publicerad: 1991
STRECK strek4 l. sträk4, sbst.3, n. (JönkTb. 127 (1534) osv.) ((†) r. l. m. Cavallin Herdam. 2: 235 (cit. fr. c. 1705: strekar, pl.)); best. -et; pl. = (PErici Musæus 1: 201 b (1582: streken, best.) osv.) (ss. r. l. m. -ar Cavallin Herdam. 2: 235 (cit. fr. 1705)).
Ordformer
(streck (-kk) 1582 (: feelstreck) osv. streeck c. 1570. streek 1620—1712. strek 1534—1824. strich 1640. strick 1605—1681. strik 1711)
Etymologi
[liksom ä. d. streg, strig, stræg(e) (d. streg), nor. strek sannol. av t. streich, m., av mht. strīch, motsv. meng. strōk (eng. stroke), i avljudsförh. till STRECK, sbst.1, o. avledn. av streichen, stryka, slå (se STREICHGARN). — Jfr BESTRICKA]
1) († utom i b) hugg (se HUGG, sbst.1 1) med eggvapen l. stöt (med stötvapen) l. slag (tilldelat med hand l. slagvapen; jfr HUGG, sbst.1 7). Nils (vredgades) och gaf .. (Willam) tw streck, hwilcke honum drabbede i hans huf(we)dt. 2SthmTb. 7: 53 (1584). Andra strekett som dem emellen (dvs. två värjfäktare) skedde, så stack hann honom inn i lifuett, så att hann der af fick dawedrÿckenn. 3SthmTb. 6: 6 (1605). (Caligula) plägade .. önska, at alle Menniskior icke hade meer än itt Hufwud, på thet han them alle vthi itt Streek afhugga måtte. Schroderus Modersch. 57 (1642). Jagh ger tig itt streek med min Lästaknippa. Brasck Apg. L 2 b (1648). Schultze Ordb. 5144 (c. 1755). — jfr FÄKTAR-, KÄMPA-, LUFT-, VÄDER-, ÖVER-STRECK. — särsk.
a) i uttr. betecknande att ngn parerar (ett) hugg osv.; äv. bildl. Lät see, huru tu wilt wäria tigh (i fäktning), och försettia streken. PErici Musæus 1: 201 b (1582). Then ene (av två som slåss) biuder (presenterar) hugg, och hugger til, then andre taar thet vpp, (håller streck). Schroderus Comenius 950 (1639). CupVen. C 1 a (1669; bildl.).
b) (fullt br.) fäkt. i uttr. ha l. få öppet streck (på ngn), betecknande att ngn kan hugga till osv. mot ngn utan att han har vapen att parera med, ha l. få öppet hugg (på ngn)? Förste streck the samman hade, slogh Nils Willams wärie ifrån sigh och hade sedhan öpedt streck på Willam. 2SthmTb. 7: 52 (1584). EkenäsDomb. 1: 72 (1643: fick).
c) i utvidgad anv., om kast med kastspjut l. pilskott (riktat mot ngn). I bardalek hans (dvs. G. III:s) sträck med kastspjut, pil och lans / De unga Ädlingar till ädel täflan ledde. Bellman (BellmS) 7: 160 (1792).
2) (†) om strid mellan två personer, envig l. kamp; äv. om strid mellan (större) väpnade styrkor, slag (se SLAG, sbst.1 4 b), fältslag, batalj, drabbning. AOxenstierna 10: 147 (1633; om fältslag). RelCur. 364 (1682; om envig). (Guvernören) Mazæus hwilken medh 6000. (man) emot .. (Alexander den store) war vthgången .. torde (inte) wåga sigh fram til något thet ringaste Streek. Sylvius Curtius 316 (1682). — jfr HUVUD-STRECK.
3) [eg. bildl. anv. av 1] list (se LIST, sbst.1 2) l. knep (se KNEP, sbst.1 II) varigm ngn tillfogas skada l. förfång l. men; äv. o. numera bl. om (okynnigt l. skämtsamt l. lekfullt o.) mer l. mindre oskyldigt puts (se PUTS, sbst.2 3) l. skälmstycke l. rackartyg l. spratt (i sht av barn, särsk. pojke). Det var ett dumt streck! Ett fult (nedrigt, uselt, tarvligt) streck. Ett sinnrikt (listigt) streck. Thesse godhe qwinner ginge lagh m(ed) Marieth Swenss dötter för eth strek, som Hakon paa Backe lade henne til. JönkTb. 127 (1534). Will förtijga många .. streek, huar medh .. (prästerna) Penningar sambla och af de Leekte pressa. Kempe Proberugn 53 (1664). Ach! jag hisnar och förskräcks, när jag täncker / På de tusend Satans grep, streck och räncker / Hwarmed synden han .. pryder, lagar / At hon osz behagar. Lybecker 156 (c. 1715). Har du ej under din djäknetid sett dylika streck .. (t. ex. då en) lektor blev framdragen tillika med katedern på golvet? Lidman Blodsarv 216 (i handl. fr. 1819). Så var han begiven på alla streck, han häktade av grindar, släppte hästarna ur kyrkstallarna medan folk var inne i kyrkan (osv.). Moberg Utvandr. 54 (1949). — jfr BARN-, BOV-, GALG-, HAND-, JESUIT-, KÖPMANS-, MORD-, MÄSTER-, NARR-, NIDINGS-, POJK-, PUTS-, RACKAR-, ROVRIDDAR-, RÄV-, SKADE-, SKURK-, SKÄLM-, SLYNGEL-, TJUV-, TJUVPOJKS-STRECK m. fl. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i speciellare anv., om list l. knep använt mellan nationer (av statsmän) l. ss. en politisk handling; förr särsk. om krigslist. Rudbeck Atl. 3: 686 (1698; om krigslist). (Holländarna) hafwa .. sökt at ruinera den Ängelska Handelen i Ostindien, hwaraf det synnerligaste streket war, när de togo Prinsens af Bantams partie emot des Fader, som understöddes af Ängland. König LärdÖfn. 5: 103 (1747). Rydberg Vap. 285 (1891). — jfr KRIGS-, STATS-STRECK.
b) i uttr. betecknande att ngn använder en list l. ett knep (mot ngn) l. (o. numera vanl.) utför ett skälmstycke l. spelar ngn ett spratt o. d.; i sht förr särsk. i uttr. spela (ngn) ett (så l. så beskaffat) streck, spela (ngn) ett (så l. så beskaffat) spratt. Migh mötthe påå Åszweden her Steen Sture / Jagh monde honnom der itt streeck aff lure. Ståhle VersVasat. 30 (i handl. fr. c. 1570). Wår Husbonde har nu en lång tid sökt tilfälle at spela dem (dvs. några kvinnor) et strek. Österling Ter. 1: 409 (1699). Et .. strek spelte han för en tid sedan. Lindahl Tanckef. 16 (1740). Här fins ett namn på jorden, hvars egare gjort mig det svartaste streck, det fullkomligaste nidingsverk. Almqvist AmH 2: 21 (1840). (Min kamrat) begick ett streck i skolan .. jag fick skulden och blef straffad. Strindberg Dam. 44 (1898). (Om) vi gemensamt begår ett streck, som visserligen inte är straffbart — vad blir följden? Gierow HjLust 96 (1944).
c) (†) i utvidgad anv.
α) om skada l. förfång l. men som ngn lider. Hans (dvs. K. XII:s) sverd blij segersam, sin fiend till streek och tvång. Rosenfeldt Vitt. 182 (c. 1690).
Ssgr (till 3): A: STRECK-FULL, adj.2 (adj.1 se sp. 12589) (numera bl. tillf.) full (se full, adj. 1 i) av streck, listig l. förslagen. Stiernman Riksd. 987 (1641). —
Spoiler title
Spoiler content