publicerad: 1977
SLUSS slus4, förr äv. SLYSS l. SLUS l. SLYS, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar (förr äv. att hänföra till sg. slyse, OxBr. 11: 68 (1632) osv.) ((†) -er (möjl. äv. att hänföra till sg. slusa l. sluse l. slysa l. slyse l. slyssa, G1R 17: 212 (1545), Nordencrantz Arc. 325 (1730))); förr äv. SLUSA l. SLYSA l. SLYSSA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (PrivSvStäd. 4: 378 (1605), Trollhättan 1: 324 (i handl. fr. 1717)) l. -er (se ovan); förr äv. SLUSE l. SLYSE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar l. -er (se ovan).
Ordformer
(schlus 1736. schlusa 1641. schluss- i ssg 1641 (: schlussbyggiare). schlussen, sg. best. 1641. schlyser, pl. 1672. schlysse- (-sz-) i ssgr 1545 (: Schlyszemakere)— 1641 (: schlyssebyggerijet). schlyszer, pl. 1545. slus 1690 (: Slusdörarne)—c. 1755, 1758 (: SlusWerk). slusa (-w-) 1611 (: Slwsor, pl.)—1690. sluse (1606). sluser, pl. 1606—1697. sluss (-sz) 1637 osv. sluts (-tts, -tz, -z) 1637—1769. slutz(s)a c. 1650. sluus 1674 (: Sluusskrifwaren)—1690. sluyser, pl. 1680. slys 1679—1729. slys- i ssgr 1642 (: Slysportarna)—1729 (: Slysarbete). slysa 1605 (: slysorne, pl. best.)—1717 (: slysorne, pl. best.). slysar, pl. 1632—1729. slyse 1672. slyse- i ssgr 1606 (: Slÿsebyggere)—1748 (: Slyse-Qwarn). slysen, sg. best. 1605—1729. slyser (-üs-), pl. 1606—1696. slyss (-ysz) 1669—c. 1730. slyssa 1620 (: Slyssor, pl.)—1691. slysse- (-sz-) i ssgr 1640 (: slyssearbetare)— 1697 (: Slysze-werk). slyssen (-ÿsz-), sg. best. 1640—c. 1730. slysser (-ysz-), pl. 1632—1691. slyts (-yt(t)z) 1637—1685. slyttza 1637. slyttze- i ssg 1606 (: Slyttze och Enge Wachtmester))
Etymologi
1) anläggning l. anordning (i sht mellan två vatten l. med uppgift att dämma upp vatten i o. vid behov utsläppa vatten från en bassäng l. damm o. d.) bestående l. kännetecknad av en l. flera (vanl. två) öppningar som medelst en l. flera luckor l. portar o. d. (växelvis) öppnas o. sluts; utom i a i sht om sådan anordning i invallningsdamm o. d. Bestämmande sluss, se BESTÄMMA, v.1 6 a β slutet. Schroderus Os. III. 2: 180 (1635; i invallning i Holl.). Broon (vid Motala ström) som hafwer 16 öpningar heller frija sluser, hwarigenom watnet fritt och obehindrat lööper. AktsamlKungsådreinst. 221 (1697). Loenbom Stenbock 4: 81 (1765; vid invallat område på Eiderstedt i Schleswig). På gål'n ä' djupa pussar, / Dit Calle går ibland / Och bygger rara slussar. Valerius 2: 1 (1809). Slussar avsedda endast för vattensläppning (från damm i en flottled) behöva icke utföras med lika kraftiga bottnar och sidor som de, genom vilka flottgodset skall gå fram. HbSkogstekn. 329 (1922). Sluss för fiskdammar. SvFiskelex. (1955). — jfr AVLOPPS-, DAMM-, DOCK-, FLOTTNINGS-, GRUND-, KVARN-, RÄNN-, TRÄ-SLUSS o. KVARN-SLYSA. — särsk.
a) anläggning för förflyttning av fartyg mellan två sträckor av kanal l. farled med olika vattenstånd, vanl. bestående av en bassäng (slusskammare) mellan två par portar (slussportar). G1R 17: 212 (1545). Stockholms norre och södre broer sambt slysen. Dahlberg Dagb. 143 (1661; uppl. 1912). Slussen Gref Tessin, som står uti Carls graf (vid Vänersborg), ginge vi medan det ännu var full dager igenom. Ferrner ResEur. 5 (1758). Sjelfwa Sluszen (vid Söderström i Sthm) med desz portars och windbryggors öpnande och slutande. Polhem Test. 119 (1761). Slussarne vid Lilla Edet och vid Söderström i Stockholm. (Agardh o.) Ljungberg 4: 327 (1863). Vid Roxens västra ända se vi något, som på avstånd liknar en hög, bred trappa — det är de sju Bergs slussar, genom vilka ångbåten skall höjas. Sandström NatArb. 1: 285 (1908). TurÅ 1938, s. 130. — jfr HALV-, KAMMAR-, KANAL-, SCHAKT-, SJÖ-, SPAR-, STÄM-, STÄMPORT-, SÄNK-SLUSS. — särsk. (i sht i fackspr.) i överförd anv., om anordning bestående av två (växelvis öppna o. stängda) luckor l. dörrar o. d. med ett mellanrum emellan (särsk. om sådan anordning avsedd att möjliggöra kommunikation mellan olika rum l. förhindra insläpp l. utsläpp av ljus l. luft l. rök o. d.). TT 1895, K. s. 74 (i s. k. respirationskammare). Jonsson Konvoj 42 (1947; om anordning för mörkläggning av utgång). TNCPubl. 29: 24 (1958; i utrustning för kontinuerlig kokning i pappersmassefabrik). — jfr LJUS-, LUFT-SLUSS.
b) (förr) i dammanläggning i befästning: öppning med en l. flera luckor o. d. (som vid behov kunde öppnas för att fylla fästningsgrav(ar) o. d. med vatten). HSH 35: 330 (1656). Hazelius Bef. 297 (1836).
c) i utvidgad anv., om en förr i Göteborg befintlig kvarn som drevs med vatten reglerat medelst en slussanordning; jfr SLUSS-KVARN. GbgMagistrAkt. E II a: 7, Supplik 1/9 1691. Cederbourg BeskrGbg 37 (1739).
d) mer l. mindre bildl.; i sht i uttr. ngts slussar öppnas o. d., betecknande att ngt (som hållits tillbaka) får häftigt utlopp; ofta i uttr. betecknande att det (regnar l.) plötsligt börjar regna häftigt l. att ngn (talar l.) plötsligt börjar tala ivrigt; av modern språkkänsla vanl. anslutet till a. Öppna sin vredes slussar, ge fritt utlopp åt sin vrede. Himlens slussar öppnades och regnet vräkte ner. Nå så drickom, friska bussar, / Hej, courage! håll god min; / Lät man halsarna bli slussar, / Där nu vinet seglar in. Bellman (BellmS) 2: 148 (1772, 1791). Till Kullberg, som lär vara den vigtigaste (av de personer som avgör tillsättningen av Glimåkra pastorat), har jag inga portar eller slussar. Thomander TankLöj. 93 (1828). Han bryter sin tystnads insegel och öppnar sin vältalighets slussar. Rydberg Frib. 345 (1857). (Hon) slöt ögonlocken, liksom för att stänga till slussarna för smärtan. Essén HExc. 278 (1916). (Den mera hotelliknande delen av ett inackorderingshem för alkoholister) skall tjänstgöra som en ”sluss” mellan inackorderingshemmets skyddade miljö och det normala livet. SvD(A) 1965, nr 291, s. 13. — jfr TÅRE-SLUSS.
2) (†) om salin (se SALIN, sbst. 1). Forsius Phys. 190 (1611). Thet Spaniske Saltet .. hwilket .. warder igenom Solennes heta wärckat aff instängd Saltwatn i Slusor. Dens. Min. 15 (c. 1613).
3) [jfr motsv. anv. i nl.; slussar (i bet. 1 a) kombineras ofta med (vind)broar l. (vind)bryggor ss. överbyggnader] (†) om (vind)bro l. (vind)brygga över en sluss (i bet. 1 a); äv. (i ssgn SLUSS-FLOTTE) allmännare, om vindbro. För 2:ne wintrar sedan halkade en hustru omkull på Slutsen. Posten 1769, s. 1135. Draga upp slussen. Gå öfver slussen. Weste FörslSAOB (c. 1815). ”Sjön suger!” — sa' sjömannen, gick öfver slussen. Holmström Sa' han 70 (1876); jfr 1 a.
Ssgr (i allm. till 1 a. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till slussa): A: (1) SLUSS-ANLÄGGNING~020. särsk. konkret: anläggning (se d. o. III 1 e slutet) bestående av en l. flera slussar; särsk. till 1 a. Jennings PVetA 1761, s. 22. LAHT 1892, s. 5. —
(1) -ANORDNING~020. jfr anordning 1 a δ o. -anläggning. 2NF 29: 599 (1919; i elevator för spannmål). UpplFmT 44: Bil. 75 (1930; i farled). —
(1) -ARBETE~020. (sluss- 1729 osv. slusse- 1645—1692) arbete med byggande av en sluss l. slussar; företrädesvis till 1 a. OxBr. 11: 124 (1645). —
-AVGIFT~02 l. ~20. avgift för passage av sluss; jfr kanal-avgift. PH 9: 53 (1768; i fråga om varor). —
-BETJÄNING. vid sluss anställd personal (med uppgift att manövrera sluss, uppta slussavgifter o. d.); jfr -servis. PH 7: 5472 (1762). —
-BITRÄDE~020. biträde (se d. o. 5) tillhörande slussbetjäning; jfr -dräng. BtRiksdP 1904, I. 1: nr 113, s. 30. —
-BOKHÅLLARE~0200. vid sluss(anläggning) anställd bokhållare (se d. o. 1 a); jfr -skrivare. Schenström StrömshCanal 33 (1797). —
(1) -BOTTEN. (sluss- 1752 osv. slusse- 1634—1645) [jfr t. schleusenboden] (i sht i fackspr.) botten i l. för sluss l. slusskista; förr äv. närmande sig bet.: sluss(anläggning); företrädesvis till 1 a; jfr -bädd, -golv. RP 4: 87 (1634; för sluss för fartyg). Dee tijmberkara, sosom nu .. haffva .. lert at giöra slysebotna medh dess portar och slagbalkar. OxBr. 11: 95 (1640). HbSkogstekn. 315 (1922; i flottled). —
(1) -BRO. bro (i sht förr särsk. vindbro) över l. vid sluss; företrädesvis till 1 a; jfr -brygga o. sluss 3. De emellan Staden och Södermalm inrättade Sluszbroar. DA 1803, nr 153, s. 1. —
(1) -BYGGARE. (sluss- 1691 osv. slusse- 1606—1638) person som deltar l. deltagit i byggandet av en l. flera slussar (i sht om slussbyggmästare); företrädesvis till 1 a. Styffe Kanalb. 42 (i handl. fr. 1606; om slussbyggmästare). OxBr. 11: 67 (1632). —
(1) -BYGGE. jfr -byggnad. UpplFmT 44: Bil. 81 (1930; konkret). Lindroth Gruvbrytn. 1: 645 (1955; abstr.). —
(1) -BYGGERI3~002, äv. 0104. (slusse- 1641) (numera bl. tillf.) byggande av sluss(ar). Qvarteermästaren Anders Siggesson skall blifva vijd schlyssebyggerijet. RP 8: 540 (1641). —
(1) -BYGGMÄSTARE~0200. (sluss- 1839 osv. slusse- 1631) byggmästare som leder l. lett slussarbete(n); i sht till 1 a; jfr -byggare, -makare. OxBr. 11: 60 (1631). —
(1) -BYGGNAD. (sluss- 1691 osv. slusse- 1695) abstr. o. konkret, motsv. byggnad 2, 3; företrädesvis till 1 a; jfr -bygge, -byggeri, -byggning. Stiernman Com. 5: 179 (1691). Schybergson FinlH 2: 217 (1889; abstr.). SvLantmät. 2: 321 (1928; i pl., konkret).
(1) -BYGGNING. (sluss- 1693 osv. slusse- 1608—1691) (numera bl. tillf.) jfr -byggnad. Styffe Kanalb. 38 (i handl. fr. 1608). Stiernman Riksd. 1243 (1655; i pl., konkret). RARP 16: 87 (1693; abstr.). —
(1) -BÄDD. [jfr t. schleusenbett, eng. sluice bed] (†) = -botten. Nordforss (1805). Meurman (1847). —
(1) -DÖRR. [jfr nl. sluisdeur, t. schleusentür] dörr i sluss; jfr -port. SvLantmät. 2: 323 (i handl. fr. 1690; i kanalsluss). Taube Svärm. 56 (1925; i bevattningskanal). —
-FART. (†)
2) om (skeppsfart genom en sluss l. slussar l. om) farled med en l. flera slussar; jfr fart 2, 4. Förslaget til Slysz-farten är ifrån Götheborg igenom Trollhettan och Carls Graf til Wenern. Swedenborg Underr. 4 (1719). Selim vill .. göra en tur till Trollhättan för att der sjelf taga den nya kanalen och slussfarten m. m. i ögnasigte. Ahnfelt HofvLif 3: 200 (i handl. fr. 1800). SFS 1840, nr 16, s. 1.
(3) -FLOTTE. (föga br.) flottbro med en vindbro. PT 1908, nr 146 A, s. 2 (om Liljeholmens flottbro i Sthm). —
-FLYKT. [efter eng. flight of locks] (föga br.) slusstrappa; jfr flykt, sbst.3 b. Frosterus Jord. 49 (1930; om förh. vid Panamakanalen). Därs. 87. —
-FYLLNING. (i sht i fackspr.) om fyllning av slusskammare gm insläppande av vatten. HdlTrollhSlussv. 253 (1794). —
-GRAV. [jfr mlt. slǖsegrave] slusskammare; äv. (o. numera företrädesvis, mindre br.) om den del av farled (kanal) som grävts för sluss. VetAH 1756, s. 15. Dalin (1854; om del av kanal). IllSvOrdb. (1955; angivet ss. mindre br.). —
(1 (a)) -HAMN. (i fackspr.) om sluten hamn (se hamn, sbst.3 1), dockhamn. SvUppslB 12: 493 (1932). —
-HUVUD. (sluss- 1752 osv. slusse- 1642—1699) [jfr nl. sluishoofd, t. schleusenhaupt] (i fackspr.) om var o. en av de två upphöjda delar av en sluss som bildas av slussportarna med tillhörande vingmurar o. d. mot farledens sidor; jfr -pir. SthmStadsord. 1: 90 (1642).
Ssg: slusshuvuds-fals. (i fackspr.) i slusshuvud: fals (se fals, sbst.2 1 a) för slussport. PH 9: 72 (1768). —
-INKOMST~02 l. ~20. inkomst från en sluss l. slussar (gm slussavgifter o. d.); jfr -uppbörd. HdlTrollhSlussv. 99 (1793). —
(1) -INLOPP~02 l. ~20. särsk.: med sluss försett inlopp. TT 1900, M. s. 1 (för vatten från å till elektriska turbiner). —
-INSPEKTOR. inspektor (se inspektor, sbst.1 b) vid sluss(anläggning); i fråga om nutida förh. i Sv.: tjänsteman som är personalchef o. ansvarar för uppbörd av slussavgifter; jfr -mästare o. -verksinspektor. TaxaTrollhBol. 13/12 1793, s. 5. —
-JOURNAL. (i sht i fackspr.) vid sluss förd journal (innehållande uppgifter om slussade fartyg o. slussavgifter, stundom äv. om vattenstånd). TurÅ 1907, s. 125. —
-KAMMARE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 6822). [jfr nl. sluiskamer, t. schleusenkammer, eng. sluice chamber, fr. chambre d'écluse] (i fackspr.) = kammare, sbst.2 6 b; jfr -bassäng, -grav, -kanal, -kar. SPF 1858, s. 101. —
-KANAL. [jfr nl. sluiskanaal, t. schleusenkanal] kanal (se d. o. 2 b) med en l. flera slussar; förr äv.: slusskammare; jfr -farts-kanal, -led o. -verks-kanal. HdlTrollhSlussv. 34 (1792). Nordforss (1805; äv. om slusskammare). —
-KISTA. (förr) om pråmliknande slusskammare av trä som byggdes på land o. sänktes i farleden; jfr kista 4 o. -pråm 1. PolhemMinnesskr. 246 (1911). —
(1) -KONSTRUKTION. abstr. o. konkret(are), motsv. konstruktion 1; särsk. till 1 a. 2UB 9: 409 (1905; konkretare). UpplFmT 44: Bil. 74 (1930; konkret). —
-KONTOR. kontor (se d. o. 6) hörande till sluss, kanalkontor; jfr -uppbörds-kontor. PH 6: 3880 (1755: Slusz-Contoiret, sg. best.). —
(1) -KVARN. (sluss- 1691 osv. slusse- 1748) (förr) = sluss 1 c. GbgMagistrAkt. E II a: 7, Supplik 1/9 1691. PH 4: 2738 (1748). —
-LED. (i sht i fackspr.) om (konstgjord) farled med slussar; jfr led, sbst.2 1 b, o. -kanal, -linje, -väg. SPF 1858, s. 104. —
-LUCKA.
1) [jfr t. schleusenschütze] till 1: lucka (se lucka, sbst.2 1) i sluss; särsk. till 1 a: lucka för öppning varigenom vatten föres till l. från slusskammare; förr äv.: slussport. HdlTrollhSlussv. 246 (1794; i pl., om slussportar). SvT 1852, nr 34, s. 4 (i damm för vattenledningsvatten). TT 1904, Allm. s. 142 (hörande till slusskammare). 2NF 6: 602 (1906; i torrdocka).
-MAKARE. (sluss- 1904 osv. slusse- 1545) (numera bl. i skildring av ä. förh.) slussbyggmästare. G1R 17: 212 (1545). —
-MUR. [jfr nl. sluismuur, t. schleusenmauer] mur som bildar slussvägg; jfr -murning. König Mec. 143 (1752). —
-MURNING. murning av sluss(mur); äv. konkret: murverk i sluss. Rinman 1: 46 (1788; i pl., konkret). SvT 1852, nr 34, s. 4. —
-MÄSTARE. (sluss- 1669 osv. slusse- 1634) [jfr mlt. slǖsemēster(e), nl. sluismester, t. schleusenmeister] (titel för) chefstjänsteman vid sluss; i fråga om nutida sv. förh.: förman för slussvakterna på viss kanalsträcka; förr äv. om slussbyggmästare; jfr -förman, -inspektor, -skrivare. OxBr. 11: 78 (1634; om slussbyggmästare). Befattningar vid Statens vattenfallsverk .. (innehas bl. a. av) Muddermästare (o.) Slussmästare. SFS 1922, s. 675. Det var .. frun (på en holländsk kanalbåt) som stegade upp till slussmästaren .. och betalade avgiften. Mörne Vinga 96 (1935). —
-ORDNING. (sluss- 1768 osv. slusse- 1642—1701) av myndighet fastställt reglemente rörande slussar; jfr ordning 3 b. RP 9: 403 (1642). —
-PENNINGAR l. (numera vanl.) -PENGAR, pl. (sluss- 1691 osv. slusse- 1642—1701) [jfr mlt. slǖs(e)gelt, nl. sluisgeld, t. schleusengeld] pengar utgörande slussavgift (kanalavgift); jfr slusse-medel. Stiernman Com. 2: 342 (1642). —
-PIR. (förr) oeg., om en till sluss hörande vingmur använd då segelfartyg skulle dras ut i vind från sluss; jfr pir 1 slutet o. -huvud. SFS 1873, nr 7, s. 5. —
(1) -PORT. (sluss- 1642 osv. slusse- 1699) [jfr t. schleusenpforte, schleusentor] (i sht i fackspr.) port i sluss; företrädesvis till 1 a, om var o. en av de två portar i vardera änden av en slusskammare gm vilkas växelvisa öppnande o. stängande slussning verkställes; jfr -dörr, -lucka 1. SthmStadsord. 1: 89 (1642). Ferrner ResEur. 261 (1760; i våtdocka). Vattnet i slussgrafven bringas (vid slussning) i jemnhöjd med den högre vattenspegeln, de öfre slussportarna öppnas och fartyget glider in i slussen. UB 7: 216 (1874). särsk. mer l. mindre bildl.; särsk. i sådana uttr. som ngts slussportar öppnas l. dras upp, betecknande att ngt (som hållits tillbaka) får häftigt utlopp o. d. (jfr sluss 1 d), särsk. betecknande att det börjar regna häftigt l. att ngn plötsligt börjar tala ivrigt. Till sist drog A. P. Danielsson upp sitt sinnes slussportar och fram forsade en ohygglig ström af ord. Billing AntRiksd. 131 (1897). Himlens slussportar öppnades. Dahlin SvartL 113 (1934). Åsynen av .. (en ungdomsbekant) öppnar minnenas slussportar. GHT 1945, nr 240, s. 3.
Ssgr (i sht i fackspr.): slussports-, äv. slussport-tapp. om var o. en av de tappar varpå slussport rör sig. SFS 1919, s. 367.
-PRÅM.
1) (†) till 1, om slusskista; äv. om skeppsdocka byggd på motsv. sätt. König Mec. 146 (1752). AEhrensvärd (1763) i BL 18: 239 (om skeppsdocka). VetAH 1811, s. 87.
-RÄKNING. (†) i pl.: räkenskaper (se räkenskap 1 b, c) för sluss; jfr räkning 1 b, c o. -verks-räkenskap. Stiernman Com. 5: 179 (1691). —
(1) -SIDA. sida på sluss; särsk. till 1 a: sida av sluss(kammare) l. intill slusskammare utgrävd kanal. HdlTrollhSlussv. 246 (1794). JernkA 1859, s. 196 (i handelsdocka). —
-SIGNAL. (i fackspr.) signal angivande att slussportar är öppna l. stängda o. d. SohlmanSjölex. (1955). —
-SKRIVARE. (sluss- 1674 osv. slusse- 1672—1761) (numera bl. i skildring av ä. förh.) slussbokhållare; äv. om slussmästare. Johan Pedersson Öring, Slyseskrifware widh Södre Slyse i Stockholm. BoupptSthm 1672, s. 899 a. Sluszmästare eller skrifware. Lind 2: 802 (1749).
Ssgr (numera bl. i skildring av ä. förh.): slusskrivar-, äv. slusskrivare-hus. hus utgörande slusskontor. PrivTrollhätt. 13/12 1793, s. A 2 b.
-änka. om slussbokhållares l. slussmästares änka. BoupptSthm 1676, s. 1170 a, Bil. (: Slutzskrif(va)rÄnkian). —
-STÄLLE. ställe där en sluss l. slussar befinner sig l. där slussning äger rum, sluss. Thomée Sv. 125 (1857). —
(1) -SYSTEM, sbst.1 (sbst.2 se sp. 6822). system av (med varandra kombinerade) slussar; jfr -trappa. Vid Elbemynningen anlägges ett slussystem till skydd för tidvattnet. TSjöv. 1890, s. 160. —
-SÄNKNING. (i fackspr.) om den nivåskillnad som föreligger mellan vattenytorna på ömse sidor om en sluss(anläggning); jfr -fall, slussnings-höjd. Jennings PVetA 1761, s. 11. —
-SÄTT. (i fackspr.) anordning för att (t. ex. vid reparation) avstänga o. torrlägga sluss; jfr dock-sätt. WoJ (1891). —
-TRAPPA. (i sht i fackspr.) rad av näraliggande (o. med varandra kombinerade) slussar; jfr -flykt, -system. TT 1889, s. 242. —
-TULL. (slusse- 1631) (om ä. l. utländska förh.) vid sluss upptagen tull(avgift). OxBr. 11: 61 (1631). —
-UPPBÖRD~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) uppbörd av slussavgift(er); förr äv. konkretare: slussinkomst. HdlTrollhSlussv. 100 (1793; konkretare).
-VAKTARE. (sluss- 1823 osv. slusse- 1640—1761) [jfr nl. sluiswaarder, t. schleusenwärter] vakt vid sluss; jfr -vakt, -väktare. OxBr. 11: 96 (1640: slysevacterna, pl. best.); möjl. till -vakt. SthmStadsord. 1: 90 (1642).
-VATTEN. [jfr t. schleusenwasser] (i sht i fackspr.) vatten använt l. avsett för slussning av fartyg genom sluss; jfr slussnings-vatten. CPolhem (1694) hos Lindroth PolhKopparb. 210. TT 1889, s. 164. —
(1) -VENTIL. [jfr t. schleusenventil (i bet. 2), eng. sluice valve (i bet. 1, 2)]
2) tekn. skjutventil där passagen regleras medelst en ventilskiva som är rörlig vinkelrätt mot genomströmningsriktningen. Zidbäck (1890). SFS 1914, s. 1727 (i fartyg).
Ssg (till -ventil 2): slussventil-kran. (numera bl. tillf.) slussventil. jfr kran 4. Frykholm Ångm. 123 (1881). —
(1) -VERK. (sluss- 1691 osv. slusse- 1675—1697) [jfr nl. sluiswerk, t. schleusenwerk] om sluss(anläggning) med därtill hörande (tekniska) anordningar; äv. om företag l. institution som handhar l. äger sluss(anläggning); företrädesvis (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) till 1 a. Stiernman Com. 4: 99 (1675; om slussanläggning i Hjälmare kanal). Lottägare uti Trollhätte Slus-Werk, undfå nu sine Interessen för nästförflutne år. PT 1758, nr 2, s. 4. Skeppare .., som önskar genomfart genom Sluszwerket, åligge (osv.). SFS 1851, nr 30, s. 4. KrigVAH 1881, s. 83 (om förh. i Nederl.; om anläggning för att åstadkomma översvämning ss. försvarsåtgärd). Hjälmare kanal och slussverk, som förband Hjälmaren och Mälaren, (kom) till användning år 1639. SvFolket 4: 304 (1939).
Ssgr (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.): slussverks-aktiebolag. SvHandelskal. 1889—90, 2: 598.
-byggnad. abstr. o. konkret, motsv. byggnad 2, 3. Trollhättan 1: 338 (i handl. fr. 1766; konkret). Lillienberg PVetA 1776, s. 20 (abstr.).
-VÄG. [jfr t. schleusenweg, eng. sluiceway] (numera föga br.) slussled. Den af Herr Directeur Schweder föreslagne Sluszwäg. HdlTrollhSlussv. 262 (1794). Frosterus Jord. 44 (1930). —
-VÄKTARE. (numera föga br.) slussvakt. Stiernstolpe Arndt 1: 194 (1807; t. orig.: Schleusenwächtern, dat. pl.). —
(1) -ÖPPNING.
1) öppnande av sluss; äv. dels konkretare, om den tid under vilken sluss är öppen, seglationssäsong, dels (o. i sht) konkret, om öppning i sluss l. om sluss; särsk. till 1 a. Nordforss (1805; äv. om tiden). LB 1: 249 (1901; konkret; i vall). Ekman SkogstHb. 109 (1908; abstr.).
B (†): SLUSSE-ARBETARE, -ARBETE, -BOTTEN, -BYGGARE, -BYGGERI, -BYGGMÄSTARE, -BYGGNAD, -BYGGNING, -HUVUD, -KVARN, -MAKARE, se A. —
-MÄSTARE, -ORDNING, -PENNINGAR, -PORT, -SKRIVARE, se A. —
-TULL, -VAKTARE, se A. —
-VERK, se A.
Spoiler title
Spoiler content