publicerad: 1919
FABRIK fabri4k, r. l. m., stundom f. (m. Sahlstedt, Weste, Dalin (1850); f. Lundell, A. Raphael i Ekon. samh. 2: 296 (1897)), i Finl. vard. äv. (liksom i vissa sv. dial.) n. (H. Forsius (1757) i Bidr. t. Hfors hist. 2: 106, Lange Luba 150 (1889)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er, ss. n. äv. =.
Ordformer
(äldst skrevs ordet med fr. stavning)
Etymologi
[jfr d. fabrik, r., holl. fabriek, f. (dial. äv. n.), t. fabrik, f., eng. fabric; av fr. fabrique, f., av lat. fabrica, f., verkstad, bearbetning, förfärdigande, tillverkning m. m., eg. adj. till faber, handtverkare, byggmästare, smed]
Anm. Ehuru påvisat redan ngt tidigare, synes ordet först under början av frihetstiden hava kommit i allmännare bruk i vårt land, ngt som tydligen sammanhänger med denna tids strävanden att, efter mönster från utlandet, skapa en livskraftig inhemsk industri. Det fann före sig det i sv. äldre MANUFAKTUR (äv., i sht motsv. bet. 4 nedan, MANUFAKTURI) o. användes från början omväxlande l. samordnat med detta; särsk. ställas fabriker och manufaktur(i)er ofta i motsats till HANDTVERK. Ngn gripbar skillnad i bet. mellan de förstnämnda orden framträder dock icke (jfr emellertid under anm. till FABRIKÖR 1). Visserligen förekomma (i Tyskl. redan i början av 1700-talet) etymologiserande försök att bestämma fabrik ss. en anläggning där det arbetas ”med eld o. hammare” (l. med maskiner), manufaktur däremot ss. en sådan där arbetet verkställes ”med handen” (Åstrand 1: 199, 202 (1855), Nisbeth Handelslex. (1868); jfr äv. Dalin (1850)), men dessa försök blevo utan inflytande på det faktiska språkbruket. Med ett par undantag (se 1 slutet ävensom under 2) tyckes emellertid fabrik, i motsats till manufaktur, ganska snart hava blivit inskränkt till att användas i den konkreta bet. 4, där ordet efter hand alltmera undanträngt manufaktur(i) o. blivit den generella, i de flesta fall brukade benämningen (jfr dock äv. FAKTORI o. BRUK).
1) [jfr motsv. anv. i ä. t. o. i holl. samt fr. pour introduire entre nos peuples la fabrique desdites manufactures de soye (Kungl. edikt jan. 1599)] (†; jfr dock nedan) (fabriksmässig) tillverkning, fabrikation (se d. o. 1). Fabriqven af allahanda kiökskäril. Polhem Mec. invent. 50 (1729). Fabrique, varors tilverkande. Biurman Brefst. 229 (1739). — särsk. [jfr (ä.) d. klæde af fremmed fabrik, fr. ce drap est de bonne fabrique, ces deux hommes sont de même fabrique] (numera mindre br.) i förb. av ngns fabrik, av god fabrik o. d.; i sht (ofta mer l. mindre skämts.) i överförd anv. Et stycke Rask af Svensk Fabrique. Hamrén Manufactursspegel 149 (c. 1737). Orden, som söngos, voro på Hög befallning af min fabrik. Kellgren Bref t. Clewberg XIX (1782). Om thronföljaren blir af Fransk eller Dansk fabrik. G. Adlersparre (1809) hos Anckarsvärd Polit. trosbekän. 23. Markiser och Friherrar af egen fabrik. Om de nyare filosofers infl. på fr. rev. 64 (1810). En vara af god fabrik. Dalin (1850). (En visa) af egen fabrik. Nyblom i 3 SAH 13: 77 (1898).
2) [jfr motsv. anv. i ä. t. o. i holl.] fabriksrörelse, fabriksdrift, fabriksnäring; fabriksmässigt bedriven närings- l. industrigren; jfr FABRIKATION 2; numera bl. i ssgrna FABRIKS-IDKANDE, -IDKARE, -IDKERSKA. (I Nürnberg har) jag funnit åtskilliga så wäl Fabriquer, som Handtwerk, hwilka i Swerige äro ännu obekante. Silfwercrantz Bet. om sv. handelens inrättn. 73 (1708). Alle Arbetare, af ehvad Fabrique och Handtvärck det vara må. Publ. handl. 2: 1511 (1739). Ett handtverks förvandlande till fabrik. Geijer I. 4: 167 (1822). Rättighet att idka fabrik eller handtverk. SFS 1846, nr 39, s. 20.
3) [jfr motsv. anv. i ä. t. o. i holl. samt eng. textil fabric] (†) (fabriksmässigt) tillverkad vara, fabrikat (se d. o. 1), fabriksprodukt; äv. koll. För än Fabriquen til valken föres. Publ. handl. 1: 328 (1722). (England söker) utstänga den främmande fabriquen. Stråle Alingsås manuf. 29 (cit. fr. 1723). Införsel .. af alla slags utrikes Fabriquer och kramvahror. Salander Nödhielps tanckar 28 (1730). Dens. Genv. t. slögd. 28 (1754). — jfr KLÄDE(S)-, LINNE-, STRUMP-FABRIK m. fl.
4) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. (sällan) o. fr.] industriell anläggning för centraliserad (vanl. till särskild arbetslokal l. särskilda arbetslokaler utom hemmet förlagd, medelst maskiner l. apparater bedriven), på avsättning beräknad produktion i stort (av viss vara l. vissa varor), ofta sysselsättande ett stort antal arbetare med inbördes arbetsfördelning; byggnad l. lokal för sådan anläggning. Han måste (gå) på fabriken kl. halv sju varje morgon. Hon arbetar på fabrik. En fabrik för tillverkning av potatisflingor. Bygga en stor fabrik. Ulff Grundritn. 42 (1729). I hafven begynt i Sverige .. at anlägga Fabriquer. Dalin Arg. 1: 49 (1732, 1754). En fabrik för benmjöl. Sturzen-Becker 2: 79 (1861). De i 17:de och 18:de årh. anlagda fabrikerna (avsågo) nästan uteslutande .. produktion för kultur- och lyx-, icke för existensbehof. A. Raphael i Ekon. samh. 2: 295 (1897). I allmänhet hafva (i vår statistik) .. anläggningar med minst 3 arbetare blifvit räknade såsom fabriker, derest desamma icke .. måst hänföras till hemindustri. H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 68 (1899). jfr AMMUNITIONS-, ARMATUR-, AUTOMOBIL-, CHOKLAD-, CIGARR-, CYKEL-, EBENIST-, HAND-, HANDSK-, HATT-, JÄST-, KARTONG-, KLÄDES-, KORV-, LEKSAKS-, LINNE-, LÅD-, MÖBEL-, PAPPERS-, PARAPLY-, PORSLINS-, SIDEN-, SKJORT-, SKO-, SNICKERI-, SPEGEL-, STRUMP-, SULFIT-, TAPET-, TEXTIL-, TOBAKS-, TVÅL-, TÄNDSTICKS-, VAGN-, VAPEN-, YLLE-FABRIK m. fl. — i utvidgad, bildl. o. överförd anv. Efter Prof. Reils upgift innehålla sjelfva nerverna uti sig sin egen fabrique til nervsaften. J. P. Westring i VetAH 1800, s. 297. H. Schück i Sv. folk. hist. I. 1: 36 (1914; om ”verkstad” från den förhistoriska tiden). särsk.
a) (vard.) om undervisningsanstalt med uppgift att på möjligast korta tid ”slå i” lärjungarna kurserna för en (till viss levnadsbana o. d. fordrad) examen; jfr FABRICERA 1 c α. Privata läroanstalter, de må hafva karaktären af verkliga läroverk eller rätt och slätt af ”fabriker”. Ped. blad 1875, s. 66. — jfr STUDENT-FABRIK.
b) [jfr t. die fabrik jener bücher] om ”verkstad” för andliga (i sht litterära, musikaliska o. d.) produkter; jfr FABRICERA 1 c. (Suidas torde hava) tilvärckadt (berättelsen) i sitt eget hufvud. Hvilken Fabrik .. är .. aldeles umbärlig i Historiska saker. Lagerbring Hist. lit. 187 (1748). Förmodeligen kommer detta snilles foster från samma Fabrik, som någon tid regalerat det olärda Almänna med den härliga Sagan om Tuppen. Sv. Merc. IV. 2: 244 (1758). Markalls sömnl. nätter 1: 21 (1820). — jfr BOK-, ÖVERSÄTTNINGS-FABRIK.
Sammansättningar (i allm. till 4).
Anm. Massproduktionens oförmåga i många fall att i samma grad som handarbetet tillgodose det individuella behovet o. den individuella smaken l. högre estetiska krav ävensom fabriksvarans ej sällan framträdande underlägsenhet i soliditet o. hållbarhet vid jämförelse med det av handtverkaren förfärdigade l. i hemmet tillverkade hava medfört att FABRIKS-MÄSSIG ofta får en nedsättande bibet., liksom äv. t. ex. FABRIKS-SKO(DON), -SLÖJD, -SYDD, -TYG, -VÄV, -VÄVD, o. att FABRIKS-ARBETE, -VARA o. d. gärna användas för att beteckna ngt ss. medelmåttigt l. av sämre beskaffenhet o. mindre värde (dussin-, godtköpsarbete, -vara); jfr äv. FABRIKS-KRAM. I FABRIKS-LITTERATUR, -POESI, -VERS, -ÖVERSÄTTNING o. d. ger fabriks- alltid åt ssgn en dylik nedsättande bet.
A (†): FABRIK-FOLK, -IDKARE, -VARA, se B.
B: FABRIKS-ALSTER. —
-ANLÄGGNING~020. —
-ANMÄLAN~020. (i fackspr.) anmälan i och för inspektion av fabrik, innan den tages i bruk. Tekn. tidskr. 1881, s. 151. SFS 1893, nr 39, s. 3. —
-ARBETARE~0200. —
-ARBETE~020, äv.~200. dels abstr., dels (mer l. mindre) konkret. Sv. Merc. 1762, s. 454. SFS 1881, nr 64, s. 2. särsk. till FABRIK 4 b. Journ. f. sv. litt. 1798, s. 328. NF 15: 1537 (1891). —
-ARBETERSKA~0200. —
-ARTIKEL. —
-BARN.
1) barn som arbetar på fabrik. Agardh (o. Ljungberg) Stat. I. 1: Dedik. (1852). Palmberg Hels. 39 (1889).
-BETA, r. l. f. LAHT 1898, s. 220. Kulturen (har av vitbetan) framalstrat de för jordbruket viktiga formerna: den egentliga sockerbetan, äfven benämnd fabriksbetan, korsningsbetan och den vanliga foderbetan. Därs. 1904, s. 20. —
-BETJÄNT. (†) fabrikstjänsteman. Sv:s R:s ständers bevilln. 1812, Form. 5. —
-BLY. (†) litet, med fabriksstämpel försett blystycke som vidhänges fabriksvaror; (bly)plomb; jfr BLY 2 a. Wikforss (1804; under fabrikenblei). Dalin (1850). —
-BOD.
2) bod där fabrik direkt säljer sina varor. —
-BOKHÅLLARE~0200. —
-BOLAG~02 l. ~20. —
-BYGGNAD. —
-DISPONENT. —
-DISTRIKT. —
-DRIFT. stundom: slag av fabriksverksamhet, fabriksgren. Nya förvärfskällor, nya fabriksdrifter. Tekn. tidn. 1871, s. 209. Hemindustrier, som .. uppgått i fabriksdriften. 2 Uppf. b. 10: 392 (1907). —
-ETABLISSEMANG. —
-FASTIGHET~102 l. ~200. —
-FISKAL. (förr) = -OMBUDSMAN. Porthan Bref t. Calonius 587 (1799). Sv:s R:s ständers bevilln. 1800, s. 24. —
-FLICKA. ung, ogift fabriksarbeterska. —
-FOGDE. [efter GRUV-FOGDE] vid Höganäs fabriker: arbetsförman vid viss avdelning i fabrik. —
-FÖRENING. förening (organiserad sammanslutning) av (en orts) fabriksidkare, ss. organisationsform ersättande skråämbetena, obligatoriskt införd 1846, frivillig sedan 1864; särsk. i förb. fabriks- och handtverksförening o. d.; jfr -SOCIETET samt HANDTVERKS-, INDUSTRI-FÖRENING. Stockholms fabriksförening. —
-FÖRESTÅNDARE ~00200. —
-FÖRVALTARE. —
-GREN. Frey 1850, s. 172. Inom Englands textilindustri och i vissa andra fabriksgrenar. NF 19: 326 (1895). —
-GULD. (i fackspr.) till smycken använd legering av koppar o. guld; äv. benämning på det tjockaste slaget av bladguld, vilket användes till förgyllning av metalltråd. —
-HANTERING. —
-HEMLIGHET~102 l. ~200. stundom konkret om vara vars tillverkningssätt är (l. bör vara) hemligt; jfr FABRIKATIONS-HEMLIGHET. —
-HERRE. om ägare av (äv. chef för) fabrik, särsk. med tanke på (den ekonomiska) maktställningen gentemot arbetarna. —
-HJON. (numera knappast br.) om fabriksarbetare l. -arbeterska. Enbom Fabriksfl. Föret. (1796). Almqvist Gabr. Mim. 1: 193 (1841). —
-HUS. —
-HYGIEN. —
(2) -IDKERSKA. —
-INDUSTRI. —
-INGENJÖR. särsk. mil. om ingenjör vid arméns ammunitionsfabriker, gevärsfaktorier o. d. —
-INSPEKTION. —
-INSPEKTÖR. (i sht i fråga om utländska förh.) yrkesinspektör. Steffen Engl. s. världsm. 148 (1898). —
-INVENTARIER, pl. —
-KASSA. särsk. om kassa bildad till förmån för arbetarna vid en fabrik. —
-KOMPLEX. —
-KONTOR. —
-KRAM. Allmogens sträfvan att utbyta de hemgjorda artiklarna mot fabrikskram. H. Rosman i Uppland 2: 290 (1906). —
-LAGSTIFTNING~020. —
-LAND. jfr -ORT. äv. bildl. Detta literaturens fabriksland. Tegnér 3: 343 (1831; nedsättande om Tyskland). —
(jfr FABRICERA 1 c α) -LITTERATUR. I en .. samling skarpa Xenien .. gingo de båda meningsfränderna (Goethe o. Schiller) angreppsvis till väga mot samtidens fabrikslitteratur. 2 NF 24: 1039 (1916). —
-LOKAL. —
-LÄGENHET~102 l. ~200. konkret. —
-LÄKARE. —
-MAGASIN. —
-MÄRKE. på fabriksvara l. dess förpackning anbragt märke som avser att angiva varans ursprung, till utseendet oftast ett mer l. mindre originellt ”figurmärke”; jfr VARU-MÄRKE. SFS 1840, nr 2, s. 1. —
-MÄSTARE.
1) (förr) handtverksmästare som utan skråtvång tillverkar varor på lager; jfr HALL-MÄSTARE. Dalin (1850).
2) (numera knappast br.) verkmästare på fabrik, fabriksföreståndare. Rinman Jernförädl. 356 (1772). Tekn. tidn. 1871, s. 210. —
-NÄRING. —
-OLJA. sämre olivolja (bomolja), som användes inom fabriker l. vid fabrikationer (o. över huvud till tekniskt bruk). Man åtskiljer .. i allmänhet Jungfruolja, Matolja och Fabriksolja. Åstrand 2: 142 (1855). Bomolja eller fabriksolja. Jönsson Gagnv. 285 (1910). —
-OMBUDSMAN~102, äv. ~200. (förr) efter förslag av fabriksidkarna på en ort utsedd ämbetsman med uppgift att övervaka o. kontrollera lagligheten av fabrikernas (råvaru)import samt att beivra inom ifrågavarande område fallande förseelser; jfr -FISKAL. Förordn. ang. lurendr. 1820, s. C 4 b. Dalin (1850). —
-ORDNING.
1) (förr) förordning rörande fabriksväsendet; särsk. i förb. fabriks- och handtverksordning. SFS 1846, nr 39, s. 1 (denna förordning upphävdes 1864).
2) arbetsordning (se d. o. 2) för fabrik. —
-ORT. ort med livlig fabriksverksamhet. —
-POTATIS. stor (starkt gödslad) potatis(sort) som användes vid sprit- o. stärkelsetillverkning. —
-PRIS. pris som fabrikant noterar för vara vid försäljning till detaljhandlare, dels identiskt med det pris för vilket denne sedan säljer varan (då hans vinst beräknats i form av rabatt), dels (o. så vanl. i icke fackmässigt spr.) skiljande sig från detta med det belopp som detaljhandlaren pålägger ss. sin vinst; särsk. i förb. (sälja l. köpa o. d.) till fabrikspris. —
-PRODUKT. —
-RISK.
1) på konjunkturväxlingar o. d. beroende risk som fabrik l. fabrikation måste räkna med ss. ett vinsten nedbringande moment.
2) försäkringsv. konkret om fabrik, fabriksinventarier, lager av tillverkade varor osv. varför brandförsäkring lämna(t)s. Ahlström Eldsl. 471 (1879). Försäkringen mot brandskada af s. k. fabriksrisker. GHT 1896, nr 263 A, s. 3. —
-RÖRELSE. —
-SAL. —
-SAMHÄLLE~020. —
-SKO, r. l. m. —
-SKODON~20, äv. ~02, pl. —
-SKORSTEN~20 l. ~02. Fabriksskorsten bör hafva sådan höjd, att den ej medför fara .. för grannar. SFS 1870, nr 27, s. 26. —
-SKRIVARE. särsk. mil. om skrivare vid arméns ammunitionsfabriker, gevärsfaktorier o. d. —
-SOCIETET. (förr) privilegierad sammanslutning av fabriksidkarna på en ort; jfr -FÖRENING. Sv:s R:s ständers bevilln. 1812, s. 68. Lundin (o. Strindberg) G. Sthm 422 (1881; i fråga om ä. förh.). —
-STATISTIK. —
-STÄMPEL. jfr -MÄRKE. Hvarje äkta original Singer(sy)maskin är försedd med bolagets fabriksstämpel. Sv. tidningar 1878, nr 1, s. 4. —
-SYSTEM(ET). (det) driftsystem enl. vilket arbetet utföres på fabriker. —
-TILLVERKNING~020. nästan bl. konkret. Hall-Rätterne hafva närmaste vård öfver Fabriques-tilverkningar. Förordn. ang. lurendr. 1799, s. C 3 b. —
-TJÄNSTEMAN~102 l. ~200. —
-TOMT. —
-TRÄL. oeg., om fabriksarbetare med tanke på hans beroende ställning o. uppslitande arbete. —
-TVÄTT. tekn. i sht abstr., i fråga om ull: tvätt(ning) på fabrik för att befria ullen från föroreningar. —
-TVÄTTNING. —
-TYG, pl. -er. —
-UGN. —
-UNDEROFFICER ~10102 l. -UNDEROFFICERARE~1010200. mil. vid ammunitionsfabrik; jfr ARBETS-UNDEROFFICER. —
-UR.
-VERKSAMHET~102 l. ~200. —
(jfr FABRICERA 1 c α) -VERS. (tillf.) Den alexandrinska fabriksversen. Karlfeldt i 3 SAH 24: 96 (1909). —
-VIS, sbst. o. adv.
2) (föga br.) adv.: fabriksmässigt. —
-VISSLA, r. l. f. —
-VÄSEN(DE). —
-VÄV. —
-VÄVNAD. i sht konkret; motsatt HEM-VÄVNAD. —
(jfr FABRICERA 1 c α) -ÖVERSÄTTNING~0020. De fabriksöfversättningar från tyskan, hvarmed vår litteratur öfversvämmades på nittiotalet. V. F. Palmblad (1811) i Bref rör. N. skol. hist. 226.
Spoiler title
Spoiler content