publicerad: 1901
ARBETA ar3~be2ta (a`rbeta l. -e´- Weste; den senare betoningen förekommer ännu ngn gg i bygdemålsfärgadt tal), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (bl. i tekn. anv.); -ARE (se d. o.); jfr ARBETE.
Ordformer
(arbetta J. Erici (1588) i 2 Saml. 4: 177. är- (ær-) G. I:s reg. 2: 247 (1525), Hist. tidskr. 1895, s. 324 (i handl. fr. 1563))
Etymologi
[fsv. arbeida, arbeta, liksom d. arbejde lånadt af mnt. arbeiden, afl. af arbeit (se ARBETE), o. motsv. got. arbaidjan, fht. arabeitjan o. arabeiton, t. arbeiten. Att ordet i sv. fått formen arbeta, torde snarast bero på inflytande från ARBETE. Formen med är- utgör antingen en direkt motsvarighet till en form med er- i mnt. (jfr mht. o. ä. t. erbeiten) l. ock kan den möjl. bero på inverkan från fsv. ärvoþa, sidoform till arvoþa, arbeta. Se för öfr. ARBETE]
Översikt
Öfversikt af betydelserna.
1) möda sig, anstränga sig. 2) utstå vedermöda, våndas. 3) om sak: vara i ett tillstånd af rörelse l. jäsning o. d. 4) sträfva l. bemöda sig för visst ändamål. 5) om ordnad o. regelbunden (mänsklig) verksamhet. 6) om sak: vara i verksamhet l. användning, fungera, vara i gång. 7) bringa till stånd, förfärdiga, tillverka. 8) bearbeta, förarbeta. 9) bringa l. sätta l. hålla i verksamhet, drifva. 10) (in-) öfva (häst). 11) plåga, ängsla.
Anm. Bet. 1 synes vara ordets äldsta o. ursprungliga bet. Ur denna torde hafva utvecklat sig å ena sidan bet. 2, å andra bet. 3—5. Bet. 5, redan i fsv. den förhärskande, är i det nuv. språket ordets hufvudbet., o. ur den hafva bet. 6—8 framgått; äfv. bet. 1, 3 o. 4 ansluta sig för den moderna språkkänslan gärna till denna. Ofvannämnda bet.-öfvergångar torde i allm. hafva egt rum redan på tyskt område, o. betydelsernas förekomst i sv. bero på t. inflytande. Men därjämte har ordet påverkats från andra håll, särsk. från eng. work, fr. travailler o. lat. laborare, hvilka ord för öfrigt genomgått en i viss mån liknande bet.-utveckling. Bet. 9, 10 o. 11 torde sålunda snarast bero på inverkan, den förra från eng. work, de senare från fr. travailler.
1) [jfr fsv. arvoþa] möda sig, (ifrigt) anstränga sig; sträfva, ”knoga”, ”streta”, ”slita”; stundom: hafva besvär (med ngt); numera vanl. med (mer l. mindre tydligt framträdande) anslutning till bet. 5; jfr ARBETE 1. Arbeta af alla krafter, för (brinnande) lifvet. Han arbetade med händer och fötter för att göra sig lös, för att undgå den hotande ekonomiska katastrofen. Kommen till mich j alle som arbeten och ären betungadhe. Mat. 11: 28 (NT 1526; Luther: alle die yhr muheselig vnnd beladen seytt; gr. πάντες οἱ κοπιῶντες καὶ πεφορτισμένοι; Vulgata: omnes qui laboratis et onerati estis). Troon kempar, och arbetar j nödhenne. 2 Mos. 14: 15 (Bib. 1541; i marg.); jfr 2. Iagh tenckte, Iagh arbetadhe fåfengt. Jes. 49: 4 (Därs.; öfv. 1898: Förgäfves har jag mödat mig; Luther: Ich .. dacht, ich erbeitet vergeblich). Han hafwer arbetat som en träl. Spegel Pass. 415 (c. 1680). Ack, se, hur Charon stretar! / Han .. / .. med sin båt arbetar. Bellman 4: 21 (1770, 1791). Hvem har mer med sin näsa at arbeta och gjöra, än .. Snusare? Dahlman Red-dej. Sundh. 60 (1772). Hästarna arbeta i snön. Lindfors (1815). När han stretat och arbetat / Redligen och väl, / Röjt och plöjt och pustat, / Tråkat, bråkat, rustat, / Lös han slår sig. Wallin Vitt. 2: 150 (c. 1830). Lena arbetade som en häst. Knorring Torp. 2: 170 (1843). Jag har fäktat och arbetat / Nu i nära åtta år. Wennerberg 2: 6 (1847, 1882). — jfr: Först dock tog han ur barmens förvar lerpipan .., / Mödosamt tändande an, hvad i bottenaskan af stjelkar / Sprakade än och lönte med rök den arbetande munnen. Runeberg 1: 90 (1832); jfr 5. — särsk.
a) med att (fordom äfv. till att) o. inf. l. med att-sats: anstränga l. bemöda sig för att (göra ngt) (jfr 4 c); jfr ARBETE 1 a. Iw meer menniskian arbetar til at sökia, iw mindre finner hon. Pred. 8: 17 (Bib. 1541). Hwad arbete .. wi .. icke, at wi motte lära .. Latin .. och annor fremmand språk? Swedberg Schibb. 131 (1716). (Då Ansgarius i drömmen såg sin moder,) började han arbeta att komma till henne. Fryxell Ber. 1: 81 (1823). Jolin Barnhusb. 208 (1849). — med sakligt subj. Hans ansiktsmuskler arbetade att komma i ordning. Tavaststjerna Unga år 50 (1892); jfr 3 c.
b) [jfr t. gegen die üble laune arbeiten] i förb. arbeta (e)mot (ngt), sträfva l. kämpa (e)mot (ngt). Arnell LR 1: 56 (1829). Låtom oss .. arbeta som en skeppsbruten mot förderfvets öfversvämmande vågor. Tegnér 4: 50 (1831). Nils stod vid fönstret och arbetade mot (dvs. sökte med all makt hålla tillbaka) tårarna. Beskow För sv. barn 106 (1896); jfr ARBETA EMOT. — särsk. i uttr. arbeta mot strömmen, se under STRÖM.
c) (numera i sht hvard.) i uttr. arbeta med (ngn för att få honom att göra ngt osv.), göra sig (mycken) möda med l. ifrigt bearbeta (jfr 5 a δ, d γ); jfr ARBETE 1 b. Ingen (är) therifrån (dvs. från att låta sitt omdöme påverkas af personligt tycke o. d.) .. frikallad, som icke thesto starkare med sig arbetar, en sådan svaghet .. at öfvervinna. Rydelius Förn. 187 (1721, 1737). E. och S. arbetade med mig för att få mig att ställa mig i spetsen för det liberala partiet i första kammaren. De Geer Minnen 2: 176 (1892).
d) (nästan †) i förb. arbeta på (ngt), göra sig l. hafva möda l. besvär med (jfr 4 b, 5 a ε o. d δ). Tu jemrar tigh om Kurbitzen ther tu intet vppå arbetat haffuer. Jona 4: 10 (Bib. 1541; öfv. 1898: som du icke har haft någon möda med). Iagh fruchtar om idher, at iagh til ewentyrs icke haffuer fåfengt arbetat på idher. Gal. 4: 11 (Bib. 1541; NT 1526: arbetat när idher).
e) refl. med objektivt predikativ l. adverbial: anstränga sig så att man blir fri l. lös l. kommer ngnstädes hän osv. (jfr 5 i samt 7 c, 8 e). (K. XII:s) häst .. fastnade på dem (dvs. de spanska ryttarna), och blef, rätt som han arbetat sig lös, skuten. Nordberg 2: 530 (1740). Masker, som arbetat sig varma i intressanta roler. Almqvist Drottn. j. 90 (1834).
f) [eg. bildl. anv.; jfr ä. holl. het schip arbeidt, t. das schiff arbeitet; jfr äfv. eng. work, fr. travailler, lat. laborare] sjöt. om skepp: stampa o. slingra l. rulla (i sjögång); äfv. om fören l. aktern på ett skepp: dufva l. gräfva, sätta; jfr ARBETE 1 c. Et skepp, hvilket tryckes af stridande stormar, arbetar och snart dränkes i de fraggande böljor. Mörk Th. 1: 17 (1749). Aktern arbetade mycket. Weste (1807). Naut. ordb. (1840). Arbeta hårdt i sjön säges ett fartyg göra då det till följd af sjögången har stora och häftiga rörelser. Smith (1899). — närmande sig 6 b. På ett ”godt sjöfartyg” ställer man den fordran att det skall ”arbeta väl”, d. v. s. vaka lätt utan att intaga brottsjöar. R. Nissen i NF 14: 1175 (1890). jfr: ”Mudir” (har) .. alltid arbetat sjön bra. SDS 1896, nr 529, s. 2.
2) [jfr ä. d. moderen arbeyder under barnefødtzelen, mnt. arbeiden; jfr äfv. lat. (morbo) laborare] (numera knappast br. utom i a o. b) utstå vedermöda, våndas l. plågas l. lida (af sjukdom osv.); jfr ARBETE 2. Therföre at hans siäl arbetat haffuer, skal han få see sina lust. Jes. 53: 11 (Bib. 1541; öfv. 1898: haft vedermöda; Luther: geerbeitet). Laborera af en passion, arbeta eller plågas af en siukdom. Swedberg Schibb. 281 (1716). Nådenes löften .. voro .. en stärkande läkedom för hans arbetande hjärta. Mörk Th. 2: 175 (1752). Vår fosterbygd arbetar under en allmän folkbrist. Chydenius 416 (1779). Menskligheten .. arbetade (på en gång) under den råhet som barbariet medför, och de villor, som alstras af vidskepelsen. Lehnberg i 1 SAH 2: 111 (1787, 1802). — särsk. närmande sig 1.
a) [jfr mnt. lude de in suken arbeyden samt motsv. anv. i t.; jfr äfv. fsv. thänne siukdomen han nu äruodhar ij] (föga br.) med prep. i; jfr ARBETE 2 b. (Barnsängs-)Hustrun .. måste .. sålunda ställas, at hon en lijsza utaf sine Werkar och Sweda kienner, och utan hinder med all Macht uti Förloszningen arbeta kan. Hoorn Välöfv. jord. 1: 133 (1697). Vår i Själtåget arbetande frihet. Chydenius 73 (1765). Arbeta i barnsnöd. Lindfors (1815). Arbeta i en sträng feber. Almqvist (1842).
b) med prep. med.
α) (föga br.) lida af l. dragas med (en sjukdom); äfv.: hålla på att få. Arbeta .. med en sjukdom: morbo urgeri. Lindfors (1815). Arbeta med (hålla på att få) fråssan. Almqvist (1842). Cavallin (1875). — i bild. En i sin sammansättning med hemliga sjukdomar arbetande Riks-kropp. G. F. Gyllenborg 2: 24 (1773, 1795).
β) (företrädesvis i vitter stil) lida l. vara besvärad af l. behäftad l. bekajad med, dragas l. laborera med l. lida under l. (hafva att) kämpa med (svårigheter, motsägelser o. d.); oftast med sakligt subj. Dessutan arbetar vårt språk .. med en hop underligheter, som hvarken är nödigt eller möjligt at gifva skäl till (i en grammatik). Sahlstedt Crit. saml. 325 (1759). Med hvilken uppenbara motsägelse .. systemet likväl länge nog arbetat. Geijer I. 6: 154 (1839). I allmänhet har kolonierne på Afrikas vestra kust haft att arbeta med många svårigheter. Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 120 (1840). Fichtes försök att ur medvetandets form härleda dess konkreta innehåll strandade .. fullkomligt på den inre omöjlighet, hvarmed det arbetade. Nyblæus Forskn. I. 2: 278 (1875). Han arbetar med en oöfvervunnen .. känsla .. att denna motsättning är mer än relativ. Quennerstedt Agnost. 24 (1888).
3) med saksubj.: vara i ett tillstånd af rörelse l. upprördhet l. oro l. i jäsning o. d.; jfr ARBETE 3. Hafvet arbetar, är häftigt upprördt. SAOB (1870) [jfr t. die see arbeitet, fr. la mer travaille]. — särsk.
a) [jfr t. das bier, der wein arbeitet; jfr äfv. eng. work, fr. travailler] tekn. om öl, vin o. d., då det är stadt i jäsningsprocess; jfr ARBETE 3 a. Serenius (1734, under fret o. work). Vinet arbetar, der Wein arbeitet oder brauset. Lind (1749). (Om ej försiktighetsmått vidtagas) kunna kjärilen brista af (äppel-)saftens arbetning. Rothof 721 (1762). Hetsigt är det germanniska blodet, / Det arbetar och jäser som bäjerskt öl. Hultin V. skr. 25 (c. 1865). — opers., bildl. i uttr. det arbetar på djupet, det jäser bland befolkningens djupa lager.
b) [sannol. i anslutning till a utvecklad bet.; jfr eng. work samt fr. cette porte travaille (dvs. slår sig)] tekn. om byggnadsmaterial o. d.; jfr ARBETE 3 b. Likasom hvarje material, sten, jern, bränd lera o. s. v., ”arbetar” också cementen och cementbetongen, d. v. s. den utvidgar sig af fuktighet och värme samt drager sig tillsamman vid torka och köld. Tekn. tidskr. 1889, s. 196. 2 Uppf. b. 1: 440 (1898).
c) [jfr t. ihr busen arbeitete schwer] om kroppsorgan l. kroppsdel o. d., i sht bröstet l. hjärtat, med afs. på gm sinnesrörelse, sjukdom o. d. framkallad abnorm l. stegrad verksamhet l. ofrivilliga, krampaktiga rörelser. Upkastande är .. et Magens Arbetande, hwar igenom han alt det som skadeligit .. är, uthjagar. Lindh Husapot. 126 (1675); jfr 6 c. Andedrägten blifver under paroxysmerna tung, .. hjärtat arbetar med täta palpitationer. A. M. Wåhlin i VetAH 32: 17 (1771); jfr 6 c. Än en suck ur det arbetande bröstet — lifvets flämtande låga släckes — han är ej mer. Geijer I. 2: 11 (1803). Hennes barm arbetade våldsamt. Blanche Tafl. 2: 25 (1845, 1856). Hela hennes lilla kropp arbetade och skälfde i hans famn. Lundegård Prom. 1: 227 (1893). — opers. Det arbetar i bröstet på den stackarn. G. Cederschiöld i Nord. tidskr. 1895, s. 352.
d) [jfr t. etwas arbeitete in seinem gemüt] med mera abstrakt subj., i sht om tanke l. känsla l. sinnesstämning o. d.: röra sig; kämpa; stundom närmande sig bet.: rasa; äfv.: ligga o. gro, oaflåtligt (o. tröttsamt) göra sig påmind. Icke des mindre arbetade den tankan hemligen uti mit hierta. Ehrenadler Tel. 525 (1723; fr. ne laissoit pas d'agir). I min själ arbetade en stum förtviflan. Livijn 1: 316 (1822). En fortepiano-qvartett .. har arbetat i hufvudet på mig under hela vägen. Geijer I. 3: 136 (1825). Det syntes tydligt, att något arbetade inom honom, som han sökte ord för att rätt uttrycka. Almqvist Tre fruar 1: 24 (1842). De djupa evighetsfrågor, som dock hemligen arbeta i hvarje menniskosjäl. Rudin 2 Evigh. 1: Förord (1883, 1887). Mina vanliga tankar började arbeta i min hjärna. Geijerstam Kamp. om kärl. 59 (1896).
4) vara verksam l. verka (för l. emot ngn l. ngt l. i en sak o. d. l. för att åstadkomma ngt); lägga sig ut (för) l. använda sitt inflytande (till förmån för ngn); göra ansträngningar l. intrigera (för l. emot ngt); jfr BEARBETA 1 a, FÖRARBETA o. ARBETE 4. Är vor .. begären atti (dvs. att I) vele troligen arbethe j szaken forfordrandis thet szå, atuj (dvs. att vi) med thet aller snareste motte få szamma krigxfolck i landet. G. I:s reg. 9: 297 (1534). Påfven och Keisaren .. sökte arbeta för Konung August hvad de kunde. Nordberg 1: 180 (1740). De arbeta grufveligen i mjugg och ackta ej om pengar de vräka ut. Tilas i HSH 16: 200 (1769). Till tidehvarfvets blygd fick man se svenske män, för främmande makters sold, icke allenast arbeta för deras, utan emot sitt eget fäderneslands bästa. Adlerbeth Ant. 1: 2 (c. 1792). Gud gifve oss .. mod och kraft att .. arbeta för hvad rätt är. Tegnér 6: 105 (1829). (Kejsar Tiberius har icke) sjelf sträckt handen efter magten ..; Livia, hans moder, arbetade i hans ställe. Rydberg Rom. d. 46 (1882). I Paris lär arbetas för att få Mounet-Sully .. invald i Franska akademien. GHT 1895, nr 255, s. 2. — (föga br.) med innehållsobj. Hvad vi ha här arbetat / För sannings vägen svår, / Blir oss en ljuflig tanka, / At minnas. Nordenflycht QT 1745, s. 12; jfr 1. jfr: (†) Holländarnes sluga anstalter uppehöllo våra (dvs. Englands) Ylle-Fabriquers inrättande länge .. Och det som värst var, de arbetade (dvs. bedrefvo l. ställde om) altsammans genom våra egne. Dalin Arg. 1: 47 (1733, 1754). — särsk.
a) [jfr fsv. haffwer jac nog arbetet ther wm, äfvensom ärwodha ther vm huru the matten fly lygnina; jfr äfv. mnt. he arbeide alto hartliken na dem stichte by deme rade, ä. t. ich wil darnach gern arbeiten] (†) med prep. efter l. om: sträfva l. äflas efter (ngt), stå efter (ngns fördärf o. d.), vinnlägga sig om (ngt); äfv.: anstränga sig l. göra sig möda för att finna l. få reda på (ngt). Her pedher Canszeller .. och monghe andher szom altiidh ærbetadh haffue effther waar schadha och fordarff meedh theres forrædhelighe .. stemplinghar. G. I:s reg. 2: 247 (1525). På thet ath wij skolom stella huaria menniskio fulbordadha j Christo Jesu, ther iach och effter arbetar. Kol. 1: 29 (NT 1526; Bib. 1541: ther iagh ock på arbetar och kempar). Konungen .. arbetadhe ther om .., at han måtte hielpa honom (dvs. Daniel). Dan. 6: 14 (Bib. 1541; öfv. 1898: mödade .. sig med att söka en utväg att hjälpa honom). Om detta ordetz ursprung, arbetar och Lil. Gyraldus lib. II. pag. 88. men wet intet hwad han skall giöra af det. Rudbeck Atl. 3: 493 (1698; lat. multum sudat). — om djur. Warghen forkrencker swinen, ærbethandis om theris aathskilnadt. HSH 23: 13 (c. 1525).
b) [jfr t. wir arbeiten auf eins und dasselbe] med prep. på (numera sällan uppå).
α) med att o. inf. l. med vbalsbst. l. med ett pron. l. pronominellt adv. som syftar tillbaka på det föreg. l. förbereder en följ. sats: lägga an på l. sträfva efter l. vinlägga sig om (ngt), göra (ngt) till föremål för sin sträfvan (jfr a). Arbeta på någons fördärf. Kol. 1: 29 (Bib. 1541; se under a). Skall .. der uppå arbetas, att ingen på något sätt må skee förnär. Stiernman Riksd. 845 (1633). Ludvig den trettonde lofvade .. att med allt sitt anseende och sina och sina vänners vapen arbeta på att göra Wallenstein till konung i Böhmen. Fryxell Ber. 7: 52 (1838). Han tyckes redan länge ha arbetat på sin undergång. Bremer Dagb. 261 (1843). P. och jag tänkte alldeles för olika .. för att kunna uppträda tillsammans, ehuru vi båda uppriktigt arbetade på en öfverenskommelse. De Geer Minnen 2: 184 (1892).
β) (mindre br.) med konkretare sbst.: verka till förmån för, söka bidraga till l. befordra (ngt). (Sv.) Academiens yppersta och angelägnaste göromål är, at arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet. 1 SAH 1: 27 (1786, 1801). — (†) Tullen ähr ded endeste och lideligste medell, som man kan göra sig framdeles hop att arbeta opå (dvs. lägga an på). A. Oxenstierna Skr. 1: 482 (1633).
c) [jfr fsv. äruodha at rikit finge then konung thy matte hiälpa] (numera mindre br.) med att o. inf.: sträfva l. söka l. bemöda sig l. lägga an på (att göra ngt) (jfr 1 a). Lubomirsky arbetade .. i Pohland at förföra Militien och Adeln. RARP 6: 140 (1657). Björnståhl Resa 1: 7 (1769). Strinnholm Vas. 3: 8 (1823). Han (dvs. G. II A.) .. har .. oaflåtligt arbetat att göra sitt land till en mönsterstat. Annerstedt G. II A:s minne 6 (1900). — med saksubj. Förnuftet är en kraft, som .. oupphörligen arbetar att utreda sig ur sitt mörker. Leopold 3: 89 (1797, 1816). Strinnholm Hist. 4: 30 (1852). — (föga br.) med att-sats. Dee måtte (dvs. måste) arbeta, att hon fattar annatt sinne. RP 7: 444 (1639).
d) (†) i förb. arbeta därhän (att), hafva sin sträfvan riktad därpå (att). Hwarföre wij .. där hän hafwe arbetadt, att E. K. M.tz Rätt .. måtte blifwa .. wäl behållen. RARP 3: 389 (1644). Visse hof arbetade derhän at hindra bevillningen uppå bränvin. Höpken 2: 120 (1748). Möller (1790). Strinnholm Hist. 3: 224 (1848).
e) [jfr t. jemandem in die hände arbeiten] i förb. arbeta ngn i händerna, gm sin verksamhet l. sitt handlande gifva ngn en fördel l. fördelar i hand, (vanl. oafsiktligt o. i strid med sin egen fördel) befordra ngns planer l. intressen l. sträfvanden o. d. Trolle-Wachtmeister 2: 218 (c. 1838). I sjelfva verket synes du nu arbeta mig i händerna med afseende på vår hufvudsakliga fråga. Wikner Lifsfr. 1: 175 (1866). Syrien och Egypten arbetade, genom inbördes krig mot hvarandra, romarna i händerna. J. Centerwall i NF 13: 1366 (1889). — jfr: Uppdrag att ej arbeta dem i händerna hela Pommern. A. Cronholm i Suppl. t. Biogr. lex. 129 (1836).
5) [jfr motsv. anv. i fsv., d., holl. o. t.; jfr äfv. fsv. arvoþa, eng. work, fr. travailler] under (mer l. mindre) ordnad o. regelbunden (loflig) verksamhet använda sina krafter till uppnående af ett visst åsyftadt resultat af nytta för individ l. samhälle; stundom: förrätta l. utföra den en särskildt tillkommande l. för en egendomliga sysslan l. uppgiften; ofta med bibegrepp af (allvarlig l. påkostande) ansträngning; jfr ARBETE 5, 6. Vara tvungen att arbeta för sitt uppehälle. Troget arbeta i sitt kall. Arbeta åtta timmar om dagen. När han arbetar, vill han vara ostörd. Arbeta långsamt, fort, intensivt, med lätthet, med ansträngning, flitigt, träget, slarfvigt, planlöst osv. Arbeta vid ljus. Den som (l. den där l. ho där) icke vill arbeta, han skall icke heller äta (efter 2 Tess. 3: 10). Arbeter medh idhra hender. 1 Tess. 4: 11 (NT 1526); jfr a. Tesse munkar, the ther ey wilia arbeta, vtan wilia wara fåfenge, och gödha sich aff annars manz swett och arbete, och om the än noghot göra, är thet likauel sådana (dvs. sådant) ther intit gagn medh fölier. O. Petri Klost. D 4 b (1528). Sex daghar skalt tu arbeta, och göra alla tina gerning. 2 Mos. 20: 9 (Bib. 1541). Wee honom .. then sin nästa för intet arbeta läter, och icke giffuer honom sijn löön. Jer. 22: 13 (Därs.). Dhen intet arbetar, effter maathen han leetar. Grubb 102 (1665). Bed och arbeta, Ora & labora. Sahlstedt (1773). En Konung är född att arbeta, icke att roa sig. Rosenstein 3: 213 (c. 1790). Vill du Naturens väg, till verklig sällhet, veta? / Se här dess första bud: Arbeta! Leopold 2: 156 (1794, 1815). Personer .., som .. arbeta för daglön. Sv:s R:s ständers bevilln. 1800, s. 60; jfr a. Arbeten, ty menniskan är född till arbete, och utan bemödande vinnes ingen framgång. Tegnér 3: 246 (1824). Då hvar och en blott arbetar i en viss specialitet. Renholm Kayser Menskl. arb. 6 (1842). Arbeta först och leka sedan. Meurman (1846). Jag kan komma ut och ta några tag till hjelp för att raska på dem som träla derute .. Men sen kan jag ju gå in och hvila mig på min soffa .. Annat är det att hänga i från morgon till qväll; det är att arbeta. Benedictsson Fru M. 176 (1887); jfr a. Arbeta pr .. ackord. Björkman (1889); jfr a. Den efter tid arbetande och den per styck arbetande. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 214 (1891); jfr a. — [sannol. gm inflytande dels från sådana uttr. som arbeta sin bestämda tid o. d. dels från ÖFVERTIDSARBETE] (hvard., i sht inom arbetarkretsar) i uttr. arbeta öfvertid, göra öfvertidsarbete, arbeta öfver l. längre än den tid man är skyldig l. pliktig att arbeta; jfr a. Branting Marx Normalarbetsd. 26 (1886). — (†) med innehållsobj. Min son, .. Tagh tigh någhot före til at arbeta, så kommer tigh icke någhon kranckheet vppå. Syr. 31: 27 (”32”) (Bib. 1541). — särsk.
a) med afs. på verksamhet som företrädesvis l. i högre grad tager de fysiska krafterna l. kroppslig färdighet direkt i anspråk, särsk. i fråga om jordbruk, handtverk, industri o. d.; jfr ARBETE 5 b. Arbeta (ute) på fältet, på en (mekanisk) verkstad, på ett tryckeri, i en grufva osv. Son, gaak och arbeta j dagh j min wingård. Mat. 21: 28 (NT 1526). Then som för tigh arbetar, honom giff strax sijn löön. Tob. 4: 15 (Bib. 1541). Icke skall honom (dvs. den som kan ngt handtverk) wahra efterlatet att arbeta åth någon annan (än sig själf o. de sina), medh mindre än han hafwer .. wunnit Burskap. Stiernman Com. 1: 544 (1609). Handtwerckzmännerna, hwilke (i Sverige) kunde arbeta för bettre köp (dvs. billigare) än annorstädhes. Schroderus Uss. C 2 a (1626). Christus sielf arbetade med sin fosterfader Joseph, och war en timberman. Swedberg Sabb.-ro 625 (1697, 1710). Hwilken Gesäll som omgås och dricker med en sådan som antingen arbetar för sig sielf eller hoos Bönhåser .., han skall förklaras owärdig att arbeta hoos en ärlig Mästare. Meddel. fr. Nord. Mus. 1897, s. 101 (i handl. fr. 1712). Ingen må Mästare blifva, utan han hafwer .. til det ringaste arbetat ut- eller Inrikes för (dvs. såsom) Gesäll uti 3 Åhr. Ordn. f. handtv. 1720, 6: 1. Roddarena förmåtte icke häller, emedan de redan voro uttröttade(,) vidare arbeta. Ehrenadler Tel. 988 (1723). De arbetande fördelas i Lärogåssar eller drängar, Geseller och Mästare. Berch Hush. 233 (1747). Hos hvilken skomakare låter du arbeta ..? Lindfors (1815). Gerna han lagt sig i ro, då han dagen igenom arbetat, / Vadat i skogarnas snö och släpat stockar till herrgåln. Runeberg 1: 4 (1832). Manskapet (vid denna grufva) arbetar .. vanligen på beting, stundom mot en viss andel i vinsten. Uppf. b. 3: 151 (1873). — särsk.
α) [jfr t. die arbeitenden klassen] i p. pr. i förening med ett sbst. för att beteckna kroppsarbetarnas klass, särsk. i förb. den arbetande klassen, de arbetande klasserna, förr ofta den arbetande hopen. Den arbetande hopen på landsbygden. Fischerström 2: 338 (1780). Den arbetande mängden. Geijer II. 1: 37 (1825). Svagdricka .. är för arbetande folk nog svagt. Hartman Husläk. 36 (1828). I allmänhet är den arbetande menigheten lyckligare, än de fleste öfver henne upphöjde. Franzén Pred. 5: 232 (1845). Förbättring af den egentligen så kallade arbetande klassens ställning. H. Hamilton i SAH 31: 33 (1859). De arbetande klassernas ekonomiska frigörelse. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 189 (1891). jfr: Den arbetande folknummerns förökning. E. F. Runeberg i VetAH 28: 222 (1767). — jfr KROPPS-ARBETANDE.
β) (numera knappast br.) i förb. arbetande händer ss. beteckning för kroppsarbetare; jfr ARBETS-HAND 2. Desse senare årens .. knappare tilgång på arbetande händer. E. G. Lidbeck Præs. i VetA 1766, s. 35. Rinman Jernförädl. 1 (1772).
γ) med prep. i.
α') [jfr d. arbejde i træ, sølv, t. in leder, seide, gold, marmor arbeiten, eng. to work in wood] med afs. på råämne l. råvara: använda (ngt) ss. material för produkter af ett l. annat slag; i sht i fråga om (mera) konstnärlig verksamhet (jfr d); jfr ARBETE 5 b β. Ehrenadler Tel. 325 (1723). Snickare och flere, som arbeta i Trä. Publ. handl. 1: 607 (1724). (Myrons) flesta arbeten voro .. i brons, dock arbetade han jemväl så väl i marmor som i trä, i silfver och guld. Palmblad Fornk. 2: 283 (1844). 2 Krön. 2: 14 (öfv. 1896; se under ε α'). jfr: En ny Christnad Turck (i Haag) .. skal öfwermåttan wäl arbeta i Turkiska Tapeter. OSPT 1687, nr 3, s. 8.
β') (mindre br.) i uttr. arbeta i jorden; numera i sht om gräfning o. d. Holmberg (1795, under labourer). Han brukar arbeta i jorden. A. Backman i Sv. tidskr. 1891, s. 400.
δ) med prep. med åtföljd af ett sbst. som betecknar föremålet som träffas af verksamheten l. af att o. inf. (l. ett vbalsbst.) angifvande, hvari en verksamhet består: sysselsätta sig l. vara sysselsatt med (ngt l. att göra ngt). Ett starckt Partij (utsändes) at betäckia dem som arbetade med Säden. OSPT 1687, nr 33, s. 2. Ehrenadler Tel. 85 (1723). Folket .. arbetade med tältens resande. Rydberg Sing. 25 (1865, 1894). (Alexander den store lät) 10,000 man under flera veckor arbeta med att bortskaffa ruiner och grus. E. H. Tegnér i UVTF 12: 94 (1875).
ε) med prep. på.
α') (†) med sbst. som betecknar ett ämne = γ α'; jfr ARBETE 5 b γ α'. Han kan arbeta på gull, silffuer, koppar, iern, steen, trää. 2 Krön. 2: 14 (Bib. 1541; öfv. 1896: arbeta i guld (osv.)). Hon arbetar på ull eller silke, sie arbeitet in Wolle oder Seide. Lind (1749).
β') med sbst. som betecknar det som gm verksamheten kommer till stånd l. närmar sig sin fullbordan; stundom: hålla på med; jfr ARBETE 5 b γ β'. (Timmermän) som bygde och arbetadhe på Herrans Hwse. 2 Kon. 12: 11 (Bib. 1541). Nu arbetas på vallarna kring Orangeri-byggnaden i Upsala. Rosenstein 3: 426 (1790). — i bild. Träät arbetar på sin frucht i 4. Månader. Muræus 4: 151 (1648).
γ') (numera bl. bergv.) bearbeta l. nedlägga arbete på (en grufva, ett land o. d.). Iagh .. gaff idher itt land, ther j intet på arbetat hadhen. Jos. 24: 13 (Bib. 1541; öfv. 1896: ett land, på hvilket du icke hade nedlagt något arbete). Att bergsbruken (dvs. bergverken) i Sverige och Finlandh, som å gong ähre, flitigtt arbetes opå. A. Oxenstierna Skr. 1: 480 (1633).
ζ) [jfr TJÄNA (kamrat med)] (hvard., i sht inom arbetarkretsar) i uttr. arbeta kamrat med (ngn), arbeta som kamrat l. tillsammans med. Flertalet timmermän (hade) förklarat sig icke vilja ”arbeta kamrat” med K. SD 1899, nr 492, s. 7.
α) (med afs. på ä. sv. l. utländska förh.) i fråga om arbete ss. betalningsmedel för skuld. Kommer eld ut af tienstefolk, eller vallhion; böte, och gälde skadan, som sagdt är. Orka the thet ej; arbete för skadan, och plichte med kroppen för böterna. BB 15: 3 (Lag 1734). Den (romerske soldat) som ej kunde betala, dömdes at såsom en slags fånge arbeta hos sin Borgenär. N. v. Rosenstein Præs. i VetA 1789, s. 143.
β) (numera knappast br.) undergå straff- l. tvångsarbete. Liggie .. i Konungz häfte (dvs. häkte), eller jernslås om hals och been och arbete å Konungens näste huus, Slott eller gård. Lagförsl. 61 (1609). Alle Vaganter och Landstrykare .. skole .. blifwa oppgrepne och föras til nästa Slott til at ther arbeta vthi Järnen. Stiernman Com. 2: 332 (1642). När någor i Stockholm har giordt ett sådant brått at han derföre kan förwisas Staden, .. föres Manspersonerne til Marstrand at arbeta, men qwinfolcken insättias i Tuchthuset at arbeta. Abrahamsson 272 (1726; efter handl. fr. 1693). (Om någon för andra gången beträdes med att hålla hus där otukt bedrifves) varde .. vid kåken hudstruken, och arbete i hela sin lifstid. MB 57: 1 (Lag 1734).
c) med afs. på sysselsättning med (kvinnliga) handarbeten; jfr HAND-ARBETA. Fru N. arbetar utmärkt väl. Hon har haft så mycket att bestyra i köket i dag, att hon inte har fått tid att sitta och arbeta. Bremer Grann. 2: 158 (1837). De små arbetade på sin sömnad, stickning .. o. d. PT 1899, nr 255, s. 2. — med saksubj. De bleka. fina .. händerna, som så flitigt brukat arbeta på en silkesknytning. Almqvist Am. H. 2: 123 (1840); jfr 6 c.
d) med afs. på verksamhet af (öfvervägande) intellektuell art (inom vetenskap, litteratur o. konst l. handel l. inom offentliga l. enskilda institutioner af ena l. andra slaget osv.); jfr ARBETE 5 d. Thyselius Bidr. 43 (1637). Ingen ting är i Secrete Utskåttet försummat, utan man har arbetat flitigt der. A. Horn i 2 RARP I. 2: 30 (1720). I allmänhet gick jag (ss. student) sällan och ogerna på lektioner, utan arbetade, så vidt möjligt var, på egen hand. Tegnér 6: 480 (1839). Kongl. Maj:ts Högsta Domstol skall .. arbeta på två afdelningar. SFS 1860, nr 49, s. 4. Hagbergs sätt att arbeta var tydligen detta, att han fulländade sina studier af alltsamman innan han utgaf något. Svedelius i SAH 39: 41 (1864). Samtidigt med min tjänstgöring i justitiestatsexpeditionen arbetade jag ock i riksarkivet. De Geer Minnen 1: 62 (1892). I lifförsäkringsbranschen arbeta tvenne inhemska aktiebolag. E. Schybergson i Finland 137 (1893). Kontorschefen .. W. O. och handelsresanden A. B., af hvilka den förstnämnde under 25 år och den senare i 20 år arbetat i firman. GHT 1895, nr 204, s. 2. — särsk.
α) i förb. arbetande ledamot (af ett lärdt samfund o. d.). Ledamöternes antal är inskränkt inom honorarii, Lärde och arbetande. 1 VittAH 1: 10 (1755; i fråga om Vitterhetsakademien).
β) (mindre br.) med prep. i l. inom o. sbst. betecknande vetenskap, fack, ämbete osv. inom hvars område en verksamhet faller (jfr a γ). A. Rydelius (1722) hos Wrangel Frihetst. 23 (1895). De, som arbeta i vettenskaper, äro egentligen de, hvilka rikta språken med nya begrepp, som fordra nya uttryck. Rosenstein 3: 48 (1786). Han har .. arbetat inom den klassiska filologien. Cavallin Skr. 54 (1887). (Trolle-Wachtmeister var) en verklig vetenskapsman, som kunde arbeta i kemien med sin vän Berzelius. De Geer Minnen 1: 114 (1892). — (†) med ord som angifver föremålet för l. ändamålet med en verksamhet. När han .. hela Dagen uti Sakernes försichtige förordnande, och en noga Rättvisas skieppande hade arbetat. Ehrenadler Tel. 48 (1723). Den Etymologiska kunskapen .. kommer ingen annan til nytta, än någre få, som arbeta i språket. Sahlstedt i DA 1768, nr 42, s. 1.
γ) med prep. med (jfr a δ). Han arbetar .. med en ny Öfversätning af Polybius. Björnståhl Resa 1: 53 (1770). Öfverläkarne, som arbetat med serumbehandling. SD(L) 1900, nr 348, s. 4.
δ) med prep. på: vara sysselsatt med l. upptagen af, hålla på med (ngn viss uppgift inom en vetenskap, ett konstverk osv.) (jfr a ε). För närvarande arbetas på ett större verk öfver våra runinskrifter. (I Pressburg) Arbetas .. på en Comœdia .. som strax efter Kröningen hållas skal. OSPT 1687, nr 48, s. 1. Arbeta på fullbordandet af sina idéer. Adelsköld J. Ericsson 85 (1894). — jfr PÅARBETA.
ε) [jfr SKRIFVA (öfver ngt)] (föga br.) med prep. öfver, i fråga om ämne för afhandling, utkast o. d. Thet första året et ämne (af Sv. Akademien) utgifvit är, böra Academiens Ledamöter theröfver icke arbeta. 1 SAH 1: 39 (1786, 1801). De tillkommande Lärare, som .. vilja arbeta öfver dessa Utkast. Ödmann Pred.-utk. Föret. (1808, 1812).
e) i fråga om religiös verksamhet; ofta med anslutning till Mat. 9: 38, 20: 1; jfr ARBETE 5 e. Helser Triphenam och Triphosam the ther arbeta j herranom. Rom. 16: 12 (NT 1526). At han (dvs. Timoteus) .. samt medh Paulo j Predicoembetet städigt arbetat. Falck Underv. Förspr. A 4 b (1558). En man, som .. skall .. efter mig arbeta i denna Herrans vingård (dvs. församling). Wallin Rel. 1: 374 (1825). — om samfund l. institution. Den inre missionen arbetar till undanrödjande af andlig och lekamlig nöd. Rundgren Vid seklets slut 6 (1899). — (†) The åldersmän som wäl förestå the äro dobbel hedher werde, mest the som arbeta j oord och lärdom. 1 Tim. 5: 17 (NT 1526; öfv. 1883: arbeta med ordet och lärandet).
f) [eg: bildl. anv. af a] frimur. (jfr d); jfr ARBETE 5 f. Han arbetar i de lägre graderna. Högre och Lägre arbetande Loger, som höra under Svenska Stora Landt-Logen (af frimurarorden). Frimurareordens matr. 1828, s. 3. — bildl. En gammal fru, som sett ett stycke af verlden och arbetat en god del i äkta ståndets frimurare-loge. Bremer Grann. 1: 121 (1837).
g) oeg. om brottslig verksamhet.; jfr ARBETE 5 g. En tjufliga på tre personer, som de senaste månaderna flitigt ”arbetat” här i Stockholm. SD(L) 1901, nr 15, s. 1.
h) i utvidgad anv. i fråga om djur; jfr ARBETE 5 i. Kant tu .. låta honom (dvs. enhörningen) för tigh arbeta? Job 39: 14 (Bib. 1541); jfr öfv. 1897. Kolthoff Ur djurens lif 40 (1899). — särsk.
α) i fråga om vissa i samhällen lefvande insekter. Uti Bijstockarne finnes dessa Vattu-Bij gemenligen i mindre antal, än de Arbetande Bij. Triewald Bij 12 (1728); jfr ARBETARE 3, ARBETS-BI. Vi skämtade och roade oss lika flitigt som myror arbeta. Bäckström Sång. o. ber. 132 (1876). De unga honorna (af humlearterna) .. gräfva (om hösten) ett hål i jorden, där de öfvervintra för att nästa vår börja att arbeta och grundlägga nya samhällen. Cederström Brehm 820 (1896).
β) [jfr t. der spürhund arbeitet] jäg. om jakthund. Terrängen, där de (dvs. räfhundarna) skola arbeta. Hamilton Hundraser 61 (1900).
i) med obj. som icke direkt träffas af den gm verbet uttryckta verksamheten utan först tillsammans med en (följ.) bestämning angifver en följd af denna verksamhet: arbeta l. vara i verksamhet (så att l. med den påföljd, att ngt sker osv. l. att ngn l. ngt blir så l. så beskaffad l. beskaffadt) (jfr 1 e samt 7 c, 8 e). Det arma folket får .. arbeta blodet ur händerna på sig. Samtiden 1871, s. 179. I dag har jag riktigt fått arbeta febern ur mig. Gleerup i Kongo 2: 460 (1888). — särsk. [jfr GÅ (sig trött), SPRINGA (sig varm) osv.] refl. En smedh .. arbetar sigh trött offuer äsyon (dvs. ässjan). Syr. 38: 29 (”39”) (Bib. 1541). Sedan han nästan arbetat sig förderfvad på denna teater. C. Lundin i SD(L) 1899, nr 381, s. 4.
6) [bildl. anv., utvecklad ur 5; jfr motsv. anv. af t. arbeiten, eng. work, fr. travailler] med sakligt subj.: vara i verksamhet; vara i användning (för sitt bestämda ändamål), fungera; stundom: vara i gång; ofta med adverbial, i sht till rummet l. sättet; jfr ARBETE 7. De ryska fabrikerna arbeta natt och dag. Westman Nat.-ekon. 309 (1885). — särsk.
a) om naturkraft o. d.: verka; vara i verksamhet; utöfva mekanisk inverkan (på ngt); jfr ARBETE 7 a.
α) i sht tekn. närmande sig b. 140 mekaniska h(äst)k(raf)t(e)r (omsättas) af generatorerna till elektrisk energi. Detta motsvarar c:a 86 ampère arbetande ström. E. Danielson i Tekn. tidskr. 1895, A. M. s. 10; jfr ARBETS-STRÖM. Ångan .. arbetar i denna (dvs. högtryckscylindern). P. E. Werner Därs. 1899, A. M. s. 88.
β) (mindre br.) i annan anv. Klipporna vid Bohus .. äro på västra sidan brant afbrutne, där det vilda hafvet stadigt arbetat på sidan. Linné Västg. 114 (1747). Skeppet .. kan .. ej annat, än något lyda vädrets värkan, då det arbetar sidvärts deruppå. P. Elvius i VetAH 8: 246 (1747).
b) om mekanisk inrättning, särsk. maskin l. maskindel; jfr ARBETE 7 b. Maskinen arbetar jämnt, snabbt, tyst osv. Tryckpressar som arbeta (dvs. drifvas) med elektricitet. Sänckie sedan gullet, och Märcke grant huru högt thet drifuer watnet öfuer sig. Tage så wider-wigt (dvs. motvikt), och låte arbeta. Stiernhielm Arch. M 1 a (1644). När (pump-)Kolfven arbetar uti trä kolfgånger. Triewald Förel. 2: 165 (1736). Här .. en gungande vagga arbetar. Bellman 4: 156 (1777). Bullret af en mängd arbetande qvarnstenar. Almqvist Skälln. 21 (1838). På småfartyg brukar man .. låta propellercentret arbeta mot hylsans aktre ända. Frykholm Ångm. 265 (1881, 1890). Första hackningen utföres vanligen med hästhacka, och bör ske med grundt arbetande knifvar. Forsberg Sockerb. 42 (1888, 1894). (Jandus-)Lampans konstruktion är synnerligen enkel, solid och prydlig med få arbetande delar. T. Söderlund i Tekn. tidskr. 1896, A. M. s. 8. — särsk.
α) med prep. på o. sbst. som betecknar det som gm en maskin osv. skall åstadkommas. Den ena (elektriska) linien .. arbetade .. på belysning. J. Fredholm i Tekn. tidskr. 1900, A. M. s. 31.
β) i öfverförd anv. om statsmaskineri o. d.: fungera, funktionera. Sätta statsmaskineriet ur stånd att arbeta. De Geer Minnen 2: 2 (1892). Frihetstidens statsmän .. trodde sig ha uppfunnit ett sinnrikt kontrollsystem med väl afvägda vikter, och det befanns vara alltför abstrakt för att kunna arbeta väl. E. Hildebrand Statsförf. 596 (1896).
c) om kroppsorgan, själsförmögenhet o. d.; jfr ARBETE 7 c. Hans hjärna, intelligens arbetar långsamt. Hjärtat arbetar än långsamt och nästan utan att vi hafva någon förnimmelse däraf, än åter följa dess slag, bultande, tätt på hvarandra. C. Lovén i UVTF 17: 79 (1876). Både den hvilande och den arbetande muskeln afgifva kolsyra. Hammarsten Fys. kemi 357 (1883). Då vi njuta af ett sinnes hvila, arbeta de öfriga så mycket intensivare. Hirn Förstud. t. konstfilos. 47 (1896).
7) med obj. som betecknar (det konkreta) resultatet af en ansträngning l. verksamhet.
a) (†) i allm.: gm möda l. ansträngning frambringa l. bringa till stånd. Seer på idher sielffua, ath j icke bort tappa thet j arbethat haffuen, vtan ath j fån full lön. 2 Joh. 8 (NT 1526; öfv. 1883: det vi med vårt arbete hafva vunnit; Luther: ererbeitet; gr. ἃ εἰργάσασϑε l. εἰργασάμεϑα). Hwadh folcken tigh arbetat haffua, thet moste vpbrennas j eeld. Hab. 2: 13 (”3”) (Bib. 1541). — nedlägga möda l. arbete på (ngt), hafva möda l. arbete med (ngt). Iach sende idher vth ath vpskära thet j haffuen intit arbetat. Joh. 4: 38 (NT 1526; öfv. 1883: det, hvarpå I icke hafven arbetat; gr. ὃ οὐχ ὑμεῖς κεκοπιάκατε).
b) (i sht tekn.) gm ordnad verksamhet (i sht inom handtverk, slöjd, industri) göra; förfärdiga, tillverka, fabricera. Hiram aff Tyro .. war en mester på koppar, full medh wijsdom, förstånd, och konst til at arbeta allahanda kopparwerck. 1 Kon. 7: 14 (Bib. 1541; öfv. 1896: utföra alla slags arbeten af koppar). Åldermannen (för kopparslagarämbetet) .. skall noga och flitigt inseende haffua at ingen Mästare fördristar sig til at arbeta .. något falskt eller ogilt arbete. Stiernman Com. 1: 464 (1602). Hvad i Norland arbetas och tillverkas, skall försendas till Söderhampn. RP 8: 1 (1640). Celsius Almanach 1743, s. A 16 a. Hvem har arbetat kärlekens gud och stält den vid källan? Tegnér 3: 108 (1823; med afs. på bildstod). Med hvilka enkla verktyg Grönländarne .. förstå att arbeta sina båtar, hus, vapen m. m., derom underrättas vi af alla, som vistats bland dem. Nilsson Ur. 1: 4 (1835, 1866). Sidentygen voro (under vikingatiden) mycket dyrbara. Man vet ej, om de arbetades i Norden eller infördes från främmande land. Läseb. f. folksk. 405 (1878, 1892). jfr HALF-, HAND-, HEL-, HEM-, KALL-, KONST-, MASKIN-ARBETAD. — (†) Iagh .. har dher begynt låta arbeta een broo öfver (dvs. bygga en bro öfver Bug). Carl XII Bref 260 (1704). — (†) (med möda l. svårighet) frambringa l. bilda (språkljud). Vissa ljud (i turkiskan) hämtas just neder ifrån magen, andre arbetas i strupen. Björnståhl Resa 3: 5 (1777). — särsk.
α) i sht i p. pf., med prep. af o. sbst. som angifver ämnet l. materialet hvaraf ngt förfärdigats. Den (dvs. skölden) var af finaste Silfver arbetad. Mörk Ad. 1: 94 (1742). Arbetad var han (dvs. Fritjofs armring) af rent guld. Tegnér 1: 18 (1825). När .. (degen) jäser, arbetas deraf så stora ämnen, som fordras, hvilka utkaflas och afskäras med ett knäckebrödsmått. Björklund Kokb. 302 (1847, 1860); jfr 8 b. Af hornen (på nötkreatur) arbetas skedar och kammar. Berlin Läseb. 45 (1852, 1866).
β) i p. pf. med öfvergång till adj., med adverbial som har afs. på den på en sak nedlagda (yrkes- l. konstnärliga) skickligheten. Lex. Linc. (1640). Väl arbetade sten-pelare. Nordberg 1: 35 (1740). Harpan .. var en vackert arbetad tingest. Rydberg Vap. 8 (1891). jfr: (Rheinbergers) musik .. är på en gång populärt och skickligt arbetad. A. Lindgren i NF 13: 1018 (1889). — jfr VÄL-ARBETAD.
γ) i fråga om (kvinnligt) handarbete. Arbeta en lysduk, en bordlöpare. — (mindre br.) utföra, sy, brodera osv. (ett mönster). Topelius Vint. I. 1: 244 (1859, 1880). Randiga mönster (till stickning) arbetas vanligen med 4 stickor. Hagdahl Fråga mig 397 (1883).
c) i förb. arbeta färdig(t), göra färdig(t) (jfr 8 e samt 1 e, 5 i). Eftermiddagarna arbeta vi poeter hemma färdigt hvad som följande dag skall föredragas för stora rådet. Runeberg E. skr. 2: 324 (1857). — jfr FÄRDIG-ARBETA.
a) [jfr eng. to work a stone] med afs. på råämne l. råvara: bearbeta, förarbeta, underkasta teknisk behandling l. använda l. begagna ss. material för produktion; äfv.: förädla, underkasta förädlingsprocedur. Huar gulszmed i Swerige skall arbetha gott och vfalskt sillffwer, och inthet werre gull än renskt gull. G. I:s reg. 6: 253 (1529). Samme malm (vid Dannemora) skall j så motta arbetas, ath man först skall boka honom små och lata löpan (dvs. låta honom gå) igenom brystvngnen. Därs. 9: 362 (1534). Arbeta rå ämnen, To manufacture. Serenius (1741). Med idog hand, den lena ull, / Til klädnad, men ej prakt, arbeta. Nordenflycht QT 1746—47, s. 76. Den lätt arbetade buxbom. Adlerbeth Buc. 85 (1807, 1814). Allt tenn, som af tenngjutare arbetas, är något försatt med bly. Berzelius Kemi 2: 509 (1812, 1822). Ett folk, som förstår att arbeta metall. Nilsson Ur. 1: 3 (1835, 1866). Guld och silfver .. arbetadt till heliga kärl. Palmblad Fornk. 2: 542 (1845). Guld från Ufas, arbetadt af en konstnär. Jer. 10: 9 (öfv. 1898). — särsk. [jfr d. arbejdede metaller] i p. pf. med öfvergång till adj. Allehanda arbetad Koppar. Stiernman Com. 2: 568 (1648). 2 RARP 2: 336 (1723). Den egentl. vigten .. är för den absolut rena platinan .. ännu obestämd. Emedlertid har man funnit den arbetades vara emellan 21 och 23. Berzelius Kemi 2: 285 (1812, 1822). Dessa berg af arbetad (dvs. huggen) sten. Rydberg Urpatr. 55 (1873; med afs. på pyramiderna). Råa och arbetade trävaror. Forssell Stud. 2: 279 (1879, 1888).
b) [jfr d. arbejde dej, ler; jfr äfv. eng. to work mortar] gm knådning, ältning, omröring, vispning o. d. bereda (ngt) o. göra (det) lämpligt för visst ändamål, bearbeta. En krukomakare som thet blöta leeret medh mödho arbetar. Vish. 15: 7 (Bib. 1541; Luther: erbeitet; Vulgata: premens; Sept.: ϑλιβών). Om Smöret är hårdt måste man det något arbeta. Rålamb 14: 109 (1690). Krukmakarler .. låter bättre arbeta sig än (blålera). Wallerius Min. 18 (1747); jfr a. Ju mer degen arbetas, ju finare blifva dess delar. Fischerström 3: 389 (1781). Den (dvs. degen) arbetas rund som en bulle. Björklund Kokb. 211 (1847, 1860). Morgonen af bakdagen arbetas degen med varmt mjöl. Zetterstrand Kokb. 389 (1863). Då bloden (vid bakning af paltbröd) .. kännes väl ljum, slås den i baktråget, tillika med .. rågmjöl, samt arbetas till en stadig deg. Därs. 393. Af största vigt är att kalkbruket väl genomarbetas, och ju bättre det arbetas, desto mindre vatten erfordrar det. AHB 83: 17 (1873). Arbeta. Att vid massors eller degars tillredning bearbeta, röra, vispa, knåda eller hålla i rörelse de ämnen, hvaraf de skola bestå, eller själfva massan, degen. Grafström Kond. 293 (1892).
c) [jfr d. arbejde jorden vel, t. das feld, den acker, die erde arbeiten; jfr äfv. fsv. tha thu ärwodhar iordhina, eng. to work the soil, fr. labourer le champ] i fråga om uppluckringen o. beredandet af jorden för sådd (medelst plöjning, harfning osv.): bearbeta (en åker), bruka (jorden). Plögher eller trädher eller arbetar ock en åkerman sin åker alltijdh til sädh? Jes. 28: 24 (Bib. 1541; öfv. 1898: plöja, upphacka och harfva sin mark; Luther: erbeitet). Jorden (i Devonskire är) lätt att arbeta. Geijer I. 3: 70 (1810). Det är qvinnorna, som arbeta jorden. Möller i Kongo 1: 129 (1887). — i bild: bereda. Hvad hjelper det bästa utsäde, om det faller på en mark, som icke är arbetad? Wallin 2 Pred. 2: 63 (1822).
d) [jfr d. arbejde et bergværk, en grube; jfr äfv. motsv. anv. i t. samt eng. to work a mine] bearbeta (grufva l. grufort, malmfyndighet, stenbrott o. d.). M. Triewald Præs. i VetA 1740, s. 17. Desse två Grufvor .. arbetas för Cronans räkning. A. Swab i VetAH 6: 119 (1745). Det egendomligaste för det gamla Syracusa äro de s. k. Latomierna, de stora, regelmässigt arbetade stenbrotten. Ljunggren Resa 162 (1871). I Cornwall förekommer tennmalm .. å åtskilliga stockverk, hvilka dock .. ej arbetas i någon större utsträckning. Wetterdal Grufbr. 34 (1878). — särsk. i förb. arbeta (en grufva) på, dvs. i syfte att vinna (en metall l. ett mineral osv.). Grönhögsgrufvan (vid Åtvidaberg) .., som ännu på 1880-talet arbetades på kopparkis. T. Nordström i NF 18: 479 (1894).
e) (numera knappast br.) gm sitt arbete göra att (ngt) blir (så l. så beskaffadt), verka l. hafva den inverkan på (ngt), att (det) blir (så l. så beskaffadt), förvandla (ngt till ngt) (jfr 7 c). Araberne göra sig i stranderne (af Döda hafvet) .. små rännilar .. utaf hafsvattnet, därest (dvs. hvarest) de sedan dämma det och af solen låta arbetas till salt. Eneman Resa 2: 266 (1712). Myggen lägger i det (ruttna vattnet) sine ungar, som ändteligen arbeta det klart och rent. Linné Del. nat. 25 (1773).
9) [jfr eng. to work an engine] tekn. med afs. på maskin l. mekanisk inrättning: bringa att fungera, drifva, sätta i rörelse l. hålla i gång; äfv. om mekanisk drifkraft. Kraften, som skal arbeta bemälte Trä-blåsbäljar. Triewald Förel. 2: 212 (1729, 1736). De flesta rederier torde .. arbeta sina båtar så länge allt håller. Frykholm Ångm. 173 (1881, 1890). Alla dessa maskiner .. arbetas för handkraft. G. Sellergren i Tekn. tidskr. 1897, A. A. s. 267.
10) [jfr t. ein pferd arbeiten, fr. travailler un cheval (aux quatre coins)] (mindre br.) ridk. (in)öfva, inrida. I hvarje skola måste hästen lika länge arbetas, och lika länge till höger och vänster. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 118 (1836). jfr GENOM-ARBETA(D). — jfr: Då ryttarn noggrant öfvar hvarf i samlad allyr, måste han aktsamt arbeta hästen i hörnen (af ridhuset). Därs. 90; jfr under ARBETA FRAM a.
11) [jfr fr. un songe me travaille] (†) oroa, plåga, pina, ängsla. Ju mera menniskorna (under påfve- o. munkseklerna) nedsöfdes i mörker och tanklöshet; ju starkare de derunder arbetades af de hiskligaste drömbilder ..: desto oumbärligare gjordes .. kyrkans och presternas .. bistånd. Leopold 3: 161 (1798, 1816).
Särskilda förbindelser:
ARBETA AF100 l. 010 4. till 5: gm arbete aflägsna l. utplåna (ngt); i sht med afs. på skuld o. d.: gm arbete (åt en fordringsegare) småningom afbetala l. minska; jfr AFARBETA 2 b. Lind (1749). Bara tio Riksdaler .., kan han inte låta dig arbeta af den eländiga styfvern. Wetterbergh Altart. 110 (1848). Den (obemedlade) bötesskyldige skulle (enl. våra medeltidslagar) arbeta af sina böter först hos målseganden, sedan hos Konungen. Hagströmer Frihetsstraffen 117 (1875); jfr ARBETA 5 b.
ARBETA BORT100 l. 010 4. till 4 o. 5: gm ansträngning l. arbete aflägsna l. skaffa bort (ngt). Heinrich (1814). Arbeta bort stenar ur åkern. SAOB (1870). Öfverintendenten fick befallning att arbeta bort mellanvåningen (på en byggnadsritning). Nyblom i 3 SAH 13: 197 (1898). jfr BORTARBETA. — särsk.
a) gm (allvarligt o. ihållande) bemödande göra slut på l. vänja (sig) af med (ngt, i sht en ovana l. osed, en felaktig föreställning o. d.). Forssell Stud. 2: 375 (1888). Den unga damen .. talar något slags landsmål, som hon bör försöka arbeta bort. AB(L) 1895, nr 282, s. 3. Den gamla uppfattningen .. af ämbete som ägendom började att arbetas bort. E. Hildebrand Statsförf. 653 (1896).
b) i sht med. i uttr. arbeta bort ett kroppsligt lyte, ett sjukdomsanlag o. d., gm viss kurativ behandling (söka) aflägsna l. häfva.
ARBETA EFTER100 l. 010 32, äfv. 40. (föga br.) till 5: göra efter l. efterlikna l. efterhärma l. imitera (ngt). Arbeta efter. Imiter. Nordforss (1805). Heinrich (1814). — jfr EFTERARBETA.
ARBETA EMOT100 l. 010 04, äfv. MOT4. till 4: (anstränga sig att l. söka) motverka l. hindra l. lägga hinder i vägen för (ngn l. ngt); söka korsa (ngns planer o. d.); jfr ARBETA 1 b. Swedberg Schibb. 171 (1716). Riks-Råden och andre höge Ämbetsmän, som innehade såsom lön de betydligaste förläningarna, arbetade med eftertryck emot deras förlorande. Hallenberg Hist. 2: 753 (1790). Vi arbeta ofta emot den lycka, vi .. trodde oss bereda för framtiden. Lehnberg Pred. 1: 133 (c. 1800). Huru kan du arbeta emot Hagberg, då du gifvit ditt löfte att ej göra det? Tegnér 5: 341 (1823). jfr: När det blef til Kon(ung) Carl berättadt (att prinsen af Conti påtänktes till konung i Polen), fick Horn befallning, at arbeta der emot alt hvad han förmådde. Nordberg 1: 490 (1740). — jfr MOT-ARBETA.
ARBETA FRAM100 l. 010 4. med ansträngning l. gm arbete få (ngt) fram l. föra (ngt) framåt l. bringa (ngt) till stånd. jfr FRAMARBETA o. ARBETA SIG FRAM. — särsk.
a) drifva (ngt) fram, gm arbete l. ansträngning åstadkomma att (ngn l. ngt) kommer framåt. Båten arbetades fram med raska årtag. (Kapplöpningshästen) Commodore .. arbetades fram utan ansträngning. SD(L) 1898, nr 257, s. 3.
b) till 5 o. 7: gm arbete (af l. ur ngt) åstadkomma l. framställa (ett konkret föremål). De flintstycken, ur hvilka man ville arbeta fram ett redskap. H. Hildebrand i Nord. tidskr. 1893, s. 141.
c) genomföra l. utföra l. bringa till stånd l. uträtta (ngt). Serenius (1734, under work). En stor personlighet .. är att betrakta såsom .. ett verktyg (organ) för tiden, genom hvilket denne arbetar fram hvad han vill. Lysander Rom. litt. 10 (1858).
ARBETA FRAMÅT100 l. 010 40 l. 04, äfv. 3~2. (mindre br.) till 1: sträfva framåt, med ansträngning o. möda förflytta sig framåt; jfr ARBETA SIG FRAMÅT. En lång rad ryttare, hvilka .. arbetade framåt. Gosselman Col. 1: 109 (1828, 1830).
ARBETA I100 l. 010 4, äfv. UTI04. till 8 b: knåda l. älta l. röra l. vispa osv. (ngt) i (ngt), väl inblanda (ngt) i (ngt). När detta (dvs. 1 kvarter sockersirup som kokas med en jumfru finskurna pomeransskal m. m.) är ljumt, arbetas det uti degen jemte mera mjöl. Björklund Kokb. 304 (1849, 1860). Då den (dvs. jäsdegen) är väl uppjäst, arbetas den i den gjorda rågdegen. Zetterstrand Kokb. 535 (1863, 1883).
ARBETA IFRÅN SIG100 l. 010 04 0, äfv. FRÅN SIG4 0. (hvard.) till 5: göra undan l. ifrån sig l. sluta (hvad man har för händer l. håller på med osv.); numera vanl. abs. Nu har jag arbetat ifrån mig för i dag. Serenius (1734). Deleen (1836, under arbeit).
ARBETA IGENOM100 l. 010 04 0 l. 032, stundom GENOM40 l. 32. till 1: (mödosamt) drifva l. föra (ngt) genom (ngt hindrande l. hämmande). Isen var så svår, att man knappt kunde arbeta fartyget igenom. Jungberg (1873). jfr: Otaliga voro de kandidater han (dvs. den betygstiggande lektionsgifvaren) .. ”arbetade igenom” (i examen). Svahn Öfverligg. 109 (1886). — jfr GENOMARBETA o. ARBETA SIG IGENOM.
ARBETA IHJÄL SIG100 l. 010 04 0. [jfr d. arbejde sig ihjel] till 5: gm alltför strängt l. ihållande arbete l. alltför stora ansträngningar påskynda sin död; i sht hvard. för att beteckna ett alltför intensivt arbete l. ansträngningar som öfverstiga ens krafter. Han håller på att rent arbeta ihjäl sig öfver sina luntor. Arbeta ihjäl sig, se tuer el. se crever à force de travailler. Weste (1807). — jfr IHJÄL-ARBETA(D).
1) (företrädesvis hvard.) till 5: gm arbete samla (förmögenhet o. d.). Han har arbetat ihop en liten vacker förmögenhet. Weste (1807).
2) gm arbete förena (olika saker till ett helt).
a) till 8 b: knåda l. älta (osv.) ihop (olika beståndsdelar till ett helt), röra l. blanda ihop (en massa), gm knådning l. ältning o. d. gifva sammanhängande form åt (ngt). Arbeta ihop .. pétrir, mêler, faire prendre de la consistance à. Weste (1807).
b) med mera immateriellt obj.: sammanarbeta (två l. flere förslag, planer o. d. till ett nytt). Nu har man arbetat ihop de båda förslagen till ett nytt.
ARBETA IN100 l. 010 4. anstränga sig att få (ngt) in (i ngt); gm arbete åstadkomma, att ngt kommer in (i ngt); stundom: göra (ngt) till en integrerande del (af) l. ett organiskt led (i ett större helt); i sht till ARBETA 5; jfr INARBETA o. ARBETA SIG IN. Almqvist Drottn. j. 279 (1834). Allt detta (dvs. nejlikor, kanel m. m.) arbetas väl in i degen. Björklund Kokb. 312 (1847, 1860); jfr ARBETA 8 b samt ARBETA I. Work in .. arbeta (småningom tränga) in (t. ex. ett verktyg). Wenström o. Lindgren (1889). I allmänhet spåras i de senare dramerna en tendens att arbeta in de komiska scenerna i själfva hufvudhandlingen. Schück Sv. lit.-hist. 1: 610 (1890). Skilnaden mellan mezzotinto och kopparsticket .. ligger .. deruti, att man i den förra arbetar in det ljusa i bilden, under det man i det senare inarbetar det mörka. SD(L) 1898, nr 16, s. 1. — särsk.
a) handel. (sträfva att) gm planmässig o. ihållande verksamhet skaffa afsättning för (en handelsartikel) på varumarknaden, skaffa kundkrets åt (ngt). Till och med en så anspråkslös handelsartikel som skrifbläcket skall arbetas in med pukor och trumpeter. SDS 1894, nr 398, s. 3.
b) gm arbete förtjäna in l. (om sak) inbringa (i sht utlagdt kapital o. d.). De nya maskinerna kunna på tre år arbeta in hela sitt inköpspris.
ARBETA MED100 l. 010 4. (i sht hvard.) deltaga i arbetet l. verksamheten. Till medelstor drift räknas de företag, där företagaren själf arbetar med och städse använder hjälpkrafter. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 234 (1891). — jfr MEDARBETA(RE).
1) (företrädesvis hvard.) göra om (ngt), på nytt underkasta (ngt) behandling för att ändra l. förbättra (det). Pojken fick arbeta om sin uppsats. Nordforss (1805). På samma sätt stal sjelfva Shakespeare gammalt guld och arbetade om (det) till nya smycken. Sturzen-Becker S. arb. 2: 40 (1861). Lundell (1893).
2) (mindre br.) till 8 b: röra om, omröra. Denna smet arbetas väl om. Björklund Kokb. 235 (1847, 1849).
ARBETA SIG FRAM100 l. 010 0 4. till 1 (stundom närmande sig 5): med ansträngning l. möda förflytta sig framåt (under öfvervinnande af hinder), sträfva fram(åt); framtränga (till ett ställe); tränga sig fram (gm en folkhop o. d.); jfr ARBETA FRAM. Nordberg 2: 673 (1740). Jag kunde knappt arbeta mig fram genom folkmassan. Crusenstolpe Mor. 2: 162 (1840). De resande kunde blott fot för fot arbeta sig fram (på grund af snödrifvorna). Topelius Fält. 1: 226 (1854). Dagny .., Margit och Gunnar arbetade sig i en eka fram under alarna. Rydberg Vap. 328 (1891). — med saksubj. Liksom plantan långsamt arbetar sig fram ur jorden. Rydqvist Tid. 2: 109 (1840). Knappast med tre knops fart arbetade vår ångpråm sig fram. Bovallius Resa 326 (1887). — särsk. i öfverförd o. bildl. anv.
a) med personsubj. Weste Werther 72 (1783, 1796). Vi hafva nu arbetat oss fram genom de utanverk, hvilka kritiken uppkastat. Melin Jesu lefv. 1: 121 (1842, 1855). — (gm ihärdigt arbete) slå l. taga sig fram l. komma sig upp l. vinna högre social l. bättre ekonomisk ställning o. d. l. nå ett högre utvecklingsstadium osv.; jfr ARBETA SIG UPP b. Den ena sonen är Adelsman, den andra arbetar sig så långt fram, at han blir Friherre. 2 RARP 3: 307 (1723). Jenny Follin, hvars egen far arbetat sig fram från en sågverksarbetares ringa ställning. Hedenstierna Fru W. 27 (1890). (Det är) en fattig .. tillvaro att tillbringa alla sina dagar i ett embetsverk i jämförelse med att arbeta sig fram under enskild verksamhet. PT 1898, nr 148, s. 3.
b) med saksubj.: tränga igenom, göra sig gällande; vinna (allt större) terräng l. spridning, blifva (allt mera) allmän(t omfattad); jfr ARBETA SIG IGENOM c. Vid all lagstiftning är af mindre våda, om det nya får långsamt arbeta sig fram, än om det bestående utan gilla skäl undanskaffas. Rydqvist Tid. 2: 35 (1840). Insigten om att denna princip hvilar på fullt rigtiga grunder .. synes .. alltmera arbeta sig fram. VL 1893, nr 31, s. 2.
ARBETA SIG FRAMÅT100 l. 010 0 40 l. 04, äfv. 3~2. till 1; jfr ARBETA FRAMÅT. Vi arbetade oss framåt steg för steg genom de täta snåren.
ARBETA SIG IFRÅN100 l. 010 0 04, äfv. FRÅN4. (i sht i Finl.) till 4 o. 5: gm ansträngningar l. arbete frigöra sig ifrån l. öfvervinna (en ofullkomlighet o. d.). Arbeta sig ifrån all nationel ensidighet till allmän humanitet. Snellman Staten 29 (1842). (Westerholms) sträfvan (har) .. varit att arbeta sig ifrån det düsseldorfska manéret. J. J. Tikkanen i NF 17: 700 (1893).
ARBETA SIG IGENOM100 l. 010 0 040 l. 032, stundom GENOM40 l. 32. till 1: (med ansträngning l. möda) förflytta sig fram genom (ngt hindrande l. hämmande), tränga fram l. framtränga genom (ngt); jfr ARBETA IGENOM. Ingen menniskia kunde då arbeta sig igenom isen til Jellen. Nordberg 2: 535 (1740). (Han) lät timra en stor bråta .. som man påstod fiänden ej skulle kunna arbeta sig igenom. Hallenberg Hist. 1: 370 (1790). Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 286 (1840). — särsk.
a) [jfr eng. work through] genomläsa l. genomgå l. gå igenom (skrift l. litteratur o. d., i sht sådan som i ngt afs. erbjuder svårigheter l. är af mindre tilltalande beskaffenhet); sträfva (sig) igenom (ngt). Tegnér 5: 267 (1822). Nu för tiden arbetade sig kyrkoherden och Lars .. genom nya testamentet på grekiska. Rydberg Vap. 22 (1891). Det kan tyckas, att det ej .. skulle i någon högre grad kunna intressera en nutida litteraturhistoriker att arbeta sig igenom t. ex. vårt reformationstidehvarfs teologiska litteratur. R. Steffen i Nord. tidskr. 1892, s. 540.
b) slå l. taga sig fram genom (svårigheter af ngt slag). Nordforss (1805). Förmyndarestyrelsen, hvilken måst arbeta sig igenom de svåra tidepunkterna efter Gustaf Adolfs död. Fryxell Ber. 10: 157 (1842). — (mindre br.) utan direkt obj.: slå sig igenom l. fram, taga l. draga sig fram. RARP 3: 139 (1640). Iag .. hadhe .. så mycket större omaak at försöria Gvarnisonerne, som at mangeln (dvs. bristen) alt mehr och mehr begynte at Spörias; Dogh arbetadhe iag migh lijkwähl igenom. G. O. Stenbock i HSH 31: 360 (1662). Sahlstedt (1773). Kanske har han genom många trångmål arbetat sig igenom till sin närvarande tryggare ställning. Rudin 2 Evigh. 2: 192 (1883, 1889).
c) = ARBETA SIG FRAM b. Skiäl och besked .. wahrar så lenge någor menniskia är til: och när thet får råda, arbetar thet .. sig igenom, och behåller segren. Swedberg Schibb. 58 (1716). Vetenskapliga tvifvel arbetade sig, efter en hård kamp, igenom till en fast öfvertygelses stadiga grund. Strandberg 1: 336 (1862). Före århundradets slut hade Landslagen .. arbetat sig igenom. Schück Sv. lit.-hist. 1: 148 (1886).
ARBETA SIG IN100 l. 010 0 4. [jfr d. arbejde sig ind] till 1 o. 5: arbeta så att man kommer in (i ngt), (med ansträngning) tränga sig in (i ngt l. ngnstädes hän); jfr ARBETA IN. (Bob Sawyer) arbetade sig .. med .. en stark ansträngning in i sin grofva kavaj, som var en smula för liten åt honom. Backman Dickens Pickw. 2: 341 (1871). Vår flotta fortsatte att arbeta sig in under land. Uggla Sjölex. (1878, under work). (Ålen brukar) angripa, arbeta sig in uti och förtära fisk, som fastnat i redskapen. SD(L) 1899, nr 276, s. 2. — särsk.
a) innästla sig l. sätta sig fast l. skaffa sig (allt större) inflytande (ngnstädes). Samtidigt arbetade ryssarne sig allt mer in på Korea. GHT 1897, nr 302 A, s. 2.
b) (gm arbete) sätta sig in l. fördjupa sig (i en stämning l. åskådning osv.), göra sig (grundligt) hemmastadd (i en vetenskap l. kunskapsgren o. d.). Backman Reuter Lifv. på l. 2: 47 (1870). Han arbetade sig .. in i den rätta stämningen. Lysander Skr. 403 (1878). Han .. arbetade sig in i hvarje ämne som kom under hans behandling så grundligt, som han behöfde för dess praktiska lösning. De Geer Minnen 2: 76 (1892).
c) tränga in l. göra sig gällande (i allmänna meningen o. d.). Sedan riksdagen hunnit arbeta sig in i det allmänna medvetandet såsom ett organ för det politiska lifvet. E. Hildebrand Statsförf. 373 (1896). Det är väl att antaga, att i den mån den nya traden (Göteborg—Kina) hinner arbeta sig in, frakterna härifrån skola ökas. SD(L) 1898, nr 312, s. 1.
d) i uttr. arbeta sig in l. in sig i jämnare spår o. d., komma riktigt i ordning, börja fungera på ett tillfredsställande sätt. Dessa klagomål skola höras allt mera sällan, allt efter som (arméorganisations-)systemet hinner arbeta in sig i jämnare spår. GHT 1896, nr 82, s. 2.
ARBETA SIG TILL100 l. 010 0 4. till 4 o. 5: gm ansträngningar l. arbete vinna l. uppnå (ngt), kämpa sig till (ngt). Weste (1807). Ett folk mägtar (sällan) arbeta sig till en större moralisk kraft, än den, som födes under kampen för yttre oberoende. Rydqvist Tid. 2: 47 (1840). Den unga flickan .., som har otaliga brådmogna funderingar på att arbeta sig till en framtid. H. Westermarck i Finsk tidskr. 1886, 1: 60.
ARBETA SIG TILLBAKA100 l. 010 0 040, äfv. 032. till 1: med ansträngning l. möda l. ihärdigt arbete förflytta sig tillbaka (ngnstädes hän). Vi arbetade oss tillbaka uppför floden till det ställe där vi börjat vår färd. — särsk.
a) med saksubj. (Säkert är) att Niagarafallet genom nötning af flodbädden arbetar sig längre och längre tillbaka mot Eriesjön. GHT 1895, nr 236, s. 2.
b) (med större l. mindre ansträngning) åter försätta sig tillbaka (till en redan lämnad l. öfvervunnen ståndpunkt, uppfattning, stämning osv.). Hade man .. arbetat sig tillbaka till den föreställning, som vid seklets begynnelse var alldeles naturlig, .. ja, då vore det icke heller nog med en fästning vid Boden. SD(L) 1898, nr 96, s. 2.
ARBETA SIG UNDER100 l. 010 0 40. till 1: med ansträngning l. arbete förflytta sig under (ngt). Weste (1807). Kolthoff Ur djurens lif 298 (1899).
a) med ansträngning l. möda taga sig upp l. komma upp (i sht ur ngt som man fallit l. sjunkit ned i), krafla sig upp. Han .. arbetade sig upp ur kärret. Kolmodin Liv. 1: 37 (1831). Konungen (som ridit ner sig på isen) arbetade sig åter upp på isen. Fryxell Ber. 6: 267 (1833). Som hon arbetat sig upp för den svarta trappan i ett rangligt trähus. Angered-Strandberg N. värld. 138 (1898); jfr ARBETA SIG UPPFÖR. — med saksubj.: tränga (sig) upp. Hetten arbetar sig op genom den torra veden (i milan). Wallner Kol. 16 (1746). — bildl.: göra sig lös (ur trångmål l. svårigheter o. d.). Wallin 1 Pred. 3: 295 (c. 1830). Knappt hafva de hunnit arbeta sig upp ur det ena trångmålet, innan de falla i ett annat. Franzén Pred. 5: 112 (1845).
b) gm ansträngningar l. arbete nå l. vinna (högre värdighet l. social ställning, större inkomst o. d.); jfr ARBETA SIG FRAM a. Torsten Stålhandske .. hade från simpel soldat arbetat sig upp till general öfver rytteriet. Fryxell Ber. 8: 137 (1838). Han (hade) själf arbetat sig upp ur det obemärkta. Ahrenberg Stockj. 236 (1892). Det (har) icke lyckats de danska statsbanorna att arbeta sig upp till nämnvärdt högre nettobehållningsprocent än de svenska. Söderblom Zontariff 7 (1896). — jfr: (†) Arbeta sig up i credit. Serenius (1734, under work).
c) sjöt. i sht i fråga om segling i uttr. arbeta sig upp mot vinden, i l. till lofvart o. d., segla tätt bidevind, slå sig upp i lofvart, kryssa mot vinden. Danske Schoutbynachten (dvs. konteramiralen) giorde Signal för Arrier-Gardet .. at med väst-nordan vind arbeta sig op åt Palmer-ort sidan. Nordberg 2: 530 (1740). Denna lätthet, att fort arbeta sig upp till lovart, gör dessa fartyg utmärkt passande för Navigationen emellan Vestindiska Öarne. Gosselman S. o. N. Am. 2: 34 (1833). Följande morgonen observerades Danska flottan arbeta sig upp emot vinden med alla segel till. Gyllengranat Sv:s sjökr. 1: 311 (1840). — i bild. Starka menniskor arbeta sig opp mot vinden. Törneros Bref 2: 188 (c. 1830).
d) med ansträngning sätta sig in (i) l. skrufva upp sig (till en viss stämning o. d.). Jag hade arbetat opp mig till en högre värmegrad. Nyblom Hum. 40 (1874, 1883). Han (hade) .. arbetat sig upp i ett .. exalteradt nervöst tillstånd. K. R. Geijer i Sv. tidskr. 1893, s. 4.
e) (under öfvervinnande af svårigheter o. d.) utveckla sig, ökas, taga till, tillväxa, blifva större. Efter de utländska införselförbuden 1891 .. arbetade sig köttexporten .. upp (i Sv.). GHT 1895, nr 247 A, s. 2. — närmande sig bet.: uppkomma, uppstå. Nya riken och nya tankar arbetade sig upp. Topelius Fält. 3: 11 (1858).
ARBETA SIG UPPFÖR100 0 40 l. 04, äfv. 3~2. till 1: (med ansträngning l. möda) förflytta sig uppför (ngt); jfr ARBETA SIG UPP. Valerius 1: 148 (c. 1840). Nästan utan motstånd arbetade sig denna stora flotta uppför den strida floden. Skogman Eug. 2: 112 (1855). Lokomotiven, som .. arbeta sig uppför en skarp lutning. S. Lagerlöf i Varia 1901, s. 42.
ARBETA SIG UT100 l. 010 0 4. (med ansträngning) taga sig ut (ur ngt), göra sig lös l. befria sig (ur svårigheter o. d.); jfr ARBETA UT o. ARBETA UT SIG. Han lyckades till sist arbeta sig ut ur svårigheterna. jfr: (†) At wij icke kunne arbeta oss här vth (dvs. ut ur synden) medh wår hielp. O. Petri 1 Post. 138 a (1528). jfr äfv.: Han hade arbetat sig utur Dyn. Lagerström Bunyan 1: 32 (1727).
ARBETA SIG ÖFVER100 l. 010 0 40. med ansträngning l. arbete förflytta sig öfver (ngt); jfr ARBETA ÖFVER. De arbetade sig öfver den uppsvällda floden.
ARBETA SÖNDER100 l. 010 40. med ansträngning l. arbete göra, att (ngt) går sönder; gm strängt anlitande osv. under arbete åstadkomma, att (ett arbetsredskap o. d.) går sönder; jfr ARBETA 1 o. 5. Arbeta sönder, déchirer, rompre. Weste (1807). SAOB (1870).
ARBETA TILL100 l. 010 4. gm knådning l. ältning osv. göra (ngt) till en integrerande del af (en massa o. d.); jfr ARBETA 8 b. Hehn Sundhetskokb. 118 (1837). 24 lod florsiktadt socker .. arbetas till (mandel)massan. Björklund Kokb. 238 (1849, 1860).
ARBETA TILLHOPA100 l. 010 032 l. 040. knåda l. älta l. röra osv. (ngt) tillhopa (med ngt); jfr ARBETA 8 b. Allt detta (dvs. en kanna ljum mjölk, ett skålpund smör m. m.) arbetas tillhopa med degen. Björklund Kokb. 302 (1847, 1860).
ARBETA TILLSAMMAN(S)100 l. 010 040 l. 032. = föreg. Man tager 6 ägg-gulor och 6 rågade matskedar stött socker, hvilket arbetas väl tillsammans åt en led, tills det tjocknar. Björklund Kokb. 229 (1847, 1860). Walin o. Schager Kokb. 128 (1896, 1898). — jfr (TILL)SAMMANARBETA.
1) (mindre br.) gm arbete undanskaffa l. skaffa bort (ngt). Arbeta .. undan, wegarbeiten. Heinrich (1814). SAOB (1870).
2) göra (ett arbete l. en del af ett arbete) färdig(t), göra undan (ngt). Manufacturisten .. kan köpa upp så mycket (råmaterial) i sönder (dvs. sänder), som han hinner arbeta undan. C. Polhem Præs. i VetA 1745, s. 17. Min inbillning (hade) redan .. arbetat undan en hel hop af hvad hon nu annars skulle behöft sysselsätta sig med. Wallmark Resa 199 (1819, 1832). — (i sht hvard.) utan obj. Jag skall söka arbeta undan för i morgon l. så att jag blir ledig i morgon. Han arbetar undan med (en gruflig) fart (dvs. arbetet går undan l. lider duktigt för honom). särsk. (mindre br.) i förb. arbeta undan för (ngn l. ngt) = arbeta (ngn l. ngt) i händerna (se ARBETA 4 e). Genom utvidgade begrepp om lag och laglig myndighet arbetade kyrkan undan för den verldsliga makten. Geijer II. 2: 312 (1832). Neco .. afbröt gräfningen, emedan en Gudaspådom kom emellan, som innehöll, att han arbetade undan för en barbar. Carlstedt Herodot 1: 349 (1832).
ARBETA UNDER SIG100 l. 010 40 0. (numera mindre br.) arbeta med förlust. Nordforss (1805). Lindfors (1815). SAOB (1870).
1) eg.: gm arbete komma (ngt) att stiga uppåt l. bringa (ngt) upp. Dermed började han (dvs. barberaren) ifrigt arbeta upp tvållöddern. Nyblom M. Twain 1: 41 (1873); jfr ARBETA 8 b. Stålet arbetas upp omkring dem (dvs. diamanterna på en diamantborr), till dess det nästan öfvertäcker dem. T. Witt i Tekn. tidskr. 1881, s. 12.
2) [jfr d. arbejde op] (mindre br., i sht hvard.) med ansträngning l. möda få upp l. öppna (ngt). Med mycket besvär lyckades han arbeta upp (l. opp) den tunga porten.
3) (i ngt afs.) bringa (ngt) i bättre skick.
a) gm arbete l. rationell skötsel bringa (mark l. jord) i odlingsbart skick l. (ngt) i godt l. förträffligt stånd. Han har arbetat upp (l. opp) sin affär betydligt. Oelreich 845 (1755). Marken var så stenig och kostsam att arbeta upp. K. B. Wiklund i Turistfören. årsskr. 1895, s. 56.
b) (gm flit o. ihållande verksamhet) utveckla l. uppodla l. fullkomna (en färdighet l. förmögenhet, ett konstnärligt uttrycksmedel o. d.). Fru Nordenflychts skaldebana vittnar .. om en ovanlig flit och lycka i att arbeta upp formen. C. Eichhorn i NF 11: 1263 (1887).
c) ridk. göra (munnen på en häst) känslig för tygeln. Hilmer arbetade up munnen på Grollen med en lindrig trents. Dalin Vitt. II. 6: 109 (1740).
1) (mindre br.) gm ansträngning aflägsna (ngt ur ngt), drifva ut (ngt). Arbeta ut kylan ur kroppen. Thorild 4: 196 (1795).
2) med obj. som betecknar resultatet af en verksamhet.
a) gräfva ut (hål l. gång o. d.). Detta område (har) uppkommit genom en gradvis gående höjning af alluvium, genom hvilket de oändliga kanalirrgångarne hafva arbetat ut sina djupa och trånga bäddar. Lindström Bates 133 (1872).
b) (mindre br.) gm intellektuellt arbete bringa (ngt) till stånd; göra (ngt) fullfärdig(t), utarbeta; i sht med afs. på författande af ett l. annat slag. Secrete Deputation (har) arbetat ut .. et project til RegeringsFormen. 2 RARP I. 2: 109 (1720). Ni henne skåda kan .. / .. med hjernan / Arbeta ut ett klubb-tal åt sin man. Atterbom LÖ 2: 264 (1854). Nyblom Hum. 121 (1874, 1883).
3) [jfr KÄMPA UT, LIDA UT o. d.] intr.: sluta att arbeta, (gm döden) nå slutet på sin verksamhet, sluta sitt arbetsamma lif. Han har arbetat ut, så måste vi säga, då vi blicke tillbaka öfver hans lif. Rundgren Minnen 1: 125 (1855, 1870).
1) (fullständigt) utmatta l. trötta ut sig gm arbete, gm öfverdrifvet arbete uttömma sin arbetsförmåga (i sht för alltid l. för längre tid). Han har arbetat ut sig. Sahlstedt (1773). Religionen (är) ingalunda något som först inträder, sedan spekulationen arbetat ut sig. Tegnér 5: 212 (1821). Lundell (1893).
2) forma ut sig l. utveckla sig, utformas, utpräglas. Se'n dessa känslor .. / Arbetat ut sig till gestalt. B. E. Malmström 6: 112 (1842). Forssell Stud. 2: 439 (1888).
1) med ansträngning l. arbete bringa (ngt) öfver (hinder o. d. l. åt visst håll osv.). Ligger den stången i lä af Kobryggan som skall upsättas, arbetas den öfver i lofvardt. Pihlström Aflöpn. 1: 349 (1796).
2) (företrädesvis i talspr.) öfverarbeta, bearbeta, se öfver l. gå igenom o. förbättra (alster af litterär verksamhet). Innan jag lämnar uppsatsen till tryckning, måste jag arbeta öfver den litet.
3) (hvard.) fortsätta sitt arbete l. sin verksamhet utöfver den tid man är pliktig l. skyldig att egna däråt. Den här veckan har jag hvarenda dag arbetat öfver. — jfr ÖFVER-ARBETE.
Spoiler title
Spoiler content