publicerad: 2021
YTTER- yt3er~, ssgsförled.
Ordformer
(yter- 1611 (: ytertahl)–1665 (: yterhuus). ytt- 1736 (: yttändar). ytter- (-tth-) 1593 (: ytter om) osv.)
Etymologi
ss. förled i ssgr, med rumslig bet.: yttre l. ytterst l. utanpå; äv. med (inbegrepp av) bet.: för användning utomhus; förr äv. (i ssgn YTTER-TAL) i bildl. anv.: ytterligare (se YTTERLIG II 2 a).
Ssgr: YTTER-AGN. bot. ytterblomfjäll; äv.: skärmfjäll; jfr agn, sbst.2 1 a, 2 a, o. tom-fjäll. Fries SystBot. 205 (1891). Varje blomma (hos knölhavren) består av tvenne, skyddande fjäll, kända under beteckningarna yttre och inre blomfjället (ytter- resp. inneragnar). VäxtLiv 3: 296 (1936). Småaxen äro omgivna av tvenne skärmfjäll eller ytteragnar. SvVäxtförädl. 1: 87 (1951). —
-ARKITEKTUR. abstrakt o. konkret, om formgivning av l. dekoration på utsida av byggnad o. d.; jfr arkitektur 1, 2. Hahr ArkitH 433 (1902). Till de ombyggda äldre delarna (av slottet) slöto sig nya längor kring stora gårdar. Ytterarkitekturen blev i allmänhet enkel. Hahr NordeurRenässArkit. 32 (1927). Å stora områden av europeiskt konstskapande – exempelvis den profana ytterarkitekturen i de flesta länder utanför Frankrike .. kunna blott obetydliga spår märkas av rokoko. Lindblom Rokokon 10 (1929). —
-ASK. jfr ask, sbst.2 TT 1895, M. s. 18. Swedish Match fabrik i Vetlanda tillverkar splint, färdiga stickor utan knopp. De gör också ytterasken till tändstickorna. Land 2017, nr 11, s. 6. —
-BACK. sport. om högerback l. vänsterback. DN(B) 22/6 1923, s. 11. Brassarna har världens mest tekniska ytterbackar. SvD 8/6 1982, Bil. s. 5. —
-BANA. särsk. om den yttersta av flera parallellt löpande idrottsbanor; jfr bana, sbst.1 3. GHT 12/2 1894, s. 2. Innan man startar på en (skridsko)tävling, skall man en halvtimma före åka ett eller två varv på såväl ytter- som innerbanan. Berglund HastÅknSkridsk. 35 (1920). —
-BARK. barkens yttersta lager; motsatt: innerbark; jfr bark, sbst.1 1. Agardh Bot. 1: 243 (1830). (Björken) har en hwit ytterbark, som kallas näfwer och som swårligen ruttnar. Berlin Lrb. 58 (1852). —
-BEKLÄDNAD. särsk. om yttre beklädnad (se d. o. 3 b β) av byggnad l. byggnadsdel; jfr -fasad, -panel, -puts. Fort Konstantin har blifvit beröfvadt ytterbeklädnaden på sina murar. AB 9/11 1854, s. 3. —
-BELYSNING. abstrakt o. konkret: utomhusbelysning; särsk. (o. numera i sht) om belysning utanpå (l. i direkt anslutning till) byggnad; jfr belysning 2 o. -lampa. TT 1885, s. 156. Fönster var sönderslagna, en ytterbelysning förstörd och räcken sönder (efter skadegörelsen). YstadAlleh. 25/11 2017, s. A13. —
-BIT. jfr bit 2, 4 o. -del. ÖstersundP 31/7 1890, s. 4. Skär auberginerna i halvcentimetertjocka skivor på längden, kasta ytterbitarna som mest är skal. DN 6/6 2002, s. B12. —
-BLAD. särsk.: täckblad (se d. o. slutet) (jfr blad 1 a α o. däcks-blad). GbgP 13/12 1861, s. 1. Sjelfva öfverrullningen af ytterbladet är en ganska svår operation, isynnerhet på handcigarrerna, och de flesta arbetare behöfva år för att lära sig konsten. SD(L) 1897, nr 329, s. 4. —
-BLOMFJÄLL~02 l. ~20. bot. om det nedre fjäll (se fjäll, sbst.2 2 c) som omsluter blomma hos gräs; jfr -agn. Lindman NordFl. 3: 341 (1905). Varje (gräs)blomma har nederst ett ytterblomfjäll och överst ett innerblomfjäll. NE 8: 129 (1992). —
-BOETT. (yttre) boett; särsk. (o. i sht) om skyddande dosa l. fodral till ur (jfr boett 1 a). BoupptVäxjö 1871. Under barocken är ytterboetten – stundom av förgylld koppar – klädd med läder eller skinn, fastnitat med i mönster ställda förgyllda stift. Kulturen 1954, s. 106. —
-BRANT. särsk. (förr) i befästning: kontereskarp. Hazelius Bef. 17 (1836). (När danskarna) sedermera försökte fastsätta sig vid betäckta vägen och vid grafvens ytterbrant, försvårade Fersen detta likväl blott medelst kanon- och handgevärseld för att spara folket. Mankell Fältsl. 770 (1859). —
-BYXOR, pl. jfr -kläder. BoupptVäxjö 1823. (Vintercykling) funkar bra när det är sandat och saltat på cykelbanorna. Och jag har tjocka ytterbyxor, vantar och tjock tröja. NorrkpgT 17/1 2014, s. A7. —
-BÅGE. särsk. (i sht i fackspr.) om yttre fönsterbåge; jfr båge, sbst.1 5 a. NerAlleh. 26/10 1877, s. 3. (Restaureringen skulle bl. a. omfatta) anbringande af nya fönsterkarmar med ytterbågar vid obebodda samt ytter- och innerbågar vid bebodda lägenheter. BtRiksdP 1896, IV. 1: nr 8, s. 64. —
-DEL. jfr -bit, -parti. I ytterdelarna af staden bor bönder. Hauswolff hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 195 (1808). —
-DIAMETER. jfr diameter 1 b. Patent sökes .. å förfarande för valsning af rör med större ytterdiameter än rörämnet. Dalpilen 1896, nr 5 B, s. 1. —
-DIMENSION. AB 13/12 1901, s. 2. Tonvikten (vid utformningen av bilar) kommer framledes att förskjutas i riktning mot ännu mindre ytterdimensioner, med något minskat krav på toppfart och strömlinjeform. LD 9/5 1959, s. 12. —
-DÄCK. jfr däck, sbst.2 1 c, o. -ring. DN 1899, nr 10513 B, s. 3. Automobilringen .. består .. af ytterdäcket (slitskenan) och luftröret (slangen). Nerén HbAut. 1: 120 (1911). —
-DÖRR. dörr som (utifrån) leder till byggnad l. lägenhet o. d.; jfr -port. Stål Byggn. 2: 23 (1834). Har doktorn varit här, det gick nån i ytterdörren för en stund sen? Aronson Medalj. 37 (1935). Hon låser ytterdörren. Jörgensdotter BergDöttrar 298 (2009). —
-EMBALLAGE. jfr -förpackning. Kärl och omslag eller så kallade ytteremballage, då dermed synbarligen endast afses warans skyddande, äro från tullafgift fria. JönkP 16/2 1887, s. 3. —
-FACK. jfr fack, sbst.1 4; i sht om yttre fack på väska l. ryggsäck l. plånbok o. d. SvD(A) 16/11 1930, Bil. s. 22. Jakt-/fiskeryggsäck .. Tre ytterfack och lock med snabblås. Stol av stålrör. KatalJosefsson 1989, Höst. s. 318. —
-FAN. zool. jfr fan, sbst.3 1. De mellersta vingpennorna (hos finkar) hafva i spetsen ytterfanet förlängdt och det inre urringadt. NF 4: 1284 (1881). —
-FARSTU. jfr -rum. Till sist hör jag den efterlängtade i ytterfarstuns dörr. MinnGPrästh. 3: 147 (1926). —
-FASAD. jfr -beklädnad. KarlskrVBl. 9/10 1884, s. 3. Behandlingen av ytterfasaden, utförd i ett slags sgraffitoteknik med beslagformade kartuscher och kvaderornerade ytor. 2NF 37: 861 (1925). —
-FICKA. (Att pojken sett honom) upptaga, utur högra ytterfickan af sin rock, en knif. Barometern 19/11 1859, s. 2. —
-FIL. om (i sht för omkörning avsedd) yttre (i Sv. numera längst till vänster i färdriktningen befintlig) körfil på flerfilig väg. AB(A) 29/6 1941, s. 16. (Han) krängde i sista ögonblicket undan för en bil som kom flygande i ytterfilen. Fogelström Dolly 38 (1958). —
-FILÉ. om yttre delen av filé (se filé, sbst.1 4) (ss. maträtt l. styckningsdetalj). AB(A) 10/11 1917, s. 10. Vid festmåltiden serverades .. helstekt ytterfilé med ratatouille, klyftpotatis och bearnaisesås som varmrätt. VestmLT 18/12 2017, 2: 3. —
-FJÄLL. bot. jfr fjäll, sbst.2 2 c. ArkBot. X. 6: 28 (1910). (Tröndelagsmaskrosorna) få breda, äggrunda till äggrundt lancettlika, löst tilltryckta ytterfjäll med jämnt konvex kant. ArkBot. XII. 2: 32 (1912). —
-FLYGEL. särsk. om politisk grupp(ering) med (förment) ytterlighetsståndpunkt; jfr flygel, sbst.1 3 a γ. SDS 1/12 1877, s. 2. Svenska högerns ytterflygel. TWenersbg 27/2 1895, s. 1. —
-FODER. om skyddande hölje l. beklädnad o. d.; jfr foder, sbst.2, o. -fodral. HärnösP 5/7 1880, s. 1. särsk.
a) bot. koll., om foderliknande stipler utanför l. mellan foderblad; jfr foder, sbst.2 2. Ytterfoder kallas vissa blad, som likna fodrets och stå under detta eller mellan foderbladen, men för öfrigt hafva de ett mycket olika morfologiskt värde. Lundström Warming 186 (1882).
b) om (i förh. till mellanfoder) yttre foder (se foder, sbst.2 4) i klädesplagg. En Wargskinspels med ytterfoder af Camlotte de Bryssel. MalmöTidn. 1846, nr 6, s. 4.
c) ytterkruka. SvD 12/9 1999, s. 7. Den stora krukan är ett ytterfoder och sannolikt från sent 1910-tal. Arbetarbl. 17/5 2015, s. 11. —
-FODRAL. jfr -foder, -hölje. JönkT 21/4 1881, s. 2. Kudden består av en innerkudde i ekologisk bomullstrikå fylld med boveteagn och ett ytterfodral i ekologisk bomullsplysch. AB 4/6 2017, s. 61. —
-FORM. om yttre form. Detta tempel .. (tycks) ha fått sin kalla och mer än prosaiska ytterform för att icke verka något afbrott i det jägtande hvardagslif, som här .. brusar fram. AB 8/8 1885, s. 3. —
-FORWARD. sport. anfallsspelare med position vid kanten av spelplanens långsida; jfr ytter, sbst. NordIdrL 1900, s. 362. Bollen sändes fram till höger ytterforward. NordIdrL 1901, s. 391. —
-FÖNSTER. om det yttre av (fler)dubbla fönster. GbgNyh. 1803, nr 29, s. 232. Han lyfte av hakarna i ena fönstret, både i inner- och ytterfönstret. Siwertz Sel. 1: 75 (1920). —
-FÖRORT~02 l. ~20. förort belägen ytterst i förhållande till centrum av stad; jfr -stadsdel. Expressen 14/6 1948, s. 11. De nya betongområdena i de nordvästra och sydvästra ytterförorterna. SvD 8/7 1978, s. 16. —
-FÖRPACKNING. jfr för-packa slutet o. -emballage. SvD(A) 21/7 1926, s. 6. Det måste vara angeläget att giftiga och farliga produkter märks ordentligt, även på ytterförpackningen. SvD 8/11 1974, s. 1. —
-GRAV. (förr) utanför fästningsvall l. annat försvarsverk befintlig grav (se grav, sbst.1 2 b); jfr front-grav, huvud-grav. Nordensvan Takt. 35 (1884). Yttergrafven vid ett fältverk kan i och för sig räknas som stormhinder endast då den är bred och djup, med branta sidor eller vattenfylld. Zethelius Fältarb. 53 (1892). —
-GRÄNS. om yttersta l. sista gräns (jfr -linje); äv. bildl., om ngt abstrakt. AB 6/11 1852, s. 3. Genomsnittsålderns yttergränser äro för .. (de kvinnliga bageriarbetarna) 21.6 och 36 år. ArbStat. A 1: XXVIII (1899). Som yttergräns för området Yngsjö backar går en lång dynås längs landsvägen Åhus-Yngsjö. SvGeogrÅb. 1931, s. 58. —
-GUMMI. om det yttre höljet av gummi på däck (se däck, sbst.2 1 c). Canvasfodret på yttergummit var i 1893 års ring något för tunt och lätt utsatt för att remna. Östberg Vel. 32 (1894). —
-GÄNGA. tekn. gänga på utsidan (av ngt). Elfving Starkstr. 349 (1909). Gängfilar För justering av såväl inner- som yttergängor. LunaVM85 211 (1984). —
-HALSDUK~02 l. ~20. jfr -kläder. NerAlleh. 13/1 1849, s. 4. I brännande Junihetta satt han i styfva, tjocka vadmalskläder med stor ytterhalsduk af ylle. Hedenstierna FruW 106 (1890). —
-HALV(A). [ellips av -halvback] sport. ytterhalvback; jfr -mittfältare. Att varje ytterhalv markerar en ytterforward. IdrB 1: 72 (1913). —
-HALVBACK~02 l. ~20. sport. om vänsterhalvback l. högerhalvback; jfr -halv(a). IdrB 1: 61 (1905). Försvaret (i fotboll övergår) till markering, varvid ytterhalvbackarna i allmänhet markera ytterforwards. IdrIMar. 1935, s. 188. —
-HAMN. uthamn; äv.: yttre hamnbassäng, förhamn; jfr hamn, sbst.3 1. TWenersbg 15/6 1853, s. 3. Medelst en stor vågbrytare .. (skapades) en konstgjord ytterhamn till (Brygge). 2NF 33: 706 (1922). —
-HANDSKE. jfr -kläder. Iduna 1865, s. 11. En rymlig ytterhandske av skinn med stickad innervante av ylle. SoldISjukv. 1942, s. 296. —
-HINNA. (Pollenkornens) vägg är bildad af tvenne lager: ytterhinnan .. och innerhinnan. Lundström Warming 191 (1882). Inflammation af blåsans ytterhinna åtföljer stundom bukhinneinflammation. Hallin Hels. 2: 479 (1885). —
-HJUL. om hjul (se d. o. 1, 2) som är placerat l. befinner sig ytterst. Ytterhjulet (på skördemaskinen), som förr var fast, är nu ställbart, så att maskinen kan göra mycket små vändningar. DN 25/1 1875, s. 4. Om det ena drivhjulet t. ex. står på grus i kanten av vägen och det andra på is, resulterar detta i att ytterhjulet spinner på isen och att det andra står stilla – och därmed även bilen! Agvald Körtekn. 91 (1957). —
-HOPP. särsk. gymn. om hopp över häst l. plint o. d. med stöd av båda händerna o. med benen utsträckta utanför armarna. (Större voltigehäst används) till voltigering, mellanhopp och ytterhopp på sadelbommar. Norlander LingFäktsal 44 (1908). —
-HUD. överhud, epidermis; äv. (bot.) om yttersta lagret på växt l. växtdel (jfr hud, sbst.1 3 a). Fröskalet anses .. (bestå av) ytterhuden .. medellagret .. och inre huden. Hartman Fl. LVI (1838). Vid brännskador odlas ytterhud från epitelceller som sedan får växa fast på sårytan. HbgD 1/9 2005, s. 23. —
-HUS. om skyddande ytterhölje l. täckning o. d. (jfr hus 9), särsk. (biodl.) om sådant hölje osv. över bikupa; äv. om längre ut l. ytterst beläget hus, särsk. närmande sig l. övergående i bet.: uthus. Likawist förwarade iagh brefuet en Långh tijdh uthj marken, i jhula trädh, vnder heller och i yterhuus. VDAkt. 1665, nr 290. Fyra bikupor med en stomme i trä omgivet av ytterhus i cellplast. VästerbK 30/7 2005, s. 6. —
-HYLSA. jfr -hölje. Ytterhylsan består af .. en cylindrisk, nedåt till en kon afsmalnande hylsa. PT 9/7 1877, s. 4. —
-HYTT. hytt i yttre läge (o. försedd med fönster); särsk. (o. i sht) om sådan hytt på (passagerar)fartyg. DN 1905, nr 12732 B, s. 1. Samtliga hytter (på fartyget) är ytterhytter med dagsljus direkt genom ventilerna i fartygets sida. Form 1954, s. 43. —
-HÄGNAD. konkret, om staket l. gärdsgård o. d. som tjänar som yttre avgränsning av ett område från ett annat; jfr -mur. NorrkpgT 2/7 1831, s. 3. Öfverenskommelse .. om inledande af aftal med angränsande socknars invånare om ett enahanda förhållande i afseende på ytterhägnaderna socknarne emellan. AB 7/3 1855, s. 2. —
-HÄST. om vardera av de två ytterst placerade draghästarna i spann med tre l. flera bredvid varandra förspända hästar; äv. om den av två l. flera hästar som befinner sig ytterst då spann svänger l. går i cirkel. Ytterhästarnes hufvud fördes utåt, och sålunda kom detta fyrspann att få fullkomlig likhet med anblicken af den romerska quadrigan, sådan man ser henne framställd t.ex. på Brandenburger Thor i Berlin. DN 8/6 1870, s. 1. Spännas hästarna i par, kommer innerhästen att gå i afsevärdt mindre cirkel än ytterhästen. LB 4: 95 (1903). —
-HÖLJE. om yttre hölje; jfr -fodral, -hus, -hylsa, -lager, -skal. Ytterhöljet (hos fröet) består af 3 lager. Agardh Bot. 1: 166 (1830). —
-HÖRN. om yttre hörn. (Han) drog en lång ända segelgarn upp ur fickan och band den i det öfversta ytterhörnet af sin fana. Backman Reuter Lifv. 1: 237 (1870). Gavlar med mjukt rundade ytterhörn och tegelornerade fönster. FaluKurir. 25/11 2010, 2: 4. —
-JACKA. jfr -kavaj, -kläder. ST 1895, nr 1638 A, s. 4. (Hon) satt där med ytterjackan på och snodde handskarna mellan fingrarna och såg i största allmänhet ordentligt härjad ut. Wahlberg FrusLiv 52 (2003). —
-KANT. om yttre kant av ngt, särsk.: utkant (se d. o. 1); äv. mer l. mindre bildl., särsk. i fråga om (i sht politisk) (förment) ytterlighetsståndpunkt. PT 7/4 1746, s. 6. För varje gång ett förslag kommer före om någon skattesänkning ha vederbörande ett orimligt besvär att övertyga en del vänstermän, framförallt på ytterkanten, om det angelägna i att skatterna sänkas. SvD(A) 30/7 1929, s. 6. Människorna drog i stora strömmar ut mot parkerna i stadens ytterkanter. Beijer BritaGrossh. 272 (1940).
Ssg: ytterkants-parti. politiskt parti representerande (förment) ytterlighetsståndpunkt. HudiksvT 21/8 1954, s. 4. Bortsett från ytterkantspartier till vänster så är de allra flesta medvetna om att samhället behöver det välstånd som företagen skapar. SmålP 23/8 2017, s. 2. —
-KAPPA. jfr -kläder, -rock. Tvenne trashankar .. (var) tilltalade för tillgrepp af en kappsäck, en ytterkappa samt en ropare af messing. FolkRöst 20/9 1851, s. 3. —
-KAVAJ. jfr -jacka, -kläder. NDA 7/5 1869, s. 3. August kröp ihop på soffan, svepte ytterkavajen kring kroppen och somnade. Janson Ön 182 (1908). —
-KJOL, förr äv. -KJORTEL. jfr -kläder, -klänning. Musslin är äfven för negligé-toiletten ett mycket omtyckt tyg; man förfärdigar deraf ytterkjolar af mycket betydlig vidd. NJournD 1857, s. 126. —
-KLÄDER, pl. om kläder avsedda att bäras utomhus utanpå andra kläder; jfr -byxor, -halsduk, -handske, -jacka, -kappa, -kavaj, -kjol, -klänning, -liv 1, -plagg, -päls, -rock, -trikå, -tröja. GbgAlleh. 9/11 1830, s. 3. De gingo in genom grinden och ringde på en klocka, och de togo av sig ytterkläderna i en liten tambur. Malmberg Åke 52 (1924). —
-KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING. klänning (se d. o. 1, 2) avsedd att bäras ytterst l. utanpå annat klädesplagg; jfr -kjol, -kläder, -liv 1. GT 1805, nr 117, s. 1. Materialen (i aftonplaggen) är .. tjocka men ändå mjuka siden sydda i långa fodral, över vilka .. (modeskaparen) sätter betydligt kortare pärlbroderade ytterklänningar. DN(A) 27/1 1959, s. 16. —
-KONTAKT. jfr kontakt 1 e β. PT 1882, nr 267 B, s. 1. Härpå vrider man på läderhylsan, som är försedd med en liten öppning, genom hvilken sålunda (telegraf)apparatens ytterkontakter blottas. SD 1900, nr 191, s. 7. —
-KONTUR. om kontur med särskild tanke på dess egenskap l. funktion att utgöra gränslinje l. framhäva profilen hos ngt o. d.; äv. bildl.; jfr -linje. (Då fältartilleriet galopperade förbi) upprefvo de ett sådant moln af dam, att man knappast kunde urskilja ytterkonturerna af de förbiilande massorna. GbgP 23/8 1861, s. 2. Man känner bara ytterkonturerna av det förändringsförlopp som så småningom kom igång. TurÅ 1961, s. 42. —
-KORN. om yttre korn i ax hos gräsarter med vippa (särsk. havre). På grund af att ytterkornen gifva större skörd än innerkornen är nämligen (utsädes)hafren så sorterad, att den nästan uteslutande består av ytterkorn och håller endast från 12 till 25 procent innerkorn. GbgP 2/4 1887, s. 6. —
-KRUKA. jfr -foder c. SD 11/12 1873, s. 1. Blomkrukor, även ytterkrukor. VaruhbTulltaxa 1: 378 (1931). —
-KURVA. särsk. sport. om kurva i ytterbana på idrottsbana. Ericsson Ur. 318 (1897). (Stafettlöparen) fick passera en rad medtävlare i ytterkurvor. IdrBl. 20/6 1924, s. 3. —
-KUST. om yttre del av kust; jfr -skärgård. AB 16/9 1876, s. 3. Ur Östersjöns saltvatten stiger oändligt sakta mälarlandskapens och ytterkusternas land, skärgårdssverige. TurÅ 1946, s. 94. —
-KUVERT. kuvert avsett för att däri lägga annat kuvert; särsk. i fråga om kuvert för valsedel vid valförrättning. NorrkpgT 21/3 1888, s. 2. För valsedelsförsändelse, som avses i 28 §, skall användas ett innerkuvert och ett ytterkuvert. SFS 1930, s. 522. —
-KÄNGA, förr äv. -KÄNG. känga avsedd att bäras utomhus; förr äv. om kängliknande (skyddande l. värmande o. d.) yttre fotbeklädnad (jfr käng-galosch); jfr -sko. Öfver 300 kappor, peliser, shawlar ytterkängor m. m. hade under villervallan (som eldsvådan orsakade) blifvit förstörda. AB 8/2 1832, s. 3. Modell till en ytterkäng (att använda inomhus) för randig virkning. NJournD 1856, s. 38. —
-KÄRL. Vill man än ytterligare minska värmeförlusten (hos kokkärlet) kan man hindra cirkulationen i den innestängda luften genom inläggande af fjäder, ull, filt e. d. mellan inner- och ytterkärlen. PT 1882, nr 27 B, s. 1. —
-LAGER. om täckande l. skyddande yttre lager (se lager, sbst.3 1) (jfr -hölje); äv. (i sht tekn.) motsv. lager, sbst.3 4. Skjuttaflan bestod af sex hårda bjelkar .. skyddade af en tums jernbetäckning .. och ett ytterlager af 5 tums furuplankor. GbgP 9/6 1870, s. 3. Lågtrycks-centrifugalpumpar .. för remdrift, med fast och lös remskifva samt ytterlager. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 49. —
-LAMPA. särsk.: lampa för belysning utomhus; jfr -belysning. Hägg Flottan 69 (1904). På terrasstrappan hejdade han sig under ytterlampan. Hammenhög Torken 352 (1951). —
-LEDNING. konkret, om ledning (se ledning, sbst.2 2 b) i yttre läge l. för användning utomhus. (El)Ledningarna, såväl inom hus som ytterledningar, ha till större delen fullbordats. VestmLT 25/8 1888, s. 2. På hvardera ytterledningen fanns vidare en ampèremätare och en afstängare med kopparvitriollösning för stötarnes utjämnande. JernkA 1889, s. 381. —
-LINJE, förr äv. -LINEA l. -LINIE. särsk. dels: (ytter)kontur (äv. mer l. mindre bildl.), dels: yttergräns; jfr linje 1 c, 2 o. -rand. Miniatursk. 34 (1784). Månen var nu nedgången, och skonertens ytterlinier urskiljdes blott oredigt bland nattens skuggor. Rydberg Frib. 5 (1857). Då man går fram åt Valhallavägen, stadens ytterlinie åt det hållet, och ser den långa raden af höga tegelhus (osv.). Lundin NSthm 36 (1887). Dessa äro romanens ytterlinier. GHT 1898, nr 97 B, s. 1. —
-LIV. särsk.
1) (förr) om liv (se d. o. II 5 a α) avsett att bäras ytterst l. utanpå annat klädesplagg; jfr -kläder, -klänning. Toilette för hemmet. Ytterlif af hvitt musslin, broderadt med små buketter. Under detta finnes ett annat lif af hvitt siden. Portf. 1852, s. 360.
2) i sht byggn. utvändig l. utåt vettande mur- l. väggyta; jfr liv II 5 c. SvFmT 10: 331 (1899). En stor, lågvälvd .. sten, som blivit fäst i ett av de äldsta partierna av Jäders kyrkas ytterliv. SträngnHist. 90 (1959). —
-LUCKA. utvändig lucka (för fönster). MalmöTidn. 1846, nr 10, s. 4. Ytterluckorna voro tillslutna för fönstren i första våningen. AB 12/10 1853, s. 2. —
-LUFT. uteluft. AB 23/2 1870, s. 3. I ett uppvärmdt rum, omgifvet af kall ytterluft, strömmar den varma, lättare luften ut genom otätheter i väggar och tak. 2NF 6: 801 (1906). —
-LÅR. om (kött på l. från) yttre sidan av lår hos (slaktat) djur (särsk. (o. i sht) nötkreatur). Kalmar 16/5 1881, s. 1. Ytterlår för malning till färs och korvvaror. HandHantv. Hand. 7: 58 (1939). —
-LÄGE. om ngts (särsk. pendels) yttersta läge (se d. o. 4); äv. mer l. mindre bildl. PT 1882, nr 209 A, s. 1. Pendelns rörelse från det ena ytterläget genom jämviktsläget till det motsatta ytterläget och tillbaka igen. Ekman Mek. 149 (1919). Under 1800-talet skulle den astronomiska opinionens pendel komma att svänga mellan flera från varandra starkt avlägsna ytterlägen. Lundmark Världsallt. 107 (1941). —
-LÄRA. (i fackspr.) i fråga om husdjur: lära (se lära, sbst. 2) om yttre kroppsform; jfr exteriör II 2. Sjöstedt Husdj. Förord (1859). Ganascher .. kallas i ytterläran den del af hästens hufvud, som har till underlag den uppstigande grenen af underkäken med dithörande muskler. 2NF 9: 710 (1908). —
-MANTEL. (i fackspr.) jfr mantel 2. JernkA 1876, s. 91. Yttermantlar till vattenvärmare. JordbrFörenBl. 1960, nr 3, s. 18. —
-MARG. (i fackspr.) yttermarginal (motsatt: innermarg); jfr marg, sbst.1 Trots sin färgbeständighet har purpurn (i Codex Argentus) med tiden undergått åtskilliga förändringar. Konstant finna vi att yttermargerna .. antagit en rödbrun färgton. Friesen o. Grape CodArg. 3 (1928). —
-MARGINAL. (i fackspr.) yttre marginal (till vänster på vänstersida o. till höger på högersida) (motsatt: innermarginal); jfr marginal, sbst. 1, o. -marg. Man gör ofta klokt uti att låta yttermarginalen bli något bredare för skärsmån. NordBoktrK 1911, s. 278. —
-MITTFÄLTARE. i fotboll l. bandy o. d., om spelare med position vid endera kanten av spelplanens mittfält; jfr -halv(a) o. ytter, sbst. AB 21/3 1979, s. 26. Ytterbackarna .. låstes effektivt framåt av Örebros alerte yttermittfältare. SvD 7/8 1980, 1: 30. —
-MUR. om mur som utgör yttervägg i byggnad; äv. om mur som utgör yttre avgränsning av område (jfr -hägnad). Arnell Stadsl. 388 (1730). Yttermurarne af gamla lasarettsbyggnaden komma att stå kvar. Lundin NSthm 562 (1889). Ett av Nordens väldigaste befästningsverk med en yttermur som oftast når 18 meters höjd. HallHist. 1: 547 (1954). —
-MÅTT. om ngts yttre mått (se mått, sbst.4 3). TSkogshush. 1875, s. 249. Hervik sängstomme .. Bäddmått: 90x200 cm yttermått 97x208. Ikea 1992, s. 157. —
-NAV. (Lavetthjulen) äro s. k. Thonethjul .. med metallnaf, sammansatta af ytternaf, innernaf, hjulbössa i två delar, skyddsring samt täppskruf med underläggsskifva. Holmberg Artill. 3: 140 (1883). —
-OM, prep. (i Finl.) för att beteckna befintlighet utanför (utåt vettande sida); förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: bortom; äv. dels i absolut anv. l. ss. adv., dels bildl. Efther thesze diupwadige Skepen een part icke kunne löpe genom Skären .. så moste the löpe ytter om genest till Elgznabben och så till Calmar sund. UrkFinlÖ II. 1: 123 (1593). Dhe .. Församblingar af Tornå Marck, som ytterom Fiällen boendes äre. Landsm. XVII. 3: 24 (1672). Lotsarne .. emottaga Fartygen ytterom grunden. SFS 1827, s. 1116. Hegel (uppsöker) i och för en omfattande världsförklaring .. en princip, liggande så långt ytterom det individuella som möjligt. FoU 20: 16 (1906). —
-OMRÅDE~020. yttre område; särsk. (o. i sht) om sådant område i stad l. samhälle (jfr -stad); jfr -zon. Att Malmö stads ytterområde skulle blifva underkastadt föreskrifterna i helsovårdsstadgan. Arbetet 18/2 1888, s. 2. Torpen voro i allmänhet belägna i herrgårdsägornas ytterområden, uppemot skogskanterna. Thorsén UpplTorp. 19 (1949). —
-PANEL. panel (se panel, sbst.2 2 a) uppsatt l. avsedd att uppsättas utvändigt; jfr -beklädnad. Rothstein Byggn. 462 (1859). Faluddens fyrplats: reparation och affärgning af boningshusets ytterpanel. TLev. 1892, nr 23, s. 1. —
-PARTI. jfr parti 1 o. -del. Äfven för arkitektoniska ytterpartier, såsom friser och pilasterfyllningar, har majolikan börjat användas. MeddSlöjdF 1884, s. 146. Ängelns vingar är mossgröna och försedda med ett karakteristiskt, mångflikigt ytterparti i rött. Fatab. 1953, s. 37. —
-PLAGG. klädesplagg avsett att bäras (utomhus o.) utanpå andra kläder; jfr -kläder. Garderoben, bestående af ytterplagg, nödige Gångkläder samt Skodon. BoupptVäxjö 1839. Till skydd mot kölden medförde man lämpliga ytterplagg. SJ 3: 205 (1906). —
-PLATS. särsk. om yttre plats (se plats, sbst.1 4 a). Backman Dickens Pickw. 1: 288 (1871). (Till biobesöket ordnar han) alltid så att de får ytterplatser och snabbt kan ta sig ut. Hedberg StorkSev. 251 (1957). —
-POL. särsk. (o. i sht) el.-tekn. o. fys. (jfr pol, sbst.1 6); äv. bildl. (jfr pol, sbst.1 7). TT 1898, M. s. 41. Belysningsnätet är utfördt enligt treledaresystemet, med en spänning af 440 volt mellan ytterpolerna. TT 1901, Allm. s. 184. Ungdom och ålderdom, livets två ytterpoler, ställs i brant kontrast i Mimnermos’ diktning. Fehrman DiktDöd. 12 (1952). —
-PORT. jfr port, sbst.1 1, o. -dörr. VestmLT 17/3 1865, s. 4. (En ung man) blev attackerad när han låste upp ytterporten till huset där han bodde. Sydsv. 2/3 2017, s. B3. —
-PUNKT. punkt (se d. o. 7) ytterst på (tänkt) linje l. sträcka l. ytterst i område o. d.; i sht i pl., om sådana punkter ställda i motsats till varandra på sådant sätt att avståndet mellan de två punkterna utgör det största möjliga på linjen osv.; i sht bildl., särsk. i fråga om punkt på skala. Melin JesuL 4: 83 (1851). I detta geografiska område med ett avstånd mellan ytterpunkterna av 360 km nomadisera 43 renägande fjällsamer. SvGeogrÅb. 1944, s. 26. Nya (typen av expressbussar) .. kan ge bättre tvärförbindelser och binda ihop stadens ytterpunkter som komplement till spårtrafiken. GbgP 15/2 2014, s. 43. Kommentatorer talar om en ny politisk skala där ”öppenhet” och ”slutenhet” är ytterpunkterna. UNT 30/8 2017, s. B4. —
-PUTS. jfr puts, sbst.4 1, o. -beklädnad. Putsen kan vara ytter- eller innerputs, d. v. s. både fasaden och byggnadens inre kunna behandlas med puts. 2UB 1: 450 (1898). —
-PÄLS. särsk. om päls (se d. o. 1 a) avsedd att bäras ytterst l. utomhus; jfr -kläder. BoupptVäxjö 1852. Kosacken .. hvilkens ytterpäls gått förlorad under striden med vargarna, klagade, att lemmarna började styfna (av köld). AB 1902, nr 83 A, s. 2. —
-RAM. jfr ram, sbst.1 2–3. PT 1860, nr 123 A, s. 1. Ett skrin till förvarande af porträtt. Det är af valnöt med ytterram i maroquin. SD 23/10 1895, s. 14. —
-RAND. jfr rand 1, 2 o. -linje. Å lockets (till silverkannan) ytterrand finnes (osv.). GHT 1880, nr 280 A, s. 4. Leptoblastus Angelin, .. trilobitsläkte, utmärkt genom sin från kindens ytterand tvärt afsatta, korta, nästan raka kindtagg. 2NF 16: 225 (1911). —
-RING. särsk. (numera bl. i Finl.): däck (se däck, sbst.2 1 c); jfr ring, sbst.1 2 e slutet, o. -däck. NVexjöBl. 15/2 1865, s. 2. Få (bil)ringarna gå tomma en längre stund, kan såväl ytterringen som slangen helt förstöras. Nerén HbAut. 1: 94 (1911). —
-ROCK. jfr rock, sbst.2 1, o. -kappa, -kläder. AB 11/4 1839, s. 3. Ordentligt påklädd med såväl ytterrock som skärmmössa. Gyllensten Grott. 289 (1973).
Ssg: ytterrocks-ficka. FickParaplyer .. så arbetade att de med lätthet gömmas i hvarje ytterrocksficka. AB 8/12 1845, s. 4. —
-RUM. förrum (se för-rum, sbst.2); jfr -farstu. SD 14/11 1836, s. 4. Från ytterrummet förde en dörr in i det allra heligaste: redaktörens privatrum, ett mystiskt litet kryp-in utan fönster eller takljus. Klinckowström Fotb. 41 (1920). —
-SATS. mus. sats (se d. o. 12 b) i början l. slutet av komposition; i sht i pl., sammanfattande, om dessa två satser. De båda yttersatserna i Mendelsohns konsert. SD 8/12 1859, s. 1. —
-SIDA. om yttre sidan av ngt, utsida; äv. mer l. mindre bildl. GT 6/4 1810, s. 1. Då Konung Jakob .. en gång anlände till Salisbury, klängde en af den tidens wåghalsar opp för yttersidan af Domkyrko-spiren. CarlscrVBl. 21/10 1820, s. 2. Det säger sig sjelft, att studentlifvets yttersida på denna tid (dvs. 1600-talet) måste i mycket förete en våldsamhet och råhet, som (osv.). Annerstedt UUH 1: 384 (1877). —
-SKAL. om yttre skal; jfr -hölje. AB 18/9 1846, s. 3. (Valnötsträdet) uppdrages af nötter, som stratifieras med ytterskalet på. Eneroth Pom. 2: 351 (1866). (Kontaktbrytaren) består af ett ytterskal af alluminium, som omger en ”dosa” af fiber. Nerén HbAut. 1: 29 (1911). —
-SKIKT. om yttre skikt (se d. o. 3), ytskikt. Hannikainen (1893). De vitaminrika ytterskikten av sädeskornen. AB(A) 29/11 1923, s. 5. —
-SKO. sko (använd l.) avsedd att användas utomhus l. (till skydd) utanpå annat skodon (jfr -känga, -skodon, -stövel); äv.: yttre skoning l. beslag o. d. (jfr sko, sbst. 2). AB 10/2 1855, s. 3. Skärapparaten uppbäres af en inner- och en yttersko. 2NF 25: 1389 (1917). Regn och rusk – Ni kan ändå uppträda korrekt klädd trots ovädret och med blanka skor trots smutsiga gator. Med Tretorn ytterskor kan Ni lämna smutsen utanför. DN(A) 2/12 1933, s. 28. I (den ena trappan) .. får man bara gå med rena, torra inneskor medan den andra trappan är okej för blöta ytterskor. NorrbK 16/8 2017, s. 13. —
-SKODON~02 l. ~20. jfr -sko. Öfverplagg och ytterskodon emottagas (på balen) mot kontramärken och förvaras uti varmt rum. AB 23/1 1858, s. 1. —
-SKORSTEN~02 l. ~20. jfr skorsten 2. PT 1878, nr 70 A, s. 2. Till förstärkning af luftväxlingen .. användes .. utsugning genom den s. k. skorstensmanteln – mellanrummet mellan ytter- och innerskorstenen. TSjöv. 1905, s. 438. —
-SKROV. om yttre skrov (se d. o. 4); särsk. om sådant skrov i kombination med (o. avsett att skydda) innerskrov. AB 15/10 1912, s. 10. Innerskrofvet kommer att ligga på cirka 1 meters afstånd från ytterskrofvet. VFl. 1915, s. 134. —
-SKÄR, sbst.1 sport. om den yttre av de båda skarpa kanterna på undersidan av skridskoskena (jfr skär, sbst.2 4 c); äv. om skär (se skär, sbst.2 3) utfört på sådan kant. Man gjorde ”ytterskär” och ”innerskär” .. m. m. konstiga saker, som höra till skridskoåkarens lärlings- gesäll- och mästerprof, och för hvilka finnes en alldeles särskild terminologi. DN 17/4 1869, s. 1. (Konståkarna) kräver skarpa kanter eftersom de åker på innerskär eller ytterskär. ÖgCorr. 16/2 2012, s. B17. —
-SKÄR, sbst.2 skär (se skär, sbst.4 2) beläget i ytterskärgård l. ytterst i skärgård; i pl. äv. sammanfattande: ytterskärgård (jfr skär, sbst.4 3). PT 16/5 1855, s. 1. Men när det spordes, att han låg kvar i ytterskären för motvind, tog Erik en båt och rodde efter. Melin VikSaga 167 (1910). Unga sälar är mycket rörliga och de som befinner sig i S:t Anna ena dagen kan mycket väl dyka upp vid några av de sälrika ytterskären i södra Sörmland dagen därpå. NorrkpgT 27/7 2015, s. A5. —
-SKÄRGÅRD~02 l. ~20. om yttre del av skärgård; jfr -kust, -skär, sbst.2 Å .. briggen ”Erik” observerades, att sillen stod i täta stimmar mellan Skagen och vår ytterskärgård. GHT 4/10 1881, s. 3. (Skräntärnans) häckningsterräng är ett kalt skär omgivet av vida vatten. Sådana häckningslokaler finns i ytterskärgårdarna. BokNat. Liv. 300 (1951). —
-SPEL. [delvis med anslutning till ytter, sbst.] spel på spelplanens kant (l. ss. ytter). GbgAB 5/6 1913, s. 5. Vi har .. ett bra passningsspel, ett starkt ytterspel och bra defensiv. ÖstersundP 31/5 2017, s. 20. —
-STAD. sammanfattande, om stads yttre delar; i sht i sg. best.; jfr -område, -stadsdel. Ordföranden i ytterstadens trafikkommitté. DN(A) 27/12 1940, s. 7. Alla församlingar i ytterstaden med undantag av Hägersten går .. (befolkningsmässigt) tillbaka. SvD(A) 4/1 1966, s. 4. —
-STADSDEL~02 l. ~20. stadsdel i yttre del av stad, (ytter)förort; jfr -stad. SvD(A) 22/6 1930, s. 3. En rad ytterstadsdelar har uppförts just på förutsättningen att det finns effektiva tunnelbanor. SvD 22/12 1970, s. 4. —
-STRÅK. särsk. skeppsb. jfr stråk, sbst.2 7 a. Engström Skeppsb. 50 (1889). Bordläggningsstråken utgöras omväxlande af ”inner”- och ”ytterstråk”; innerstråken ligga direkt på sponten, ytterstråken däremot på de närliggande innerstråkens kanter. VFl. 1907, s. 73. —
-STÄMMA. mus. om över- l. understämma i flerstämmigt verk; i sht i pl., sammanfattande, om dessa två stämmor; jfr stämma, sbst.1 4. Bauck 1Musikl. 1: 97 (1864). Härligt virtuost spelade Hässlö Saxofonkvartett i de tre sonatorna av Scarlatti, inte minst ytterstämmorna. SödermNyh. 29/7 2003, s. 5. —
-STÖVEL. stövel avsedd att användas utomhus l. (till skydd) utanpå annat skodon; jfr -sko. BoupptVäxjö 1805. En bra regnstövel för barn får gärna bestå av två delar. Dels en innerkänga som går att lyfta ur för torkning samt en ytterstövel som skyddar mot väta. HbgD 24/3 2003, s. 17. —
-SULA. yttre sula på sko, slitsula (se d. o. 1). Rig 1934, s. 103 (c. 1847). Yttersula med antihalk i vulkaniserat gummi. Arbetarskydd 2018, nr 3, s. 28. —
-SÖM. yttre söm; särsk. (o. i sht) om sådan söm på byxben. GHT 18/10 1861, s. 3. Pojkarna .. fundera för sig sjelfva på huru bred yttersöm på byxorna, som kan vara prydligast och bäst. JönkP 20/11 1889, s. 3. —
-TAK. yttre del av tak (som skyddar byggnad (mot inrinnande vatten) o. avgränsar den utåt o. uppåt). (Stadsvaktmästarna har) underrättat alla wederbörande Stadens Innewånare om de under sista Brandsynerne .. upptäckte bristfälligheter å eldstäder, yttertak samt gator. VexiöBl. 1815, nr 22, s. 3. —
-TAL. (†) ytterligare (rättsligt) anspråk; jfr tal, sbst.2 7. Intet ytertahl här effter mehr hafwa wille til Sweriges Crono och Succession at fordra och begära. Widekindi G2A 13 (i handl. fr. 1611). Lemnade detta ståndet till dem, som äro der till deputerade, med förtroende, at dhe derutinnan giöra, hwad de finna bäst och samwetet enligit, och will ej giöra deruppå något yttertahl. 2PrästP 1: 24 (1719). —
-TEMPERATUR. utetemperatur. NDA 30/1 1880, s. 3. Hur mycket bränsle bilen drar beror på flera faktorer som yttertemperatur, körmönster och förarens körstil. ViBiläg. 2017, nr 9, s. 63. —
-TJÄNST. (numera bl. tillf.) yttre tjänst l. tjänstgöring utomhus. BtRiksdP 1901, 6Hufvudtit. s. 134. För antagande till ordinarie tjenst som stationskarl i distrikt fordras hädanefter minst två års fullgod yttertjenst. PT 1909, nr 138 A, s. 2. —
-TRAPPA. trappa på utsida av byggnad. AB 18/2 1847, s. 3. Hon parkerade bakom järnhandeln och sprang uppför den långa yttertrappan, som hon hade skottat fri från snö och is på morgonen. Benecke Munro JupitMån. 117 (1985). —
-TRIKÅ. jfr trikå 1, 2, o. -kläder. DN(A) 23/11 1927, s. 23. Raggig modenyhet i prima yttertrikå. SvD(A) 22/10 1958, s. 16. Yttertrikå för hela familjen. DN 28/9 1988, s. 45. —
-TRÖJA. tröja (se d. o. (2,) 3) avsedd att bäras utanpå annat klädesplagg l. utomhus; jfr -kläder. Lovén Folkl. 24 (1847). Det dröjer inte länge förrän .. (skådespelaren under repetitionerna) fått upp ångan, och yttertröjan åker av. GbgP 30/10 2008, Bil. s. 2. —
-TYG. om madrass- l. täcktyg o. d. med mellanliggande stoppning l. om det yttre av två (l. flera) hopsydda tyger i klädesplagg o. d. At detta foder håller så länge som yttertyget. CarlscrVBl. 13/12 1800, s. 5. Täcke i 2-pack .. Yttertyg av 100% bomull med stoppning av polyester. KatalJosefsson 1989, Höst. s. 258. —
-TÅ. zool. särsk. hos fågel, om utåt o. snett framåt riktad tå. Hos afrikanska strutsen, som endast har två tår, saknas äfven yttertån. Thorell Zool. 2: 156 (1861). —
-TÄLT. om yttre tältduk; äv.: förtält. Upsala 15/8 1862, s. 4. (Vinterbostaden bestod) af jordhålor som upptill .. voro täckta med drifved, hvalben och torf och öfver hvilka ett sälskinnstält var spändt. Detta yttertält var för tillfället nedtaget. GHT 1/11 1879, s. 5. Vi hade ett tält med separat sovtält och i yttertältet hade vi köksavdelning. NerAlleh. 8/8 2014, s. 23. —
-VARV. jfr varv, sbst.2 1, 3; särsk. om yttre varv (se varv, sbst.2 1 c) vid idrottstävling. Ytterhvarfven .. som afsluta (virk)mönstret, måste utföras så snart arbetet är taget af gaffeln. Freja 1874, s. 105. Min näst bästa tid för säsongen, trots att jag fick springa yttervarv. DN 6/8 1998, s. C7. —
-VERK. jfr verk, sbst.1; i sht förr särsk. om yttre försvarsverk (jfr verk, sbst.1 5, o. utan-verk 1); särsk. bildl., betecknande ngt yttre utan innehåll l. betydelse, utanverk (se d. o. 2). Telegrafen 1838, nr 49, s. 3. Fästningen har uthärdat elden bättre än man väntade; de i rak linie och i ett ofantligt omfång sig sträckande ytterverken .. göra det möjligt att förlänga striden. AB 13/11 1854, s. 2. (Kompositörens) vilja att skala bort allt onödigt ytterverk. DN 7/11 1994, s. B4. —
-VINKEL. om yttre vinkel; särsk. (geom.) om vinkel som bildas då en sida i en geometrisk figur (särsk. (o. i sht) triangel) förlängs. Ögats yttervinkel. FolkRöst 1/5 1852, s. 4. En sådan vinkel, som erhålles, då en triangelsida utdrages, kallas .. yttervinkel. Lönnqvist Geom. 31 (1930). —
-VÄGG. (utsida av) vägg som avgränsar byggnad; förr äv. om cellvägg (se d. o. 4). Att erhålla ett surrogat till ytterväggars bestrykande, i stället för rödfärgen .. har länge varit en liflig önskan hos hvar och en, som äger sinne för vackert och fult. VestmLT 19/7 1832, s. 1. Öfre bladytans epidermis .. består af korta, tafvellika celler, hvilkas ytterväggar äro mycket tjocka. Areschoug Blad. 32 (1878). —
-VÄRLD. om den (för sinnena åtkomliga) materiella l. fysiska yttre (se d. o. 1 c) världen; sinnevärlden; särsk. om hela den omgivande världen i kontrast till en avgränsad l. isolerad del av verkligheten l. världen l. tillvaron o. d.; i sht i sg. best. Oupphörligt införlifvar han (dvs. den levande kroppen) med sin egen substans främmande molekyler, som han hemtar utifrån, och oupphörligt skiljer han från sig och lemnar åt ytterverlden en del af sin massa. Thorell Zool. 1: 4 (1860). Genom sinnesförnimmelsen mottaga vi intryck från vår egen kropps delar samt från yttervärlden. Larsson Psyk. 8 (1896). På något sätt var vi helt överens om att inte släppa in yttervärlden under de där juldagarna. Vi lämnade inte gården, vi svarade inte i telefonen. Mazetti GrabbGrav. 135 (2000). —
-YTA. (Kakelugnarnas) murmassas inre yta uppsamlar under eldningen en värmemängd, som småningom genomtränger muren och från den glaserade ytterytan öfvergår till rummet. AB 29/12 1869, s. 3. —
-ZON. yttre (del)område l. zon; jfr -område. Ramsay GeolGr. 59 (1909). I de ända till 2 000–3 000 m höga bergen i denna Alpernas ytterzon äro lagren sammandrivna i många stora veck. Ramsay GeolGr. 1: 71 (1912). Industriområdets ytterzoner. SvGeogrÅb. 1932, s. 171. —
-ÄNDA l. -ÄNDE. om ände med särskild tanke på denna ss. utgörande den yttre l. yttersta delen av ngt; äv. bildl. Rosenstein Comp. 139 (1736). Då det visade sig nödvändigt att nedtaga alla de i ytterändarna rötade bjälkarna och inlägga betongbjälklag. SErikÅb. 1957, s. 75. (Carl Larsson o. August Strindberg) befinner sig i varsin ytterända, den ena håller fast i idyllen, den andra levererar helvetesinteriörer. FaluKurir. 22/11 2006, 2: 13. —
-ÄRM. AB 3/4 1841, s. 3. Ytterärmerna äro lagde i fyra dubbelveck och hvardera af dessa betäckt af en rysch. NJournD 1857, s. 126. —
-ÖRA. anat. om öras yttre (o. till större delen synliga) del bestående av öronmussla (o. yttre hörselgång). AB 19/1 1836, s. 1. Många djurs ytteröra är danadt i strutform, t. ex. hästens, hundens, boskapens. Scheutz Jord. 78 (1856). Människan saknar den förmåga att inställa ytterörat i olika riktning, som många däggdjur äga. Thunberg Livsförrättn. 369 (1925).
Spoiler title
Spoiler content