SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TRÖJA tröj3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (HH 1: 22 (1543: Sammetz Fruge Tröijor) osv.) ((†) -er SvBL 8: 177 (1543), Fatab. 1911, s. 92 (1784)).
Ordformer
(troja (tt-, -i-, -ij-, -jj-, -y-) 15481794 (: Klädes trojja). tryan, sg. best. 1633. tröga (-gh-, -e) 15431778. tröggie- i ssg 1615 (: tröggie hakar). trögia 1566. trögie (-ee) 15881597 (: kuinnetrögie). tröja (-i-, -ij-, -iji-, -y-, -ÿ-, -yi-, -e) 1538 osv. ttroga 1560)
Etymologi
[fsv. tröia; jfr fd. troiæ (d. trøje), nor. bm. trøie, fvn. treyja, nor. nn. trøye, nor. dial. trøya; av mlt troie; av ovisst ursprung]
1) (†) harnesk. (Lat.) Thorax (sv.) tröya. VarRerV 17 (1538). Serenius (1741).
2) (i sht förr) om till klädedräkt hörande jack- l. koftliknande ovandel av tyg l. skinn o. d.
a) till mansdräkten hörande (åtsittande) rock l. jacka av varierande längd, vanl. med knäppning o. krage, stundom utgörande arbetsklädsel (ss. del av uniform o. d.); förr äv. metonymiskt, om person iklädd sådant plagg. Tröye off valmal. JönkTb. 131 (1535). En slett tröie mz skörte aff klede. Skråordn. 311 (1546). (Han) hade warit drucken, och hade i hose och tröÿe ko(m)mit öffuer planckewercke[t]. 2SthmTb. 4: 271 (1573). Tröian är mz snitter och 3. rad sillsnören uppå. Cederström o. Malmborg ÄLivrustk. 89 (i handl. fr. 1628). Till tröijer skal brukas hemmaväfvet tyg eller sämskade skin. LfF 1899, s. 76 (1741). En tröja, eller så kallad Skantslöpare, hwilken .. bör wara gjord efter det modell, som Ammiralitets-Collegium till .. likhets erhållande uti Båtsmännens beklädning. PH 5: 3217 (1752). I den stilla vik, / Der de simpla tröjor höllo, / Tårarne i mörkret föllo. CVAStrandberg 1: 155 (c. 1858). — jfr ARBETS-, BLÅ-, BOND-, HAKA-, SIDEN-, SJÖMANS-, SKINN-, SLÄP-, STOR-, STYVKRAGE-, TAFT-TRÖJA m. fl.
b) om för (gift) kvinna avsett plagg med l. utan ärmar (vanl. med skört o. knäppning med häktor); jfr KOFTA 3. KlädkamRSthm 1555 D, s. 10 b. Theras hustrur måge hafwa Tröijor af Sammet, Brocade, Sidengrofgröhn och slijckt Sidentyg. HSH 31: 82 (1661). Qwinfolkz Gångkläder. 1. Sidengrofftgröns Tröija medh löösa Skiört. BoupptSthm 1676, s. 1521 b. Tröja och Kjortel i et stycke, bäras ännu af Bondefolket i Lifland. 1Saml. 1–6: 309 (1773). Framför bröstet flor och blommor sammanblandas; / Tröjan snörd och lifvet är af Carmosin. Bellman (BellmS) 1: 225 (c. 1780, 1790). Hos kvinnan har tidigt tillkommit en tröja för överkroppen, utan tvivel .. ytterst tillkommen som skydd – för brösten och modersmjölken. Flodström SvFolk 297 (1918). — jfr BIND-, KAM-, KVINNO-, LIV-, SORG-TRÖJA m. fl.
c) i folk- l. allmogedräkt: (åtsittande) livplagg (vanl. med långa ärmar) av tyg (numera använt till fest). Tröjan räcker neder til sätet och är hophäftad med små hakar. Linné Sk. 66 (1751). Sommartiden brukar .. (morakarlen) allmänt i hvardagslag .. tröja af kläde eller tunt vadmal, hvilken tröja kallas väst. 1MinnNordM IV. 1: 5 (1882). Till riksdagsarbetet som till hovs kom han i sin skånska allmogedräkt med tröja och skinnbyxor. Kulturen 1947, s. 22. I Vingåker och Österåker finnas .. två huvudtyper av tröjor, korta livskurna tröjor och långa löst sittande, vida tröjor, långtröjor. SörmlH 13: 62 (1947). — jfr BÅRD-, FLASKE-, FRIS-, LIV-, LÅNG-, SKÖRT-, SPÄNSER-TRÖJA m. fl.
3) om sådant stickat l. av trikå o. d. tillverkat klädesplagg för överkroppen med skiftande ärmlängd (o. stundom med övre knäppning) som dras på över huvudet; jfr JUMPER, OLLE 3 b, PULLOVER, SWEATER, T-SHIRT. Garn, mönster till en tröja. Dra på dig en tröja om du fryser. Tröja med rund ringning l. huva l. (polo)krage. Angående stickandet, som förnämligast af Landtqwinnor brukas, til strumpor, tröjor, möszor och wantar, så (osv.). Dahlman Reddej. 195 (1743). Mösza, linne, tröja, blöja .. äro de enda persedlar, som behöfwas (för spädbarn). Alm(Sthm) 1876, s. 45. De .. drog av sig tröjorna och hängde dem över axlarna. Östergren Ankare 143 (1988). Han räckte över en tröja till henne. Den var kortärmad, insvängd i midjan och intensivt limegrön. Ingemarsson SmåCitr. 115 (2004). — jfr BARN-, BOMULLS-, ISLANDS-, NATT-, NÄT-, POLO-, PYJAMAS-, SPORT-, STICK-, T-, TENNIS-, TRIKÅ-, UNDER-, YLLE-TRÖJA m. fl.
4) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 2 (o. 3), med särskild tanke på ngt med kroppsnära l. åtsittande l. skyddande o. d. funktion l. karaktär; särsk. i ordspråk. l. ordspråksliknande talesätt l. i vissa uttr. (se särsk. slutet); äv. i fråga om hemlighållande, särsk. i uttr. ha en bov under tröjan, se BOV 1 b. RA I. 4: 861 (1598). Så täck jorden sig præsenterar med sin gröna och med allahanda blomster-färgor genomwirckade tröja. Scherping Cober 2: 421 (1737). Vid Kragen (på snäckdjuret) är på bägge sidor en tunnare hinna tilvuxen, som kallas Tröjan och Kappan. VetAH 1793, s. 90. Under nöd / Skogen nog skänker han / Tröja åt fattig man. CVAStrandberg 1: 6 (1845). Då sablar skramla vidt på härskarbud / Och tvångets tröja riktigt tillsnörd kännes. Bååth NDikt. 194 (1881). Tiden har vuxit ur sin gamla tröja och fordrar nye män för nya idéer. Topelius Tb. 146 (1890). — jfr BIND-, FATTIGMANS-, SIM-, SPÄNN-, TVÅNGS-TRÖJA m. fl. — särsk. [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (†) i fråga om att ge l. få prygel l. stryk; särsk. i sådana uttr. som slå ngn på tröjan, ge ngn stryk (jfr SLÅ, v. I 1 d), klappa ngns tröja, se KLAPPA, v. 3 c, en tröja stryk, se STRYK, sbst.1 3, få tröjan lappad, se LAPPA 1 e. En frÿfräsere, som kan slå en på tröÿen. 3SthmTb. 1: 306 (1595). Om Herr Jeronimus finge weta hwad han kallar hans Dotter, han skulle wiszerligen damba ut tröjan på honom. Lagerström Holberg Jean 38 (1744). Du fick en bra tröja prygel den gången! Wranér BrokBild. 117 (1889). — jfr AJAJAJS-TRÖJA.
Ssgr (i allm. till 2, 3): A: TRÖJ-ARM. (tröj- 16361814. tröje- 16211658) (†) tröjärm. Joen hade sine tröie armar fulla med Päron. GullbgDomb. 31 ⁄ 10 1621. Heinrich (1814).
-FICKA. ficka i tröja. Tillfälle att gripa en plånbok, med inneliggande 4 Rdr Rgs ur en torpares tröj-ficka. NVexjöBl. 1847, nr 12, s. 2.
(2) -FODER. (tröj- 1900 osv. tröja- 1548. tröje- 15421798. tröjo- 1560) (i sht förr) jfr foder, sbst.2 4. En hoop grofft lärfft, som till tröije fodher tiene kunde. G1R 14: 197 (1542).
(2) -HÄKTA. (†) häkta (se häkta, sbst. III 1 a) till tröja; jfr tröje-hake. Ett Dusin hwita graverade Tröjhäcktor. LdVBl. 1822, nr 29, s. 3.
-KNAPP. (tröj- 1753 osv. tröje- 16691834) BoupptSthm 1669, s. 236, Bil.
-KRAGE, förr äv. -KRAGA. (tröj- 1676 osv. tröje- 1592. tröjo- 1560c. 1600) särsk. till 2; jfr krage 2 a. KlädkamRSthm 1560 G, s. 8 a. Männen slog upp tröjkragarna kring halsen och kvinnorna drog sina ullschalar tätare omkring sina barn och sig själva. Moberg Utvandr. 286 (1949).
(2) -LIV. (tröj- 1677. tröje- 15631679) (†) tröja, livstycke; jfr liv III 5 a α. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 41. Semsk Tröije Lijf. BoupptSthm 1679, s. 1360 b.
(2) -SKÖRT. (tröj- 17491814. tröje- 16191757) (†) skört (se d. o. 2) på tröja. 3SthmTb. 11: 9 (1619). Samma dagh bleff H. K. M:t kon. Carl skutin igenom venstra tröjeskörtet. HH 20: 252 (c. 1635). Heinrich (1814).
(2 c) -SPÄNNE. (tröj- 1822 osv. tröje- 1717) spänne (av silver) till l. på tröja. Svensson SkånFolkdr. 322 (cit. fr. 1717). Dräktsilvret består av ett kors, som är änkans ”fästingagåva”, brudkors, särkasilver och tröjspännen. Kulturen 1959, s. 121.
-STOL. (tröj- 1924 osv. tröje- 1771) (förr) vävstol för vävande av tröjtyg. Hülphers Norrl. 1: 15 (1771). Kjellberg Ull 184 (1943).
(2, 3) -TYG. (tröj- 1893 osv. tröje- 16521807) särsk. till 2: tyg till tröja; jfr tröje-kläde, tröje-verk. Uti förråd ett Trögetyg. VRP 1652, s. 724.
-VERKE, se C. —
-VÄVARE. (tröj- 1731 osv. tröje- 17491750) (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som (yrkesmässigt) sysslar med tröjväveri. Rüdling 358 (1731). Spinnerskor, som arbeta hos .. Tröje- eller Strumpe-wäfware. 1MantCommiss. 15 ⁄ 10 1750.
-VÄVERI3~002, äv. 1004. (tröj- 1727 osv. tröje- 17271747) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om verksamheten att väva tröjtyg o. d.; äv. konkret om fabrik o. d. för sådan tillverkning. 2BorgP 3: 402 (1727). Ibland dem som i Stockholm hafwa Tröjwäfwerier inrättade, är Johan & Niclas Pauli Fabrique störst. Celsius HushAlm. 1743, s. 29. Rig 1959, s. 107.
-ÄRM. (tröj- 1851 osv. tröje- 16471838. tröjo- 1560) ärm på tröja; jfr -arm. KlädkamRSthm 1560 G, s. 26 a. Karl Oskar stod bredvid henne, torkande sitt blanksvettiga ansikte med tröjärmen. Moberg Invandr. 47 (1952).
B (†): TRÖJA-FODER, se A.
C (†): TRÖJE-ARM, -FODER, se A. —
(2) -HAKE. (†) hake (se hake, sbst.2 1 c) till l. i tröja; jfr tröj-häkta. 3SthmTb. 8: 194 (1615). BarnePijgans Tröijehake. HdlCollMed. 20 ⁄ 10 1684. jfr: 1 dussin fillegrams-tröjehakar. LdVBl. 1834, nr 47, s. 4.
(2) -KLÄDE. (†) tröjtyg; jfr kläde II 1 slutet o. -verk. 3SthmTb. 1: 24 (1592). Bergius Småsak. 7: 120 (1757).
-KNAPP, -KRAGE, -LIV, -SKÖRT, -SPÄNNE, -STOL, -TYG, se A. —
(2) -VERK. (†) tröjtyg; jfr -kläde. StallRSthm 158283, s. 69. Att .. (han) hadhe fådt åth be:te Sune ett tröije-wärck, han, Sune, arbetha och förfärdiga skulle till hans promotion. ConsAcAboP 1: 257 (1647).
(2) -VERKE. (tröj- 1652. tröje- 15961659) (†) tröja. KlädkamRSthm 1596 A, s. 34 a. It trögewärke medh stoffering eller knytningh. ConsEcclAboP 357 (1659).
-VÄVARE, -VÄVERI, -ÄRM, se A.
D (†): TRÖJO-FODER, -KRAGE, -ÄRM, se A.
Spoiler title
Spoiler content