SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SLÖJD slöj4d, r. l. f. (l. m.); best. -en; pl. -er32; i bet. 24 äv. (numera bl. i bet. 3, föga br.) SLÖJDE slöj3de2, n.
Ordformer
(slögd c. 1621 (: slögder, pl.), 16431872. slögde 17261828. slöjd 1759 (: slöjder, pl.), 1788 osv. slöjde 17881910)
Etymologi
[fsv. slöghþ; jfr fvn. sløgð, nor. dial. slögd, båda: slughet; till SLÖG, adj.3; jfr äv. de från sv. lånade d. sløjd, nl. slöjd, eng. sloyd; formen slöjde sannol. bildad ss. vbalsbst. till SLÖJDA, delvis möjl. dock utlöst ur ssgr med förleden slöjde- (t. ex. SLÖJDE-KONST). — Jfr SLÖJDA, SLÖJDIG]
1) (numera bl. i vitter stil, arkaiserande) färdighet l. flitighet l. skicklighet l. kunnighet l. klokhet (i hantverk l. handarbete l. kunskapsgren o. d.); äv. om färdighet osv. i enskilt hantverk osv.; jfr 2. Habor lätt sigh wäxa håår, / och jomfru kläder skära, / så seglade han åth fremmande land, / ther wille han slögder lära. Visb. 1: 420 (c. 1621). Tager någon tienst och städier sig til wist arbete, thet konst, slögd och förfarenhet tarfwar, och kan sedan thet samma icke förrätta och utföra, .. thet äger han sin Herrre at wedergälla. Schmedeman Just. 624 (1671). Nu dör then, som mera för thes snille och slögder, än för inlagda penningar, i bolaget intagen är; ther måge ej enka eller arfwingar i hans ställe och rätt träda. HB 15: 11 (Lag 1734). Slögd .. (dvs.) Klokhet, flitighet. Schultze Ordb. 4498 (c. 1755). Hemten mig hvar sin kaka som edra kärestor hafva bakat, att jag så må döma om deras slöjd. SvFolks. 1: 281 (1849). ”Får jag lära mig fäkta och rida?” ”Går också an!” ”Och geometriska slöjder?” Högberg Vred. 3: 116 (1906). — jfr HANDA-, ORDA-, SINNES-SLÖJD.
2) (utom i b numera bl. dels i vitter stil, arkaiserande, dels i skildring av ä. förh.) (flitigt l. skickligt l. kunnigt l. klokt) utövande av färdighet l. hantverk l. handarbete o. d.; äv. om (flitigt osv.) utövande av viss enskild färdighet l. om visst enskilt hantverk osv.; stundom äv.: manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvaruförädling; äv. i utvidgad anv.: (flitigt osv. utövande av) syssla l. arbete l. verksamhet l. yrke; jfr 1. Lagförsl. 330 (c. 1606). En ährbar, wacker Mö .. / Som trefwen är i slögd, kan spinna, koka, sy, / Och aldrig want sig til at ränna i hwar by. Runius (SVS) 1: 233 (1712); jfr b. När Menniskian har eij något för sig, som godt och tilbörligt är, plägar hon gärna förfalla til sådana slögder, som oanständige äre. Lindestolpe Skörb. 12 (1721). På sin stång begynner hanen gahla / Och folcket uhr sin sömn till dagens slögd upkalla. Düben Boileau Sat. 31 (1722). PH 10: 196 (1773; om yrkesmässig sockerframställning). Innan en Lärling i Lära inskrifwes, må Mästaren pröfwa desz böjelse för slöjden. SPF 1824, s. 328. Skaparen af Sveriges slöjder (dvs. Jonas Alströmer). Franzén Minnest. 2: 187 (1824). Mitt bästa är att tyst vid häll'n / Få minnas flydda dar, / Då brasan brinner ned, och qväll'n / Ej flere slöjder har. Runeberg (SVS) 1: 253 (1831). Lindroth Gruvbrytn. 1: 652 (1955). — jfr BOK-, EN-, FABRIKS-, HALL-, HANDA-, LINNE-, MÅNG-, SINNES-, SKRÅ-, STOR-SLÖJD m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. grova slöjder, simpelt l. tungt arbete. Ej här (dvs. på de sälla öarna) — så fordom troddes — nånsin drefvos / En tröttsam odlings värf och grofva slöjder; / Ty oplöjd jord bar sjelfmant ymnig gröda. Atterbom SDikt. 1: 225 (1837).
b) (fullt br.) betecknande vad som skulle främjas av den under 1800-talet uppstående rörelsen för vidmakthållande o. främjande av skicklighet i handarbete: icke yrkesmässigt bedrivande av manuell tillverkning av föremål (t. ex. gm bearbetning av trä l. metall l. gm sömnad l. vävning); i sht dels om hemslöjd, dels om skolslöjd; i sht förr äv. i pl., om olika slag av sådan verksamhet; jfr HUS-FLIT. Allehanda slögder som Qwinfolken göra med händer; såsom, sy, knypla, slinga (m. m.). Verelius Herv. 103 (1672). EconA 1807, nov. s. 8 (i pl., om arter av hemslöjd). Kring .. (den stora spisen) samlade vinterkvällarna husets folk till spånad och slöjd. Höglund Norrsk. 12 (1900). Man kan visserligen i svenskan .. låta såväl den äldre husbehofsslöjden, som den nyare näringsslöjden, till den del densamma icke faller under förlagsbegreppet, gå under den gemensamma beteckningen husflit eller slöjd. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 3. I de allmänna läroverken meddelas undervisning i följande ämnen: i realskolan: .. övningsämnen: välskrivning, .. slöjd för gossar, slöjd för flickor samt hushållsgöromål. SFS 1933, s. 142. Pappa hade gjort .. (bokhyllan) själv i slöjden. Höijer Solv. 30 (1954). — jfr ALLMOGE-, DALA-, FLICK-, FÖRVÄRVS-, GOSS-, HEM-, HUSBEHOVS-, KORG-, LAPP-, METALL-, NÄRINGS-, SAME-, SKOL-, TEXTIL-, TRÄ-, VÄVNADS-SLÖJD m. fl.
3) om ngt som framställts gm (skickligt) hantverk l. handarbete o. dyl. l. (numera nästan bl.) gm slöjd (i bet. 2 b); numera bl. i sg., ofta koll. Spegel GW 20 (1685; i pl.). Är tienstehion wårdslöst och försummeligit, at förfärdiga sitt slögde, som honom, efter hwarje orts beskaffenhet åligger, köpe Husbonden sådant annorstädes och korte det af Legohionets lön. PH 5: 3419 (1752). I säck slöjde. PT 1910, nr 20 B, s. 1 (i förteckning över tillvaratagna effekter o. outlöst gods). I tredje valvet (av Nordiska museets lapska skådesamling) finner man manligt arbete, all slags slöjd i hårt material, trä och ben. Fatab. 1948, s. 224. (En dag) låg det i min brevlåda en gubbe ritad med blå och röd krita. .. Det var tydligen lilla Anna-Lenas slöjd efter en idé av hennes mamma. Siwertz Pagoden 118 (1954).
4) (i formen slöjde) (†) om trävirke ss. råmaterial till träslöjd l. snickeri o. d. (Den för olovlig skogshuggning instämde Michel Andersson) opwijste .. ryttmästarens h(err) Stanislai Czijs attest .. deruti han tillstår sig hafwa gifwit honom lof att hugga löf af sådanna biörckar, som han sedan kunde anwända till slögde. UpplDomb. 9: 142 (1737); möjl. till 2. Möller (1745, 1755). De Trädslag som finnas i Finnland, hwilka til slögde äro tjänlige. NSvMerc. 1762, s. 268; möjl. till 2.
Ssgr: A (i allm. till 2 b): (2 b, 3) SLÖJD-AFFÄR. affär som saluför alster av slöjd (i bet. 2 b). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 218.
Ssg: slöjdaffärs-möbel. särsk. om enklare möbel som saluförs i slöjdaffär. Form 1932, s. 234.
(2, 2 b) -ALSTER. (slöjd- 1850 osv. slöjde- 1824 osv.) alster av hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning; numera nästan bl. till 2 b, om alster av slöjd; jfr slöjd 3. DA 1824, nr 95, s. 4. Västerb. 1937, s. 67 (om alster av hemslöjd).
-ANSTALT~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) anstalt för utbildning (av lärare) i slöjd; jfr -seminarium. SlöjdBl. 1886, nr 12, s. 4. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 234.
(2) -ARBETARE~0200. (slöjd- 1912. slöjde- 17611797) (numera bl. i skildring av ä. förh., föga br.) hantverkare l. manufaktur- l. fabriksarbetare. Hjelt OffRelSvTab. 57 (i handl. fr. 1761). Wilskman Släktb. 1: 46 (1912; om ä. förh.).
-ARBETE~020. (slöjd- 1807 osv. slöjde- 1798 osv.)
1) (†) till 2, om hantverk l. yrke. LBÄ 16—17: 92 (1798).
2) till 2 b, om slöjd; äv. konkret: alster av slöjd (jfr slöjd 3). Kuylenstierna FörsBarnUppf. 115 (1807, 1811; konkret). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 74.
-ART. jfr art 8. SKL 3: 603 (1850).
-ARTIKEL. (slöjd- 1844 osv. slöjde- 1845 osv.) gm slöjd frambragt artikel (se d. o. III 3); jfr slöjd 3. BtRStP 1844—45, IV. 2: nr 14, s. 1.
-ATTIRALJ. jfr -verktyg. Karlin KultM 26 (1888).
-AVDELNING~020.
1) till 2 b: avdelning (se d. o. 3 e) av skolelever för undervisning i slöjd. SthmFolkskBer. 1889, s. 12.
2) till 2 b, 3: avdelning (se d. o. 3 a, d) för slöjd. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 197 (vid museum).
-BJÖRK. (slöjd- 1749 osv. slöjde- 1727 osv.) (numera bl. mera tillf.)
1) om björk vars ved lämpar sig särskilt väl för slöjd. Müller Skogsv. 129 (1857). Cnattingius 18 (1873, 1894).
2) om slöjdvirke bestående av björk. Salander Gårdzf. 170 (1727). SmålAlleh. 1883, nr 130, s. 4. UNT 1908, nr 3811, s. 1.
-BJÖRKE. (numera i sht i vissa trakter, mera tillf.) = -björk 2. BoupptRasbo 1744. SD(L) 1896, nr 96, s. 2.
-BOD.
1) till 2 b: bod (se bod, sbst.1 2) avsedd l. använd ss. slöjdverkstad. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 1, Bil. 5 a, s. 58.
2) (ålderdomligt) till 2 b, 3: slöjdaffär. Östergren (1941).
-BOLAG~02 l. ~20. (slöjd- 1867 osv. slöjde- 1747 osv.)
1) (†) till 2, om bolag för bedrivande av manufakturindustri. Berch Hush. 244 (1747).
2) till 2 b, om bolag bildat för försäljning av alster av hemslöjd. NDA 1867, nr 274, s. 2.
(2 b, 3) -BUTIK. jfr butik 1 o. -affär. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 214.
-BÄNK. arbetsbänk avsedd för slöjd, i sht träslöjd; jfr hyvel-bänk, snickar-bänk. Handtv. 81 (1874).
(2, 2 b, 3) -EXPOSITION. (slöjd- 1834 osv. slöjde- 1823 osv.) = -utställning. DA 1823, nr 152, s. 2. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 203.
(2) -FISKAL. (slöjd- 1930 osv. slöjde- 1803 osv.) i uttr. handels- och slöjd(e)fiskal, se handels-fiskal.
(2, 2 b) -FLIT. (slöjd- 18271941. slöjde- 1818) om produktivt arbete inom hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning l. (numera nästan bl., mindre br., till 2 b) inom hemslöjd o. d.; jfr flit 5. JernkA 1818, 2: 15. Häktor, kardor, ståltråd, tagelsiktar och andra alster af folkets slöjdflit. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 63 (1863). Östergren (1941; angivet ss. använt ibland om industri).
-FLITIG. [jfr -flit] (numera föga br.) kännetecknad l. präglad av (idogt) arbete inom hemslöjd o. d. 1MinnNordM IV. 3: 17 (1882).
(2, 2 b) -FRIHET~02 l. ~20. (slöjd- 1920 osv. slöjde- 1755 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) frihet att utöva hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning l. förvärvsslöjd. Scheffer Anm. 12 (1755). SFS 1846, nr 39, s. 2 (i fråga om utövande av hemslöjd).
(2, 2 b) -FÄRDIG, adj. (numera föga br.) = -skicklig. Holmberg Bohusl. 3: 287 (1845). Topelius Fält. 4: 75 (1864).
-FÄRDIGHET~002, äv. ~200. jfr färdighet 1 o. -skicklighet. Salomon Slöjdsk. 1: 32 (1876).
-FÖREMÅL~002, äv. ~200. jfr föremål 3 b o. -alster. Salomon Slöjdsk. 1: 79 (1876).
(2, 2 b) -FÖRENING. förening med uppgift att främja hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning l. flera av l. alla dessa näringsgrenar; numera nästan bl. till 2 b, om förening med uppgift att främja konstslöjd o. d. Svenska slöjdföreningen, stiftad 1845. StadgSvSlöjdF 3 (1845). Fatab. 1931, s. 206.
Ssg: slöjdförenings-museum. Ljungman OrdUniv. 14 (1880).
-FÖRESTÅNDARE~00200.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om sådan vid mentalsjukhus anställd person som ledde patienters sysselsättning inom sömnad o. vävning o. d., arbetsterapeut. NordYrkesklassif. 37 (1962).
-FÖRESTÅNDARINNA3~001020, äv. 1001032. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -föreståndare 2. SvYrkeslex. nr 926, s. 1 (1952).
(2, 2 b) -GREN. (slöjd- 1843 osv. slöjde- 1803 osv.) gren av hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning; numera nästan bl. till 2 b, om gren av slöjd. EconA 1807, jan. s. 76 (1803). UB 6: 474 (1874). SvSlöjdFT 1924, s. 9.
(2 b, 3) -HANDEL. (mera tillf.) slöjdaffär. SAOL (1923). Östergren (1941).
(2 b, 3) -HANDLARE. (mera tillf.) jfr -handel. SAOL (1923). Östergren (1941).
-HUS. (slöjd- 1847. slöjde- 17231752) (†) = -bod 1. Abrahamsson 447 (i handl. fr. 1723). Wetterbergh Penning. 508 (1847).
(2, 2 b) -IDKANDE, p. adj. som idkar hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning; numera nästan bl. till 2 b: som idkar slöjd. StadgSvSlöjdF 3 (1845). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 165 (om allmänheten).
(2, 2 b) -IDKARE. (slöjd- 1794 osv. slöjde- 1756 osv.) idkare av hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. av industriell råvarubearbetning; numera nästan bl. till 2 b, om idkare av slöjd. SvMerc. 2: 143 (1756). Hjelt OffRelSvTab. 36 (i handl. fr. 1761; om idkare av industriell råvarubearbetning). SvSlöjdFT 1916, s. 118.
-IDKERSKA. kvinnlig slöjdidkare. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 22. Därs. s. 24. —
-INRÄTTNING~020. (slöjd- 18351908. slöjde- 17561759)
1) (†) till 2: inrättning (se inrättning, sbst.2 1 d) för utövande av färdighet l. hantverk l. handarbete l. för råvarubearbetning. PH 6: 3946 (1756). BL 1: 146 (1835).
2) (föga br.) till 2 b: inrättning (se inrättning, sbst.2 1 c) för utbildning l. undervisning i slöjd. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 88. Därs. s. 105. —
-INSPEKTION. (förr) inspektion som verkställdes av slöjdinspektör l. slöjdinspektris. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 228.
-INSPEKTRIS. (förr) jfr -inspektör. Lundin Kläds. 1 (1888).
-INSPEKTÖR. (förr) inspektör (se d. o. slutet) med uppgift att bl. a. anordna o. övervaka undervisning i slöjd. Slöjdaren 1884, nr 5, s. 1.
-INSTITUT. (numera bl. mera tillf.) om institut l. anstalt för utbildning l. undervisning i slöjd. Bremer NVerld. 3: 454 (1854).
-INSTRUKTÖR. (numera bl. mera tillf.) instruktör i fråga om slöjdundervisning. Slöjdaren 1883, nr 11, s. 1.
-INTRESSE. (slöjd- 1907 osv. slöjde- 1797 osv.)
1) till 2, 2 b: intresse (se d. o. 3, 3 e) i fråga om hantverk l. handarbete l. industriell råvarubearbetning l. (numera nästan bl., till 2 b) i fråga om slöjd; i sht i pl. (Gm konkurrensen) fingo wåra Slögder det utländska Slögdeinteresset att brottas med. Blix SvFinance 37 (1797). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 162.
2) till 2 b: intresse (se d. o. 4) för slöjd. ÅbSvUndH 56—57: Komment. 22 (1939).
-KAMMARE. jfr kammare, sbst.2 2 e, o. -bod 1. Landsm. VII. 1: 18 (1888).
(2) -KARL. (slöjd- 18471872. slöjde- 1809) (†) hantverkare. Wingård Minn. 6: 124 (1809, 1847). TT 1872, s. 229.
-KNIV. kniv avsedd för (trä)slöjd. HbPedSnick. 84 (1890).
-KOMPETENS. jfr -kompetent. Östergren (1941).
-KOMPETENT. kompetent att undervisa i slöjd. Östergren (1941).
(2, 2 b) -KONST. (slöjd- 1875 osv. slöjde- 1672 osv.) konst utvecklad inom hantverk l. handarbete; numera nästan bl. till 2 b, om konst utvecklad inom slöjd. Verelius Herv. 103 (1672). Cederhielm Handtv. 28 (1794; i fråga om hantverk). Swing 1923, nr 7, s. 14.
-KONSULENT. konsulent i fråga om slöjd(undervisning). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 231 (i handl. fr. 1903). NordYrkesklassif. 46 (1962).
-KUBB. (numera bl. tillf.) kubb (se kubb, sbst.2 1 a) tjänande ss. underlag vid träslöjd. Verd. 1885, s. 144.
-KUNNIG. kunnig i slöjd. SvFolks. 283 (1849). Orgeldelar, alla slag, så att hvarje något slöjdkunnig person sjelf kan göra sig en orgel. GHT 1895, nr 244 A, s. 2.
-KUNNIGHET~002, äv. ~200. [jfr -kunnig] kunnighet i slöjd. CBratt hos Salomon Slöjdsk. 2: 17 (1878). Lägst står slöjdkunnigheten i landets östligaste delar (Salmis och Sortavala härader) och högst åter i Österbotten och Satakunta. Grotenfelt LandtbrFinl. 33 (1896).
(2) -KUNSKAP~02 l. ~20 (slöjd- 1905 osv. slöjde- 1809 osv.) kunskap i hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning; numera nästan bl. (mera tillf.) till 2 b, om kunskap i slöjd. SP 1809, nr 19, s. 1. SvH 8: 261 (1905; om kunskap i slöjd).
-LOKAL. lokal för (undervisning i) slöjd. Salomon Slöjdsk. 1: 44 (1876).
-LÄRARE. lärare i slöjd, särsk. trä- l. metallslöjd. Salomon Slöjdsk. 1: 37 (1876).
Ssgr: slöjdlärar-, äv. slöjdlärare-bildning. (-are- 1876) (numera föga br.) slöjdlärarutbildning. Salomon Slöjdsk. 1: 38 (1876).
-kall. (numera i sht med högtidlig l. vitter prägel) jfr kall, sbst.2 4. Cbratt hos Salomon Slöjdsk. 2: 19 (1878).
-seminarium. jfr seminarium 4 b. Salomon Slöjdsk. 1: 38 (1876).
-LÄRARINNA3~0020, äv. 10032. [jfr -lärare] kvinnlig lärare i slöjd, särsk. textilslöjd; jfr textil-lärare. QvinlHemsl. 46 (1880).
Ssg: slöjdlärarinne-befattning. DN 1894, nr 9099 B, s. 2.
(2 b, 3) -MAGASIN. jfr magasin 2 o. -affär. Slöjdaren 1882, nr 5, s. 4.
(2, 2 b) -MAN. (slöjd- 1920 osv. slöjde- 1732 osv.) (numera bl. arkaiserande, i sht i skildring av ä. förh.) hantverkare l. manufaktur- l. fabriksarbetare l. slöjdare. Söderhjelm PromotionspoesiÅbo 90 (i handl. fr. 1732). Chydenius 416 (1779). SvFolks. 232 (1844; om slöjdare); jfr SvFolksag. 2: 211 (1939).
(2) -MEKANIK. (numera föga br.) om metod l. teknik vid bedrivande av hantverk l. manufaktur (se d. o. 2); jfr mekanik 3 slutet. Nordin i 2SAH 4: 126 (1806).
(2) -MENIGHET. (†) sammanfattande, om de på en o. samma arbetsplats l. inom samma hantverk o. d. sysselsatta hantverks- l. manufaktur- l. fabriksarbetarna; jfr menighet 1 a, 2. Thorild (SVS) 2: 48 (1784).
(2 b, 3) -MUSEUM. institution innehållande samlingar av slöjdalster l. mönster l. modeller till sådana alster. UB 7: 619 (1875).
-MÅTT. (numera bl. tillf.) måttverktyg för användning i slöjd. KatalIndUtstSthm 1897, s. 12.
(2, 2 b) -NYTTIG. (†) tjänlig l. användbar att bearbeta i hantverk l. slöjd. Fischerström Tal 108 (1769; om trädart). Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 25 (1857; om träd).
(2) -NÄRING. (slöjd- 1814 osv. slöjde- 1766 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) näring bestående i hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning. PH 8: 7213 (1766).
-OMRÅDE~020.
1) (mera tillf.) om område (se d. o. 2) med tanke på där utövad slöjd (representerat t. ex. vid slöjdutställning). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 184.
2) om det område (se d. o. 3) av mänsklig l. samhällelig verksamhet som slöjd utgör; i sht i sg. best. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 156.
(2) -ORD. (slöjd- 17851852. slöjde- 17861824) (†) om ord tillhörande det särskilda ordförrådet inom hantverk l. yrke l. fack, fackord. Möller 2: 1071 (1785). ÖoL (1852).
(2) -ORT. (slöjd- 1907 osv. slöjde- 1747 osv.) ort där hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning bedrives; numera nästan bl. till 2 b, om ort där slöjd bedrives. Berch Hush. 223 (1747). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 23 (om ort där slöjd bedrives).
-PEDAGOGIK. jfr -undervisning. 2NF 20: 364 (1913).
-PENSUM. (numera bl. mera tillf.) pensum vid slöjdundervisning. Verd. 1883, s. 59.
(2) -PRINCIP. (†) princip för bedrivande av hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2); anträffat bl. i pl. Cederhielm Handtv. 28 (1794).
(2, 2 b) -PRODUKT. (slöjd- 1847 osv. slöjde- 1823 osv.) produkt av hantverk l. handarbete l. manufaktur l. industriell råvarubearbetning; numera nästan bl. till 2 b, om slöjdalster. DA 1823, nr 154, s. 1. Rig 1921, s. 112 (om hemslöjdad korg för kardad ull).
(2, 2 b) -REDSKAP~02 l. ~20. (slöjd- 1808 osv. slöjde- 1805 osv.) redskap för bedrivande av hantverk (särsk. snickares l. timmermans) l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2); numera nästan bl. till 2 b, om redskap för utövande av slöjd. Nordforss (1805; om snickarverktyg m. m.). MYsenius (1877) hos Salomon Slöjdsk. 2: 90.
(2) -RIK, adj. (slöjd- 18141835. slöjde- 18161875) (†)
1) om person: begåvad l. skicklig i hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2); äv. oeg., om sak: nyttig l. användbar vid utövande av hantverk osv. Ling Gylfe 33 (1814). VLitt. 1: 45 (1875; om elden).
2) om land: välförsedd med (skickliga utövare av) verksamhet inom hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning. Schulzenheim ÅmVetA 1816, s. 4.
-RÖRELSE. (slöjd- 1835 osv. slöjde- 1797 osv.)
1) (†) till 2: rörelse (se d. o. 7) inom hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning. LBÄ 5—6: 53 (1797). Warburg Richert 2: 117 (i handl. fr. 1835).
2) till 2 b, om (under 1800-talet i Sv. uppkommande) rörelse (se d. o. 8) för främjande av slöjd; i sht i sg. best. Verd. 1885, s. 316.
-SAK.
1) i sg. best., om den sak (se sak, sbst. 8) som slöjdrörelse (se d. o. 2) arbetar för l. representerar. Slöjdaren 1882, nr 9, s. 4.
2) sak (se sak, sbst. 11) som användes vid l. tillverkas gm utövande av slöjd. Eichhorn Stud. 1: 137 (1869).
-SAL. sal (se sal, sbst.2 2 d) avsedd för slöjd(undervisning). Salomon Slöjdsk. 1: 44 (1876).
-SEMINARIUM. seminarium (se d. o. 4 b) för utbildning av slöjdlärare; jfr -lärar-seminarium. LAHT 1884, s. 67.
Ssg: slöjdseminarie-kurs. Slöjdaren 1882, nr 5, s. 4.
-SINNE. (†) sinne för slöjd; anträffat bl. oeg. l. mer l. mindre bildl. Naturen lemnar ju urbilderna för all konst, och sjelwa djurens slöjdsinne öfwergår ju ofta menniskosnillet? Ling Edd. 86 (1820).
(2, 2 b) -SKICKLIG. skicklig i hantverk l. handarbete o. d.; numera nästan bl. till 2 b: skicklig i slöjd. BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 69. Dvärgarnes och svartalfernas slöjdskickliga slägten. Rydberg Gudas. 9 (1887).
(2, 2 b) -SKICKLIGHET~102, äv. ~200. [jfr -skicklig] skicklighet i hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) o. d.; numera nästan bl. till 2 b, om skicklighet i slöjd. JournManuf. 4: 209 (1834). SmålAlleh. 1883, nr 146, s. 2 (hos snickare). MinnGPrästh. 3: 58 (1926).
(2, 2 b) -SKOLA. (slöjd- 1845 osv. slöjde- 1806 osv.) (numera i sht i skildring av ä. förh.) skola för undervisning i hantverk l. handarbete l. industriell teknik l. (i senare tid i sht) i slöjd. HFinSkolvH 3: 518 (1807). Chalmerska Slöjdskolan .. i Göteborg. (Agardh o.) Ljungberg 4: 284 (1863). SFS 1933, s. 503.
Ssgr (numera i sht i skildring av ä. förh.): slöjdskole-, äv. slöjdskol-föreståndare. Salomon Slöjdsk. 1: 38 (1876).
(2, 2 b) -SNILLE. (numera föga br.) (överlägsen) begåvning i fråga om hantverk l. handarbete l. slöjd. Valerius 2: 252 (1839).
-SNÄLL. (numera föga br.) flink l. duktig i slöjd. SvFolks. 170 (1844).
-STUGA. lokal inrymmande slöjdverkstad (jfr -bod 1). Hagdahl Kok. 25 (i handl. fr. 1798). Form 1946, s. 93.
-TECKNING. abstr. o. konkret, om teckning av modell(er) för tillverkning av slöjdföremål. RedNääs 1926, s. 6.
(2, 2 b) -TILLVERKNING~020. (slöjd- 1847 osv. slöjde- 1761 osv.) tillverkning av alster av hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning; äv. konkret, om sådant l. (koll.) sådana alster; numera nästan bl. till 2 b, om (tillverkning av) slöjdalster. Hjelt OffRelSvTab. 52 (i handl. fr. 1761; konkret). Slöjdaren 1883, nr 11, s. 4 (konkret, koll., om alster av skolslöjd). Uppl. 2: 289 (1906; i fråga om hemslöjd).
-TIMME. lektionstimme i slöjd. CBratt hos Salomon Slöjdsk. 2: 20 (1878).
(2, 2 b) -TRÄ. (slöjd- 1847 osv. slöjde- 1790 osv.) trävirke som används l. är lämpligt att använda vid snickeri l. svarvning o. dyl. l. (numera bl., till 2 b) vid slöjd; jfr -virke. Möller (1790). Östergren (1941).
(2, 2 b) -TRÄD. (slöjd- 18561894. slöjde- c. 1815) (†) träd vars virke används l. är lämpligt att använda vid snickeriarbete o. dyl. l. träslöjd. Weste FörslSAOB (c. 1815). Cnattingius 18 (1873, 1894).
-UNDERVISA~0020. [jfr -undervisning] (numera bl. mera tillf.) undervisa (ngn) i slöjd. SlöjdBl. 1886, nr 12, s. 3 (i pass.).
-UNDERVISARE~00200. jfr -lärare. Salomon Slöjdsk. 1: 41 (1876).
-UNDERVISNING~0020. undervisning i slöjd. Salomon Slöjdsk. 1: 45 (1876).
(2, 2 b, 3) -UTSTÄLLNING~020. utställning av alster av hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning; numera nästan bl. till 2 b, om utställning av slöjdalster. GotlLT 1852, nr 17, s. 1. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 178 (i pl., om utställningar av slöjdalster). Paulsson SvStad 1—2: 267 (1950; om förh. på 1800-talet).
(2, 2 b) -VAN. (slöjd- 1887. slöjde- 1833) (numera föga br.) som har vana vid (snickares) hantverk l. (trä)slöjd. Ling As. 561 (1833; om hand). Med slöjdvan hand yxade han till byggnadsstommen (till sitt hus). Santesson Sv. 157 (1887).
(2, 2 b) -VARA. (slöjd- 1794 osv. slöjde- 1752 osv.) vara bestående i alster av hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning; numera nästan bl. till 2 b, om vara bestående i slöjdalster. Salander SkråfBr. 2 (1752). IllSvOrdb. (1955).
(2, 2 b) -VERK. (slöjd- 1824 osv. slöjde- 1752 osv.)
1) alster av hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning l. (numera nästan bl., tillf., till 2 b) av slöjd. Sahlstedt (1773). Rydberg DSkön. 174 (1889).
2) (†) verkstad vari hantverk bedrives l. manufakturverk l. anläggning för industriell råvarubearbetning. Salander SkråfBr. 4 (1752). Hjelt OffRelSvTab. 33 (i handl. fr. 1761). Schulthess (1885).
(2, 2 b) -VERKSTAD~20, äv. ~20. (slöjd- 1876 osv. slöjde- 1761 osv.) verkstad för hantverk l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning; numera bl. till 2 b, om verkstad för slöjd. Hjelt OffRelSvTab. 53 (i handl. fr. 1761). Göth TräskoP 180 (1938; om verkstad för slöjd).
-VERKTYG~02 l. ~20. verktyg avsett för användning vid slöjd. Slöjdaren 1882, nr 2, s. 4.
(2) -VETENSKAP. (slöjd- 1847. slöjde- 17901852) (†) vetande l. vetenskap rörande hantverk l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning; jfr teknologi. Möller (1790). ÖoL (1852).
(2, 2 b) -VIRKE. (slöjd- 1791 osv. slöjde- 1788 osv.) virke som användes l. är lämpligt ss. föremål för bearbetning inom hantverk l. manufaktur (se d. o. 2) l. industri; numera nästan bl. till 2 b, om virke lämpligt ss. l. avsett till råmaterial vid slöjd. GT 1788, nr 146, s. 4. Cnattingius (1878, 1894). TNCPubl. 23: 107 (1954; i fråga om slöjd).
Ssg: slöjdvirkes-träd. (mera tillf.) Fries 2Linné 1: 357 (1903).
(2, 2 b) -VÄG. (slöjd- 1794 osv. slöjde- 1790 osv.) i uttr. i slöjdväg(en), i vad avser hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning; numera nästan bl. till 2 b: i vad avser slöjd. Möller (1790: i slögdevägen). Lignell Dal 1: 95 (1851: i slöjdeväg).
(2) -VÄSENDE. (†) sammanfattande, om all verksamhet o. alla inrättningar (i ett område, särsk. ett land) inom hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning. Fryxell Ber. 7: 230 (1838). SvT 1852, nr 155, s. 4.
(2) -YXA, äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) -YX. (i sht i fackspr.) mindre yxa med konvext blad, avsedd att användas vid snickeri o. d. (jfr snickar-yxa); numera vanl. med anslutning till slöjd 2 b, med tanke på användning vid träslöjd. Swedberg Ordab. (1722). BoupptRasbo 1756 (: slögd yxar, pl.). Varulex. Byggn. 2: 165 (1955).
(2, 2 b) -ÄLSKANDE, p. adj. som älskar hantverk o. manufaktur (se d. o. 2) o. industriell råvarubearbetning; numera bl. till 2 b: som älskar slöjd. EP 1792, nr 74, s. 1. QvinlHemsl. 47 (1880; om lantbefolkning).
-ÄMNE. (slöjd- 1762 osv. slöjde- 1751 osv.)
1) till 2, 2 b, om ämne som användes l. är lämpligt ss. föremål för bearbetning o. d. inom hantverk l. manufaktur (se d. o. 2) l. industri l. (numera nästan bl., mera tillf., till 2 b) inom slöjd; förr äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Annerstedt UUH Bih. 4: 35 (i handl. fr. 1751). Enligt förslagsställarens uppfattning skulle hans ”påfund” (att trycka musiknoter på ett nytt sätt) bliva ”ett nytt slöjdeämne inom riket”. Wollin Stilgjut. 86 (cit. fr. 1762). Ström Skogsh. 30 (1830).
2) till 2 b, om slöjd ss. skolämne (övningsämne). Slöjdämnet rymmer flera olika slöjdarter.
-ÖVNING. (slöjd- 1876 osv. slöjde- 1849 osv.) särsk. i pl., om övningar vid slöjdundervisning. Frey 1849, s. 121.
B (numera bl. med ålderdomlig prägel, nästan bl. i skildring av ä. förh.): SLÖJDE-ALSTER, -ARBETARE, -ARBETE, -ARTIKEL, se A.
(2) -AVUND. (†) avund i förhållanden rörande hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning. Blix SvFinance 74 (1797).
-BJÖRK, -BOLAG, -EXPOSITION, -FISKAL, -FLIT, -FRIHET, se A.
(2, 2 b) -FÖRÄDLING. (†) konkret, om alster av hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning l. förvärvsslöjd. Bonsdorff Kam. 654 (1833).
-GREN, se A.
-GUDINNA. (†) om ödesgudinna (som föreställdes ss. en spinnerska); anträffat bl. i pl.; jfr mojra, parce. Dahlstierna (SVS) 2 (1679).
-HUS, -IDKARE, se A.
(2, 2 b) -IDKNING. [senare leden vbalsbst. till idka] (†) utövande av hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning l. hemslöjd. BtVLand 3: 70 (c. 1795).
-INRÄTTNING, -INTRESSE, -KARL, -KONST, -KUNSKAP, se A.
(2) -LÄRLING. (†) lärling. SvMerc. 1: 360 (1755).
-MAN, -NÄRING, -ORD, -ORT, -PRODUKT, -REDSKAP, -RIK, se A.
-RÄTTIGHET. (†) om rättighet att utöva förvärvsslöjd. Blix SvFinance 162 (1797).
-RÖRELSE, -SKOLA, se A.
-SMIDE. (†) konkret, om produkt av smide utövat av allmoge ss. bisysselsättning (till avsalu). Bergv. 2: 455 (1748).
-TILLVERKNING, -TRÄ, -TRÄD, se A.
(2, 2 b) -TVÅNG. (†) avsaknad av frihet att utöva hantverk l. handarbete l. manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning l. förvärvsslöjd. Rinman ÅmVetA 1766, s. 27. BL 3: 314 (1837).
-VAN, -VARA, -VERK, se A.
(2, 2 b) -VERKE. (†) = slöjd-virke. Nordforss (1805).
-VERKSTAD, -VETENSKAP, -VIRKE, -VÄG, se A.
(2, 2 b) -YRKE. (†) hantverk l. (gren av) manufaktur (se d. o. 2) l. industriell råvarubearbetning l. (art av) hemslöjd. Gadd Landtsk. 1: 341 (1773). JournManuf. 4: 49 (1834).
-ÄMNE, -ÖVNING, se A.
Spoiler title
Spoiler content