SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRODUKT prωduk4t l. pro-, r. l. m. ((†) n. Luth Astr. 37 (1584), Düben Talism. 5: 16 (1818)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er. Anm. Den lat. formen productum förekommer (ss. n.) hos Dijkman Obs. B 8 b (1686).
Ordformer
(-uc c. 1730 (i bet. 9). -ukt (-ct) 1584 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. t. produkt, eng. product; av lat. productum, substantivisk anv. av n. av productus, p. pf. av producere (se PRODUCERA)]
A. motsv. PRODUCERA I 1.
1) (†) förebragt dokument l. bevis. SvTr. V. 1: 129 (1603).
2) (†) jur. person som bevisningen i en viss företedd bevishandling o. d. gäller; motsatt: ”producent” (se d. o. 1). Biurman Brefst. 165 (1729). Schrevelius CivPr. 313 (1853).
B. motsv. PRODUCERA I 5.
3) ämne o. d. som utgör resultatet av en kemisk l. fysisk l. fysiologisk process; jfr PRODUCERA I 5 c. Rinman JärnH 383 (1782). En .. product af förruttnelse i vatten är torf. Berzelius Kemi 5: 1139 (1828). Smith OrgKemi 2 (1938). — jfr FÖRBRÄNNINGS-, FÖRMULTNINGS-, FÖRRUTTNELSE-, FÖRVITTRINGS-, NEDBRYTNINGS-, OMVANDLINGS-, OXIDATIONS-, SMÄLTNINGS-, SPALTNINGS-, SPJÄLKNINGS-, VITTRINGS-, ÄMNESOMSÄTTNINGS-PRODUKT m. fl. — särsk. kem. om ämne som gm en kemisk process frambringas ur ämnen vari det förut icke funnits. Berzelius Kemi 3: 311 (1818). Nyblæus Pharm. 298 (1846).
4) nyttighet l. vara av ngt slag som frambringas i naturen l. produceras gm odling, avel l. industriell värksamhet o. d., alster; jfr PRODUCERA I 5 d, e. Vegetabiliska, animaliska, kemiska produkter. Landets förnämsta produkter äro socker, bomull och sydfrukter. Dalin Arg. 1: 124 (1733, 1754). Järnet, som är vår ädlaste product. Polhem Test. 20 (c. 1745). Landtmannens Producter. AdP 1789, s. 838. (Nu) framställas .. fabriksmässigt ett flertal produkter, såsom färgämnen, läkemedel, textilfibrer, kautschuk m. m., som förut naturen var ensam leverantör av. Bolin KemVerkst. 10 (1942). — jfr ARBETS-, AVFALLS-, BI-, FABRIKS-, HANTVÄRKS-, INDUSTRI-, JORDBRUKS-, KONST-, KVALITETS-, LANTBRUKS-, LANTMANNA-, MASS-, MEJERI-, MJÖLK-, NATUR-, SKOGS-, SLÖJD-, SPANNMÅLS-, TRÄDGÅRDS-PRODUKT m. fl. — särsk. i förb. med en prep.-bestämning (inledd av prep. av) angivande det varifrån produkten kommer; numera vanl. ersatt med: alster. Då .. (bondens) familj är framfödd af de vanliga producterna af hans jord, kan (osv.). Höijer 4: 82 (c. 1800). Stiernstolpe Cuv. 53 (1821).
5) (i sht i lärt spr.) konstnärligt (särsk. litterärt) alster l. värk, skriftalster o. d.; jfr PRODUCERA I 5 f. Kellgren (SVS) 5: 216 (1789). (Lottis) 8-stämmiga Crucifixus räknas isynnerhet för en bland den italienska kyrkmusikens yppersta produkter. Bauck 1MusH 94 (1862). (Det av O. v. Dalin författade) Herdespelet är såsom poetisk och ännu mera såsom dramatisk produkt en obetydlighet. 2SAH 59: 419 (1882). En sen produkt som sagan om Grette Åsmundsson. Bengtsson Silversköld. 218 (1931). — jfr KONST-, LITTERATUR-, SKALDE-PRODUKT m. fl.
6) matematisk storhet (tal) som utgör resultatet av en multiplikation, summan av en multiplikation; jfr FAKTUM 3. Luth Astr. 37 (1584). Produkten a · a tecknas a2. Hedström o. Rendahl Alg. 9 (1915). — jfr DIGNITETS-, TOTAL-PRODUKT.
7) allmännare: ngt som utgör resultatet av en viss värksamhet l. process l. utveckling l. värkan av vissa faktorer l. omständigheter l. av ett visst tillstånd o. d., ”frukt”, ”alster”, ”skapelse”; ofta i förb. med en följande bestämning (inledd av prep. av) angivande värksamheten l. processen osv. Broocman TyUnd. 1: 3 (1807). Som en sjelfständig product af Samhällets utvecklingsprocess framträder ståndsförfattningen. Nordström Samh. 1: 374 (1839). Gylippos var .. en ypperlig produkt av den spartanska militärskolan. Grimberg VärldH 2: 496 (1927). — jfr FANTASI-, KULTUR-, SPRÅK-PRODUKT m. fl.
8) (†) produktion, tillvärkning; avkastning; utbyte. Ett dryckeshorn af Abyssinisk product. Ödmann Hågk. 10 (1801; uppl. 1918). År 1840 uppskattades jordens årliga produkt af guld till 5 millioner (pund sterling). Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 46 (1854). Dalin (1855). — jfr NATIONAL-PRODUKT.
C.
9) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (†) i sg. o. pl.: kroppslig bestraffning (av elev i skola), aga, stryk; äv. bildl. l. oeg. När Föräldrarna .. obetänkt biäbba mycket för Barnen om Producter och Stutar vthi Scholan. Schroderus Modersch. 158 (1642). Då gick först striden an, / men fiend' måste rymma, / I flykten deltes ut producter fasligt grymma. CIHallman 285 (1778).
Ssgr (i allm. till 4, i sht i fackspr.): PRODUKT-BESKATTNING. jfr -skatt. PT 1892, nr 87, s. 3. —
(6) -BRÅK. (†) mat. bråk som utgör produkten av två l. flera bråk. Zweigbergk Räkn. 41 (1839). —
-FÖRÄDLING. jfr förädla b. —
-HANDEL. [jfr t. produktenhandel] (i fackspr.) handel med produkter av ngt slag (särsk. jordbruksprodukter). Andersson (1857). EkonS 2: 433 (1899). —
-MJÖLK. mjölk för framställning av ost o. smör; motsatt: konsumtionsmjölk. SocÅb. 1940, s. 21. —
-MÄNGD. HandInd. 565 (1927). —
-PLAKAT(ET). hist. sjöfartsförordning (gällande från 1724 till 1825 o. i vissa delar ända in på 1850-talet) enl. vilken utländska fartyg förbjödos att i landet införa andra varor än sådana som producerats i fartygets hemland l. dess kolonier. 2RA 3: 647 (1734). —
-PRIS, n. EkonS 2: 160 (1895). —
-RIK. [jfr t. produktenreich] rik på produkter. (Agardh o.) Ljungberg III. 2: 51 (1857). —
-SKATT. (förbruknings)skatt som lägges på den färdiga produkten (o. som erlägges av producenten). BtRiksdP 1896, I. 1: nr 38, s. 13. —
-VÄRDE. om värdet av en viss mängd färdiga produkter. Sommarin EkonL 2: 80 (1916). —
-ÖVERSKOTT~002. Cassel TeorSocEkon. 262 (1934).
Spoiler title
Spoiler content