publicerad: 1997
STÄDA stä3da2, v.1 -ade (JRudhelius (1662) i 2Saml. 35: 220) ((†) pr. sg. -er Juslenius 343 (1745); p. pf. städd KKD 5: 243 (1711: uppstädde, pl.)). vbalsbst. -ANDE, -NAD (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.)
Ordformer
(-a c. 1635 osv. -ia 1699 (: uppstädia))
Etymologi
1) utan (framträdande) tanke på rengöring: göra l. ställa (ngt) i ordning, ordna, arrangera; äv. dels abs., dels med obj. ersatt av bestämning styrd av prep., särsk. i, betecknande vad som är föremål för ordnandet osv.; äv. bildl.; äv. i uttr. städa i ordning, förr äv. städa ngt i ordning (jfr 4 a); numera nästan bl. (med anslutning till 2) i fråga om att återställa ordning. Schroderus Dict. 254 (c. 1635). Asta stod genast upp, befallandes både manfolk och qwinfolk at laga och städa alt på thet bästa sättet. Peringskiöld Hkr. 1: 403 (1697). Alt hvad som til denna vetenskapen hörde, var (i anatomisalen) uti en förtreffelig och zirlig ordning städat. Tilas CurrVitæ 88 (1756). Svåger bad mig gå ner i kjällarn och städa viner, han tror mig en fullkommelig connaisseur. Ehrensvärd BrKickan 39 (1791). Blott wärden och wärdinnan (i ett engelskt hem) ha rättighet att städa och röra om brasan. Geijer Brev 43 (1809). Brunnssällskapet hade .. warit betänkt på brunnnens återupprättande och städande. Cronholm Bref 10 (1865). Dahlbäck Åb. 341 (1914: städa i ordning). Hon hade nyligen städat i syskrinet. Trenter Rop. 6 (1954). — jfr O-STÄDA, O-STÄDNING. — särsk.
a) i uttr. städa efter ngn, äv. (o. i sht) sig (jfr 2 a), ställa i ordning l. återställa ordningen efter ngn, resp. sig. Berndtson (1880). Jag (dvs. tjänstemannen) skulle utreda och städa efter den aflidne. Strindberg NRik. 45 (1882).
b) (†) i uttr. städa till rätta, ställa i ordning. (Eng.) To fit Up, (sv.) städa til rätta, tilpynta, inreda. Serenius U 2 a (1734). Dens. T 3 a (1757).
c) (†) med avs. på möbel o. d.: för visst ändamål l. på visst sätt ställa i ordning l. arrangera l. styra ut l. pryda l. pynta l. göra fin; äv., med avs. på bord, övergående i bet.: duka; äv. i anv. motsv. f. De ryska flaggorna och vimplarna voro lagda ned för altaret, och jag älskade denna städning. JGOxenstierna (1788) i MoB 1: 143. Pharaobordet, städat med ett grönt kläde .. stod i lilla .. salen. Tersmeden Mem. 2: 74 (c. 1790). Ett grannt (matsals)bord, städat för 26 personer. Därs. 3: 60. Weste FörslSAOB (c. 1817).
d) (†) med saksubj.: ge (ngt) prydlig karaktär l. prydligt utseende, pryda (ngt) l. göra (ngt) prydlig. De tillika wid fönstren .. hängande gardinerna .. städade den lilla matsalen. Zetterstedt SvLappm. 1: 234 (1822).
e) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som (ofta o. gärna) ägnar sig åt att ordna l. ställa i ordning, ordnande. En förstörande Tiberius (bestiger) en städande Augusti Thron. Tessin Bref 1: 315 (1753).
f) ss. vbalsbst. -ning i konkret(are) anv., om resultat av utfört iordningställande; särsk. närmande sig l. övergående i bet.: arrangemang l. mönster l. plan l. dyl. Posten 1769, s. 589. (Med ordet mönster avser förf.) en viss städning för ögat af de ting taflan består utaf. CAEhrensvärd (SVS) 1: 236 (1782). Crusenstolpe CJ 2: 61 (1845).
2) [eg. specialfall av 1] ss. sammanfattande beteckning för rengöring av ngt gm sopning l. borstning l. dammtorkning l. tvättning l. skurning o. d., rengöra (ngt); äv.: ss. led i rengöring gm sopning osv. avlägsna (ngt) som skräpar ned l. åstadkommer oordning; företrädesvis i fråga om (rum l. utrymme i) lokal, stundom dock äv. i fråga om mark l. landskap o. d. (se d); vanl. med kvardröjande bet. l. inbegrepp av 1: till ordning återställa o. rengöra (ngt); äv. dels abs., dels med obj. ersatt av bestämning styrd av prep., särsk. i, betecknande vad som är föremål för rengöringen osv.; äv. bildl. (jfr 4); jfr DAMMA, v.1 II 4, PUTSA, v.2 2, 3 a, SOPA, v. Städa (i) huset l. vardagsrummet. Städa trapporna. (Digerdöden har) så hastigdt Menniskian dödhat, at når twå haffua mötz åt .. och the haffua fråghat hwar andra, huru dödhen hoos hwar thera städhat hadhe, och skildes så ååt, .. föll .. (den ena) nedh til Jorden, och bleff ther straxt dödh. PPGothus Und. G 7 a (1590). 3 karlar som Hugit wed, burit watten, Städat Rummen. HovförtärSthm 1721, s. 1830. När han vände sig om och såg förödelsen, började han städa; han plockade upp alla cigarrstumparne och kastade dem i kaminen, han dukade af, han sopade, han dammade, han ställde hvar sak på sin plats. Strindberg RödaR 65 (1879). Gustaf-Janson ÖvOnd. 50 (1957). — jfr STOR-, UPP-, VÅR-STÄDA. — särsk.
a) i uttr. städa efter ngn (jfr 1 a), gm sopning osv. utföra rengöring efter ngn. Vi har en husa också! Som vi få städa efter! Strindberg Kamm. 3: 63 (1907).
b) övergående i bet.: enligt överenskommelse städa mot betalning (åt ngn). Edgren Lifv. 1: 119 (1883). Så städar hon för några bankherrar, som bor i samma gård. Östergren (1949).
c) ss. vbalsbst. -ning, i konkret(are) anv., om resultat av utförd städning; äv. övergående i bet.: anställning för utförande av städning mot betalning. HovförtärSthm 1761, s. 1934. En proper, 30 års flicka önskar ett par timmars daglig städning. SDS 1925, nr 69, s. 14. Han ursäktade sig (inför sin gäst) för bristande städning. Gyllensten Grott. 250 (1973). — jfr GENERAL-, JUL-, O-, RUMS-, STOR-, UPP-, VECKO-, VÅR-STÄDNING. — särsk. i utvidgad anv., om kontraktsenlig rätt att utan extra kostnad få städning utförd. HovförtärSthm 1762, s. 2018. Hyra ett rum med eldning och städning. Auerbach (1913).
d) med avs. på mark l. landskap l. anordning l. anläggning l. dyl.: rensa l. befria från skräp l. bråte l. avfall o. dyl. l. från ovidkommande l. felplacerade ting o. därigm göra ren l. snygg o. prydlig. Under skygd af hvälfda stammar, / På den väg man städad ser, / Fålen yfs och hjulet dammar, / Bonden mildt åt Haga ler. Bellman (BellmS) 2: 153 (1791). Gärdslösaborna har redan börjat städa sina domäner inför (prinsessan Margarethas bröllopsdag). DN(A) 8⁄6 1964, s. 18. Rosén Allemansr. 57 (1976).
e) i mer l. mindre bildl. anv. (jfr 1). (Arvid Horn) har i unga år hjelpt Carl XII att .. damma och städa nordens riken. Topelius Fält. 4: 305 (1864). Hellström Malmros 323 (1931).
3) med avs. på (yttre l. kroppsdel hos) person l. djur: rengöra l. ordna l. arrangera (o. därigm göra fin l. prydlig); (gm att rengöra osv.) göra fin l. prydlig l. vacker; numera bl. ngn gg, med refl. obj. Bida, fromme Mann, till des Frun i Cornetten / Om Qwällen städat har sin hy uppå toiletten. Düben Boileau Sat. 65 (1722). Håren han städar med smak: Sin mantel han sätter i ordning. Adlerbeth Ov. 51 (1818). Runeberg (SVS) 1: 276 (1832; refl.). (Kammartjänaren) fortfor .. att städa den ifrån sitt fängelse och andra ostädade orter anlände unge mannen. Almqvist GMim. 3: 177 (1842). Cannelin (1939; refl.). — särsk.
a) (†) med avs. på häst: gm ryktning, hovvård o. d. hålla i (god) ans. Trehundrade (hästar) .. äro .. på Slottet i Constantinopel, hwar öfwer .. (stallmästaren) förordnadt Fyratio Personer, som desse Hästar skola städa och fodra. Dryselius Måne 450 (1694).
b) (†) refl., i uttr. städa sig i ngt, iföra sig ngt prydande, pryda sig i ngt. Man slipper all den dyra möda, / At städa sig i grant och täkt. Nordenflycht QT 1746—47, s. 170. HEReftelia hos Kolmodin QvSp. 2: b 3 a (1750).
c) (†) ss. vbalsbst. -ning, i konkretare anv., övergående i bet.: (anläggande l. erhållande av) typ av anordning l. arrangemang o. d. (i fråga om utseende l. klädsel l. utstyrsel m. m.). Allestädes finner Han (på sina resor) Verlds-theatern vara sig lik, ehuru Acteurer och Scener, städning och prydnader uti eller af Tidehvarfven blifvit förbytte. Gagnerus Stjernhjelm 14 (1776); möjl. till 1.
4) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 (o. 2, 3), med avs. på ngt mer l. mindre abstr.: (i enlighet med gängse skick o. bruk) ordna (bättre) l. bringa (bättre) reda i l. sovra l. på annat sätt bearbeta (o. därigm höja i fråga om kvalitet l. utseende l. nivå), hyfsa, ansa; (gm att ordna osv.) höja till kvalitet l. utseende l. nivå, förbättra l. förfina; äv. med obj. ersatt av adverbiell bestämning. Ibland alla mina tidsfördrif torde mina många Fabler wara de enda, som förtiäna att öfwersees, hyfsas och förwaras; men de behöfwa städas och skrädas. Tessin Skr. 11 (1761). At städa, at förbätra Svenska språket. Gagnerus Stjernhjelm 60 (1776). Ehuru sorgfälligt Konung Carl XI, med nogaste sparsamhet, sökte städa Stats värket, såg han (osv.). Schönberg Bref 3: 158 (1778). Om något af mina bref skulle upläsas för Sällskapet, anhåller jag Farbror är god och vid upläsningen städar stilen. Åkerman Resebr. 22 (1818). Städa i ordförråd och språkbruk. Gyllensten i 3SAH XC. 1: 67 (1982). — jfr O-, REN-, UPP-STÄDA o. O-STÄDNING. — särsk.
a) (†) i uttr. städa ngt i ordning (jfr 1), ställa i ordning; hyfsa. Tilas CurrVitæ 281 (1760). Thiunda Lagmannen Birger Persson med de vittraste af Upland, tolf tilsamman .. (har) öfversett de gamla Lagar, städat dem i ordning, jemkat hvad icke så aldeles kunde passa sig til de tiders bruk. Schönberg Bref 1: 139 (1777). CAEhrensvärd Brev 1: 153 (1788).
b) (numera bl. mera tillf.) med obj. betecknande begrepp, företeelse o. d. hörande till l. nära samhörigt med det mänskliga intellektet (ss. förnuft, tanke, föreställning, tankebyggnad, läroämne): (gm avvisande av sådant som icke anses motsvara höga l. vetenskapliga anspråk) bringa tankemässig ordning l. reda l. sammanhang l. system l. logik o. d. i (ngt); avvisa sådant som icke anses motsvara höga osv. anspråk (från ngt) (o. därigm bringa ordning osv. i); jfr c α. Förnuftet (hos Ulrika Eleonora d. ä.) städades (gm god undervisning) ifrån oredigheter och falska Barndoms inbillningar. HC11H 6: 6 (c. 1700). Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 326 (cit. fr. c. 1795: städa begreppet). Städa lite i skallen. Gripe Tordyv. 21 (1978). — jfr UPP-STÄDA.
c) (†) ss. vbalsbst. -ning, i konkret(are) anv.; särsk. övergående i bet. dels: anordning l. gestaltning l. komposition o. d., dels: ordning l. hyfs l. ans o. d., dels: (egenskap osv. av) förbättring l. förfining l. finess o. d. Ehrenstrahl .. hade, i Italien .. antagit .. Petri de Cortonas sätt, så i ritning, som färgblandning och städning. Tessin Bref 1: 87 (1751). (P. Elgström) älskade i rum och bohag, liksom i klädsel, en hög grad af snygghet, städning, behaglighet. Atterbom Minnest. 2: 119 (1847). (Sv.) Städning .. (eng.) improvement. ÖoL (1852). — jfr O-STÄDNING. — särsk.
α) i anv. motsv. b, övergående i bet.: tankemässig ordning l. reda l. system l. logik o. d. Schönberg ÅmVetA 1773, s. 34. Att någon menniska med en smula städning i hjernan kunnat göra (osv.). Atterbom Minn. 191 (1817).
β) övergående i bet.: god uppfostran l. hyfs l. umgängesvett l. finess l. anständighet o. d. Dalin Arg. 1: 12 (1732, 1754). En man med träskor och i trasig drägt, / Dock af ett skick, en städning, ett behag, / Som klädt en hofman. Franzén Skald. 2: 28 (1825, 1828).
γ) i fråga om språk l. ngt språkligt, närmande sig l. övergående i bet.: stilistisk l. litterär renhet l. stramhet l. omsorg l. kräsenhet o. d. Han (dvs. den blivande oratorn tar) gerna .. vår tids berömda Thomas i handen, och förundrar sig öfver hans myckna städning. Celsius PVetA 1768, s. 14. (Stockholmsposten hade egenskapen) att öfverglänsa alla de andra svenska dagpapperen genom sin städning, sin liflighet, sin välgjordare vers och sin uddigare satir. Atterbom Siare 4: 129 (1847).
Särsk. förb.: STÄDA AV10 4, äv. UTAV04.
1) till 1, = STÄDA, v.1 1, o. med motsv. bruklighet; i sht med tanken riktad på verksamhetens slutförande. (Sv.) Städa af, lägga i ordning .. (lat.) res apte digerere, collocare, accommodare. Lindfors (1824). särsk. till 1 c: duka l. röja av (bord). Städa af bordet. Lind (1749). (Sv.) Städa af bordet, (t.) den Tisch abdecken, (fr.) desservir. Dähnert (1784).
2) till 2: städa (ngt), i sht med tanke på verksamhetens slutförande, utföra (omgång av) städning av (ngt); äv. utan obj. Weste (1807). (Hon) städade .. utaf både stuga och kök (efter måltiden). Knorring Torp. 2: 97 (1843). StSvEngOrdb. (1988). jfr avstäda.
a) [jfr amerik. eng. clean i motsv. anv.] (vard.) sport. i bildl. anv., vid hästkapplöpning: med lätthet o. eftertryckligt besegra (medtävlare). DN 4⁄4 1979, s. 26.
b) = städa, v.1 2 d. Vattenfall säljer sin borrigg och städar av hela (gasprospekterings)området. GbgP 2⁄9 1989, s. 13. —
STÄDA BORT10 4. till (1 o.) 2: under l. gm (ordnande l.) städande borttaga (ngt); äv. utan obj.; äv. bildl.; jfr städa undan. (Sv.) Städa bort .. (fr.) oter, balayer, écarter, déplacer. Weste (1807). Ledningen .. vill städa bort motsvarande 110 heltidstjänster. GbgP 20⁄11 1986, s. 16. —
STÄDA IHOP. (†) i bildl. anv. av 1 (jfr städa, v.1 4 (b)): klart o. redigt sammanställa l. arbeta ihop l. samordna (tankar l. tankegångar l. principer l. regler o. d. i tal l. skrift). (Höglärde namn på retoriska figurer kan man känna till) utan at kunna i tal och Skrifter städa ihop dugeliga tankar. Schönberg Upfostr. 87 (1770). CAEhrensvärd Brev 1: 230 (1793; med avs. på regler). —
STÄDA IN. (†) till 1: under ordnande sätta in (ngt ngnstädes); äv. med underförstått obj. Topelius Dagb. 2: 235 (1836). De höllo på att städa in det nya bohaget i .. stugan. Knorring Torp. 1: 136 (1843). —
STÄDA OM10 4.
1) (†) till 1: ordna (ngt) ånyo l. på nytt sätt, placera om (ngt). Lisette, sysselsatt med at städa om de få meublerna. Stridsberg Friman 26 (1798). Wallin Bref 11 (1840).
2) till 2: ånyo städa (med underförstått obj.). Weste (1807). (Sv.) städa om, (eng.) do [it, the room] over again. Björkman (1889). —
STÄDA TILL. (†)
1) till 1, med konkret(are) obj.: göra i ordning l. ordna l. reda till (ngt). Man kan af bara prickar städa til en ordning för ögat. CAEhrensvärd (SVS) 1: 235 (1782). Agrell Maroco 1: 65 (1789, 1796; med avs. på maträtter). Jag håller nu på att städa till manuskriptet till andra delen af Toll. AnderssonBrevväxl. 1: 134 (1849); jfr 2. särsk. motsv. 1 c, med avs. på bord för l. med måltid: arrangera l. duka. En Lurk i stolt Livree man ser så sakta klifva / At städa til et frukostbord. Lenngren (SVS) 2: 177 (1796).
2) i bildl. anv. av 1 (jfr städa, v.1 4), med abstr. obj.: (under bearbetande l. sovrande l. förbättrande l. förfinande) ordna till l. utarbeta (ngt). (G. III till Armfelt:) Ni städar till allt detta som Ni tycker tjenligast. Gustaf III 6: 291 (1812). —
STÄDA UNDAN10 32, äv. 40. till 2: städa bort (ngt); äv. med underförstått obj.; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Städa undan alt detta skräpet. Weste (1807). Städa undan bland de gamla texternas hopade spindelvävar av fel och vantolkningar. Bengtsson Silv. 230 (1931). —
STÄDA UPP10 4, äv. OPP4.
1) (†) till 1: för visst ändamål l. på visst sätt iordningställa l. ordna (upp) l. i ordning ställa upp (ngt); särsk. pregnant: förse (rum, hus o. d.) med möbler o. andra inventarier, möblera (rum osv.); äv. abs. (Hon) lät städa up 3 rader flaskor i fönstret. SedolärMercur. 3: nr 21, s. 8 (1731). Den Högste Guden låte mig (efter branden) .. städa up et nytt bo och nytt arbetsrum i ordning igen. Tilas CurrVitæ 281 (1760). FBremer i Nordstjernan 1844, s. 3 (abs.). Hagberg Shaksp. 4: 320 (1848). särsk. i fråga om serverande av måltid. Ulrika hade .. städat upp med tébord i förstu’n. Rydström Armf. 138 (i handl. fr. 1818).
2) till 1, 2; jfr städa av 2. Lind (1749). Jag städade upp i köket. Östlund Cheyney BeskPill. 112 (1959). särsk. till 2 d, med avs. på mark l. landskap o. d.; äv. bildl. Naumann GranskKr. 1: 165 (1872; bildl.). Nu skall stadens samtliga campingplatser städas upp ordentligt. DN(A) 18⁄11 1964, s. 15.
3) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. av 1, 2 (jfr städa, v.1 4), med avs. på ngt abstr., = städa, v.1 4. Kommom .. ihog, at wi .. städe wel vp wår siäl och wår kropp emot then werdiga gesten then Helga Anda. Swedberg SabbRo 1657 (1712). Städa upp och rensa ut bland sina värderingar och reaktioner. Vallquist HNyblom 104 (1987). —
Ssgr (i allm. till 2): A: STÄD-ARBETE~020. arbete bestående i städning, städningsarbete. UNT 27⁄11 1939, s. 12. —
-FÖRETAG~002, äv. ~200. företag (se d. o. 4) som utför städarbete; jfr -bolag, -firma. DN(A) 27⁄9 1965, s. 44. —
-GUMMA. jfr gumma, sbst.1 1 c, o. -hjälp 2; äv. bildl. Adelsköld Dagsv. 1: 105 (1899). DN 7⁄5 1990, s. B12 (bildl., om psykiatrin). —
-HJÄLP.
2) konkret: person, i sht kvinna, som mot betalning utför städarbete, i sht i hem; jfr -gumma. SvD(A) 1931, nr 49, s. 8. —
-LJUS. (städ- 1722. städe- 1721—1771) (förr) (talg)ljus använt vid städning. HovförtärSthm 1721, s. 74. —
-PATRULL. ambulerande grupp av städare med uppgift att i samverkan utföra städarbete. LD 1960, nr 218, s. 1. —
-PLATS. plats (se plats, sbst.1 7 b) för l. ss. städhjälp (se d. o. 2) l. städare l. städerska. Upsala 16⁄10 1916, s. 7. —
-SKRUBB. skrubb (se skrubb, sbst.1) för förvaring av städutrustning; jfr -skåp. TT 1902, Ark. s. 26. —
-UTRUSTNING~020. utrustning för användning vid städning; jfr -förkläde, -klänning. SvD(A) 22⁄10 1965, s. 26.
B (†): STÄDE-LJUS, -LÖN, se A.
(1, 4) -SÄTT. (†) i fråga om konstnärligt motiv: sätt att (artistiskt o. estetiskt) anordna l. utforma l. gestalta o. d. CAEhrensvärd (SVS) 1: 236 (1782). —
Avledn.: STÄDARE, om person m. // ig., om djur m. l. r.
1) till 2: (mans)person som (yrkesmässigt) utför städning. Dalin (1854). Städarna (i naturen) var förstås betesdjuren. TurÅ 1971, s. 39. jfr natt-, rums-, vånings-städare m. fl.
2) [larven av A. lever av döda insekter] (†) om skalbagge tillhörande dels släktet Anthrenus Fabr. (särsk. A. museorum Lin., museiänger, l. A. scrophulariae Lin.), dels släktet Byrrhus Lin. Retzius Djurr. 81 (1772; i fråga om Byrrhus). ÖoL (1852; i fråga om Anthrenus). —
STÄDBAR, adj. till 2: som (med lätthet) går att städa; i avledn. städbarhet, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara städbar. (Möbelproduktionen) präglas av en stor del sunt förnuft — av ändamålsenlighet, städbarhet, flyttbarhet, utbyggbarhet osv. Form 1952, s. 162. —
STÄDERSKA, f. [jfr städare] till 2: kvinna anställd för att utföra städning; jfr hem-biträde, husa, sbst.2, jungfru 5 b. HovförtärSthm 1710, s. 487. Kokerska och städerska .. erhålla bra platser i två personers hushåll. SDS 10⁄8 1919, s. 10. jfr hotell-, natt-, rums-, skol-, slotts-, student-, under-, vånings-, över-städerska. särsk. på passagerarfartyg: uppasserska. WoH (1904). Auerbach (1913). jfr akter-, för-städerska.
1) (†) till 1, 2: som är i ordning, ordentlig; som är (i ordning o.) ren l. snygg l. prydlig; jfr städad 1. Kolmodin QvSp. 1: 15 (1732). Schol Mästaren måste .. efterse, att (barnen) .. hålla ej allenast sig sielfwa snygga och rena, utan och därjemte schol-rummet rent och städigt. KyrkohÅ 1902, MoA. s. 7 (1762). ÖoL (1852). jfr o-städig. särsk. till 2 d, om mark l. landskap l. anläggning o. d.: som är (i ordning o.) fri från skräp l. bråte o. dyl. l. ren l. snygg l. prydlig o. d.; jfr städad 2 b. (Det) gifwer .. wackert anseende, när alt (på en gård) hålles städigt och på sitt wisza ställe. Broocman Hush. 1: 19 (1736). Sin väg håller .. (bävern) städig och ren. VetAH 1756, s. 212. Byggnaden, städig och vacker, höjde sig angenämt inom gröna häckar och träd. Linnerhielm 1Br. 131 (1797). jfr o-städig.
2) (numera bl. ngn gg, i Finl.) till 3, i fråga om persons yttre: (i ordning o.) ren o. snygg l. prydlig l. fin l. elegant; jfr städad 3. At wara snygg, täck och städig, tror jag wäl är min skyldighet. Dalin Vitt. 3: 342 (c. 1752). Bengts Vargt. 110 (1915). jfr o-städig.
3) [jfr 2] (†) om person i fråga om sätt att uppträda l. förhålla sig l. leva o. d.: städad (se d. o. 4). Han har eljest warit en ganska beskiedelig, arbetsam städig och flitig karl. Tilas Ant. 1: 59 (1765).
4) (†) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. av 1—3, med abstr. huvudord: som har god ordning l. inre sammanhang o. dyl. l. hög kvalitet l. standard l. nivå l. grad av förfining o. d.; klar, tydlig, redig; jfr städa, v.1 4, städad 5. När .. (naturföreteelser) läggas oss i et städigt sammandrag för ögonen, tycke vi, at vårt begrep är så mycket utvidgadt, som deras krets är förminskad. Wargentin SvarPVetA 1⁄2 1755, s. 15. jfr o-städig. särsk. i fråga om intellekt: klar l. logisk l. stringent o. d.; jfr städad 5 a. Et städigt hufwud. Dalin Vitt. II. 6: 196 (1754).
1) (†) till städig, adj.1 1: ordning l. ordentlighet; (ordning o.) renhet l. snygghet l. prydlighet. Sahlstedt (1773). Nordforss (1805). särsk. till städig, adj.1 1 slutet, i fråga om mark l. landskap l. anläggning o. d.: frihet från skräp l. bråte o. d., renhet l. snygghet l. prydlighet. Linnerhielm 1Br. 10 (1787, 1797). Dens. 2Br. 10 (1803, 1806).
2) (†) till städig, adj.1 4 slutet, i fråga om egenskap l. förhållande kännetecknande för persons psyke l. intellekt o. dyl. l. för (litterärt l. konstnärligt) alster: god ordning l. inre sammanhang o. dyl. l. hög kvalitet l. standard l. grad av förfining; särsk.: klarhet l. logik l. stringens i skrivsätt o. d. Ett offenteligt utgifvande (av breven) fordrade väl mera städighet och ordning. Linnerhielm 1Br. VI (1797). —
STÄDLIG, adj., l. STÄDELIG, adj.1 (städ- 1760 (: ostädligt, n.)—1853 (: städlighet). städe- 1761) [delvis möjligen till städig, adj.1] (†) till 1, 2, om (utrymmen, inventarier o. d. i) byggnad: som är i ordning o. ren l. snygg l. prydlig l. välhållen; jfr städig, adj.1 1. Hesselius FruentSp. 17 (c. 1710). Jag nämner icke (då jag talar om det intressanta i Amsterdam) de prunkande allmänna bygnader eller de enskilta städeliga hus, som nog vittna om Invånarnes hushållning och förmögenhet. MGWallenstråle (1761) i SvMerc. 1763, s. 566.
Avledn.: städlighet, r. l. f. (†) En alldeles förvånande städlighet rådde i Bäckens vindskammare .. , der hade sopats och skurats. Topelius Fält. 1: 204 (1853). —
STÄDNAD, r. l. m. l. f. (†) till 1, 2: åstadkommande l. arrangerande av ordning l. snygghet l. prydlighet; anträffat bl. i. pl., konkret, om utslag av sådan verksamhet, ungefär liktydigt med: (ändamålsenliga l. snygga l. prydliga) anordningar l. arrangemang o. d. (Köpenhamn är) Snyckt och täckt som ett Dockskåp, och 3 à 4 hundrade år för Stockholm i alla städnader, och snyggheter. Ehrensvärd BrKickan 71 (1796). —
STÄDSAM l. STÄDESAM, adj. (städ- 1780 (: städsamhet). städe- 1639) (†)
1) till 1, om person: som ordnar l. ställer i ordning l. är benägen att ordna osv. (Sv.) Städesam, (lat.) negociosus. Schroderus Comenius e 3 a (1639).
2) till 1, 2 d, i fråga om yttre stadsmiljö: välordnad l. ren l. snygg l. prydlig o. d.; anträffat bl. i avledn. städsamhet.
Avledn. (till städsam 2): städsamhet, r. l. f. (†) egenskapen l. förhållandet att vara välordnad l. ren l. snygg l. prydlig, ordning l. renhet l. snygghet l. prydlighet o. d. Ingenting utmärker mer allmän ordning än städsamhet och Regularitet af allmänne Byggnader Platser gator och torg. Palmstedt Res. 149 (1780).
Spoiler title
Spoiler content