SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1975  
SKÄRM ʃær4m, r. l. m. (OPetri Tb. 59 (1525) osv.) l. (i bet. 3, i sht i förbindelse med abstr. innebörd, o. i bet. 5) n. (Rudbeckius Luther Cat. 93 (1667) osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar (KlädkamRSthm 1666, s. 116, osv.) resp. = (SvLitTidn. 1817, sp. 87, osv.) ((†) -er OPetri Kr. 212 (c. 1540), Aurivillius Gr. 42 (1684)). Anm. På grund av missuppfattning av fsv. skärma, ack. pl. (se FSS XVII. 3: 35, 69), användes hos Strinnholm Vas. 1: 154 (1819) o. Afzelius Sag. 5: 93, 162 (1843) en sg. skärma (i bet. 1 a α).
Ordformer
(-schairme 1730—32 (: Eldschairme). skerm (sche-, schie-, skie-) 15361769. skirm (schi-) 16731770. skärm (skiä-, skjä-) 1525 osv.)
Etymologi
[fsv. skärmber, skirmber; jfr fd. skerm (d. skærm); åtminstone beträffande ä-formen av mlt. scherm, motsv. fht. scerm (mht. scherm); i-formen sannol. en icke anträffad mlt. motsvarighet till fht. scirm (mht. o. t. schirm); till en m-utvidgning av roten i SKÄRA, v.2 — Jfr SKÄRMEL]
1) om anordning l. tillverkat föremål som ger skydd l. avskärmar (l. till formen liknar sådan anordning osv.).
a) om ngt som ger skydd i strid.
α) om värn l. förskansning (i sht för belägrande trupp) av trä l. jord o. d.; stormtak; i fråga om nutida förh. nästan bl. om pansarsköld. OPetri Tb. 59 (1525). (Kristian I) sielff gaff sigh på Norramalm, om Sancti Egidij dagh, och befeste sich ther med skermer och kupor. Dens. Kr. 269 (c. 1540). På Brunkeberg .. lät .. (Kristian I) bygga en hög så kallad Skärm, af trä, til sin betäckning. SthmStCal. 1771, s. 9. (De av romarna använda stormtaken) voro convexa skärmar af träd, som framfördes på tvenne hjul; skärmen kläddes med tjocka tyg af tagel, flätadt tågvirke, vide, eller säf. Lefrén Förel. 1: 61 (1818). (Över Norrström) gick en bro med vindbrygga och skärmar öfver från det yngre Norreportstornet vid nuvarande Mynttorget till Helgeandsholmen. Sthm 1: 67 (1897). Det svåra och medelsvåra artilleriet .. (skyddas) å pansardäckskryssare bakom pansarsköldar (”sköldar” eller ”skärmar”). Hägg Flottan 23 (1904). — jfr RIKT-, RYGG-, SAPP-, SKOTT-, SKYDDS-, SPLITTER-SKÄRM.
β) (†) i rustning: skena; anträffat bl. i ssgn ARM-SKÄRM.
b) om skiv- l. väggformig anordning l. (plan l. bukig l. gördelformig) plåt l. duk på ramverk o. d., som skärmar av l. skyddar (mot annat än beskjutning o. d.); äv. om anordning osv. av sådant utseende med bl. svagt (se särsk. γ, δ) l. utan (se λ) inbegrepp av avskärmande l. skyddande funktion; utom i fackspr. ss. enkelt ord numera företrädesvis dels om (ledad) väggliknande avskärmningsanordning på golv o. d. (i sht förr särsk. ss. bohagsting), dels om anordning för avskärmning av ljus (i sht från lampa) l. hetta från eldstad o. d., dels om paraply- l. parasollformig anordning (se särsk. β), i sht förr äv.: paraply l. parasoll. 1 skärm om 4 bladh, Öfwerklädd medh rödt Sammeth. HusgkamRSthm 1650—55, s. 250. Rålamb 14: 32 (1690; om skydd mot solhettan över nyplanterade buskar). En liten grön skiärm att hafva för lius. Wrangel TessPal. 35 (i handl. fr. 1735). Hattar äro (i Paris) aldeles urmodiga. Man brukar bara en skärm mot sol och rägn öfver sig. Wallenberg (SVS) 1: 104 (1769). Omkring .. (drottningens) säng var .. dragen en skärm, bakom hvilken ingen annan gick än kungen, doktorerna, barnmorskan och H. Maj:ts kammarbetjening af damer. Schröderheim Skr. 64 (c. 1795). Å fig. 46 föreställer a en signalspegel och p en skärm för att afstänga strålarne från a. Balck Idr. Suppl. 83 (1888). Korskranket .. lefde kvar ända till 1700-talets första årtionden, då det ersattes af pyramiderna samt ett lågt krön af genombrutet bladverk på de främsta bänkarnas skärmar. Cornell NorrlKyrklK 14 (1918). Öfver Martins bord på ämbetsrummet svängde en elektrisk lampa med grön skärm sakta af och an på sin silkessnodd, som en pendel. Söderberg MBirck 199 (1901). (I ett år 1797 upprättat syneinstrument för brandförsäkring upptas bl. a.) 45 alnar .. bröstpanel .. samt målade skärmar i stället för bröstpanel, vartill åtgått 30 alnar väv. 2SvKulturb. 1—2: 160 (1934). Därs. 242 (om skydd av vitt tyg l. skinn på skredstång bakom vilken sälskytten döljer sig). — jfr AVDELNINGS-, BILD-, ELD-, FALL-, FÖNSTER-, KAKELUGNS-, LAMP-, LJUD-, LJUS-, PAPP-, PAPPERS-, PERGAMENTS-, PLÅT-, REFLEX-, REGN-, RÅTT-, RÖLAKANS-, SIDEN-, SIDO-, SKJUT-, SKYDDS-, SKYTTE-, SLÄD-, SOL-, SPIS-, SÄNG-, TRÄ-, TYG-SKÄRM m. fl. — särsk.
α) skydd mot väder o. vind (l. sol) i form av snedvägg med (korta) sidoväggar l. snedskjul med tre väggar o. d.; äv. (jakt.) om liknande anordning (av ris o. d.) bakom vilken l. vari jaktskytt (vid klapp- l. drevjakt) döljer sig; numera i sht ss. senare led i ssgr; äv. (numera bl. ngn gg, i högre stil) om skydd (vall l. dyl.) mot översvämning l. dyl.; jfr 3. I säyen, Wij haffue giordt itt Förbund medh dödhen, och förwete oss medh heluetet, När een floodh kommer, skal hon intet drabba på oss, ty wij haffue giordt oss en falsk tilflycht, och giordt oss en bedrägheligh skerm. Jes. 28: 15 (Bib. 1541; Bib. 1917: vi hava gjordt .. falskheten till vårt beskärm); jfr 3. Hillerström Biörnf. 21 (1750; om jaktskärm). Några (tegelbruksägare) begagna en art mindre torkskjul eller skärmar, uppsatte emellan hvarannan torkplan, för att hastigt kunna förflytta godset under tak. Gundberg Tegel 12 (1860). Tvänne gamla elefantjägare .. sutto .. i en s. k. skärm, gjord som en graf, öfvertäckt med stora pålar, hvilka voro belagda med jord och elefantgödsel. Skogvakt. 1894, s. 269. Knöppel SvRidd. 44 (1912). — jfr BET-, JAKT-, KUNGS-, MITT-, SIDO-, SKJUT-, SKOTT-, TÄLT-, TÄLTDUKS-, VIND-SKÄRM.
β) (halvcirkelformat, buktat, ofta av celluloid bestående) ögonskydd som bäres på pannan; jfr γ. Weste (1807). Min bror gick med grön skärm för ögonen — han hade haft skrofler, som slagit sig på ögonen. Lagergren Minn. 1: 3 (1922). — jfr ÖGON-SKÄRM.
γ) om kant nedtill (i pannan l. nacken l. runtom) på huvudbonad; särsk. (o. numera nästan bl.) på mössa: (vanl. halvcirkelformad, buktig o. styv) kant framtill; äv. (numera föga br.) på hatt: brätte; jfr β. Halmhattar på hvilka skärmen i midteln (frammanföre) är något nedviken och åt sidorna vidgar sig utåt, äro i bruk. KonstNyhMag. 1: 8 (1818). En massa gymnasistmössor slungades ut för att strax .. sönderslitas av .. mängden (som väntade på de nybakade studenterna). Två hundar slogos om .. en skärm. Siwertz JoDr. 36 (1928). Skärmen (på sportmössor), som är överklädd med tyg, består av papp, kanfas, kork eller gummi. Varulex. Beklädn. 253 (1945). — jfr ANSIKTS-, HATT-, MÖSS-, NACK-, SCHAKÅ-SKÄRM.
δ) (numera föga br.) om manschett. På dessa (mörka klännings-)lif (som voro på modet i början av 1800-talet) voro ärmarne alltid långa, delade i en liten epålett öfverst, en lång åtsittande ärm och en öfver handen utfallande skärm. Kleen Kvinn. 54 (1910).
ε) (†) om kupa att ställa över mat; anträffat bl. i ssgrna STEKE-, ÄPPLE-SKÄRM.
ζ) snöskydd (efter landsväg l. järnväg) i form av grind o. dyl. l. räcka av grindar osv. SJ 2: 299 (1906). Hammar (1936). — jfr PARALLELL-, SNÖ-SKÄRM.
η) (†) till vagn: sufflett l. korg. HovförtärSthm 1722 A, s. 1036. Ser du två röda hjul hur de rulla / I det späda gröna gräs; / Där inom skärmen prägtigt vår Ulla / Gungar i sin öpna Chaise. Bellman (BellmS) 1: 239 (c. 1785, 1790). — jfr VAGNS-SKÄRM.
ϑ) om stänkskydd av (kupad) plåt (l. plast o. d.) till hjul på cykel l. annat fordon; ofta i ssgn STÄNK-SKÄRM. Östberg Vel. 67 (1894; på cykel). Skånberg o. Clausen BilServ. 413 (1931; på bil).
ι) (numera bl. mera tillf.) fallskärm; äv. uteslutande om den uppbärande delen av en fallskärm (utan inbegrepp av linor o. sele). GT 1786, nr 46, s. 2. Vid uthoppet från (flyg-)maskinen hade .. flygaren på något sätt kommit över skärmen, varför denna icke .. kunde fritt utveckla sig. Upsala(A) 1920, nr 234, s. 5. Fantomen 1974, nr 11, s. 11.
κ) el.-tekn. anordning för avskärmning av magnetiska l. elektriska fält. TT 1898, M. s. 96.
λ) om föremål l. anordning utan skyddande l. avskärmande funktion; jfr 2. — särsk.
α') (i sht på en käpp fäst) skiva l. duk använd ss. signalmedel l. riktmärke o. d. Vapnet inlägges (vid serieskjutning) i skottstol, som ställes omkring 50 fot (15 meter) från skärmen. EldhandvSkjutsk. 1: 42 (1876). Tåg skall vara utrustat med .. signaler .. (bl. a.) å sista fordonet under dagen två vita skärmar, vilka under natten ersättas med lyktor. Engström o. Carlson HlednTrafik. 29 (1917). Truppavdelningar, vid övningar betecknade (markerade) med skärmar. Östergren (1940). jfr FÖRLUST-, RIKT-, SIGNAL-, SKOTT-SKÄRM. särsk. sport. om skärm utmärkande kontroll vid orienteringstävling. VIdrott 382 (1930). Skärmen. Orienterarnas årsbok. (1938; titel på tidskrift).
β') på solfjäder: blad. För rokokotidens solfjädrar karaktäristiskt är, att skärmen ej går långt ned på stavarna. SvRokoko 42 (1924).
γ') (numera föga br.) om siktduk. Under alla valsarne (i en korningsmaskin) är ett system af .. lutande och skakande skärmar under hvarandra, och hvars maskor motsvara de olika krutsorternas kornstorlek, på hvilka krutet nedfaller och sigtas. Fries Krutl. 39 (1869).
μ) i jämförelser; jfr 3. Polonius. .. Säg honom (dvs. Hamlet) .. / .. att ni (dvs. drottningen) / Har stått liksom en skärm emellan honom / Och mycken hetta. Hagberg Shaksp. 1: 373 (1847). Det småländska höglandet har .. (med avs. på nederbörden under augusti) verkat såsom skärm för det öster derom liggande området. LAHT 1896, s. 132. (Mohammed) sköt Allâhs uppenbarelse såsom en skärm för sin egen köttslighet. Lindberg Moham. 161 (1897). En gamling står med handen som en skärm för ögonen och ser ut över nejden. Martinson Kvinn. 112 (1933); jfr β.
2) [specialanv. av 1 b λ] i sht tekn. bildskärm l. instrumentbräda.
a) (apparatdel o. d. i form av) skiva l. tavla l. duk varpå bild projiceras, bildskärm; särsk. ss. senare led i ssgr. En reell bild kan uppfångas på en skärm; en virtuell bild måste uppfångas med ett öga. Bergholm Fys. 4: 58 (1925). (Eng.) screen .. (sv.) skärm, projektionsduk. Englund EngSvFotogrLex. 82 (1955). — jfr BILD-, PROJEKTIONS-, RADAR-, RÖNTGEN-, SCINTILLATIONS-, TEVE-SKÄRM. — särsk. om teveskärm; särsk. (vard.) i uttr. (framträda o. d.) på skärmen, (framträda osv.) på teveskärmen l. i teve. SvD 1971, nr 150, s. 17.
b) (föga br.) instrumentbräda (på bil). Nerén (1930).
3) (i högre stil) i allmännare l. bildl. anv. av 1 a α o. 1 b α: ngt som skyddar (se SKYDDA, v.2 1, 2, i sht 2 a), skydd, värn; äv. [(ss. n.) äv. möjligt att uppfatta ss. vbalsbst. till SKÄRMA] abstr.: (be)skydd, beskärm, hägn. Lät mina fördreffna haffua herberghe när tigh, Moab war tu theras skerm för förderffuarenom. Jes. 16: 4 (Bib. 1541). (Jag) befaller här med E(ders) H(ärlighet) .. uti Guds ten alrahögstes nådiga beskydd och skerm. SSvenonis (1618) i OxBr. 12: 598. Iagh menar den som rätt gör har inthet behoff att rädas, ett gådt samwet ähr en god skärm. Ekeblad Bref 1: 222 (1653; rättat efter hskr.). Gudh wil thetta Bodet (dvs. det sjätte budet) hafwa satt såsom ett Skiärm och Wärn, kring om hwars Mans ächta Hustru. Rudbeckius Luther Cat. 93 (1667). Et Folk, til Nordens Skärm och Styrelse bespart. Wexonius Sinn. 3: A 3 a (1684). Under .. (Guds) vingar skall du finna tillflykt; hans trofasthet är sköld och skärm. Psalt. 91: 4 (Bib. 1917). Taga ngn under sitt skärm. Östergren (1940). Susande tornvärld utan slut. / Tungsinta skog vår skärm, vårt beskydd, / svordomsupptagande, vinterhärdad. / Vårt hjärtas grovhjälp, / våra gravars ris. Martinson GräsThule 50 (1958). — särsk. (†) i uttr. ta skärm, ta skyl l. betäckning; anträffat bl. om fågel (vid uppflygandet). (På hösten) är (morkullan) lätt nog att skjuta, åtminstone i första uppflygten, eller då hunden på befallning stöter upp fogeln häftigt, så att han ej hinner .. taga skärm af mellanstående träd och buskar. Balck Idr. 2: 29 (1887). Norlin JagtSkärgL 31 (1894).
4) i oeg. l. bildl. anv. av 1 b; särsk. om ngt konkret som verkar som l. liknar en skärm (i bet. 1 b); äv. övergående i abstr. anv. (se a); jfr 1 b μ, 3. (Gud) är itt mectigt beskerm, en stoor starcheet, en skerm emoot hetan. Syr. 34: 19 (öv. 1536); jfr 3. Längst bårt i wida Plan och diupt i Öknen neder, / .. Där swarta Nattens skiärm sin' follar widt utbreder: / .. Där (osv.). Frese VerldslD 98 (1717, 1726). Denna gröna plats (var) wid pasz 100. steg i bredden .., liggandes så wäl till, at jag hela dagen hade en skärm för hetan tils solen gådt i wäster. DeFoë RobCr. 58 (1752). Under piniernas kronlika skärmar. Atterbom Minn. 281 (1818). De svarta fåglar, som i mängd bygga i .. (ekarna i South Carolina) äro till storleken som våra kajor, och ha på båda sidor om halsen, nedom hufvudet, granna, gula skärmar, liksom halfrunda löskragar. Bremer NVerld. 1: 352 (1853). Det svaga japanska kavalleriet torde ej erbjuda någon ogenomtränglig skärm framför den japanska armén. SD(L) 1904, nr 56, s. 4. Det medeltida rådhuset (i Leyden) var en långsträckt byggnad, .. som åt gatan erhöll en fasadbeklädnad i huggsten. På sätt och vis är denna blott en skärm, som icke tog så mycket hänsyn till vad som var där bakom. Hahr NordeurRenässArkit. 107 (1927). Ack denna lilla otillräckliga, förlamade man (som aldrig fullföljde sina erotiska närmanden). Han ställde en skärm av vanförhet utan namn mellan dem. Aronson Medalj. 96 (1935). jfr: (Lågtryckets) molnskärm kommer .. att överskugga ganska stora delar av södra Sverige. DN(A) 1966, nr 346, s. 26. — särsk.
a) skogsv. om träd l. trädbestånd som bilda(r) skydd över återväxande skog; äv. abstraktare, om det skydd sådana träd ge l. sådant bestånd ger (jfr 3). Wahlgren Skogssk. 61 (1914). Den naturliga föryngringen (av slättbygdernas ekskogar) är .. som regel svag och har fått ersättas av sådd eller plantering på kalmark eller under svag skärm av överståndare. SvNat. 1934, s. 22. Den björk som kommer upp t. ex. på dikade myrar (bildar) en utmärkt skärm för uppväxande gran, och i Sydsverige kan man på lämpliga marker plantera bok, ek eller ask under björk. Selander LevLandsk. 122 (1955).
b) (numera föga br.) i uttr. bakom l. inom skärmen, bakom kulisserna; i det fördolda l. anonymt; äv. i uttr. ställa sig bakom skärmen, dölja sig för offentlighetens blickar o. d.; jfr c. Det gifves .. (personer), som helst ställa sig bakom skärmen, då de skola göra något, och allenast en eller annan gång gå fram för menighetens ögon. Chydenius 31 (1765). Bergklint Vitt. 95 (1766: inom). HSH 7: 280 (c. 1800: bakom).
c) (numera mindre br.) om ngt som tjänar l. användes till att dölja ngt l. ngns identitet, avsikter, motiv, egenskaper o. d.; täckmantel; jfr b, 3. (G. I förklarade att de andliga hade) giort Guds ära til en skärm ej allena för deras girighet och ärelystnad, utan ock för deras grymhet. Dalin Hist. III. 1: 36 (1761). Aruns. Sändebud. .. Brutus. Det är du ej, du är en sammansvuren / Som lånt ett namn till skärm att bakom den / Få strafflöst göra ondt. Thomander 3: 173 (1831). (Hertig Fredrik Adolf) såg sig om efter en lämplig skärm åt sin förbudna låga (för Sophie Hagman) och föll slutligen med sitt val på en baron Tilas. Crusenstolpe Mor. 3: 122 (1841). Och plikten. Hvilken förträfflig skärm att krypa bakom för att slippa göra det, som bör göras. Söderberg Glas 11 (1905).
5) [specialanv. av 4] bot. om vissa skärmlika l. skärmlikt sittande växtdelar.
a) skärmblad; skärmfjäll. Möller PrincBot. 40 (1755). VetAH 1787, s. 244 (om skärmfjäll). (Primula farinosa) har .. under hwarje blomsterstjelk ett lansettlikt skärm. SvLitTidn. 1817, sp. 87. SvHandordb. (1966). — jfr BLOM-SKÄRM.
b) om ytterfoder; i ssgn FODER-SKÄRM.
c) (†) om fruktfoder; i ssgn FRUKT-SKÄRM (Krok o. Almquist Fl. 1: 141 (1910), Därs. 235 (1967)).
d) (†) om stipel. Hartman Fl. XLVIII (1820). — jfr BLAD-SKÄRM.
e) om var o. en av de (mer l. mindre kransformigt sittande) om skärmblad påminnande bildningarna (vid fortplantningsorganen) på grenarna på kransalg, blad. Wahlstedt BidrChar. 11 (1862). Krok o. Almquist Fl. 2: 108 (1962).
Ssgr (i allm. till 1 b. Anm. Vissa nedan anförda ssgr kunna äv. vara sammansatta med skärma): (1 b μ, 4) SKÄRM-AG. [vissa arter av släktet ha paraplylikt växande axbärande grenar] (numera mindre br.) bot. (växt av) släktet Cyperus Lin. VäxtLiv 1: 52 (1932). 2SvUppslB (1953).
Ssg: skärmags-, äv. skärmag-släkte(t). (numera föga br.) bot. släktet Cyperus Lin. ArkBot. II. 1: 76 (1904).
-ANORDNING~020. anordning (se d. o. 1 a δ) med skärm l. skärmar, avskärmningsanordning; äv. bildl. (jfr skärm 4 c). SvPostv. 79 (1924; på postdisk). Vad .. (C. Hederstiernas insats ss. konsultativt statsråd) innebar för ministären Lindman har man nog senare mera allmänt förstått, då överblicken av det skedets märkliga administrativa reformer icke längre försvårats av partipolitikens skärmanordningar. SD 1928, nr 317, s. 11.
(5 a) -BAS. (†) skärmblads bas. Nyman VäxtNatH 2: 234 (1868).
(1 b μ, 4 a) -BESTÅND. skogsv. bestånd utgörande skärm. LAHT 1912, s. 312. SvSkog. 636 (1928).
(2) -BILD. (i litet format fotograferad) röntgenbild (särsk. av brösthålan) som man åstadkommer gm att låta röntgenstrålar träffa fluorescerande skärm. SvLäkT 1940, s. 2057. Alla nyinryckta på skärmbild. SvD(A) 1942, nr 164, s. 7 (rubrik). Intressant jämförelse mellan skärmbild och vanliga röntgenundersökningen. GHT 1944, nr 282, s. 13 (rubrik).
Ssgr: skärmbilds-apparat. apparat för skärmbildsundersökning. SvLäkT 1940, s. 2053.
-buss. buss med utrustning för ambulerande skärmbildsundersökning. SvNatFTuberkKv. 1942, s. 76.
-byrå. byrå som handlägger frågor rörande skärmbildsundersökning. SvNatFTuberkKv. 1943, s. 118. SvD(A) 1966, nr 19, s. 25 (vid dispensär).
-central. till socialstyrelsen (tidigare medicinalstyrelsen) knuten institution för central ledning av skärmbildsundersökningen i landet, sammanställning av undersökningens resultat o. d. BtRiksdP 1946, I. 2: 327 (i förslag). SvStatskal. 1969, s. 148.
-fotografering. (-bild- 1939. -bilds- 1940 osv.) (hälsoundersökning gm) fotografering av skärmbilder. SvNatFTuberkKv. 1939, s. 79.
-kamera. kamera för fotografering av skärmbilder. SvD(A) 1962, nr 31, s. 5.
-kontroll. hälsokontroll i form av skärmbildsundersökning. SvNatFTuberkKv. 1943, s. 118.
-metod. särsk. i sg. best., om den metod skärmbilden representerar (i motsats till vanlig röntgenbild). SvD(A) 1942, nr 164, s. 7.
-tekniker. (speciellt utbildad) tekniker med uppgift att handha o. sköta skärmbildsundersökning. DN(B) 1962, nr 16, s. 21.
-undersöka. företa skärmbildsundersökning av (ngn l. ngt); särsk. dels i pass., dels i p. pf. (i adjektivisk anv.). SvNatTuberkKv. 1943, s. 119 (i p. pf.). GHT 1944, nr 85, s. 8 (i pass.).
-undersökning. hälsoundersökning gm fotografering av skärmbilder; särsk. om (verksamhet o. organisation förknippad med) systematisk l. allmän sådan undersökning av svenska folket i socialtyrelsens (tidigare medicinalstyrelsens) regi. SvNatFTuberkKv. 1941, s. 3. Wernstedt (1959).
-BILDA, -ning. [avledn. av -bild] företa skärmbildsundersökning av (ngn); särsk. dels i pass. l. p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning: skärmbildsundersökning. GbgP 1947, nr 34, s. 12 (i pass.). Hundraåring skärmbildad. SDS 1951, nr 275, s. 16 (rubrik). DN(B) 1959, nr 37, s. 10 (: skärmbildning).
-BLAD.
1) till 1 b, om var o. en av delarna i avdelningsskärm, blad i skärm; äv. om själva (den plana) skärmdelen hos enkel (eld)skärm på fot o. d. Upmark Möbl. 84 (1913). Fredr1Tid 14 (1924).
2) bot. till 1 b μ, 5 a: högblad vid bas av blomma l. blomställning, stödblad; förr äv. allmännare, om blad mellan örtblad o. blommor, högblad; jfr holk, sbst.1 2 b β, hölster, sbst.1 2, svepe. Hartman Fl. 463 (1820). Forssell InlBot. 135 (1888; äv. allmännare). Ekbrant VVRumsv. 59 (1955).
(1 a α) -BRÄCKARE. [jfr d. skærmbrækker] (i fackspr.) = skärbräcka. KulturhistLex. 3: 568 (1958).
-BRÄDA l. -BRÄDE. [fsv. skärmbrädhe, bräde i l. till förskansning o. d.]
1) (numera bl. mera tillf.) ss. avskärmning l. skydd använd bräda (se bräde 1); i sht förr äv. om bräda använd ss. utskjutande regnskydd o. d. på hus. TT 1895, Byggn. s. 81 (ss. regnskydd). Om svinens hoar vore bakom korna, borde hoarna genom försatt skärmbräda skyddas mot .. stänk. LAHT 1915, s. 664.
2) (-bräde) (†) bräde (se bräde 2) utgörande (eld)skärm, (eld)skärm av trä. ÅgerupArk. Bouppt. 1761.
3) (-bräde) (†) om sköld av trä (avbildad ss. heraldisk hjälmprydnad). Adler Meyer 567 (1895).
-BYGGNAD.
1) (†) till 1 a: byggnad (se d. o. 3) i form av en skärm. Strinndholm Vas. 1: 156 (1819).
2) (mera tillf.) till 1 b: ngt byggt i form av skärm l. avskärmande anordning; jfr byggnad 3. Innan snön på allvar förvandlats i vattenflöden från fjällen och skogarna, skall den tillfälliga damm- och skärmbyggnad, som uppförts mellan landsvägsbron och kraftverksanläggningen (vid Avesta), bortskaffas med dynamit och linor från stranden. SvD(A) 1931, nr 101, s. 24.
3) (mindre br.) till 1 b (α): om (tillfälligt uppmonterad) byggnad (se d. o. 3) med bl. tre väggar, skärmhus. I den stora .. Aarhushallen hade (konstindustri-)utställningens arkitekter .. inrymt den nordiska avdelningen i fyra små skärmbyggnader som vette mot ett litet gemensamt ”torg”. Form 1947, s. 86. Därs. 1948, s. 83.
4) till 1 b μ, 4, om byggnad (se d. o. 3) som har funktionen att skärma av bebyggelse l. dyl. som man av estetiska skäl vill dölja. Skärmbyggnad för saluhallen på Hötorget? SvD(A) 1925, nr 279, s. 10 (rubrik).
(1 b, 1 b λ α') -BÄRARE. person som bär skärm(ar) l. markerar ngt med skärm(ar). Östergren (1940).
-DEL. om den del av ngt som utgör en skärm l. själva skärmen; särsk. till 1 b ι. 2NF 38: 1383 (1926).
-DUK. duk i l. ss. skärm; särsk. till 1 b λ α'. En skog .., som löfrik, / Liksom en skärmduk skjul mot de Febiska skotten förunnar. Adlerbeth Ov. 123 (1818). SoldISign. 1945, s. 190 (på signalskärm).
(1 b μ, 4) -FASAD. byggn. fasad som saknar organiskt samband med bakomvarande byggnad o. bildar liksom en dekorativ skärm framför denna; jfr -gavel. Flodström SvFolk 322 (1918).
(1 b μ, 5 a) -FJÄLL. bot. om vart o. ett av de två nedersta tomma l. sterila högbladen i småax hos gräs; äv. allmännare: reducerat, agnlikt högblad. Hartman Fl. 332 (1854). Lindman NordFl. 3: 13 (1901; allmännare).
-FORM. i sht: skärmliknande form, i sht förr särsk.: parasollform. Ström Skogsh. 71 (1837). I skärmform sträcka sig grenarna (på eukalyptusträden) upp mot himlen. Andersson Austr. 83 (1915).
-FORMAD, adj. jfr -formig. Östergren (1940).
-FORMIG. som har skärmform; i sht förr särsk.: parasollformig. Hartman Fl. 357 (1849). Granvik Centralafr. 209 (1927; om akacieträd).
(1 b ϑ) -FÄSTE. (i sht i fackspr.) fäste till stänkskärm (på cykel). SvIndKal. 1920, TillverknReg. s. 107.
(4 a) -FÖRYNGRING. skogsv. föryngring (se föryngra a) under skärm; äv. konkretare, om resultatet. SvSkog. 635 (1928). Målet (för en utflykt som företogs av deltagarna i skogskongressen) var Davidstorp, där man skulle titta på ”skärmföryngringar”. SD 1929, nr 199, s. 24.
(1 b κ) -GALLER. [jfr t. schirmgitter, eng. screen grid] el.-tekn. i elektronrör: mellan styrgaller o. anod beläget (ss. en skärm verkande) galler (se galler, sbst.2 2 d). VocTélInt. 214 (1931).
Ssgr (el.-tekn.): skärmgaller-modulering. modulering (se modulera 4) medelst skärmgaller. RadioteknOrdl. (1944).
-rör. elektronrör med skärmgaller. SvUppslB 8: 400 (1931).
(1 b μ, 4) -GAVEL. (mindre br.) byggn. gavel utgörande skärmfasad, gavel med skärmfasad. DN(B) 1959, nr 12, s. 3.
(1 b μ, 4) -GRAN. bot. (det i Japan vildväxande) trädet Sciadopitys verticillata S. & Z. (som har parasollformig krona), solfjädergran, parasollgran. VäxtLiv 5: 336 (1940).
(3) -GUD. (†) skyddsgud. Schroderus Liv. 112 (1626). Dens. Os. 2: 434 (1635).
(1 b γ) -HATT. (numera bl. tillf.) damhatt med brätte. KonstNyhMag. 3: 20 (1820).
(4) -HERRE. (†) skyddsherre. Schroderus Os. III. 2: 50 (1635).
(1 b ι) -HOPP. (mera tillf.) fallskärmshopp. UNT 1951, nr 77, s. 3.
(4 a) -HUGGNING. skogsv. huggning (se hugga, v.1 3 a) med kvarlämnande av skärm(ar). De Geer SvNatRiked. 1: 37 (1946).
-HUS. (mindre br.)
1) till 1 b (α): (hus l. byggnad i form av) (sned)skjul med tre väggar l. dyl. Rig 1948, s. 30.
2) till 1 b μ, 4, = -byggnad 4. DN(A) 1966, nr 347, s. 2.
(1 b, 1 b α) -HYDDA. (om ä. förh., mindre br.) mil. hydda bestående av två mot varandra lutade, av störar o. halm o. d. tillverkade sidoväggar (skärmar) med gavlar av liknande material; jfr läger-hydda. 2NF 17: 176 (1912). Därs. 25: 1349 (1917).
-HÅLLARE. (i sht i fackspr.) hållare (se d. o. 3) till lampskärm. Elfving Starkstr. 351 (1909).
(1 b μ, 4) -HÄCK. (i fackspr.) häck som ger skydd åt växter. HantvB I. 3: 89 (1935).
(1 b κ) -KABEL. el.-tekn. kabel (se d. o. 2) med skärmanordning (i form av ett metalliskt flätverk), skärmad kabel. RadioteknOrdl. (1944).
-KAKEL. byggn. (till skärmväggar använt) kakel som är glaserat på båda sidor. TT 1945, s. 2.
-KANT. kant av skärm; förr särsk. till 1 b γ: kant på hattbrätte. KonstNyhMag. 3: 20 (1820; om kant på hattbrätte). Form 1951, s. 144 (på lampskärm).
(5 a) -KLASA, r. l. f. [senare leden avledn. av klase, sbst.1, med syftning på de blombärande grenarna] (†) växten Sisymbrium supinum Lin. (som har väl utvecklade skärmblad), kalkkrasse. Nyman VäxtNatH 1: 308 (1867). Lyttkens Växtn. 921 (1911).
-KLINKER. byggn. (till skärmvägg använd l. lämpad) på båda sidor glaserad klinker (se d. o. 1). TT 1945, s. 2.
-KRONA.
1) till 1 b: skärmformig krona (se krona 4 d). Hemberg Kola 236 (1902).
2) (†) till 1 b μ, 5 a: om samling av skärmblad kring blommor; jfr krona 4 f. (Lundkovall) som .. med blommornas guld och skärmkronans violettblå .. smyckar våra lundar. Nyman VäxtNatH 1: 180 (1867).
-KUPA. (†) kupformig lampskärm. GHT 1895, nr 220 B, s. 4.
-KÄPP. (i sht i fackspr.) käpp till skärm; särsk. till 1 b λ α'. SoldISign. 1945, s. 190 (till signalskärm).
(1 a α) -KÄRRA. (†) mantelett (se d. o. 2). Richardson Krigsv. 3: 251 (1749).
-LAMPA. lampa med skärm. Lundquist Fontane EBr. 220 (1902; om bordslampa). Martinson VägKlockr. 20 (1948; om taklampa).
(1 b κ) -LEDNING. el.-tekn. skärmkabel. RadioteknOrdl. (1944).
(1 b λ α' slutet) -LETARE. (vard., tillf.) orienterare.
Ssgr (vard., tillf.): skärmletar-jobb. om arbete ss. ledare o. d. inom orienteringssporten. Barometern 1965, nr 292, s. 13.
-lek. om orientering. TurÅ 1959, s. 284.
-LIK, adj. jfr -formig. Östergren (1940).
-LIKNANDE, p. adj. jfr -formig. Melin AndÖstsluttn. 56 (1931; om träd).
(1 b γ) -LIST. (numera bl. tillf.) på mössa: list (se list, sbst.2 2) på skärmen. SamlFörfArméen 5: 191 (1856).
-LJUS. ljus (se ljus, sbst. 4 c) med skärm l. i skärmljusstake. Dahl Turgenev Elena 167 (1922).
-LJUSSTAKE~020. ljusstake med skärm. Knorring Axel 1: 181 (1836).
-LYKTA. jfr lykta, sbst.2 1, o. -lampa. Östergren (cit. fr. 1927).
(15) -LÖS. särsk.
1) till 1 b, särsk. 1 b γ: som saknar skärm (l. skärmar). Ödman VårD 1: 100 (1887; om mössor). Benedictsson Ber. 104 (1887; om lampa).
2) (†) till 5 a: som saknar skärmblad. Hartman Fl. 55 (1832). Nyman VäxtNatH 1: 110 (1867).
(1 b μ, 4) -MOSSA. (†) (mossa av) släktet Splachnum Lin. (som har ett skärm- l. sköldlikt bihang vid sporhusets bas), parasollmossa. Hartman Fl. 357 (1849).
(1 b μ, 4) -MUR. byggn. mur (se mur, sbst.1 1) som utan organiskt samband med bakomvarande byggnad bildar (liksom) en skärm framför denna. De skärmmurar, varmed (byggmästaren J.) Richter (vid ombyggnaden av Kalmar slott) dolde längornas låga tak. Rig 1962, s. 63.
(1 b γ) -MÖSSA. mössa (särsk. mans- l. pojkmössa) med skärm. Asylet (för föräldralösa barn i Savannah) är vårdadt af barmhertiga systrar (katholiker), med goda ansigten men förskräckliga hattar eller skärmmössor, som man måste vara långt kommen i verldsförsakelse för att bära. Bremer NVerld. 1: 416 (1853). (Han) tog .. ner skärmmössan från spiken, ville ha den på hufvudet i stället för skinnlufvan — den var för varm. Nycander Fiskartr. 6 (1911). SoldUndFlygv. 1944, Pl. 7 (om militär uniformsmössa).
(1 b μ, 4) -PALM. (numera mindre br.) bot. palm med solfjäderformiga blad; förr äv. i speciellare anv., dels: (palm av) släktet Corypha Lin., talipotpalm, dels: palmen Livistona inermis R. Br., solfjäderpalm. Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 474 (allmännare). UB 6: 346 (1874; om Livistona inermis). Svensson Kulturv. 55 (1893; om släktet Corypha Lin.).
(3) -RIK. (i högre stil, numera mindre br.) som innebär hägn l. värn i rikt mått. Vndher dhen högstes skiärmrijka beskydd. VDAkt. 1684, s. 182.
(5 a) -ROS. bot. prydnadsväxten Rosa multibracteata Hemsl. & Wils. (med talrika, tätt hopade skärmblad). Hylander PrydnV 83 (1960).
(1 b ι) -SELE. (i fackspr., mera tillf.) sele till fallskärm. Söderberg PrFlygl. 1: 200 (1935).
(1 b μ, 5 a) -SKAL. (†) skärmfjäll. Nyman VäxtNatH 2: 455 (1868). MosskT 1893, s. 334.
-SKYDD.
1) (i sht i fackspr.) till 1 b α: skydd mot väder o. vind i form av en skärm; i sht (mil.) om sådant skydd (av ris l. tältdelar o. d.) i (tillfällig) bivack. 2NF 17: 176 (1912; i tillfällig militär bivack). Vi byggde ett skärmskydd och gjorde upp en sprakande eld av drivved. Renner Roberts Nordv. 241 (1938).
2) (mindre br.) till 1 b ϑ, på bil: bakre stötfångare (som i sht skyddar stänkskärmarna). SvIndKal. 1929, TillverknReg. s. 29. Därs. 1972, s. 27.
(1 b α) -SKYTT. (numera bl. tillf.) skytt i skärm, skytt som skjuter från skärm. EP 1792, nr 65, s. 4.
(5 a) -SLIDA. (†) slida på skärmblad. BotN 1841, s. 107. Nyman VäxtNatH 2: 426 (1868).
(1 b ϑ) -STAG. stag till stänkskärm. HöstJulkatalAmerMaskinimport. 1906, s. 2 (på cykel).
-STAKE. skärmljusstake. Weste FörslSAOB (c. 1815).
(5 a) -STARR. bot. starrväxten Carex remota Lin. (som har ovanligt långa skärmblad). Krok o. Almquist Fl. 221 (1903).
(1 a α) -STORMTAK. (†) skyddstak l. täckt bröstvärn. Sylvius Curtius 655 (1682; lat. orig.: lorica obducta; för försvarare av fästningsmur).
(1 b κ) -STRUMPA. el.-tekn. flätad strumpa av metalltråd, använd ss. avskärmningsanordning utanpå isolerad ledare. RadioteknOrdl. (1944).
-STÄLLNING.
1) (i sht i fackspr.) till 1 b; särsk.: ställning l. stomme för lampskärm. KatalInstallAsea 1931, s. 53.
2) skogsv. till 4 a: skärmbestånd, skärm. SkogsvT 1909, s. 9.
(5 a) -STÖDD, p. adj. (†) stödd av skärmblad. Rosendahl Farm. 185 (1895).
-TAK. [jfr t. schirmdach]
1) (om ä. förh.) till 1 a α: stormtak l. skyddstak (för belägrande). Dalin Hist. 1: 532 (1747). IllSvOrdb. (1955).
2) (†) till 1 a; på hjälm: brett (svängt) brätte. Adler Meyer 424 (1894; på hjälmar burna av romerska gladiatorer).
3) till 1 b: (fristående l. från vägg o. d. utgående l. eg. utskjutande del av annat tak utgörande) tak (i sht snedtak) avsett ss. skydd mot regn l. väder o. vind (l. sol), stundom med annan avskärmande funktion; skyddstak (se d. o. 2), regntak; jfr lider. Möller (1745; under avanttoit). Skärmtak för solen. Deleen Meidinger 280 (1825). TT 1898, Byggn. s. 70 (över ingång till byggnad). Konsertsalen (i förslaget till konserthus i Helsingborg) har utformats med tanke på dels akustisk effektivitet (fristående skärmtak över hela orkestern), dels (osv.). Näsström SvFunkt. 128 (1930). Varor av tusen slag salubjudas under bodarnas skärmtak. Johnsson UtGuide 37 (1938). Ett skärmtak (var) byggt utmed stationshusets långsida. Paulsson SvStad 2: 418 (1950). särsk. oeg. l. bildl. (jfr skärm 4). Ljuset, som faller in uppifrån (på ansikten), undanhålles från de ansiktsdelar, för hvilka andra, framspringande partier bilda skärmtak. Sirén DaVinci 392 (1911). Bladens täta valv bildar (i Nya Guineas urskogar) ett verksamt skärmtak mot solstrålarna, och för den skull råder det stor brist på lägre, örtartade växter. Tärnlund TropUrskog. 125 (1927).
(1 b μ, 4) -TALL. bot. = -gran. LfF 1872, s. 87. VäxtLiv 5: 56 (1940).
(5 a) -TRY. bot. växten Lonicera involucrata (Richards.) Banks (som har stora iögonfallande skärmblad). Lustgården 1944—45, s. 294.
(1 b μ, 4) -TRÄD. särsk. skogsv. till 4 a: träd i skärm(bestånd); särsk. i pl.: träd ingående i l. utgörande skärmbestånd. SkogsvT 1909, s. 7.
Ssg: skärmträds-ställning. (mindre br.) skogsv. skärmställning, skärmbestånd. SvVäxtförädl. 2: 474 (1951).
-TÄCKT, p. adj. täckt av skärm (l. skärmar); särsk. om lampa. Hedberg Doyle 4Teck. 148 (1891).
(1 b μ, 5 a) -VECK. särsk. (†) till 5 a: bladveck som skärmblad bildar. Blommorna (hos ljung) äro ensamma i skärmvecken. Nyman VäxtNatH 2: 151 (1868).
(1 b (μ), 4) -VÄGG. i sht byggn. (enkel, tunn) vägg som utgöres av en skärm l. har enbart avskärmande funktion. PT 1892, nr 207, s. 3. Ljusslussar kunna [vid mörkläggning] ordnas vid ytterdörrar genom att draperier eller skärmväggar sättas 2—5 meter innanför. Östergren (cit. fr. 1938). SvFolket 4: 375 (1939; om skärmfasad). Skärmväggar i badrum, kök, butiker, fabriker, badhus, sjukhus etc. SvByggKatal. 1950, s. 280. (Utställningens packlårar) är konstruerade så, att de till 97% kan tjänstgöra som utställningens montrar, bord, podier och skärmväggar. Form 1953, s. 81.
Ssgr (byggn.): skärmväggs-kakel. skärmkakel. HantvB I. 4: 238 (1936).
-platta. på båda sidor glaserad l. på annat sätt behandlad platta (till skärmvägg). SvByggKatal. 1950, s. 280.
(1 b μ, 4) -VÄXT. [växtfamiljens blomställning är vanligen paraplylik] (†) växt tillhörande familjen Umbellatæ, flockväxt, parasollväxt. Retzius FlVirg. 47 (1809; i pl., om familjen).
(1 b μ, 4) -YTA. (numera knappast br.) skogsv. om den yta på marken som trädkrona täcker (utbreder sig över liksom en skärm), kronprojektion. Cnattingius (1878, 1894). Cannelin (1939).
(1 a α) -ÖRA. (†) = orillon. Wärnskiöld Fortif. C 4 a (1673).
Avledn.: SKÄRMA, v., se d. o.
SKÄRMAD, p. adj.
1) till 1 b: försedd med (så l. så beskaffad) skärm; ss. senare led i ssgr; se rak-, siden-, smal-, stor-skärmad.
2) (†) till 5 a: försedd med skärmblad. Euphrasén Linné TermBot. 37 (1792). Bladen (hos ostronörten) äro äggrundt-aflånga. Blomklasarne slaka, skärmade. Nyman VäxtNatH 1: 113 (1867).
Spoiler title
Spoiler content