publicerad: 2008
TROPP trop4, sbst.1, r. l. m. (Petreius Beskr. 4: 11 (1615) osv.) ((†) n. BtÅboH I. 2: 117 (1625)); best. -en; pl. -ar (Petreius Beskr. 4: 11 (1615) osv.) ((†) -er BrinkmArch. 1: 221 (1717), HT 1918, s. 204 (1809)).
Ordformer
(droppar, pl. 1615. trop 1629–1785. tropp (-å-) 1626 osv. tråp 1625)
Etymologi
[av ä. t. trop(p), troup, av fr. troupe, av ffr. trope, troupe, sannol. retrograd bildning till ffr. tropel (varav fr. troupeau), dimin.-bildning av ett ffr. ord motsv. mlat. troppus, hjord (av hästar), sannol. av ett icke anträffat germ. ord; av ovisst ursprung. — Jfr TROPPA, v.1, TRUPP]
1) mil. underavdelning (uppdelad i två grupper) till större militär enhet, i sht om sådan avdelning hörande till en pluton; förr äv. dels om större militärförband, dels allmännare, om trupp (se d. o. 1). Petreius Beskr. 4: 11 (1615). Han (fick) weta, det Troppen, som han anförde, war et Compagnie nywärfde för Hertigens af Cumberlands Armé. Ekelund Fielding 170 (1765). Man finner väl lätta troppar omnämde år 1628 vid den Svenska hären, beväpnade med bågar och pilar. KrigsmSH 1802, 1: 33. 4 kompanier förenades .. till en Tropp, som skulle hafva sin egen .. befälhafvare, och utgjorde .. sex Troppar ett Regemente. 2VittAH 17: 136 (1839, 1846). Hans fader skötte troget plogen; / Men var också sin fana trogen / Vid Österbottens raska tropp. Oscar II I. 1: 62 (1858, 1885). Ett sjukvårdskompani utgöres af 2 plutoner om 2 troppar och har en sammanlagd styrka af omkring 400 man. Tingsten o. Hasselrot 37 (1902). — jfr ANKRINGS-, BONDE-, EFTER-, FÖR-, HALV-, HJÄLP-, KRIGAR-, KRIGS-, LEGO-, LIV-, ORDONNANS-, PANSARBIL-, PANSARSKYDDS-, REKOGNOSERINGS-, RESERV-, RIKSKONTINGENT-, RIKT-, RYTTAR-, RYTTERI-, SIGNAL-, SJUKBÄRAR-, SJUKVÅRDS-, SJÖ-, SLAKTERI-, SLÄD-, STABS-, STRIDSVAGNS-, STÖD-, SVÄRM-TROPP.
2) grupp l. skara (av personer); särsk. [jfr d. i samlet trop] i uttr. (gå) i samlad tropp, (gå) tillsammans l. gemensamt (jfr SAMLA 2 g α); förr äv. i fråga om teater: sällskap; jfr TRUPP 2. Då giästerna reesa sin koosz utj Tropparne långa / Alt står Öde och tompt. BröllBesv. 242 (c. 1660; uppl. 1970). Divertissement .. (uppfört) å Norrköpings Teater, af Svenska Komiska Troppen. Klemming DramLitt. 187 (boktitel fr. 1805). (Han) ankom i sällskap med tvenne betjenter samt en tropp vänner, som på bryggan skulle taga afsked af honom. Palmblad Nov. 3: 72 (1841). Alfågeln dängde förbi då och då i par och troppar, men den var rädd för land ännu. Barthel Ramsjöpojk. 100 (1928). (Vi) gick i samlad tropp in genom järngrinden. Lange Rosor 43 (1953). Den lilla troppen går över Djurgårdsbron. Henschen SkuggBrott 117 (2004). — jfr GUDA-, PLÅGE-, RÖVAR-TROPP. — särsk. (†) i fråga om ngt sakligt: mängd l. hop l. skock (se SKOCK, sbst.1 1 e α); jfr TRUPP 2 b. Dalin Vitt. II. 4: 3 (1732). Troppen af sina sinrika Anmärkningar slutar .. (han) med bestridande af Riks-drotsen Bo Jonson Griphufwuds lärdom och vitterhet. BrefvTalLärdVet. 1759, s. 57. (Mitt hjärta) sökte dig ännu bland nöjens tropp; / Förgäfves: nöjen voro de ej mera. Stenhammar 53 (1794). Vårt samtal plötsligen stannat; / Af minnen en tropp, / Som länge sig dolt i mitt sinne, / Nu stingande glimmar opp. Bååth GrStig. 72 (1889). Fallström VDikt. 1: 13 (1891, 1899).
Ssgr (i allm. till 1): A: TROPP-BEFÄL. mil. befäl över en tropp. KrigVAT 1834, s. 83. Som nybliven fanjunkare fick jag troppbefäl på fjärde skvadronen. Douglas Officer 83 (1950). —
-CHEF. (tropp- 1871 osv. tropps- 1937)
1) mil. till 1: befälsperson som är chef för en tropp. De nuvarande troppcheferna eller underofficerarne komma helt säkert att (vid mobilisering) till stor del användas som plutonchefer i brist af officerare. SvTidskr. 1871, s. 330.
-KOLONN. (förr) (inom skvadron o. d. förekommande) manöver- l. uppställningsform av troppar på linje omfattande två led; jfr kolonn 2 a. Nordensvan Takt. 130 (1884). I troppkolonn äro tropparna, envar i linje, ordnade rätt bakom varandra med avstånd av tropps frontlängd. StridslInf. 24 (1915). —
-SVÄNG. (förr) (sväng utförd vid) troppsvängning. KrigsmSH 1810, 2: 94 (1798). Vid de svåra troppsvängarna i skvadron berodde nästan allt på hur troppcheferna själva red. Douglas Officer 113 (1950). —
-SVÄNGNING. (förr) svängning av tropp (uppställd i troppkolonn); jfr skvadrons-svängning. KrigVAH 1806, s. 166. Rörelser åt flanken (sker) lämpligast genom troppsvängning. Tingsten FormTakt. 38 (1889). —
(1, 2) -TALS, adv. (tropp- 1749–1846. troppe- 1649) (†) i troppar; äv. dels: gruppvis, dels närmande sig bet.: i mängd l. stort antal; jfr trupp-tals. Att Garnisonerne .. fölgdes åt i fännike tals, men icke troppetals. RARP 4: 219 (1649). (Kristinas) medellöshet och snart förestående tronafsägelse gjorde, att den ännu qvarvarande fransyska hofbetjeningen tropptals återtågade till sitt hemland. Fryxell Ber. 10: 136 (1842). Johansson HomIl. 12: 2 (1846). —
(1, 2) -VIS, adv. (tropp- 1699 osv. troppe- 1640–1750) i troppar, tropp för tropp; förr äv.: gruppvis; jfr trupp-vis 2. Linc. V 4 a (1640). At Ryssarne nödgades sielfwe giöra öpning bak om sina wagnar, och söka flyckten troppwijs på flera wägar. Nordberg C12 1: 331 (1740). Wissa årstider tåga Elefanterne troppwis genom landet at söka föda eller watn. Ödmann MPark 306 (1800). Det kommenderades ”giv akt” troppvis och ryttmästaren tog emot skvadronen tropp efter tropp. Käll RusthMinn. 115 (1944).
B (†): TROPPE-TALS, -VIS, se A.
C (†): TROPPS-CHEF, se A.
Spoiler title
Spoiler content