SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TVILLING tvil32, förr äv. TVILLINGE, om person m. ⁄ ⁄ ig., om sak r. l. m.; best. -en; pl. -ar (VarRerV 11 (1538) osv.) ((†) -er G1R 6: 17 (1529), VocLib. avd. 23 (c. 1580)).
Ordformer
(tvilling (-w-, -u-) 1529 osv. twellingarne, pl. best. 1778. twillinge 1723)
Etymologi
[fsv. tvinlinger, tvillinger; motsv. fd. tvinling (dan. o. nor. tvilling); bildat medelst suffixet -ling till TVENNE, med assimilation av -nl- till -ll-. — Jfr TRILLING]
1) om vart o. ett av två vid samma barnsbörd födda syskon; i sht i pl., om sådant syskonpar; särsk. i uttr. siamesiska tvillingar (se SIAMESISK b); äv. i fråga dels om djur, dels utvidgat, om växter l. svampar o. d. VarRerV 11 (1538). Tå hon skulle födha, funnos tuillingar j hennes lijffue. 1Mos. 38: 27 (Bib. 1541). Modren, som sade sig ock wara en twillinge, mådde .. efter sin barnsäng rätt wäl. Hoorn Jordg. 2: 157 (1723). De voro två bröder .. De sågo ut som tvillingar, så lika voro de varandra. Lagergren Minn. 2: 225 (1923). Tvillingar .. av .. (bolmörtsskivlingen) anträffas understundom. Cortin SvampHb. 84 (1937). Så kom .. (hundarna) ut ur skogen. Nos vid nos som det par tvillingar de också var. Edström Mossgrönt 1: 18 (1950). — jfr SIAMES-, TVÅ-ÄGGS- TVILLING o. RÅ-TVILLINGAR.
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1, om var o. en av två med varandra (gm likhet l. närhet l. gemensamt ursprung o. d.) förbundna l. samhöriga företeelser l. saker; äv. i fråga om två gm (tänkt) likhet samhöriga personer. Somblige (bergsmän) äre fundne som iärnit haffua förstungit, och ther til några åsmunda i tu stycken och i tuillinger hugget. G1R 6: 17 (1529). Tvänne själfljudhingar uti enne stavelse .. kunna å Svensko kallas Tvillingar. Bureus Runaräfst 235 (1602). Så at Sathanas .. födde til werldena thesze Antichristisch Twillingar, Mahomet vthi Orient, och Påwen i Occident. Paulinus Gothus MonTurb. a 2 b (1629). Jag anser ingen författare för mönstergill, hos hvilken tanke och uttryck ej till en viss grad äro tvillingar. JärtaBrefv. 1: 66 (1831). (Klostret) Nydala är tvilling med Alvastra. Quennerstedt StrSkr. 2: 204 (1896, 1919). Skaldens morgonpsalm .. står Prestvigningen så nära, att man väl kunde kalla de båda poemen tvillingar. Böök Tegnér 479 (1917). — jfr PRIMTALS-TVILLING. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. av lat. gemini] astron. o. astrol. i sht i pl. best., om den stjärnbild på norra stjärnhimlen som domineras av de två stjärnorna Castor o. Pollux (jfr DIOSKUR 1); äv. om djurkretsens (urspr. med stjärnbilden sammanfallande) tredje tecken (se d. o. 4), förr särsk. i uttr. (ut)i tvillingarna, vid den tid då solen står i detta tecken; äv. (i sht i sg. obest.) om person vars födelsetid i astrologiskt hänseende anses samhörig med tecknet l. stjärnbilden. Ps. 1567, Kal. s. C 1 b. Twillingarna, uthi hwilkas Hufwud äro Castor och Pollux. Rålamb 4: 6 (1690). Samma natt hade månen gått ur Tvillingarnes tecken in i Kräftans. Almqvist Amor. 250 (1822, 1839). I Jungfrun får han en passelig rikedom .. och i Tvillingarne får han ångest och motgång. Strindberg Bjälb. 128 (1909). Är du en typisk tvilling; nyfiken, livlig och oförutsägbar dubbelnatur? Expressen 21 ⁄ 5 2000, s. 65.
b) (i fackspr., särsk. mineral.) om (l. elliptiskt för) tvillingkristall. Berzelius Brev 11: 103 (1829). NE 11: 419 (1993). — jfr GENOMTRÄNGNINGS-, KARLSBADER-, KONTAKT-, PENETRATIONS-, SAMMANVÄXNINGS-TVILLING o. JUXTAPOSITIONS-TVILLINGAR.
Ssgr: A: (2) TVILLING-ART. om var o. en av (l. sammanfattande om) två (l. flera) närbesläktade (växt- l. djur)arter. Jag betraktar dem som en tvilling-art – eller en art, uppträdande i tvenne bestämda underarter. BotN 1858, s. 129. Av våra inhemska rödingar finns åtminstone tre olika arter. Samtliga dessa tvillingarter kan förekomma i samma sjö. Sportfiskeb. 57 (1984).
(1) -AVEL. (†) jfr avel 7. SD(L) 1894, nr 162, s. 11.
(1) -AX. (tvilling- 1922 osv. tvillings- 1925) sammanfattande, om två ax som utgår från samma stjälk. Tvillingaxet är ett ofta förekommande uttryck för fruktbarheten. FolklEtnSt. 3: 222 (1922).
(2 b) -AXEL. (tvilling- 1920 osv. tvillings- 18651879) (i fackspr., särsk. mineral.) jfr axel, sbst.1 II 4. Linien, kring hvilken ena halfvan af .. (kristallen) vänder sig, kallas tvillingsaxel. Sjögren Min. 42 (1865).
(1) -BAND. band (se band, sbst.1 2 b) mellan tvillingar; äv. bildl. Konsterna äro Syskon .. förenade af et tvillingband. Kellgren (SVS) 5: 27 (1785). Tvillingbanden finns där .. Vi tänker ofta lika, kan säga samma saker samtidigt. GbgP 23 ⁄ 10 2001, s. 25.
(1) -BARN. (tvilling- 1854 osv. tvillinge- 1786. tvillings- 16651889) särsk.: barn som är tvilling; äv. bildl. Ähra och högmood äre Twillingsbarn. Grubb 904 (1665). Tvillingbarnen Peter Magnus och Alfred, 5 veckor gamla. BoupptVäxjö 1865.
-BILDNING. (tvilling- 1853 osv. tvillings- 18651964) jfr bildning 4; särsk.
a) till 1, abstr. o. konkret(are). Genom att skaka sönder ägg af lansettfisken .. har man äfven lyckats åstadkomma tvillingbildningar. FoFl. 1907, s. 127. Det förekommer .. tvillingbildning icke bara hos människor och djur utan också hos växter. VetenskIDag 452 (1940).
b) (i fackspr., särsk. mineral.) till 2 b: bildning av tvillingkristall; äv. konkret. Edlund ÅrsbVetA 1853, s. 60. Bland kristallerna förekomma stundom tvillingsbildningar hvaraf uppstå så kallade tvillingskristaller. Sjögren Min. 41 (1865). NE 18: 521 (1995; konkret).
(2) -BOD. (tvilling- 1934 osv. tvillings- 16941825) (förr) om var o. en av (l. sammanfattande om) två (mer l. mindre) snarlika o. med varandra sammanbyggda bodar (se bod, sbst.1 2). VDAkt. 1694, nr 492. (Det var) vanligt att bodarna på gården uppfördes som tvillingbodar. Västerb. 1934, s. 29.
(1) -BROR l. -BRODER. (tvilling- 1790 osv. tvillings- 18141964) [fsv. tvinlingia brodhir] bror som är tvilling; äv. bildl. Wallquist EcclSaml. 1–4: 427 (1790). Jemnlikhet är frihetens tvillingsbroder. Palmblad Norige 382 (1846).
(2) -BRÄNNARE. (tvilling- 1898 osv. tvillings- 1861) (förr) gasbrännare bestående av två (i vinkel mot varandra ställda) snittbrännare. TTekn. 1861, 2: 84.
(1) -BÖRD. (tvilling- 1834 osv. tvillings- 18181872) tvillingfödsel; jfr börd, sbst.1 6. Adlerbeth Ov. 285 (1818).
(2) -FLOD. (tvilling- 1853 osv. tvillings- 18261835) om var o. en av två mer l. mindre närbelägna, parallella o. jämnstora floder. Palmblad HbGeogr. 1: 10 (1826). Tvillingfloderna Torne och Kalix älvar. FoFl. 1947, s. 133.
(1) -FORSKNING. forskning rörande (inflytandet av arv l. miljö på) (utveckling hos) tvillingar. Hofsten Ärftl. 2: 289 (1931).
(1) -FOSTER. (tvilling- 1950 osv. tvillings- 17871836) om vart o. ett av fostren (se foster 2) i en tvillinggraviditet; äv. bildl. (jfr foster 4). Tystnad och mörker, högtideliga par! tvillingsfoster af den uråldriga natten. Lantingshausen Young 1: 10 (1787). Cederschiöld QvSlägtl. 1: 200 (1836).
(1) -FÖDANDE. (tvilling- 1991 osv. tvillings- 1916) jfr föda, v. II 1. LAHT 1916, s. 639.
(1) -FÖDD, p. adj. (tvilling- 1815 osv. tvillings- 18521915) (numera bl. tillf.) född ss. tvilling; äv. bildl. PoetK 1815, s. 58. Reduktion och indelningsverk synas hos Karl XI tvillingfödda. 2SAH 30: 148 (1857). Tvillingfödda oxar. Bergman GotlSkildr. 355 (1882).
(1) -FÖDSEL. (tvilling- 1915 osv. tvillings- 1915) jfr födsel 2 o. -börd. Auerbach (1915).
(1) -FÖRLOSSNING. (tvilling- 1900 osv. tvillinge- 1785) jfr förlossning 5. Schützercrantz 1Förlossn. 182 (1785).
(1) -GRAVIDITET. Hygiea 1911, s. 461.
(2) -GÅRD. (tvilling- 1921 osv. tvillings- 1935) (förr) sammanfattande, om två närbelägna (gm klyvning av hemman uppkomna) gårdar (se gård, sbst.1 6 b) med (gemensamma ekonomibyggnader o.) mer l. mindre snarlika manbyggnader. Erixon Skultuna I. 1: 639 (1921).
(2) -HJUL. sammanfattande, om två intill varandra på samma axel stelt förenade hjul. Nerén (1930).
-HUS.
1) till 2, om vart o. ett av (l. sammanfattande om) två (mer l. mindre) snarlika (o. närbelägna l. med varandra sammanbyggda) hus; jfr -bod, -gård, -stuga. Grevgatan 5 A och B var tvillinghus. SErikÅb. 1959, s. 15. Ekolsund är ensamt i Sverige om att ha två huvudbyggnader – ett tvillinghus efter italiensk förebild. DN 21 ⁄ 6 1999, s. C5.
2) (†) till 2 a, om tvillingarnas tecken; jfr hus 11 a. När solen ärna nyss uhr tvillinghuuse fahra. TRudeen Vitt. 221 (1689).
(1) -KIV. (mera tillf.). Karlfeldt FridLustg. 133 (1901).
(2 b) -KRISTALL. (tvilling- 1873 osv. tvillings- 18361915) (i fackspr., särsk. mineral.) sammanfattande, om två med varandra symmetriskt sammanväxta enkla kristaller (av samma material); jfr -bildning b. Berzelius ÅrsbVetA 1836, s. 168.
(2 b) -LAMELL. (tvilling- 1914 osv. tvillings- 18921912) mineral. Fennia V. 2: 4 (1892).
(1) -LAMM. (tvilling- 1889 osv. tvillings- c. 16451875) lamm som är tvilling. IErici Colerus 1: 82 (c. 1645). Två dräktiga tackor hade lammat i vår, den ena med tvillinglamm. Moberg Nybygg. 37 (1956).
(2) -LOKOMOTIV. (tvilling- 1894 osv. tvillings- 1915) (förr) lokomotiv drivet av tvillingångmaskin. TT 1894, Allm. s. 226. Lokomotiven (indelas) i tvänne klasser .. tvilling- och kompoundlokomotiv. Lundberg Lok. 113 (1902).
(2) -MASKIN. (tvilling- 1870 osv. tvillings- 18931915) särsk. (förr): tvillingångmaskin. JernkA 1870, s. 144.
(2) -MUSKEL. hos människa, om den yttre vadmuskeln (som har två fästpunkter i lårbenets baksida); i sht förr äv. dels om var o. en av två mindre, från sittbenet utgående (o. vid lårbenet sammanlöpande) muskler, dels hos häst l. nötkreatur, om längs skankbenet löpande (tudelad) sträckmuskel. Gemini, tvillingmusklerne, äro et par små, aflånga och tunna muskler, som ligga straxt nerom (höftmuskeln). Sönnerberg Loder 190 (1799). Tvillingmuskeln (hos hästen) .. ändas på hasbenets spets och löper parallelt med skankbenet. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 22 (1836). Björkman (1889; om vadmuskeln).
(1) -OXE. (tvilling- 1903 osv. tvillings- 18471856) oxe som är tvilling. Auktion .. Ett par Twillingsoxar. NVexjöBl. 1847, nr 1, s. 3.
(1) -PAR. (tvilling- 1821 osv. tvillings- 17931964) par av tvillingar; äv. bildl. Kellgren (SVS) 5: 642 (1793). Det Siamesiska tvillingparet väcker naturligtvis allmän uppmärksamhet. SydsvD 1870, nr 26 s. 2. Det moderna tvillingparet, fackföreningsrörelsen och socialismen. EkonT 1899, s. 259.
(2) -PLANTA. om var o. en av två plantor som utvecklats från samma embryo; äv. bildl. Hon var ett underligt dubbelväsen. En besynnerlig tvillingplanta. Krusenstjerna Pahlen 6: 297 (1935). En av dessa metoder (att åstadkomma kromosomfördubblingar hos aspar) består i tillvaratagande av tvillingplantor och undersökning av deras kromosomtal. VetenskIDag 451 (1940).
(2) -RIKE. (numera bl. tillf., om ä. förh.) jfr rike 2. PoetK 1822, s. 59. Konungen önskar att ännu fastare tillknyta det brödraband, som omslingrar tvillingrikena. Carlén Skuggsp. 2: 244 (1865).
(2) -ROTATIONSPRESS. (förr) om (för tidningstryck använd) rotationspress med två (l. flera) motställda tryckverk i vilken papper inmatades från bägge håll. Tvillingrotationspress för tidningstryck med 8 sidor. 2UB 10: 220 (1906).
(2) -SCHAKT. (tvilling- 1878 osv. tvillings- 1915) (förr) i gruva, om vart o. ett (l. sammanfattande om) två samhöriga o. nära varandra upptagna mindre schakt. Wetterdal Grufbr. 179 (1878). Schaktet .. är ett s. k. tvillingsschakt, d. v. s. bestående af två sammanhörande schakt, det ena för pumpverk och stegväg, det andra för uppfordring och luftväxling. SvGeolU Ca 6: 151 (1915).
(2) -SJÄL. jfr själ, sbst.1 3. Crusenstolpe CJ 2: 142 (1845).
(2) -SKROV. om vart o. ett av de två skroven (se skrov 4) på katamaran. TIdr. 1886, s. 109.
(2) -SOL. (numera bl. tillf.) tvillingstjärna; jfr sol, sbst.1 1 k γ. UNT 12 ⁄ 11 1942, s. 9.
-SON. (tvilling- 1792 osv. tvillings- 18181850) son som är tvilling; äv. bildl., särsk. (i pl. best.) till 2 a, om stjärnorna Castor o. Pollux (jfr -stjärna). I, Ledas twillingsöner, Himlablosz! SP 1792, nr 151, s. 1. Den omständigheten, at Jacob war en Twillingson. Wulf Köppen 2: 166 (1799).
(2) -STAD. om var o. en av två (mer l. mindre) närbelägna (o. stundom med varandra sammanvuxna) till storlek l. utseende l. på annat sätt likartade städer. Tvillingstäderna Skanör och Falsterbo. Höjer Sv. 2: 601 (1878).
(2) -STJÄRNA. (tvilling- 1818 osv. tvillings- 18131915) dubbelstjärna (jfr -sol); särsk. (i sht i pl. best.) till 2 a, om stjärnorna Castor o. Pollux (jfr -son); äv. bildl. PoetK 1813, Suppl. s. 291. Kärlekens och hoppets tvillingsstjerna. Nybom SDikt. 2: 44 (1844, 1880). Castor och Pollux, tvillingstjärnorna, trodde man var ett gammalt mytiskt brödrapar, frukten av Zeus förbindelse med Leda. DN 1 ⁄ 12 1987, s. A16.
(2 b) -STRECKNING. (tvilling- 1887 osv. tvillings- 18651925) mineral. jfr strecka, v.1 1. Sjögren Min. 42 (1865). (Mineralet) Plagioklas igenkännas ofta på en egendomlig fin streckning på vissa ytor, s. k. tvillingstreckning, uppkommen derigenom att en stor mängd lameller sammanväxt med hvarandra i tvillingställning. Svenonius Stenr. 124 (1887).
(2) -STUGA. (förr) sammanfattande, om två med varandra vid gavlarna sammanbyggda o. (mer l. mindre) snarlika stugor med var sin ingång o. vanl. utgörande bostad för två familjer l. hushåll; jfr par-stuga. TurÅ 1918, s. 66. I sin mest typiska gestalt är tvillingstugan en dubblerad stuga avsedd för två familjer och med den ena halvan som den andras spegelbild. SvKulturb. 5–6: 200 (1930).
(1) -SYSKON. (tvilling- 1830 osv. tvillings- 18321921) syskon som är tvilling; äv. bildl. Nicander 1: 420 (1830; bildl.). Fördelen med att ha ett tvillingsyskon .. är att det alltid finns en kompis. GbgP 7 ⁄ 1 2004, s. 17.
(1) -SYSTER. (tvilling- 1788 osv. tvillings- 1814 osv.) syster som är tvilling; äv. bildl. Widegren (1788). Herrens stränghet har alltid i sitt följe sin tvillingsyster, hans godhet. Billing Betr. 246 (1906).
(1, 2) -SÄNG. (tvilling- 1924 osv. tvillings- 1927) särsk. (i sht förr) till 2, sammanfattande, om två i rad stående, väggfasta o. med varandra sammanbyggda sängar. Fatab. 1924, s. 175. I det gamla Gästrikland förekom allmänt den inbyggda tvillingsängen med skåp eller klocka mellan de båda sängarna. TurÅ 1932, s. 140.
(2) -TORN. (tvilling- 1841 osv. tvillings- 18221888) om vart o. ett av (l. sammanfattande om) två (mer l. mindre) snarlika (o. närbelägna l. på gemensamt fundament stående) torn. Zetterstedt SvLappm. 1: 28 (1822). Gamla dômen, med dess tvillingtorn. 3SAH LVI. 3: 88 (1841). Det var när flygplanen .. den 11 september 2001 flög in i tvillingtornen på södra Manhattan som den verkliga förändringen inträffade. DN 20 ⁄ 11 2003, s. A2.
(2) -TURBIN. (tvilling- 1864 osv. tvillings- 1861) (numera bl. i skildring av ä. förh.) turbin med två löphjul på varje axel. JernkA 1861, s. 32.
(1) -VAGN. barnvagn för tvillingar. Alving Tack 181 (1946).
(2) -ÅNGMASKIN~102. (förr) om (kolv)ångmaskin i vilken ångan fördelades mellan två lika stora cylindrar; jfr -maskin. 2NF 26: 644 (1917). En tvillingångmaskin för ankarspel, byggd år 1885. Dædalus 1946, s. 18.
(1) -ÄGG. (tvilling- 1950 osv. tvillings- 1843c. 1847) ägg innehållande embryo till tvilling(ar). Cederschiöld HbBarnm. 175 (1843).
(2) . (tvilling- 1853 osv. tvillings- 1862) om var o. en av två mer l. mindre närbelägna o. till storlek l. form l. på annat sätt likartade öar. Af dessa båda tvillingöar är Öland den smalaste och den mindre till vidden, men något längre än Gottland. Agardh o. Ljungberg I. 2: 200 (1853).
B (†): TVILLINGE-BARN, -FÖRLOSSNING, se A.
C († utom i -kavle, -syster): TVILLINGS-AX, -AXEL, -BARN, -BILDNING, -BOD, -BROR, -BRÄNNARE, -BÖRD, -FLOD, -FOSTER, -FÖDANDE, -FÖDD, -FÖDSEL, -GÅRD, se A. —
(2) -KAVLE. (numera bl. mera tillf.) om var o. en av två parallella o. till varandra angränsande kavlar (se kavle 1 k) på vapensköld; jfr trillings-kavle. Uggla Herald. 55 (1746). Schlegel o. Klingspor Herald. 38 (1874).
-KRISTALL, -LAMELL, -LAMM, -LOKOMOTIV, -MASKIN, -OXE, -PAR, -SCHAKT, -SON, -STJÄRNA, -STRECKNING, -SYSKON, -SYSTER, -SÄNG, -TORN, -TURBIN, -ÄGG, , se A.
Avledn.: TVILLINGSKAP, n. till 1, om förhållandet l. egenskapen att vara tvilling(ar); äv. bildl. Musikens tvillingskap med poesien. Wieselgren SvSkL 5: 562 (1849). (Det) verkar .. som om tvillingskap höjer den sociala anpassningen. RöstRadioTV 1971, nr 29, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content