publicerad: 2014
VECK vek4, n.; best. -et; pl. = (IErici Colerus 2: 68 (c. 1645: Knäweken, pl. best.) osv.) ((†) -er BOlavi 12 b (1578)).
Ordformer
(veck (w-, -kk) 1659 osv. veek (w-) 1642–1664. vek (w-) 1645 (: Knäweken)–1783 (: vekreda). vick (w-) 1712–1855 (: vickläggningen). vik (w-) 1737 (: ögnewikernas)–1773 (: ögonwik). wijk 1578–1640)
Etymologi
[fsv. vik; motsv. fvn. -vik (i atvik, tilvik) (nor. nn., nyisl., fär. vik); till VIKA. — Jfr VECKA, v.]
på material l. underlag l. ytskikt o. d.: bestående resultat av att detta tvärt l. mer l. mindre mjukt rundat har vikits l. vikit sig l. ställe där detta tvärt osv., vikning (i konkret(are) anv.); särsk. i fråga om papper; äv. dels i allmännare anv., ungefär liktydigt med: böjning (se d. o. 1 b) l. vinkel o. d., dels i oeg. l. utvidgad anv., med inbegrepp av l. med huvudsaklig tanke på hela den (mindre) yta som gm sådan vikning åtskilts från återstoden av materialet osv. (se särsk. (o. i sht) a slutet, c). Göra ett veck. Det hade blivit ett fult veck mitt på titelbladet. Alle wijkerne i magan. BOlavi 12 (1578). Derföre skall Inspectoren .. låta samma Taflor hele inhäfta, och icke göra der någhot week opå. CivInstr. 261 (1642). Wij ginge ifrån Oxetorget, och möttes wij åth rätt i weket wijdh Columbi hörn. UUKonsP 18: 64 (1686). Skärmar .. så inrättade, at de kunna läggas i flere vick tilsammans. Thunberg Resa 3: 170 (1791). Små och talrika veck uppstå mitt på arken. Ambrosiani DokumPprsbr. 389 (1923). Plåten rullar fram i långa band under maskiner, som i en lustig balettartad rörelse präglar veck både på längden och bredden. TurÅ 1989, s. 190. — jfr EMALJ-, HUD-, LÅR-, NAGEL-, SKÄRM-, SPIRAL-VECK m. fl. — särsk.
a) i fråga om tyg l. skinn o. d.; jfr RYNKA, sbst.2 b. Lägga veck på kjolen. Tyget hålls sträckt så att inga veck bildas. Lind (1738). Hurra! si bröstet jäser, / Minsta veck i kjolen fräser. Bellman (BellmS) 1: 7 (c. 1768, 1790). I det hon omsorgsfullt ordnade vecken på sin eleganta förmiddagsdrägt, vinkade hon åt sin gäst att taga plats midtemot. Carlén Repr. 23 (1839). Drag upp bakduken i ett veck mellan varje limpa, så att de ej jäser ihop. StKokb. 30 (1940). — jfr EFTER-, KJORTEL-, MELLAN-, PRESS-, RÖR-, SPARK-, STRYK-VECK m. fl. — särsk. oeg. l. utvidgat, om den mindre del av tyget osv. (till l. i klädesplagg) som åtskilts från det övriga gm vikning; förr äv. dels om brätte, dels om skjortbröst l. skjortkrås. (Prästerna bör) blifwa widh then klädbonat, som theras kall bäst höfwes, som är .. hattar med motteligit wek och kull. KOF II. 2: 218 (c. 1655). 5 st. skjortor, 6 st. veck, 6 st. löskragar. BoupptVäxjö 1877. Stärkta, vita veck. KatalÅhlénHolm 1916, s. 73. — jfr BRÖST-, LÖS-, SKJORT-, STÄRK-VECK m. fl.
b) i fråga om ansiktshud; jfr RYNKA, sbst.2 a. Jag såg i hvarje veck / Hur skalken döljde sig och up i ögat geck. GFGyllenborg Vitt. 1: 107 (1759, 1795). De där isiga, hånfulla vecken kring disponent Zanders mun. Moberg Rosell 218 (1932). — jfr ANSIKTS-, SMÄRT-VECK m. fl. — särsk. i sådana uttr. som lägga pannan i djupa veck, särsk. oeg. l. bildl., övergående i bet.: (se ut att) fördjupa sig i (eftersinnande l. bekymrad) tankeverksamhet o. d.; jfr RYNKA, sbst.2 a α. Hans panna ljusnade ändå ej; den låg i djupa veck. Bremer Grann. 2: 173 (1837). Fru Westberg lade sin panna i djupa veck, tänkte efter både länge och väl. Hedenstierna FruW 11 (1890). I en tid när regering (m. fl.) .. sitter med pannorna i djupa veck och funderar över hur valutaflöden och statsbudget skall komma i balans. SvD 5/12 1991, s. 2.
c) geol. om veckad formation som uppstått gm sammanpressning av berg- l. jordlager, med inbegrepp av veckets båda skänklar. Nathorst JordH 279 (1890). Det stora vecket öppnar sig åt öster. TT 1940, Bergsv. s. 1. Härvid (dvs. vid fjällkedjans bildning) skrynklades berglagren ihop och sköts i liggande veck över eller in i och under varandra. Selander LevLandsk. 23 (1955). — jfr ISOKLINAL-, SMÅ-VECK m. fl.
Ssgr: (c) VECK-AXEL. geol. Vecken bildas av två skänklar, och det plan, som halverar vinkeln mellan dem, kallas veckaxel. Ramsay GeolGr. 46 (1909). —
-BAND. veckat band; särsk. (o. numera i sht, textil.) till a: med fickor för krokar o. d. försett band (se band, sbst.1 29) avsett att veckas (samman med gardin o. d. som det sytts på). Ymer 1933, s. 282. Veckband säljs som metervara och är försedda med invävda fickor. StSyHandarbB 84 (1972).
(a) -BEHANDLING. särsk. (konstvet.) i bildframställning: behandling (se d. o. 3) av veck. Veckbehandlingen i madonnans mantel (på målningen) är orolig och hopknyltad. Sirén DaVinci 121 (1911). —
(c) -BERG. geol. av veck bestående berg(skedja); jfr vecknings-berg. 2NF 1: 493 (1903). De tertiära veckbergen är yngst och högst, t. ex. Alperna, Anderna. BokNat. Mater. 332 (1953). —
-BILDNING. abstrakt l. (vanl.) konkret(are), särsk. (geol.) till c; jfr bildning 4. En profkarta på nästan alla de olika slag af veckbildningar, som man genom de geologiska forskningarna i högfjällen lärt känna i stort. Fennia VIII. 3: 24 (1893). På grund av cellullens mindre elasticitet medför en stor cellulltillsats ökad risk för veckbildning. HantvB I. 8. 2: 169 (1940). —
-BÅGE. bågformigt (sätt (se sätt, sbst.5 2) av) veck; särsk. (geol.) till c (jfr vecknings-berg). Veckbågarnas form har påverkats av motståndskraftiga, icke veckade massiv. Ramsay GeolGr. 55 (1909). —
-FALL. fall (se fall, sbst. I 2) hos veck; i sht till a. (Underkjolarna) bestämma .. veckfallet och hela utseendet af klädningen. SthmModeJ 1856, s. 80. —
-FILTER, förr äv. -FILTRUM. (i fackspr.) veckat filter. Stundom användes med fördel ett s. k. veckfiltrum, som erbjuder större pappersyta. Rosenberg OorgKemi 32 (1887). —
-FRI. fri (se d. o. 27) från (oönskade) veck; i sht till a; jfr -lös. Då man har att göra med mjuka .. tyger, är det inte .. lätt att .. få passdelarna släta och veckfria. Sömnadsb. 68 (1915). —
(c) -FÖRKASTNING. geol. förkastning (se förkasta, v.2 7) uppkommen gm att (skänkel i) veck slitits itu. Nathorst JordH 279 (1890). De lokalt förekommande veckningarna och veckförkastningarna försvåra ofta malmbrytningen. TT 1940, Bergsv. s. 12. —
-KAPITÄL. (i fackspr.) (nedtill) med rundade o. nedåt avsmalnande veck försett (tärnings)kapitäl. Brunius GotlK 3: 361 (1866). —
-MARKERING. markering (se markera 2) av l. för veck; i sht till a, särsk. konkret(are). Fornv. 1932, s. 360. —
(a) -MÖSSA. (†) plisserad mössa. 1 swart Weckmössa af Sieden grofgrön med färgat Sabell. BoupptSthm 1668, s. 45 (1667). WoH (1904). —
-RIK. rik (se rik, adj. 4 a) på veck, full med veck; i sht till a. Gestalten var höljd i en hvit .. ganska veckrik och fotsid linnedrägt. Almqvist TreFr. 2: 202 (1842). De tunga veckrika gardinerna. Krusenstjerna Fatt. 4: 495 (1938). —
(a) -SKJORTA. särsk.: skjorta med veckat bröst. Sekreteraren med veckskjortan. Wetterbergh SamhKärna 1: 235 (1857). —
(c) -SKÄNKEL. geol. om var o. en av ett vecks båda stupande sidor; jfr skänkel 2 b. De plan, som halvera vinkeln mellan två veckskänklar, kallas veckets axelplan. Ramsay GeolGr. 1: 59 (1912). —
-SLAGNING. (i fackspr.) förhållandet att slå (se slå, v. I 51 h) veck; i sht i fråga om papper. För att förhindra veckslagning bör man undvika vågigt papper. HantvB I. 7: 406 (1939). —
(a) -STÖVEL. (förr) stövel med veck på skaftet (kring smalbenet). Handgjorda Tung-, Veck-, och Fiskarestöflar. Dagen 23/5 1898, s. 1. —
-SYSTEM. system av veck; särsk. (geol.) till c, i fråga om veckberg (jfr system, sbst.1 1). Den skandinaviska bergskedjans vecksystem. SvRike I. 1: 37 (1899). —
(a) -SÖM. sömn. söm resulterande i veck. För att bilda armbågen .. gör man en vecksöm, hvilken begynner just vid armbågen. SthmModeJ 1854, s. 17. —
(c) -ZON. geol. o. geogr. orogenetisk zon; jfr vecknings-zon. En betydande del av den kaledoniska veckzonen. Ramsay GeolGr. 342 (1909).
Avledn.: VECKIG, adj. som är försedd med l. ligger i (mer l. mindre oönskade) veck; skrynklig; rynkig; jfr vecka, v. b, veckla. Duken har blivit veckig. (Bladen kan vara) veckige (plicata), med ordentliga veck, gående från bladets basis till brädden. Hartman Fl. XVII (1820). Tänk, hvad den veckiga skruden med spännen / kläder dig vackert. Lagerlöf Theokr. 87 (1884). En alldeles ohyggligt tjock herre .. (som) bantade .. och blev veckig som en gammal elefant. Laurin LivKonst 318 (1937). jfr små-veckig.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content