efter viss utförd arbetsmängd, inte efter den tid det tagit att utföra. ReglStyrFl. 1836, s. 35. —
-TAL. (sum- 1832. summe- 1800) (†)
1) till 1: tal angivande en summa. Tag ur detta Summ-tal den siffra, som står längst till höger, och teckna densamma under strecket (i en additionsuppställning), jemnt under den sammanlagda sifferraden. Almqvist Räkn. 1 (1832).
-VIS, se B.
B: (1) SUMMA-BALANS. bokför. balansräkning l. balanskonto utgörande sammanställning av samtliga kontons summa. Ofta förekommer .. i samband med denna s. k. summabalans, som visar förändringarna på debet- och kreditsidorna var för sig, även en saldobalans. HandInd. 780 (1927). —
(1) -BELOPP. totalbelopp. Meurman (1847). Sedan .. (tillståndsbevis gällande pensionsutbetalning) återkommit från .. (poststation) antecknas .. antal och summabelopp av de verkställda utbetalningarna. Döss o. Lannge 994 (1915). —
(1) -FORMEL. kem. kemisk formel angivande de grundämnen varav ngt består o. antalet atomer av varje slag. BokNat. Mater. 194 (1953). Vatten är sammansatt av två väteatomer (H) och en syreatom (O). Summaformeln är H2O. BraBöckLex. 13: 83 (1978). —
(3) -FÖRSÄKRING. försäkr. försäkring där belopp som skall utbetalas är fastställt på förhand (o. där prövning av ersättningsbeloppets storlek normalt inte förekommer). 3NF 8: 266 (1928). —
(1) -KOLUMN. (summa- 1893 osv. summe- 1731) i sht bokför. i räkenskapsbok o. d.: kolumn avsedd för antecknande osv. av summa. VDAkt. 1731, nr 547. —
(1) -KURVA. (i fackspr.) kurva (se d. o. 1 a) som åskådliggör förhållande mellan olika summor. AnvProvnFormmaterial III. 5: 3 (1948). Fornv. 1962, s. 227. —
(1) -SIFFRA. siffra (l. siffror) som (tillsammans) utgör en summa; äv. om i summa ingående siffra. Bonnier o. Tedin BiolVar. 99 (1940). Huvudregeln är att man adderar siffra för siffra under hänsynstagande till en eventuell ingående carry, och resultatet blir en summasiffra och en utgående carry (som kan vara noll). Fröberg (o. Sigurd) Datam. 25 (1962). I själva additionssteget ingår en ”förberedelse för minnesöverföring” om summasiffran blir en nia. Dædalus 1978—79, s. 96. —
(1) -SYMBOL. mat. summatecken. Binominalsatsen .. kan skrivas med summasymbol. Hyltén-Cavallius o. Sandgren MatAn. 5 (1968). —
(1) -TECKEN. mat. tecken (i regel den grekiska bokstaven ²) betecknande en summa; jfr summerings-tecken. Bonnier o. Tedin BiolVar. 262 (1940). —
-VIS, sbst. o. adv. (sum(m)- 1681—1872. summa- 1631—1702. summe- 1561—1885. summo- 1557—1711) [jfr i bet. II t. summ(en)weis(e)] (†)
I. sbst.; i uttr. i (l. uti) summevis.
1) till 1: i summor; jfr II 1. Dhen Ägendomb som i Sterbhusset då fans, bleeff bådhe i löst och fast allenast skattat på 1700 R(ijchs)d(ale)r .. vthj Summewijs och icke specialiter .. formerat och optecknat. BoupptSthm 1669, s. 1730, Bil.
2) till 2: i mängd. (De insamlade medlen) skola .. (befallningsmännen) straxt i summewijs till .. Ränter(ijet) såsom spanmåhl och andre pertsedler till Profwiantet .. införa och lefwerera låta. ConsAcAboP 6: 133 (1686).
3) till 3: i (överenskomna) betalningsbelopp; jfr II 3. Änn till marcus olsonn som hanns annd(er)sonn först opburitt haff(ue)r och sedann i Summewis Leff(uerera)tt marcus olsonn Anno .. penn(inga)r .. 1098 M. ArkliR 1561, avd. 14.
4) till 6: i korthet l. i stora drag l. dyl.; jfr II 4. PErici Musæus 5: 178 b (1582). Hwadh som vthi .. (räkenskapsregistren) förteknet är, ther om skal korteligen och vthi Summewijs K(unglig) Maiest(ät) berättet blifwe. Chesnecopherus Skäl N 1 b (1607). Hwad som Propheterna och Apostlarna widhlyfftigt skriffwidt haffwa .. thet är i Summawijs och på thet korteligaste sam(m)andraghedt vthi Catechismo. L. Paulinus Gothus ThesCat. 4 (1631). NorrlS 2: 43 (c. 1770).
II. adv.
1) till 1: i summa l. i summor; jfr I 1. SvFlH 1: 319 (1638). (Skatte)Längderne måste ofehlbart wara ställte, i den richtige form, att dee specialiter och icke summewijss vpbörden, så till Skiuletalet, som i Spannemåhl uthwijsa. LReg. 409 (1662). (En arbetsbok) hvaruti (silver- eller tennsmedsmästaren) efter dag och nummer, vid hvarje stämpling til beskaffenhet och vigt anteknar des arbeten, som summevis i Protocollet genast införas. Swab PVetA 1761, s. 30. Utföra kostnaden summvis. Weste FörslSAOB (c. 1817). Dalin (1854).
2) till 2: i mängd, en gros; äv. bildl., särsk.: på många ställen, passim; jfr summe-tals 1. Uti sådane Städer, som inge Bookbindere boenndes äro, der måge wäll .. Materier och bööker Summewijs opköpes, af inlendsche Bookbindare, och Inrijkes tryck. Silfverstolpe BokbSthm 218 (i handl. fr. 1630). Pronomina .. böra .. för alle andre ord hafa förträdet .. för sine åtskillige månge ock nyttige tiänster skull, huilke jag summevis utvist. Tiällmann Gr. 165 (1696). Allmogen .. (bör ej förhindras) at .. sälja sine .. tunne- och punde-wahror, så i Minut, som Summe-wis, til hwem de hälst wilja. PH 3: 2076 (1743). Ahlman o. Forsman (1885).
3) till 3: i en (betalnings)summa l. summor. Hans Tommeszon .. skiicker till osz summovijsz fougternes leffreringh i peninger och ingen vijdere beskedh anthen um regenskaper eller annett. G1R 27: 182 (1557). Den toll, som uthi vintermånarne faller, skall summevijs betalas den 1 Maij. RP 6: 4 (1636). Liqviden af ryttarnes räntor .. skulle upgöras .. efter de contract Ryttaren kunde hafva träffat med bonden, om hela hemmanets årliga afgift i et för allt och summevis. KrigVAH 1835, s. 108. SvTyHlex. (1872).
4) till 6: i (all) korthet l. i huvuddrag(en) l. i stora drag, summariskt. Därföre kone vij .. icke vijdlöftigere schrijfve därom, uthan hafue dette så summevijs och kortteligen E(ders) K(onglig) M(aijestä)tt .. veledt i underdånigheett förstå latha. AOxenstierna 2: 8 (1607). Ahlman o. Forsman (1885).
C (†): (5 b) SUMME-BETING. avtal innebärande att lön utbetalas i förhållande till viss överenskommen mängd arbete; jfr beting, n., 1 b. Palmstedt Res. 123 (c. 1780). —
-KOLUMN, se B. —
-KÖP, se A. —
(6) -SLUT. slutet på det hela, slutresultat, slutsumma. Tilas Ant. 1: 68 (1765). Summeslutet blef det, at Borgareståndet skal gå til Plena med et serskilt votum. HSH 16: 325 (1769). —
-TAL, se A. —
-TALS. adv.
1) till 2: = summa-vis II 2. Sammaledes skal och hållas medh then Spanmåhl som Summetahls öfwer Landh införes, och nidherleggies vppå Fahlan (dvs. Falun). Stiernman Com. 1: 890 (1623). RP 8: 270 (1640).
2) till 3: = summa-vis II 3. Skulle .. mycket lända til räkenskapernes förkortning, om .. arrenden blefwe på wisse dagar summetals erlagde. HSH 37: 412 (1731). —
-VIS, se B.
D (†): SUMMO-VIS, se B.
Avledn.: SUMMARISK, adj., se d. o. —
SUMMERA, v.1, se d. o.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content