publicerad: 2019
VÄRD væ4rd, sbst.1, m.//ig. l. (i bet. 6) r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Schroderus Comenius 827 (1639: hoorewärdar) osv.) ((†) -er Berchelt PestOrs. D 7 b (1589), SthmStadsord. 2: 148 (1700)).
Ordformer
(verd (u-, w-, -dh) 1526–1749. värd (w-, -æ-, -dh) 1526 osv. värld 1730. werdt 1624–1631. wärdt 1603)
Etymologi
[fsv. värdher; liksom d. vært, nor. vert av mlt. wērt, av fsax. werd (motsv. got. waírdus, mnl. wert, weert, waert (nl. waard), fht., t. wirt); till den rot som äv. föreligger i VAR, adj. — Jfr BEVÄRDA, v.1, -VARD, sbst.2, VÄRDSKAP]
1) (i sht i skildring av ä. förh.) person som mot betalning tillhandahåller (i sht resande) mer l. mindre tillfälligt husrum l. serverar mat l. dryck; särsk.: värdshusvärd; särsk. i sådana bildl. uttr. som göra upp räkningen utan värden (se RÄKNING 1 e slutet); i sht i ä. språkprov stundom svårt att skilja från 2. Luk. 10: 35 (NT 1526). Thå han kom til Halland och lågh ther när en til herberge, bleeff han aff sin werdh förrådder. OPetri Kr. 29 (c. 1540). Hwar så händer, att wärd förmå eij Tawerne uppehålla, tå sätties en annan i samma gård och rum, som förmå Tawerne uppehålla. Lagförsl. 50 (1609). Wärdarne här i Stockholm böra .. i sine wisze förordnade Quarter, hwarje Fredag .. sig infinna med Förteckningar af sine Gäster, så til deras Namn, som Underrättelse hwarifrån de ankommit. PH 1: 129 (1719). Underlåter någon at betala det, han hos wärden bestält och njutit, böte sex riksd. tretiotwå skill. PH 15: 146 (1791). Handduk bar han omkring lifvet / Och en flaska uti handen; / Han var värd – det syntes tydligt – / Och här var alltså ett värdshus. Wennerberg 1: 204 (1881). — jfr FODER-, GÄST-, HUS-, KROG-, KVARTER-, MAT-, PENSIONATS-, SPIS-, VÄRDSHUS-VÄRD m. fl.
2) person l. företag som (mer l. mindre stadigvarande) hyr ut bostad, hyresvärd; jfr 1. Westee (1842). Det är .. föga angenämt att vara värd åt en mängd småfolk med ofta osäker betalningsförmåga. EkonS 2: 525 (1901). Värden hotar mig med vräkning! Jag häftar än för hyran. Bergman Patr. 10 (1928). Får jag namnet på er arbetsgivare, sa värden när han skulle skriva kontraktet. Lo-Johansson Förf. 83 (1957). För alla kontakter med värden gäller mottot ”ensam är inte stark”. Prata med grannarna om eventuella missförhållanden eller önskemål innan du går vidare. RådRön 1997, nr 9, s. 26. — jfr HYRES-, VICE-VÄRD.
3) (numera bl. i Finl., om ä. förh.) husbonde (på hemman) o. d.; förr äv. ngn gg om fogde. Till engilbrekt v(år) n(ådige) h(erres) värd i arboga. G1R 5: 35 (1528). Nillss Mason i bräcke ähr hanss werdh som honom vtlegdt hafuer för sit hemman till Landzknecht. ÅngermDomb. 23/11 1629, fol. 12. Att Åboens äldste son äger företrädesrätt att wara wärd på Hemmanet. SPF 1811, s. 146. FinlSvOrdb. (2008; klandrat). — jfr GÅRDS-, HEMMANS-, HUS-VÄRD.
4) privatperson som (i samband med fest l. bjudning l. gille o. d.) tar emot (inbjuden) gäst (i sitt hem) o. bjuder på mat l. dryck (samt tillhandahåller underhållning o. d.); särsk. om man i värdpar; förr särsk. i uttr. stark värd (se STARK 11 h α slutet); äv. (särsk. i ssgrna VÄRD-FAMILJ, -FOLK) i utvidgad anv., om person som (under längre tid) upplåter sitt hem till mer l. mindre främmande person. Rom. 16: 23 (NT 1526). När Wärden seer swrt vth, så blijr giästen snart trumpen. Grubb 470 (1665). Att det numera lika så litet är en hedersplikt för wärden att truga sina gäster att dricka, som en skam för gästen att undandraga sig det glas han icke anser sig tåla. KyrkohÅ 1925, s. 293 (1838). Doppet utgjordes .. alltid av stora bullar, feta kringlor och långa skorpor, vartill värden, när han skulle visa sig riktigt frikostig, satte fram gott färskt smör att breda på. MinnSvLärov. 2: 49 (1928). När man går in i matsalen går värden med sin bordsdam in först och värdinnan sist. När man reser sig från bordet går värdinnan ut först och värden sist. Uddenberg Rätt 114 (1985). — jfr GÄST-, HUS-VÄRD.
5) (representant för) institution l. organisation l. företag l. kollektiv o. d. som (gm åtaganden som påminner om värdplikter) anordnar o. ansvarar för tillställning l. evenemang l. verksamhet o. d.; äv. om person som är behjälplig vid tillställning osv.; särsk. dels om programledare i radio l. TV, dels i fråga om idrottstävling l. match o. d. (särsk. om lag som på hemmaplan tar emot gästande lag). Tokyo är värd för sommar-OS 2020. Studenter som behövde extraknäck anlitades som värdar vid konferensen. Dalin (1855). Konung Karl XV .. hade fattat planen att .. åt Wennerberg bereda anställning i hufvudstaden såsom värd för det nya konstpalatset. Wieselgren Bild. 172 (1889). Uppiggade av framgången blevo gästerna en stund närgångna mot värdarnas mål. IdrBl. 1924, nr 80, s. 11. Hushållningssällskapet var värd och som tidigare var utställningens utformare från Svenska Slöjdföreningen arkitekt Gunnar Myrstrand. Form 1949, s. 88. Mölnlycke (väveri) stod .. som värd för en trevlig lunch. Form 1952, s. 86. Björn Skifs och Titiyo är de första gästerna i TV 4:s musikunderhållning Röster med gäster. A capella-gruppen The Real Group är värd för de fyra programmen. GbgP 19/12 1994, s. 45. — jfr BORDELL-, GILLE-, HOR-, JAKT-, SPELHUS-, TRAFIK-, TURIST-, TÅG-VÄRD m. fl. — särsk. [sannol. ellips av KYRK-VÄRD] (†) kyrkvärd. Siukstugorna åå landet, wårde Kyrkieheerde, wärdar och sexmän. KOF II. 2: 368 (c. 1655). Wallquist EcclSaml. 1–4: 48 (1788).
6) i sht zool. o. bot.: värdorganism. Mistel. Busken, som wäxer på andra trän, är altid grön; men skadar likwäl sin wärd. Aspelin Fl. 60 (1749). Parasiternas ofta ytterst egendomliga och komplicerade utveckling och deras passiva vandringar från den ena värden till den andra. Wirén ZoolGr. 1: 5 (1896). En dylik varelse, som för sitt lif är bunden vid en annan varelse på det sätt, att han af honom skaffar sig näring, kallas parasit eller snyltgäst, och den varelse, af hvilken han lefver, kallas hans värd. Erikson Inälfsmask. 3 (1900). — jfr MELLAN-VÄRD.
Ssgr (i allm. till 6, i sht i fackspr.): A: VÄRD-CELL. cell (se d. o. 6) som härbärgerar främmande mikroorganism l. virus o. d.; jfr -organism. Svampplasmat synes lefva samman med värdcellens protoplasma uti en för värdplantan oskadlig symbios. PT 1904, nr 218 A, s. 3. För att virus skall kunna utföra sin kopieringsprocess behövs ämnesomsättningen i en värdcell. ForsknFramst. 1977, nr 7, s. 7. —
-DJUR. djur i vilket parasit lever o. ur vilket den hämtar sin näring; jfr -organism. Juhlin-Dannfelt 407 (1886). Värddjuret lämnar parasiten bostad, föda och allt, som behöfves för lifvets uppehälle. FoFl. 1910, s. 146. Binnikemasken måste för att kunna utvecklas passera flera värddjur. Bolin VFöda 236 (1933). —
(4) -FAMILJ. familj som (under längre tid) tar emot ngn (särsk. studerande från utlandet) ss. gäst. Anmälan bör innehålla ev. önskemål beträffande gästens nationalitet, ålder .. liksom de upplysningar rörande värdfamiljen, som anses vara av intresse. TSvLärov. 1945, s. 203. Det låga antalet amerikanska stipendiater beror på att vi har svårt att hitta värdfamiljer här i landet. SvD 5/1 1969, s. 26. —
1) till 1, 2, om personer som (under viss tid) ss. värdar hyr ut rum l. bostad (i värdshus l. på gård o. d.). ConsAcAboP 1: 568 (1653). Den frihet hans värdsfolk sålunda gaf honom var naturligtvis mycket vidsträcktare än den han njutit hos farbror och moster. Vasenius Top. 1: 412 (1912).
2) till 4, om personer som (i sitt hem) ss. värdar tar emot gäster (särsk. om värdpar); ngn gg äv. oeg. l. utvidgat med anslutning till värd 5, om nation fungerande ss. värd. Kellgren (SVS) 6: 121 (1783). Zigenarna fördela sig i Europa .. Varje grupp talar sin egen dialekt, starkt påverkad av värdfolkets språk. Etzler Zig. 33 (1944). Gäster trivs .. aldrig i ett hem, där inte värdfolket trivs själva. Form 1947, Ann. s. 23. —
-FÅGEL. om fågel som tar hand om ägg tillhöriga annan (häckningsparasiterande) fågel(art) (särsk. gök). Gökens val av vistelseort och häckplats är beroende av de ”värdfåglar”, hos vilka han lägger sina ägg. Rosenius SvFågl. 2: 404 (1926). —
(5) -LAND. [jfr eng. host country] land l. nation där arrangemang (ss. idrottstävling l. konferens o. d.) anordnas; äv. med anslutning till 4, om land som (tillfälligt) tar emot flyktingar l. turister o. d. DN(A) 5/4 1959, s. 17. Mexiko, värdlandet för de olympiska spelen 1968, är ett land i stark förändring. SvD(A) 2/12 1966, s. 3. I många fall förmår inte grannländerna att ta emot ett stort antal flyktingar. I andra fall hamnar flyktingarna i nya kaos i sina ”värdländer”, där varken svaga regeringar eller FN kan skydda deras liv eller garantera deras säkerhet. SDS 30/12 1988, s. 2. —
-LARV. jfr -organism. Sedan parasiterna förtärt larvens hela innehåll, förpuppas de uti en äggformig kokong och värdlarven, hvars hud helt och hållet formar sig efter kokongerna, blir alldeles stel och styf. FoFl. 1913, s. 158. —
-MYRA. om myra som förser (larv av) annan insekt (särsk. skalbagge) med näring o. d.; jfr -organism. Lidforss SocJourn. 4 (1907). Arterna af stafylinidsläktena Atemeles och Lomechusa förstå att med antennerna meddela sig med sina värdmyror och matas därvid af dessa direkt ur munnen, fastän de äro i stånd att själfva upptaga föda och ofta förtära myrornas afkomma. 2NF 19: 86 (1913). —
-ORGANISM. om djur l. växt l. cell o. d. på l. i l. av vilken parasit l. främmande (mikro)organism l. virus o. d. lever; jfr -cell, -djur, -larv, -myra, -växt. 2NF 21: 46 (1914). Parasit – växt- eller djurorganism, som för sitt näringsupptagande är helt beroende av en värdorganism. Wirgin Häls. 3: 383 (1933). —
(4, 5) -PAR. om par som (i sitt hem) tar emot gäster. NorrlP 23/1 1844, s. 2. Har ett värdpar ordnat en fest med dans ska man också vara artig och dansa. Uddenberg Rätt 138 (1985). —
-PLANTA. jfr -växt. Lundström Warming 102 (1882). Vissa växtsjukdomar .. äro beroende på en rubbad mineralbalans inom värdplantan. LAHT 1931, s. 210. —
(4) -PLIKT. plikt ss. värd; i sht i pl.; jfr värdskaps-plikt. Rydberg Brev 3: 15 (1882). Hertigen hade så länge fördröjt sig i samtal med sin hedersgäst, att han försummat sina värdplikter mot de öfriga. AB 1903, nr 268 B, s. 2. —
-SKIFTANDE, p. adj. (numera bl. tillf.) värdväxlande. SD 16/1 1894, s. 6. Tallens blåsrost .. hör till de värdskiftande rostsvamparna med skålroststadium på tall och den andra generationen på tulkört. HbSkogstekn. 51 (1922). —
-SKIFTE. värdväxling. Hos en del (rostsvampar) finnas dessa (fortplantningskroppar) på samma värdplanta, men hos andra eger ett värdskifte rum, så att ett fortplantningsorgan utvecklas endast på en, ett annat på en annan, helt olika växtart. Fries SystBot. 392 (1897). —
(4) -SPEL. (värd- 1660–1856. värds- 1655–1673) (†) värdskap (se d. o. 3 slutet). HovförtärSthm 1655, s. 26. Een Schieffer klädning, hwilcken Hans Kongl. Maÿ:tt brukade oppå det Werdz Spelet som höltz här på Slåttet. KlädkamRSthm 1664, s. 63. Carlson Hist. 2: 34 (1856). —
-TRÄD. träd som är värd för parasit l. annan organism; jfr -växt. Fries Växtr. 74 (1884). Lite näring tar .. (misteln) från sitt värdträd, men inte så mycket att den skadar det, eftersom den har sin egen fotosyntes med sina vintergröna blad. Kvant o. Palmstierna VTrädgB 99 (2004). —
-VÄXLANDE, p. adj. om parasit: som (för att kunna genomföra sin livscykel) idkar värdväxling; jfr -skiftande. 2NF 5: 885 (1906). Kronrost angriper havre .. och är liksom svartrost värdväxlande. Sonesson BöndB 352 (1955). —
-VÄXLING. om parasits växling mellan olika värdorganismer; jfr -skifte. FoFl. 1908, s. 20. De flesta bladlöss har en obligatorisk värdväxling. BraBöckLex. 15: 322 (1977). —
-VÄXT. växt i l. på l. av vilken parasit lever o. ur vilken den hämtar sin näring; äv. (i icke fackmässigt spr.) om växt varifrån insekt o. d. hämtar sin föda; jfr -organism, -planta, -träd. BotN 1889, s. 68. Gemensamt för alla dessa parasitsvampar är, att de leva på bekostnad av sin värdväxt, som de i större eller mindre grad sönderfräta, allt under det de bygga upp sig själva. Elfving VäxtNär. 86 (1924). Kålen har många fiender, kålfluga, kålmal, kålfjäril: tänk så många djur som är döpta efter denna sin värdväxt. Olsson Odlarb. 100 (1993).
B (†): VÄRDE-FOLK, se A.
C: VÄRDS-FOLK, se A. —
-HUS, se d. o. —
-SPEL, se A.
Avledn.: VÄRDINNA, f. [fsv. värdinna]
1) (förr) till 1, om kvinnlig värd (l. värds hustru); särsk. om värdshusvärdinna; stundom svårt att skilja från 2. 1Kon. 17: 17 (Bib. 1541). Den Officerare eller Gemen, som sin wärd, wärdinna, eller des hion .. slår, stöter eller motwilligt och försåteligt wis plågar .. han skal .. göra dem afbön. PH 1: 303 (1721). Värdinna .. (dvs.) Fruntimmer, som håller ett värdshus. Dalin (1855). jfr hus-, spis-, värdshus-värdinna m. fl.
2) till 2: kvinnlig hyresvärd; jfr 1. CFDahlgren 4: 126 (1831). En otålig värdinna, vilken väntar att få sina pengar. Johnson Kommentar 85 (1929).
3) (numera bl. i Finl., i sht om ä. förh.) till 3: husmor l. matmor; bondhustru; förr äv. (ss. förled i ssgn värdinne-plats) om kvinna anställd för att sköta husmors göromål. Hon wil sigh ombeflita bliffwa een godh Wärdinna, och en achtsam Booqwinna. AJGothus ThesEp. 4: 50 (1619). Jordbrukens värdinnor. Hufvudstadsbl. 10/2 1989, s. 12. jfr bond-, gårds-, hemmans-, hus-värdinna m. fl.
4) till 4: kvinnlig värd; särsk. om kvinnlig part i värdpar. Jungfru Christina Rosenhane, som wed detta Wärskapet war wärdinna. HovförtärSthm 1692 A, s. 2229. I Cottonnska huset kom mycket gäster och värdinnan mottog ofta tacksamma uppvaktningar i form av blommor. Stiernstedt Bank. 204 (1947). jfr mat-värdinna.
5) till 5: kvinnlig värd. Hellström MorgSkälm 16 (1952). Värdinna vid industriföretag eller varumässa som tar emot besökande och visar dem till rätta. NordYrkesklassif. 189 (1978). Hälsingborgshems satsning på värdinnor och lokalkontor i bostadsområdet Elineberg. SDS 20/3 1987, s. 2. jfr bordell-, sjukhus-, skol-, studio-, turist-, tåg-värdinna m. fl.
Ssgr: värdinne-plats. särsk. (†) till 3. En ung Tyska, med goda rekommendationer .. önskar .. inträde i en familj der hon vill undervisa uti sitt modersmål .. Hon kan äfven förestå värdinneplatsen. AB 1/10 1867, s. 4. SAOL (1973).
-plikt. till 4, 5; i sht i pl. Hedenstierna StutaP 235 (1899). Hon var en beundransvärd kvinna. Lugnt och samlat skötte hon sina värdinneplikter. Pokora-Kulinska Anthony Hämn. 150 (1979).
Avledn.: värdinneskap, n. särsk. till 4: förhållandet att vara värdinna. Min tant, då jag utan vägran emottagit värdinneskapet här vid bordet i dag, skall också tant Eleonora icke vägra mig och oss alla det nöjet, att bjuda oss in på kaffe hos sig. Almqvist JK 99 (1835). —
VÄRDSKAP, se d. o.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content