publicerad: 2019
VÄRD væ4rd, adj. värt; -are (ändelsekomp. numera företrädesvis ss. senare led i ssgr). adv. VÄRT.
Ordformer
(vard (w-, -ah-) 1559 (: kostvahrda)–c. 1600 (: kostvardt). verd (w-, -dh) 1525–c. 1750 (: synwerda). värd (w-, -dh) 1526 osv. värt (w-, -dt), m. l. f. sg. 1560–1727. wårdhe, pl. 1679. wäl 1621–1650. wärd (-dh), n. sg. 1583–1765 (: undranswärd))
Etymologi
[fsv. värdher; jfr fd. værth (d. værd), fvn. verðr (nor. verd), got. waírþs, fsax. werth (mlt. wērt), mnl. wert, waert, weert (nl. waard), ffris. werth, fht. werd (mht., t. wert), feng. weorþ (eng. worth); sannol. till den rot som äv. föreligger i VARDA. — Jfr VÄRBAR, VÄRDAS, VÄRDE, VÄRDELIG, VÄRDELIGEN, VÄRDIG, VÖRD, sbst., VÖRDA, v.]
a) om ngt sakligt: som (vid försäljning l. handel o. d.) motsvarar (så l. så stort) ekonomiskt värde (se d. o. 1); ngn gg äv. om person (l. företag o. d.), i uttr. vara värd så l. så mycket, inneha förmögenhet l. kapital bestående av så l. så mycket. Marken är wärd fyrahundrat Siklar silffuer. 1Mos. 23: 15 (Bib. 1541). Är det sextijo daler silf:mt wärdt, så är det Lifssak, men är det ringare, så bötes tre gånger så mycket, som det wärdt är. Abrahamsson 523 (1726; efter handl. fr. 1653). Penninge-aristokrati är den lägsta och råaste tänkbara. Dess värre är den, mer än sig borde, hemma i den nya verlden. Man kan äfven höra det på det gängse uttrycket om en person: ”han är värd så eller så många dollars!” Bremer NVerld. 1: 208 (1853). ”Den är värd en del”, sa han. ”Ett unikt konstverk.” Östergren SistCig. 427 (2009). — jfr PRIS-, SALU-VÄRD.
b) i fråga om nytta l. behov l. förtjänst (se d. o. II 1) l. relevans l. betydenhet l. unikhet o. d.
α) om person. Store Herrar vthan swenner, the äre lijthet wärdhe. SvOrds. C 2 b (1604). Konung Sigismundus achtade oss icke så myckit wärde, at han til thenne wår wälmeente skrifwelse .. swara wille. Chesnecopherus Skäl Hhh 4 b (1607). Hvar och en är åtminstone i theoretiskt afseende jemt så mycket värd som hans philosophie. Boström Propæd. 11 (1851). Arbetet är i sig så meningslöst och tungt att det är svårt att inte solidarisera sig med varandra. Vi är lika värda, talar samma språk, lever med samma trötthet och oro. Lundberg Yarden 98 (2009). — jfr LIK-, MINDER-VÄRD.
β) om ngt sakligt; särsk.: som är av (så l. så mycket) intresse l. vikt l. (så l. så) relevant (för ngn); förr äv. pregnant: värdefull. Tu skalt nu see om mijn ord tigh någhot werd äro eller ey. 4Mos. 11: 23 (Bib. 1541). Han talade wäl derom, doch intet som war wärdt. VRP 14/4 1733. Frågan vore den, om herraväldet öfver Estland var för Sverige mera värdt än förbundet med Polen. 2SAH 46: 114 (1870). Vi hade inte precis något umgängesliv eller fester värda namnet hemma. Mazetti GrabbGrav. 86 (2000). — jfr LIK-, MINDER-VÄRD m. fl. — särsk. (med anslutning till VÄRDE 2) i kemiskt fackspr., ss. senare led i ssgr; särsk. dels om ämne: som vid reaktion med annat ämne avger l. upptar av förleden angivet antal elektroner, dels om alkohol: som innehåller av förleden angivet antal hydroxylgrupper. jfr EN-, FLER-, SEX-, TRE-VÄRD m. fl.
c) i vissa från a l. b utgående (ofta negerade) uttr.
α) uttr. som innebär att ngn l. ngt saknar värde l. har (mycket) litet värde o. d.
β') (†) icke vara värd en skärv, inte vara av värde l. inte duga någonting till; jfr SKÄRV, sbst.1 Jbland them (är) thet ordhspråck vpkommit ther the plägha seya, At en munk som haffuer een skerff, han är icke wärd en skerff. OPetri 1: 495 (1528).
ζ') i sådana uttr. som inte (vara) värd en sur (l. rutten) sill (se SILL, sbst.2 1 c), inte vara värd ett ruttet lingon o. d. (se LINGON slutet).
ϑ') i sådana uttr. som inte värd ett halvt öre, förr äv. en halv skärv o. d. (se HALV 1 n), inte vara värd en styver o. d. (se STYVER 3 a β), inte vara värd ett vitten (se VITTEN 2).
ι') i sådana opers. uttr. som det är (inte) något värt med den l. den l. det l. det, den l. den resp. det l. det är (inte) av värde l. duger (inte) någonting till. Thet är platt intet werdt medh oss när han dragher sina hand jfråå oss. OPetri 3: 95 (1530). Ostende .. är then ende hamnen som Österriket besitter uti Nederland, hwarmed något är wärdt. Hübner Geogr. 117 (1738). Är det något värdt med hans (fiol)spel, hvem har lärt honom? Rönnberg Brovakt. 105 (1904).
β) i sådana uttr. som det är värt pengar att (osv.) (se PENNING I 5 d β), (vara) värd (sina) pengar (se PENNING I 5 d, k γ).
γ) i sådana uttr. som klagan värd (se KLAGAN 1 a), klagandes värt (se KLAGA, v. 1 e), kvida värd (se KVIDA, sbst. 1 slutet), kvidan värd (se KVIDAN slutet).
δ) i sådana uttr. som vara guld värd, vara värd sin vikt i guld, betecknande att ngt är l. anses vara (i hög grad) värdefullt l. att ngn l. ngt uppskattas (särskilt) mycket; jfr GULD 1 e (β). HB 2: 202 (1583). Han är wärd sin wigt i guld. Serenius Ooo 3 a (1734). Sjukvårdsutbildningen är guld värd! VetlandaP 16/8 2018, 1: 6.
ε) (†) ngt som är värt med, ngt värdefullt l. meningsfullt. Kexél 1: 451 (1795). Jag .. (har) lagt mig vinning om att du skulle få lära dig något som var värdt med, som att koka mat, slagta, baka, brygga. Wetterbergh SamhKärna 1: 197 (1857).
2) om person(s beteende l. egenskaper l. gärningar o. d.): som förtjänar l. kan anses förtjäna (ngt, särsk. viss behandling l. visst bemötande o. d.); förr särsk. i uttr. vara värd av ngt, förtjäna ngt; jfr 3 o. VÄRDIG 2. Mat. 3: 11 (NT 1526). At all wår Böön grundar sigh på Gudz Bodh, hwilket osz böör Lydno bewijsa, vthan anseende til wår Person, antingen wij äre fromme eller Syndare, wärde eller owärde. Rudbeckius Luther Cat. 169 (1667). Det finns inte en kvinna på jorden, som är värd att lösa upp hennes skoremmar! Cavallin Kipling Gadsby 63 (1897). Någon skilsmässa ville hon inte höra talas om, hon var inte värd något annat liv. Tunström Tjuven 121 (1986). — jfr AVUNDS-, MINNES-, SE-VÄRD m. fl. — särsk.
a) i fråga om ngt gynnsamt l. gott l. eftersträvansvärt, särsk. belöning l. ära l. beröm l. vänskap l. kärlek o. d.; särsk. i uttr. värd medömkan (se MEDÖMKAN b); förr äv. i uttr. vara önskan värt att (osv.), vara önskvärt att (osv.). Ty ath arbetaren är werdh sin maat. Mat. 10: 10 (NT 1526). Kyskheet är ähra wärdh. Grubb 433 (1665). Thet woro önskan wärdt at eij något Barn sina Föräldrar mer än jag bedröfwat. VRP 22/4 1738. (Jag) skall städse bemöda mig att fortfarande göra mig värd Herr Magisterns vänskap. Rydberg Brev 1: 2 (1855). Men presten signade fanor och svärd, / Till korsmän han vigde de fromma, / Då blef hvar riddare mera värd / Att in i Guds rike komma. Öman LyrBl. 1: 40 (1857). — jfr AKTNINGS-, BERÖM-, BEUNDRANS-, DYRKANS-, HEDER-, KÄRLEKS-, LOV-, PRIS-, ROS-, TACK-VÄRD m. fl.
b) i fråga om ngt ofördelaktigt l. obehagligt l. skadligt, särsk. bestraffning l. död o. d.; särsk. i sådana uttr. som det är fara värt (se FARA, sbst. 2 slutet), (det är) fruktan värt (se FRUKTAN 2 b). Om han haffde saa handlet som Albrict handlade waa(re) han werd hengie j th(et) höxte træ ma(n) fi(n)ne ku(n)de. OPetri Tb. 55 (1525). Een synd then dödhen werd är. 5Mos. 21: 22 (Bib. 1541). Then sin Frijheet miszbrukar, är wärd at mista henne. Schroderus Waldt 79 (1616). Det var idiotiskt av mig att gifta mig med en kvinna av hennes typ och jag var värd mitt öde. Siwertz Pagoden 102 (1954). — jfr AVSKY-, FASANS-, FRUKTANS-, FÖRAKTANS-, HAT-, KLANDER-, RYSANS-, SKULD-, STRAFF-, VRAK-VÄRD m. fl.
c) i uttr. vara värd ngn, vara värdig (se d. o. 3) ngn. The retferdughas sielar äre vthi gudz hand .. gudh försöker them, och befiner them at the äro honom werde. SalWijsh. 3: 5 (öv. 1536). Hennes oemotståndeliga skönhet, och ännu mer .. hennes hjertas obefläckade oskuld, gjorde henne värd alla Riddare. Lafontaine SmVSkr. 1: 21 (1799). Var ej yngre systern värd / En bard, som ville sjunga hennes ära? Oscar II I. 1: Inledn. 3 (1858, 1885).
3) [eg. pregnant anv. av 1 (b), 2] (numera bl. ålderdomligt l. arkaiserande) värdefull l. dyrbar l. åtråvärd o. d.; särsk. (o. i sht) om person (särsk. i tilltal till åhörare l. läsare o. d.): värderad l. aktningsvärd l. hedervärd (jfr VÄRDIG 4) (ngn gg äv. i abs. superl.); förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: välförtjänt. Wallquist EcclSaml. 1–4: 21 (1664). Hwem will neka mig din wärda mull begråta? Frese VerldslD 126 (1726). Så länge dagen strålar sprider, / Så länge natten skuggor strör, / Ert värda lof ej minskning lider, / Ert ädla minne aldrig dör. Kellgren (SVS) 3: 70 (1782). Värdaste åhörare! .. Eder behöfver jag icke bedja och förmana. Wallin Rel. 4: 384 (1839). Och nu, värde läsare, stå vi framför Abydos, det sista templet. Lagergren Minn. 9: 221 (1930).
4) om (resultatet av l. målet för) verksamhet l. handling: som är av sådan beskaffenhet l. betydelse att (sådan l. sådan (besvärlig l. obehaglig)) ansträngning l. (arbets)insats l. kostnad o. d. är l. kan anses vara motiverad l. rimlig; särsk. dels i förb. med inf., dels i satser med nekande l. frågande l. hypotetisk innebörd (se särsk. slutet); stundom utan klar avgränsning från 2; särsk. i uttr. icke o. d. vara värd ett skott krut (se SKOTT, sbst.2 2 b α β'), vara pinan värt att (osv.) (se PINA, sbst. I 5 e), vara värd en mässa (se MÄSSA, sbst. 1 d α). Freden är wäl werd at köpas, när man honom ey an(n)ars få kan. SvOrds. A 7 a (1604). Var livet verkligen värt att genomlevas för en förkommen individ som jag. Hellström Malmros 168 (1931). De små böckerna äro värda spridning. De äro vederhäftiga och lättlästa. SvGeogrÅb. 1934, s. 243. (Gården) var värd att byggas upp igen. I framtiden skulle Krist skydda den för överfall och plundring om kvinnan ville låta döpa sig och sin son. Fridegård Offerrök 82 (1949). — jfr BRYT-, EFTERSTRÄVANS-, LÄS-, MINNES-, NÄMN-, ODLINGS-, SE-, TÄNK-VÄRD m. fl. — särsk. opers.; särsk. i uttr. vara mödan värt (se MÖDA, sbst. 2 b ε); särsk. i sådana negerade uttr. som det är inte värt att (osv.), dels: det är inte lönt l. någon idé att (osv.), dels: det är bäst att låta bli att (osv.). G1R 10: 25 (1535). Hwad är det wärdt, at sinnet fästa / I detta lif til någon Wän? Dalin Vitt. 4: 101 (c. 1740). För gymnasisterna hade vi skolgossar mycken respekt, och måste altid helsa på dem medelst mössans aftagande. Icke heller var det värdt att visa olydnad, om de befallde oss något. Hellberg Samtida 1: 17 (1870). Det är inte värt att du retar mig. Lindström Leksaksb. 50 (1931). Hade man blivit förgjord, var det inte värt att vända sig till en vanlig läkare, då blev det bara värre. Hagberg DödGäst. 68 (1937).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content