publicerad: 2021
VÄXLA väk3sla2, v. -ade (G1R 4: 295 (1527: foruesladt) osv.) ((†) pr. sg. -er G1R 16: 334 (1544: förwäsler), AOxenstierna Bref 4: 88 (1643)). vbalsbst. -AN (†, G1R 11: 279 (1537: forweslan), Dahlstierna (SVS) 221 (c. 1696)), -ANDE, -ERI (se avledn.), -ING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(vechsl- (w-, -z-) 1626 (: förvechsles)–1697. vesl- (u-, w-, -ss-, -sz-) 1526–1725 (: Weszlare). vexl- (w-) 1545–1941. väsl- (u-, w-, -ss-, -sz-) 1528 (: foruäsle)–1759 (: wäszlare bordet). växl- (w-, -æ-) 1575 (: inwäxle) osv. wedtzsl- 1538. wegzl- 1544. wetzl- (-tts-, -ttz-, -tzs-) 1538–1757 (: Wettslerijd). wächsl- 1575 (: wächslerÿtt)–1659. wägzl- (-s-, -zs-) 1547 (: tillwägzledt)–1626 (: förwägzlade). wätzl- 1563–1587)
Etymologi
[fsv. väsla; jfr ä. d. vexle, vædsle (d. veksle); sannol. av mlt. wesselen, weslen (av fsax. wehslōn), motsv. mnl., nl. wisselen, ffris. wixlia, fht. wehsalōn (mht. wehseln, t. wechseln), feng. wixlan; jfr äv. fvn. víxla; former med -x- under inverkan av t.; till VÄXEL, sbst.2]
A. i fråga om att ngt (l. ngn) förändras l. förvandlas l. ersätts l. varierar l. skiftar o. d.
1) ersätta (ngt med ngt annat), byta (se d. o. 6) l. byta ut (ngt); varva l. variera l. alternera (ngt med ngt annat); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av mot (förr äv. för l. i), angivande det varmed ngt ersätts; jfr SKIFTA, v.1 9. Om någhor weszlar thet, itt diwr för thet andra, så skola the bådhen wara Herranom heligh. 3Mos. 27: 10 (Bib. 1541; Bib. 1999: byter ut). Tu måste hädan skillia, / Ok wäxla Lijff i död, mäd eller moot tin Willia. Lucidor (SVS) 218 (1671; uppl. 1997). Jag mot en kunga-thron min lått ej växla vil. Lidner (SVS) 1: 289 (1782). Med 4½ år fällas fölhörntänderna, så att hästen vid denna ålder har vexlat alla sina tänder. Wrangel HbHästv. 645 (1885). Luften inne behöfver ej blott värmas, den måste också växlas för att bli njutbar. Almquist Häls. 355 (1895). Vid halv sextiden på morgonen måste oxarna växlas .. De nya oxarna voro dock rent omöjliga. Kaudern Mad. 55 (1913). (Barnet) växlar oupphörligt sysselsättning. PedT 1955, s. 5. — jfr FÖR-VÄXLA o. SNABB-VÄXLANDE samt FUNKTIONS-, GENUS-, HÅR-, LUFT-, PLÅT-, SCEN-, SUBJEKTS-, SYSTEM-, TAND-, TEMPO-, VOKAL-VÄXLING m. fl. — särsk.
a) med avs. på utseende l. form l. färg o. d. Serenius EngÅkerm. 58 (1727). Den starka rörelsen, som oupphörligen växlade de fradgande böljornas utseende. Linnerhielm 1Br. 16 (1787, 1797). Det blåser en bitande nordanstorm, / Och drifvorna vexla beständigt form. Snoilsky NDikt. 83 (1881). Då dylik lera genom dikning blir luftad eller eljes utsättes för torkning, växlar den färg och blir rostig eller hvitgrå. Hellström NorrlJordbr. 52 (1917). — jfr FORM-, FÄRG-VÄXLING m. fl.
b) med avs. på plats l. (kropps)ställning l. vistelseort o. d. Kullin EngGr. 20 (1744). Redan i sitt tionde år faderlös, åtföljde han den efterlefvande modren, då hon tvenne gånger vexlade boningsort. Atterbom Minnest. 2: 170 (1853). (Skolbänkarna bör vara sådana) att lärjungarna .. kunna sitta i en naturlig och otvungen ställning med möjlighet att växla ställning. Bergqvist UndPlanRealsk. 169 (1906). Iden uppträder nästan alltid i större eller mindre stim, varför man ej bör växla plats för tidigt, om man har fått hugg. Hammarström Sportfiske 318 (1925). — jfr PLATS-VÄXLING.
2) förändras l. förvandlas l. omgestaltas; särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av till (förr äv. i), angivande det vartill ngt förvandlas; förr äv. refl.; jfr SKIFTA, v.1 11 c. Porath Pal. 2: C 2 a (1693). Tå wäxlar nöjet sig i idel sorg och wånde. Scherping Cober 2: 126 (1737). Kungen ser sig kring, och rösten växlar från lidelse till lugn. Hallström G3 88 (1918). Scenen växlar till en skog i Galicien. Schück AllmLittH 3: 458 (1921). — särsk. ss. vbalsbst. -ing: ändring l. förändring l. förvandling l. (om)byte l. skifte (se d. o. 6); äv. konkretare. Börk Darius 517 (1688). Jag til den glada ängen hamnat: / Hvad lycklig växling skönjes här! Nyss kjöldens armar henne famnat, / Nu Våren hon i skötet bär. VittArbSamhSthm 1: 60 (1759). Han kom .. att tänka på att fastän han tyckte, att de redan hade rest så länge som ett dygn, så hade det dock inte skett någon växling från natt till morgon. Lagerlöf Körk. 152 (1912). Han .. iakttog .. de ringaste växlingar i minspel och röst hos alla. Hallström Händ. 92 (1927). — jfr BETYDELSE-, LJUD-VÄXLING m. fl.
3) (upprepat l. mer l. mindre regelbundet) variera (se d. o. 3) l. skifta (se SKIFTA, v.1 12 b) (fram o. åter) (över tid l. från plats till plats l. fall till fall o. d.); förekomma l. uppträda växelvis; särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av med l. mellan; äv. opers. Olyckan wäxlar ju lijka med Lyckan, / Alt hwad Begynsel haer ändas en gång. Lucidor (SVS) 449 (c. 1670; uppl. 1997). Min lefnad går i sin uniform som förut, mycket olik din som lär växla hvar timma. Kellgren (SVS) 6: 263 (1790). Förbannelse och nåd hafva vexlat såsom mörker och ljus. Rundgren Minn. 2: 212 (1870, 1883). Det var silfret, som var stadigt, och pappersmyntet, som vexlade i värde. Malmström Hist. 5: 177 (1877). Han växlade mellan vänlig men överlägsen sarkasm och patologiskt ursinne. Laurin Minn. 2: 454 (1930). Drivisgränsens läge norr och nordväst om Island växlar starkt under årets lopp och från år till år. Ymer 1941, s. 265. Det är svår terräng och tuffa väderförhållanden. Vi är ju uppe på fjället och det växlar snabbt. ÖstersundP 22/10 2018, s. 5. — jfr OM-VÄXLA o. STÄMNINGS-VÄXLANDE. — särsk.
a) i fråga om (tids)period l. årstid o. d.; stundom övergående i bet.: förflyta l. passera; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare. Rosenstein 1: 327 (1804). Tiderna vexla och vi förändras med dem. FoU 24: 83 (1827). Måna’r sex ha redan vexlat. Oscar II I. 2: 23 (1859, 1886). Konjunkturerna ha skiftat och goda år växlat med dåliga, men i stort sett har det dock varit en .. stigande kurva. SvFl. 1941, s. 192. Livet på ett bruk i Bergslagen utmärker sig för en regelbunden rytm som är betingad av årstidernas växlingar. De Geer Bergsl. 176 (1951).
b) i p. pr. (förr äv. p. pf. med aktiv bet.) i mer l. mindre adjektivisk anv.: omväxlande l. variationsrik l. skiftande. Hvad vexladt sammanhang af ömhet och af brott! Leopold (SVS) I. 3. 1: 139 (1790). De växlande utsigterna af Rhenflodens stränder gåfvo också ämnen till mången anmärkning. Fryxell Ber. 6: 52 (1833). Färsk frukt innehåller växlande mängd C-vitamin liksom även så vitkål, nypon och tomater. StKokb. 10 (1940). Vädret var i fortsättningen ytterst växlande, med kallregnsperioder och korta värmeböljor emellan. Parling FrVildm. 88 (1995).
c) ss. vbalsbst. -ing (jfr a): variation l. omväxling l. skifte (se d. o. 6); äv. konkretare; ngn gg äv. närmande sig bet.: skillnad l. kontrast o. d.; förr särsk. i uttr. i växling, växelvis. Frost och regn, samt köld och heta, / Stadigt i sin wäxling streta. Ps. 1695, 270: 3. Sådan var hon, försök att föreställa er henne, / Full af vexlingar blott, nyss en nu åter en annan! Runeberg (SVS) 3: 140 (1836). (Han) Stirrade häpen, och qved och talte och ropte i vexling. Runeberg (SVS) 3: 252 (1841). Växlingen mellan ljus och mörker och mellan rum av helt olika storlek och karaktär gav besökaren en stimulerande omväxling. Form 1946, s. 190. Det är en värld med trista sidor, med tvära växlingar mellan trygghet och faror. BonnierLM 1954, s. 67. — jfr GENERATIONS-, KLIMAT-, KONJUNKTUR-, MODE-, SKIKT-, SKÖRDE-, STADIE-, SÄSONGS-, TEMPERATUR-, TRYCK-VÄXLING m. fl.
4) [eg. specialanv. av 1] lämna ifrån sig (pengar l. annat betalningsmedel) i syfte att erhålla motsvarande summa l. värde i andra valörer l. annan valuta o. d.; särsk. dels i uttr. växla ngt med ngn, dels i förb. med bestämning inledd av prep. mot l. till l. i o. angivande det som erhålles; äv. utan obj.; ngn gg äv. med indirekt (särsk. refl.) personobj. At en part wätzle sigh een Crone för sex marck, som doch i sitt rette werde icke bör gå mere än för fem. Stiernman Com. 1: 183 (1563). Är Skäncht Eenn Quinna i Cöllenn för thett honn wägzslede allehande mynt alt till köningzdaler. VinkällRSthm 1585. Frågadhes hono(m) huarföre hann icke bekennde saninge(n) .. denn tidh hann här om bleff tillfrågat, vthann skött sig på at hann hadhe wäxslat – 150 dal(er) medh enn båszma(n) vthi Lÿbeck? 3SthmTb. 6: 122 (1606). Om klåckaren låter någon wäxla uhr Håfwen .. plichte han för hwarje gång 4 öre smt. KulturbVg. 1: 11 (1749). En Banks credit beror .. på denna visshet, at genast kunna för dess utgifna sedlar få reda penningar växlade. Holmbergsson Sartorius 51 (1800). Folket bestormade statskassorna för att få allt pappersmynt växladt mot silfver. Lundegård Stormf. 34 (1893). 1919 hade jag fått ett oväntat arv på tjugufemtusen kronor, som jag .. omedelbart låtit växla i tysk valuta. Det blev efter kursen hundrafemtiotusen mark, och det tycktes mig en förmögenhet. Malmberg FörfLiv 29 (1952). — jfr BORT-, FEL-, IN-, SÖNDER-, TILL-, UPP-VÄXLA m. fl. o. O-, SVÅR-VÄXLAD samt MYNT-, PENNING-, SILVER-, SVART-, VALUTA-VÄXLING m. fl.
B. i fråga om att medelst teknisk anordning ändra läge l. riktning l. hastighet o. d. hos ngt.
5) (medelst växel (se VÄXEL, sbst.2 7 b)) bringa (tåg l. järnvägsvagn l. spårvagn o. d.) att byta spår; äv. intr., om tåg l. lok l. spårvagn o. d.: byta spår; jfr RANGERA 6. TurÅ 1897, s. 98. Mellan ett par hus såg man på avstånd stadens godsbangård, där tåg gingo och växlade. Hedberg VackrTänd. 20 (1943). Järnvägsvagn, varmed djur befordras, skall växlas med nödig försiktighet. SFS 1944, s. 1721. Ett sammanbindningsspår för växling av godsvagnar drogs mellan de båda stationerna. Paulsson SvStad 1–2: 578 (1950). — jfr BORT-, FEL-, IN-VÄXLA o. SPÅR-, VAGN-VÄXLING.
6) vid framförande av motorfordon: (medelst växelspak) lägga i en (annan) växel (se VÄXEL, sbst.2 7 a slutet) (i syfte att anpassa motorns varvtal till fordonets hastighet); äv. i fråga om med växelanordning försedd cykel. Vid växling uppåt eller till högre växel gäller som regel, att automobilen i kopplingsögonblicket skall inneha tämligen god fart. Nerén HbAut. 1: 148 (1911). Lugna men bestämda rörelser är hemligheten bakom en riktigt utförd växling. AlltBil. 257 (1976). Sjuväxlat är en av årets stora cykelnyheter – inbyggt i baknavet, med fotbroms! Och man kan växla medan man trampar. Expressen 28/3 1993, TvåHj. s. 13. Bilen skuttade lite när Arne växlade. Dålig låda, muttrade han. Stensdotter ArnesKiosk 180 (2004). — jfr IN-, NED-, UPP-VÄXLA o. SJÄLV-VÄXLANDE samt SYNKRON-VÄXLING. — särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om motor(fordon) l. växellåda o. d.: försedd med (sådan l. sådan) utväxling; ss. senare led i ssgr äv. dels om växellåda i motorfordon: försedd med (så l. så många) växlar, dels om cykel: försedd med växelanordning med (så l. så många) växlar. Den moderna amerikanska motorn är så pass högt komprimerad och växlad, att segdragningen blir klen på direkt växel vid större påfrestningar. Rogberg Två 71 (1929). Växellådan i (bilmodellen) Duster är lågt växlad. Man tuggar sig igenom ända upp till femman till 50 km/h. ÖgCorr. 11/5 2015, Bil. s. 17. Vid motorvägskörning är bilen extremt högt växlad och har ett lågt luftmotstånd. SmålP 16/12 2017, s. C16. jfr SVÅR-, TIO-, TOLV-, TRE-VÄXLAD.
C. i fråga om reciprok l. ömsesidig l. inbördes handling l. verksamhet.
7) lämna ifrån sig (ngt) i utbyte mot l. ss. ersättning för ngt annat (av samma slag); vanl. med pluralt obj.; särsk. dels med avs. på varor l. gods o. d., dels i uttr. växla ringar, byta ringar i samband med (vigsel l.) förlovning, äv. metonymiskt för: förlova sig (jfr RING, sbst.1 1 a α); förr särsk. i uttr. växla hjärtan, i fråga om uttryck av ömsesidig kärlek; förr äv. med personobj. (se a). Frågadhe och illust. Dn. Cancellarius, om Mathematici icke understundom wille wexla deras professiones syn emellan. Annerstedt UUH Bih. 1: 294 (i handl. fr. 1627). Sorlet af en beställsam folkmängd, som vexlar sina varor. 1SAH 2: 153 (1787, 1802). Friherrinnan H. förstod snart att värdera Hervey, och ju mera hon lärde känna honom, ju lifligare uppsteg hos henne den önskan, att Clara och Hervey måtte vexla hjertan. Bremer Nina 446 (1835). Emellan fästehjonen vexlade gåfvor. Nordström Samh. 2: 23 (1840). Vi växlade ringar, vi försäkrade varandra att vi hörde ihop och jag övertygade mig själv om att han var snäll och trygg. Fredriksson Anna 236 (1994). När mina föräldrar gifte sig i början av 1980-talet gick de in gemensamt i kyrkan, växlade ringar och gick sedan ut. UNT 15/3 2017, s. A4. — jfr FÖR-, TILL-, UT-VÄXLA o. RING-, VARU-VÄXLING m. fl. — särsk.
a) (†) med avs. på person: utväxla (se d. o. 1 b). Petreius Beskr. 2: 99 (1614). Een Tambour affärdades med bref if(rå)n festningen till Lägret om en Fånges wexlande. KKD 11: 145 (1710). Man utnämde .. sex gislare .. De skulle wäxlas wid Kungshamn. Dalin Hist. 2: 886 (1750). — jfr FÅNGE-VÄXLING.
b) om motparter l. fiender i strid l. slagsmål l. kamp o. d., dels: ömsesidigt utdela o. ta emot (hugg l. slag l. sparkar o. d.), dels: ömsesidigt avfyra l. avlossa (skott l. kulor o. d.); särsk. (o. i denna anv. äv. med subj. i sg.) i uttr. växla ngt med ngn, särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) i sådana uttr. som växla kulor (med ngn), duellera (med ngn). AOxenstierna 7: 587 (1632). Lindorm haffuer .. nÿligen wäxlat kulor med treÿleben. Ekeblad BrClEkeblad 34 (1651). Danskarna tordes ej mera wäxla hugg med Swenskarna. Fryxell Ber. 2: 205 (1826). Hade tvänne vexlat slag med hvarandra och den ena dödades, men den andra sårades, lemnades såret utan afseende, men dråpet försonades. Nordström Samh. 2: 275 (1840). Den 6 mars 1808 vexlades de första styckeskotten. Ahnfelt KröntRiv. 1: 12 (1887). Hånfulla ord och ibland slag och sparkar växlades mellan de kristna och hedningarna på vägen upp. Fridegård Offerrök 204 (1949). — jfr SKOTT-VÄXLA o. SKOTT-, SLAG-, VAPEN-VÄXLING.
c) med avs. på upplysningar l. meddelanden l. tankar l. åsikter o. d.: ömsesidigt ge o. ta emot. — jfr UT-VÄXLA o. SALUT-, TANKE-VÄXLING.
α) med avs. på skriftliga meddelanden l. dokument (ss. brev l. skrivelser l. akter o. d.). OxBr. 1: 63 (1614). Många äro the som .. wäxla stora Skriffter sig emellan fulle med Håhns Ord och lastande, och bära emoot hwar annan itt Sinne fult med Haat. Ekman Siönödzl. 94 (1680). Av de brev, som efter Anders Nohrborgs död växlades mellan hans anförvanter, ser man de svårigheter, som mötte tryckningen av postillan. KyrkohÅ 1927, s. 66. — jfr BREV-, NOT-, SKRIFT-VÄXLA o. BILJETT-, BREV-, DEPESCH-, KURIR-, NOT-, SKRIFT-, TELEGRAM-VÄXLING m. fl.
β) med avs. på yttranden l. uttalanden o. d.; särsk. dels med avs. på sådana yttranden osv. avsedda ss. hälsning l. välgångsönskan l. löfte l. tack o. d., dels i sådana uttr. som växla (sådana l. sådana) ord (med ngn) (se ORD, sbst.2 3 h). Her Landtmarskalken betackade bägges Stånden, och dhe vexlade tackseijelser tilbakars. RARP 8: 67 (1660). Nu och alltid skall jag anse mina med Majken vexlade löften lika bindande. Carlén Köpm. 1: 88 (1860). Som hon gick förbi Mattis dörr, greps hon av en stark lust se flickan igen, ehuru godnatt redan växlats dem emellan. Stiernstedt Liw. 274 (1925). Tiden var inne att växla tal och skålar. Landshövdingen .. föreslog skålen för konungen. Fatab. 1945, s. 130. — jfr ORD-VÄXLA o. ORD-VÄXLANDE samt ORD-, REPLIK-VÄXLING.
γ) med avs. på (ss. hälsning l. uttryck för tillgivenhet l. samförstånd o. d. avsedda) blickar l. miner l. kroppsrörelser o. d. Borg Luther 2: 777 (1753). De växlade ännu en handtryckning, hvarefter George lyfte sina kappsäckar från marken. Janson CostaN 1: 167 (1910). Folket i köket lyssnade med spända öron till detta uppträde och miner växlades. Beijer BritaGrossh. 335 (1940). Chauffören och jag växlade menande, ironiska blickar. Östergren SistCig. 394 (2009).
8) sport. i stafettävling: lämna över till nästa deltagare i laget; i sht ss. vbalsbst. -ing, äv. konkretare, om enstaka sådan överlämning. Det gäller (i stafettlöpning) att överlämna stafetten i full fart. I själva verket är det överraskande, hur mycken tid som kan vinnas genom en flott växling. Idrottsbok. 99 (1914). Femtio man löpa i varje lag, men växlingsgränserna äro icke fixerade .. man får växla var man vill! IdrBl. 6/6 1924, s. 7. Växlingen (i skidstafett) måste ske inom växlingsområdet, där inkommande åkare berör avlösande med handen. IPCStSportlex. 253 (1995). — jfr STAFETT-VÄXLING.
D.
9) (i sht i vissa kretsar) om djur (särsk. vilt): förflytta sig längs växel (se VÄXEL, sbst.2 9). Hjortarna brukade med förkärlek vexla tvärt öfver inegorna mellan de båda närbelägna skogarna. SvKennelklT 1896, s. 156. Den vägen brukade .. (älgarna) växla fram och tillbaka morgnar och aftnar. Knöppel SvRidd. 68 (1912). — jfr IN-VÄXLA.
1) (†) till 3: växla om (se växla om 2). Mödor vexla af med mödor blott / För de dödlige i långa dagar. Cygnæus 7: 149 (1841).
2) (numera bl. tillf.) till 4: växla till sig (pengar) av (ngn). De tilbjuda honom et äple för et helt Konunga-rike, och wilja wäxla af honom gyllen för räknepenningar. Borg Luther 1: 95 (1753).
3) till 7 a: avlösa (ngn). Isogæus Segersk. 56 (c. 1700). Vi vill inrätta 20 000 traineeplatser där ungdomar kan få växla av de som snart går i pension. AB 6/10 2011, s. 7. —
VÄXLA BORT10 4. jfr bortväxla. särsk. till 4: gm växling avhända sig (pengar). Stiernman Com. 1: 398 (1592). (Att avstå Norge mot Svenska Pommern) var för danskarna att växla bort ett lödigt silvermynt mot några osäkra småslantar. Heidenstam Svensk. 2: 353 (1910). —
1) till 4: gm växling lösa in (pengar). Secretair Perman (gick) åt Bender med 16,000 ducater till Hans Maij:tt, som H:r Öf:rste Funck här wäxlat inn för Slotti eller dubbla caroliner. KKD 5: 197 (1711). Om du i mitten av 70-talet växlade in en svensk hundralapp i Schweiz fick du lika många francs tillbaka. ÖgCorr. 9/3 2018, s. 4.
2) till 5: gm växling förflytta (tåg l. lok l. järnvägsvagn o. d.) in (på annat spår); äv. intr., om tåg l. lok: köra in (på annat spår). Då lokomotiv eller vagn skall vexlas in uti annat spår vid en station, skall fasta signalen derstädes oförändrad bibehållas till ”Stopp”. ReglTjSJ 1858, s. 35. Tåget växlar in på en bibana. TurHb. 1: 10 (1894).
3) [åtm. delvis bildl. anv. av 2] i sådana uttr. som växla in (l. växla in ngn l. ngt) på ny bana l. nytt spår l. sidospår, i fråga om att ta (l. leda ngn l. ngt i) ny l. annan riktning; jfr spår, sbst.3 2 f β. Hedenstierna Fideik. 165 (1895). Tankarna växlade in på ett sidospår. Dahlbäck Åb. 333 (1914). Kände han att han nu .. växlade in handlingen på ett nytt spår. Lindqvist Herr. 256 (1917). Genom Scott leddes Rosenius att övergiva sina studier för prästämbetet och växla in på en ny bana – lekmannapredikantens. KyrkohÅ 1930, s. 239.
4) (†) till 9, om djur (särsk. vilt): förflytta sig in (ngnstans) längs växel (se VÄXEL, sbst.2 9). Ett i sista stund anstäldt dref å tre elgar, som under dagens lopp observerats vexla in i en skogstrakt, hade ej .. något resultat. SD(A) 28/9 1897, s. 4. Rosen Kap 174 (1912). —
VÄXLA NED10 4 l. NER4. till 6: lägga i en lägre växel; äv. tr. (se slutet). Nerén BilB 2: 324 (1931). Framför honom svänger en traktor ut, lägger sig i stadiga tjugo, ett krälande urtidsdjur. Han tvingas växla ner. Flygt Verkan 230 (2004). jfr nedväxla. särsk. bildl., i fråga om att minska intensitet l. aktivitet l. omfattning hos ngt. DN 5/6 1985, s. 2. Statsministern .. upprepade budskapet att löneökningstakten måste växlas ned. GbgP 20/3 1990, s. 12. Många har glömt det, men det fanns faktiskt en tid när fattigt folk tvingades gå från gård och grund, och flytta in i ett litet pörte för att pengarna inte ville räcka längre. Sånt händer inte idag. Inte tal om saken. Nu ”växlar vi bara ner vårt boende” en smula. SDS 18/9 1992, s. A6. —
1) till 2: byta l. växla (från ngt till ngt annat); äv. till 1: byta (ngt). AOxenstierna 7: 79 (1632). Talade han länge, så bad hon honom sluta, eller ock vexla om talämne. Bremer Pres. 132 (1834). I 3,5-miljardersatsningen ingår även ett par andra nya pannor som .. gör att Vattenfall kan växla om från fossilolja till bioolja. UNT 3/6 2018, s. A6.
2) till 3: variera (med ngt annat); förekomma l. uppträda växelvis, turas om; äv. (numera bl. tillf.) till 1: varva l. variera l. alternera (ngt med ngt annat); förr äv. i pass. övergående i dep.; jfr växla av 1. Schmedeman Just. 1143 (1687). Här är frögd- och sorge-stunder, / Solsken wäxlas om med dunder. Kolmodin Dufv. 103 (1734). Der (i öknen) hafwer Johannes (Döparen) twifwels utan wäxlat om sina hemwist, så at han uppehållit sig nu på ett, nu på ett annat ställe. Bælter JesuH 1: 95 (1755). Allt, allt kan svigta, gäcka, rubbas, vexla om, / Men evigt oföränderligt det rätta är. Runeberg (SVS) 6: 136 (1863). —
1) (†) till 1: gm byte erhålla (ngt). Aldenstund iagh nu icke kan få wexla migh til annor spannemål. VDAkt. 1669, nr 143. I hvarje kyrka finnes inrättad en särskild disk, där man för kopek och rublar växlar till sig saligheten i form af vax och rökelse. Langlet Ryssl. 213 (1898).
2) till 4: gm växling erhålla (pengar l. valuta o. d.). Fremmede kopmen i landit som wesle klyppyngher tiill sigh. G1R 3: 196 (1526). Om man har en valuta och vill växla till sig ett annat lands valuta (osv.). Cassel TeorSocEkon. 372 (1934). —
1) (†) till 4: gm växling erhålla l. skaffa sig (mynt). Effter same Conradt, med någre flere, ther i Dantzicke, wetzsle alt thet Swenske mynt vp som the någreledis öffuerkome kwnne. G1R 12: 113 (1538). KamKollP 1: 361 (1631).
2) till 6: lägga i en högre växel; äv. tr. (se slutet). Starta vid foten av en ej alltför svår backe samt låt eleven ”växla upp” till högsta möjliga växel. DN(A) 5/12 1920, s. 16. Claes blinkar ut dem på motorvägen och växlar upp, gasar. Flygt Verkan 80 (2004). särsk. bildl., i fråga om att öka intensitet l. aktivitet l. omfattning (hos ngt). DN(A) 21/6 1965, s. 26. Volvo har beslutat sig för att växla upp tillverkningen av 800-serien och skall nu införa ett andra skift vid fabriken i Gent. GbgP 4/2 1992, s. 12. —
1) (numera bl. mera tillf.) till 1: byta ut l. ersätta (ngt med ngt annat). SvMerc. 3: 48 (1757). (Tvåkronan) lade hon i hatten när ingeniören skyndade fram, och på köpet fick han en blick af det slaget, som ungt, dumt folk inte vill vexla ut mot allt guld i verlden. Hedenstierna Fideik. 175 (1895).
2) (numera bl. mera tillf.) till 7 a: utväxla (ngn, särsk. krigsfånge). I gåhr kommo våra fångar .. och skola dhe i dagh vexlas uht. Carl XII Bref 272 (1705). En gång emot en mycket simpel karl / Man wille, för att håna, wexla ut mig. Hagberg Shaksp. 4: 157 (1848).
3) till 9, om djur (särsk. vilt): förflytta sig ut (ngnstans l. från l. ur ngt) längs växel (se VÄXEL, sbst.2 9). Hemberg ObanStig. 6 (1896). Först när det mörknar växlar kronviltet ut till sina betesplatser på åkrarna. JägUppslB 331 (1989).
Ssgr (Anm. Se äv. de under växel, sbst.2, anförda ssgrna): (5) VÄXLINGS-ARBETE~020. jfr arbete 5 b, 7 b. Sedan Svensson biträdt Sala–Tillberga-lokomotivet vid dess vexlingsarbete. GbgP 14/7 1876, s. 1. Växlingsarbete och omlastning av styckegods sysselsätter stadigt 500 man vid bangården i Hallsberg. TurÅ 1956, s. 197. —
(5) -BANGÅRD~20, äv. ~02. rangerbangård. SvD(A) 10/8 1904, s. 5. Skilda stationer för speciella ändamål finnas å vissa större orter, t. ex. i Stockholm: .. växlingsbangård vid Tomteboda och uppställningsbangård vid Hagalund. Engström o. Carlson HlednTrafik. 18 (1917). —
(4) -KASSA. särsk. (†): växlingskontor. AB 5/2 1841, s. 3. Banksedlar, utgifna af Christianstads Enskilda Bank, invexlas .. uti Stockholms Enskilda Banks Vexlingskassa. AB 7/2 1865, s. 1. Cannelin (1939). —
(4) -KONTOR. om inrättning där växling av myntsorter l. (numera i sht) valutor o. d. äger rum; jfr -kassa. GbgAlleh. 1814, nr 123, s. 2. En anställd på ett växlingskontor i Uppsala blev misstänksam när en man kom in med en kasse kontanter av olika valutor. AB 22/10 2018, s. 11. —
(5) -LOK. växellok; jfr -lokomotiv. NysvSt. 1915, s. 102. Nerifrån bangården hördes växlingsloken tuta och buffertarna klinga då vagnarna stötte emot varandra. Thorén Herre 322 (1942). —
(5) -LOKOMOTIV. (numera mindre br.) växellok; jfr -lok o. växel-lokomotiv. TT 1872, s. 238. SAOL (1973). —
(4) -OMBUD~02 l. ~20. särsk.: person (l. inrättning) med uppdrag att ombesörja växling; jfr ombud 2. Det skulle äfven icke obetydligt bidraga till lättnad i cirkulationen för dessa sedlar, om Privatbankerne vidtoge den .. enkla utvägen att förena sig om gemensamma Vexlings-ombud i hvarje stad. Agardh o. Ljungberg 3: 173 (1853). —
(3) -RIK. (i hög grad) omväxlande l. skiftande. SvLittFT 1837, sp. 347. De mångskiftande dialektgränserna i Norden är tydliga vittnesbörd om de nordiska folkens växlingsrika öden i gångna tider. 3SAH LXIII. 1: 59 (1952). —
-RÖRELSE. särsk. järnv. till 5, om tågs förflyttning gm växling; jfr rörelse 1 e. BtRiksdP 1902, I. 2: nr 40, s. 18. (Sådan) korsning mellan väg och bangård, där växlingsrörelser ofta förekomma. SFS 1924, s. 464. —
-SPÅR. särsk. järnv. till 5: järnvägsspår där växling sker l. kan ske. NDA 10/11 1874, s. 3. Nödvändiga uppställnings- och vexlingsspår. SDS 29/4 1899, s. 2. —
-STATION. särsk. sport. till 8, om område l. ställe i stafettlopp o. d. där växling skall ske. IdrBl. 26/5 1924, s. 8. Förr om åren har ju budkavletävlingarnas idé förfuskats .. Nu hemlighåller man kontroller och växlingsstationer för de olika distansmännen. ÖstersundP 1925, nr 48, s. 3. —
-TJÄNST. särsk. järnv. till 5: arbete l. verksamhet som innefattar växling; jfr rangerings-tjänst, växel-tjänst 2. BtRiksdP 1899, 6Hufvudtit. s. 158. Lönetillägg till tjänsteman, som bestrider växlingstjänst, samt stationskarl, vilken fullgör göromål såsom tågklarerare. SFS 1952, s. 810.
Avledn.: VÄXELBAR, adj. särsk.
2) (numera bl. tillf.) till 4, om pengar l. valuta o. d.: möjlig att växla. Creditivet kan ju tagas på 3000 Francs .. ty Francs är det allmänneligen lättast vexelbara mynt. 3SAH LIX. 3: 46 (1836). —
VÄXLARE, om person m.//ig., om sak r. l. m.
1) till 1, om apparat l. del av maskin o. d. med funktion att växla ngt. TT 1878, s. 88. Avancerad CD-spelare med enkelspelare och växlare för 6 CD-skivor. SDS 26/4 1991, s. A15. jfr rem-, skiv-, ström-växlare.
2) (i fråga om nutida förh. bl. tillf.) till 4, om person som (yrkesmässigt) växlar pengar l. valuta o. d.; förr särsk. om person som (i mer l. mindre bedrägligt syfte) tillväxlar sig gamla mynt med hög silverhalt mot nya med låg dito; förr äv. dels: växelhandlare, dels: remittent. Jesus .. fan j templet them som sålde fä och fåår, och duffuor, och weszlare sitia(n)des. Joh. 2: 14 (NT 1526). Summa wedh thenna tiden war her i Stokholm ja öfuer hele landet en bedröfuet tilstandt, och wore her en hoop wexlere som fore hele landet igennem, och wexlede vp thet gode gamble mÿntet för thet nÿe swage mÿntet. 3SthmTb. 1: 25 (1592). Hwilke företalde .. Personer blifwa elliest på fremmande Tungomåhl kallade, nemligen Wexlaren, Remittent; Wexlegifwaren, Traçent (osv.). Wäxel-Rätt 1671, s. A 2 a. Wexlare .. (dvs.) Wexelhandlare. Nordforss (1805). Ett särskildt slag af köpmän äro vexlarena .. Behöfver man vexla ett större mynt i smärre, eller ett främmande mynt i inländskt, så vänder man sig till en sådan. Waldenström Österl. 425 (1896). jfr penning-, svart-växlare.
3) till 5: person som yrkesmässigt utför växlingsarbete vid järnväg o. d. Jungberg 574 (1873). Jag skall nu skildra något om mitt arbete som växlare. Det var arbetsamt och tröttande att följa växellok på en större bangård. Järnvägsminn. 118 (1952). jfr spår-växlare.
4) till 7 c α, β, ss. senare led i ssgrna brev-, ord-, skrift-växlare, om person som utbyter upplysningar l. tankar o. d. med ngn annan.
Ssgr (till växlare 2; förr): växlar- l. växlare-bod. äv. bildl.; jfr bod, sbst.1 3, o. -bord. Mig tycks, at tu .. / .. i tin wäxlarbod rätt byter sorg mot sorg. Hiortzberg YttDom. 45 (1734). En växlarbod var öppen längre bort vid huvudgatan .. För tre eller fyra guldmynt fick han en stor vävpåse koppar. Strömholm Fält. 69 (1977).
-bord. växlares bord l. disk; äv. utvidgat, om växlarbod; jfr växel-bänk. Jesus (gick) in j gudz tempel, och dreeff vth alle the ther köpte och sålde, och vmstötte weszlare bordhen. Mat. 21: 12 (NT 1526). Hwarföre gaf du icke mina penningar til wäszlare bordet? Bælter JesuH 5: 685 (1759). —
VÄXLERI104, n. särsk. till 4: handlingen l. verksamheten att växla pengar; särsk. (förr) om (huvudsakligen under Johan III:s regering företagen) åtgärd som innebar att kronan (i syfte att erhålla silver för myntprägling) gm ombud växlade till sig gamla mynt med hög silverhalt mot nya mynt med låg dito. Stiernman Com. 1: 217 (1572). Och at kongl. maj:t wele låthe hålle eth vppenbare wæxlerij, der skal mann huar fredagh, alle the som wele, få wæxle och bÿthe nÿth småth mÿnth för klippinger och annat grofft mÿnt. 3SthmTb. 1: 67 (1592). För att anskaffa silfver till förmyntningen uppköptes .. gammalt mynt, som .. ommyntades: det var det så kallade växleriet. SvH 4: 139 (1904). jfr mynte-växleri.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content