publicerad: 2011
UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
UPP-LÅGA, -ning. [fsv. uplugha]
a) (numera mindre br.) om eld l. brännbart ämne o. d.; jfr låga upp 1. VetAH 1802, s. 109. De stora eldsvådorna .. släcktes och upplågade å nyo tre gånger. Malmström Hist. 4: 5 (1874). Östergren (1964; angivet ss. mindre vanligt).
b) i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. dels om känsla l. sinnestillstånd o. d., dels om strid l. krig o. d.; särsk. (o. numera bl., tillf.) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; förr äv. om person l. ngns ansikte l. blick o. d.; jfr låga upp 2. En inbördes oro uplågade .. i Landet. Lagerbring 1Hist. 3: 701 (1776). Den bleka ryttarens ansigte upplågade af en djup rörelse. Mellin Nov. 1: 51 (1838, 1865). Den våldsamt upplågande ståndsstriden. HT 1935, s. 131.
2) (†) till 7 e α: få (ngn l. ngt, särsk. känsla l. sinnestillstånd o. d.) att blossa upp (se blossa upp 1 slutet), uppegga. Then sijr iagh .. vplåga bägges Brand. Lucidor (SVS) 94 (1672; uppl. 1997). Ditåt vände jag mig .. upplågad af min framgång. BL 17: 369 (1849). —
(9) -LÅNA, förr äv. -LÄNA, -ing. låna upp (ngt); särsk. (o. numera i sht) med avs. på (större) penningbelopp l. kapital. Om vår käre sonn (Erik) .. schall haffve macht till att .. uthenn landz upläne och borge nogre store summer. G1R 29: 531 (1560). Har .. iag oplänt her i staden hos åtskillige af borgerskapet effterfölliande Pertzedlar. HovförtärSthm 1698 A, s. 2369. Ungefär två tredjedelar av summan, 634 miljarder, är upplånade i svenska kronor. DN 6/8 1993, s. C1. jfr stats-upplåning.
Ssgr: upplånings-behov. Utvecklingen av inkomster och utgifter medför att underskottet, d. v. s. statens upplåningsbehov, ökar under innevarande budgetår. SvD 5/5 1970, s. 30.
-ränta. jfr ränta, sbst.1 2. SFS 1874, nr 44, s. 7. Förbättringen av finansnettot beror främst på lägre upplåningsräntor och en starkare kronkurs. DN 8/5 1996, s. C4.
-rörelse. (numera bl. tillf.) jfr rörelse 7 o. inlånings-rörelse. Bankens upplåningsrörelse synes aldrig hafva blifvit betraktad annorlunda än såsom ett medel att förse Banken med nödiga kapitaler. Agardh o. Ljungberg I. 3: 104 (1853). —
-LÅSA, förr äv. -LÄSA, v.1, -ning. [fsv. upläsa]
1) till 3: låsa upp (o. öppna) (ngt, ss. port l. hus l. kista o. d.); äv. dels med avs. på lås, dels utan obj.; äv. dels bildl. (jfr låsa upp a), dels oeg. (jfr låsa upp b), särsk. med avs. på mobiltelefon o. d. Fongahwset funnom wij .. gra(n)neligha igen läst .. men thå wij vpläste funnom wij ther ingen. Apg. 5: 23 (NT 1526). Gudz Son .. / Som haar osz löst af wåda / Och Himmelen vpläst. Ps. 1695, 412: 8. Henrik hjelpte till att vidga ingången, sedan låset en gång blifvit uppläst. Almqvist JK 79 (1835). Låsning och upplåsning av ytterdörr via fingeravtryck. DN 9/7 2000, s. C6. Apples iphone-uppdatering gjordes för att låsa tidigare upplåsta telefoner och göra dem totalt obrukbara. GbgP 5/10 2007, s. 23.
2) [jfr motsv. anv. av eng. lock up] till 14 c: låsa (fast) l. binda upp (ngt l. ngn); nästan bl. i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning, särsk. i uttr. upplåst vid l. till l. i ngt, (fast)låst l. uppbunden (se -binda 4) vid l. till ngt. GbgP 11/9 1988, s. 4. Många tror att spelarna kan betala stora summor hur lätt som helst på grund av sina löner, men pengarna är upplåsta i investeringar. Expressen 9/4 2006, Sport s. 4. —
-LÅTA, förr äv. -LÄTA, -else (se d. o.), -ning; -are (se avledn.). [fsv. uplata]
1) (numera mindre br.) till 3: öppna (ngt); särsk. med avs. dels på port l. byggnad o. d., dels (ofta i mer l. mindre bildl. anv.) på ögon l. famn o. d.; särsk. i uttr. upplåta ngt för ngn, förr äv. upplåta ngn ngt, öppna ngt för ngn; äv. dels utan obj., dels med refl. obj. (se a), dels i pass. övergående i deponentiell anv.; jfr låta upp 3. Bedhen och idher skal wardha giffuit, Söker och j skolen finna, klapper och idher skal vplätas. Mat. 7: 7 (NT 1526). Därföre .. trogne män och undersåter .. befale wij .. at I uplate ögonen, och see hwart uth dänne saken länder. RA I. 4: 635 (1598). Då kom wärden .. och klappade, bidiandes honom upläta, det han omsider giorde. UUKonsP 9: 197 (1672). Om morgonen dereffter när dess pijga gick ut at vplåta fönsterlukorna. VRP 12/3 1722. Mälaren upplät sin sköna famn för de resande. Almqvist AmH 2: 181 (1840). SAOL (1986; angivet ss. åld.) särsk.
a) (numera mindre br.) refl., med saksubj.: öppna sig; jfr 2 slutet. Haffua dödzens dörar någhon tijdh vplätit sigh för tigh. Job 38: 17 (Bib. 1541). Det var vid Stenshuvud som hans själ upplät sig för ”aningen af en ljusvärld”, som han i drömmen såg dikten likt ett träd skjuta upp ur hans nittonåriga hjärta. Werin Ekelund 1: 343 (1960).
b) (†) i uttr. upplåta åder, åderlåta (jfr låta I 2 b β). BOlavi 7 a (1578). För Rödsiukan eller Blodsot. Först uplåter man Ådran Salvatellam på högra handen, eller och på then wänstra. Alm(Sthm) 1724, s. 35.
d) (numera mindre br.) i uttr. upplåta sin mun, (börja) tala, yttra sig (jfr mun, sbst.1 4); jfr 2 slutet. Wijsheet är them galna alt förhögh han thor icke uplåta sin munn j portenom. Ordspr. 24: 7 (Bib. 1541). Tystnaden .. tycktes plötsligt göra det riskabelt att upplåta sin mun. Spong Sjövinkel 94 (1949).
2) (†) till 8: tillkännage l. yttra (ngt); anförtro (se d. o. 2); yppa; röja l. uppenbara; särsk. med avs. på dels beslut l. åsikt o. d., dels ngt förborgat (ss. hemlighet); särsk. i uttr. upplåta ngt för ngn l. upplåta ngn ngt, tillkännage osv. ngt för ngn; äv. med refl. obj. (se slutet). Wij skulle wel haffua vplathet eder vår mening om mong ærande. G1R 4: 306 (1527). Thetta måge j beholle hemeligen hoss eder sielffwe och thet jngelunde för en eller annen vplathe. G1R 15: 279 (1543). Det språktillstånd, som språkforskningen i sista instans är i stånd att för sig upplåta. ÖfversFilolSällskLdFörh. 35 (1890). särsk. refl.: yttra sig (jfr 1 d); anförtro sig; äv. med saksubj., om ngt förborgat: uppenbara sig (jfr 1 a). Så attu westh, med hwem tw haffuer thin handell, eller for huem tu vplater tig. G1R 12: 202 (1539). The ville tå uplåta sig något vijdare och med visse ord giffva deputatis orsaak sig deröffver att betenkia. RP 8: 162 (1640). (Det) händer .. att han skjuter ordet bort ifrån sig i afvaktan på bättre och gynnsammare tillfällen, då ordet lättare skall upplåta sig för honom .. och göra honom brinnande i anden. Flensburg KyrklT 136 (1872).
3) [jfr motsv. anv. av mlt. uplaten] till 12 a: ställa (ngt) till förfogande (för ngn), låta utnyttja l. ta i anspråk; i sht förr äv. övergående i bet. dels: (över)lämna, dels: erbjuda, dels: anförtro (se d. o. 1); särsk. med avs. på dels byggnad l. lokal l. plats o. d., dels rätt l. rättighet (jfr c, d); förr äv. med annat obj., särsk. dels lös egendom, dels pengar o. d., dels ämbete l. tjänst o. d.; förr äv. med avs. på person (se a, b); särsk. i uttr. upplåta ngt åt l. till ngn, förr äv. upplåta ngn ngt, ställa ngt till förfogande osv. för ngn; jfr låta I 10. Upplåta en lokal, sitt hem. Dog vette wij vell huar the elles villie vplate eder krut. G1R 10: 31 (1535). (Borgarna i Växjö) vilia .. them fattigom icke en penning uplåta. OxBr. 12: 379 (1618). Aldenstund intet wist salarium är denne honorarie profession tillagdt, ty uplåter Kongl. M:t honom pastoratet i Hageby och Ramstad till præbende gield. UUKonsP 13: 68 (1678). Altså wil Kongl. Maj:t hafwa berörde skrift .. allmänneligen förbuden; så at ej någor .. må understå sig samma skrift .. försälja, köpa, eller, under hwad sken det wara må, til någon uplåta. PH 7: 4945 (1760). Sedan nu sakerne blifwit bragte till denna kris, så uplåter jag med fullt förtroende åt Bror, att i sin tidning föra min talan. UrKorrCronholm 22 (1856). Tidningarna värderar inte de varor de upplåta sina spalter till reklam för. Lindqvist Reklam. 52 (1957). särsk.
a) (†) med avs. på person; äv. med refl. obj. Är vår kerlige bön och begären til idher atj wele vplate oss samma karl en tijd long. G1R 7: 221 (1530). (Jag) seer .. icke, hwij the Qwinnor hade kunnat stängias ifrån Christi Lekamens och Blods Deelachtigheet, hwilke .. wille heller ärligen lefwa i Echtenskap, än at vplåta sigh Diefwulens Försååt. Schroderus Os. 2: 76 (1635). (Det) anmärkes, at sedan barnen (till fattiga föräldrar) fylt 5 år, borde de åt andre, hälst åt bönder el(le)r jordbrukare uplåtas, at fritt eller emot någon lösepenning til barnhuset få uttagas. Fennia XVI. 3: 96 (1761).
b) (†) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om person: beredvillig; äv. närmande sig l. övergående i bet.: tillgiven. At wij uthi alle wåre Lemmar dig tiena, och dig oplåtne stå uthi alt och öfuer alt. Kempe Krigzpersp. 170 (1664). Hög Ehrewördige H(er)r Probsten .. hwilken jag lijkwist förmodat .. bordt wara Emoth mig som alltijdh warit ho(n)o(m) till all Tienst oplåten mehra beforderlig än hinderlig. VDAkt. 1705, nr 83.
c) (numera mindre br.) (under laga formaliteter) avstå äganderätten till (fast egendom), överlåta; äv. med avs. på dels rätt l. rättighet, dels rike l. land(sdel) o. d.: avträda (se avträda, v.1 I 4 b γ); förr särsk. dels i sådana mer l. mindre tautologiska förb. som upplåta och hemula l. unna och upplåta, dels ss. vbalsbst. -ning: överlåtelse, särsk. i uttr. göra upplåtning (på ngt), överlåta (ngt). ArbogaTb. 3: 333 (1522). (Kungen) vplätt .. sinom brodher .. then halff part aff rijkit som honom tilsagder war .. Och giorde han samma vplätning aff en frij wilia onödd, och otwingat. OPetri Kr. 89 (c. 1540). Kan eij heller wederparten .. bewijsa at iag min Sal. Brodher mundt- eller skrifftel(igen) min börd- och inlösningzrätt uplåtit. Hälsingerun. 1980, s. 94 (1682). Wi nödsakas til Creditorerna uplåta wår ägendom och således blifwa huswilla. VDAkt. 1785, nr 37. Östergren (1964).
d) (för viss tid o.) under laga formaliteter avstå nyttjanderätt till (fast egendom); äv. med avs. på annan rätt l. rättighet: för viss tid avhända sig l. avstå från. Upplåta försäljningsrättigheterna. Then som Kongl. May. sine Hyttor och Hambrar för arrende vplåter. PrivBergsbr. 1649, 4: mom. 14. Det väntades .. att Ultuna kungsgård skulle upplåtas på lifstid åt Armfelt. Tegnér Armfelt 1: 160 (1883). Aftal, hvarigenom upplåtes nyttjanderätt till fast egendom å landet, vare ej bindande utöfver femtio år från det aftalet slöts. SFS 1907, nr 36, s. 1. Överlåtna och upplåtna markområden. Örtengren LUByggn. 151 (1951).
4) [sannol. utvecklat ur 3 med anslutning till tillåta] (†) tillåta (ngn) (ngt); särsk. med inf.-förb.; jfr låta I 5 b. Om H. K. M:t marcknarna Stocholms stadh igen uplåtha skall eller eij. RA II. 2: 4 (1616). Han gåår på frij foot, och är der till uplåtit försvara sin saak inför laag och rätta. RP 8: 84 (1640). Östergren (1964; angivet ss. sällsynt).
Avledn.: upplåtare, m.//ig. till -låta 3 d. 1NJA 1874, s. 128. Rättsförhållandet mellan upplåtare och brukare borde .. i främsta rummet bestämmas genom fritt aftal. SD(L) 1896, nr 93, s. 1. jfr nyttjanderätts-upplåtare.
upplåtlig l. upplåtelig, adj. (†) till -låta 1: som kan öppnas. Westhius Fasc. A 4 a (1677). Atterbom Siare 3: 625 (1844). —
1) (†) motsv. -låta 1: öppnande. (April) hafwer sitt Nampn vthaff aperiendo, thet är vplåtelse. IErici Colerus 1: 77 (c. 1645).
a) († utom i ssgr) motsv. -låta 3 c: överlåtelse; avträdelse. Dherföre wij sådane hennes byrdesbudz vplatelse icke kunde gille. HH XIII. 1: 69 (1562). Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 189 (1809).
b) motsv. -låta 3 d: om handlingen l. verksamheten att upplåta ngt l. förhållandet att vara upplåtet l. att ngt blir upplåtet. Nora Socknemän innehafwa fiske på Storön efter Kon. Joh. III uplåtelse och Drot. Hedvig Eleon. Resol. 1671. Hülphers Norrl. 4: 89 (1779). Tillmätes tiden för upplåtelsen mer knappt, måste .. etableringen blifva intressenternas sak. LAHT 1897, s. 64. jfr jord-, slåtter-, torp-upplåtelse m. fl.
4) [sannol. med anslutning till tillåtelse] (†) motsv. -låta 4: tillåtelse. Schroderus Os. III. 2: 47 (1635). Warandes dock bemäldte Directeurer .. icke tillåtit at extendera denna handel (på Ostindien) til någon af de orter .. som andre Europeiske Magter och Stater äro tilhörige, utan deras uplåtelse och tilstånd. PH 12: 286 (1782).
Ssgr (i allm. till -låtelse 3 b): upplåtelse-avtal. jfr -låtelse-handling. SFS 1920, s. 2715. År 1897 stod 32 % av fiskelägenas hus på enskild, ofri grund utan formellt betryggande upplåtelseavtal. Hasslöf SvVästkustf. 520 (1949).
-brev. jfr brev 2. a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till -låtelse 3 a. 2SthmTb. 7: 19 (1584). Rosman BjärkSäb. 1: 72 (1923; i fråga om medeltida förh.). b) (†) till -låtelse 3 b; jfr -låtelse-handling. Sådana enkla Hemman och Hemmansdelar, som utan uplåtelse-bref .. blifvit städslade. LBÄ 11–13: 70 (1798). SFS 1916, s. 1097.
-form. form (se d. o. I 3) för upplåtelse; äv. (jfr -låtelse 3 a) med inbegrepp av äganderätt, särsk. i fråga om bostad(slägenhet). 2NF 17: 195 (1912). Olika upplåtelseformer (hyresrätt, bostadsrätt, äganderätt) och olika lägenhetsstorlekar måste systematiskt blandas i ett och samma område. DN 23/12 1979, s. 2.
1) motsv. -lägga 1 g, särsk. konkret: uppläggning. Kläderna skola ha breda fållar och upplägg, som gör det möjligt att sy om plaggen. Varulex. Beklädn. 191 (1945).
2) (numera bl. tillf.) motsv. -lägga 2, konkret(are): ansamling l. förråd o. d.; förr äv. i fråga om pengar. Wallquist EcclSaml. 5–8: 626 (1795; i fråga om pengar). Platsen har blifvit så öfverfylld af korn och bränvin, att allt sannolikt icke kan säljas förr än långt fram på sommaren och således nu .. ej är annat råd, än att göra upplägg. Snällp. 1848, nr 5, s. 1. De gamla stengärdesgårdarna talar om ett oerhört slit. Så vittnar också 1950-talets upplägg av tunga stenar om sin korta periods intensiva röjningsarbete. Moberg JordbrMek. 282 (1989).
3) [sannol. utvecklat ur -lägga 1] konkret, om uppslag (se uppslag, sbst.2 2) i bok; särsk. (o. numera nästan bl., i skildring av ä. förh.) om sådant uppslag i fastighets- l. jordregister o. d., med inbegrepp av l. huvudsaklig tanke på uppslagets textinnehåll (jfr folie, sbst.1 2). SFS 1875, nr 70, s. 7. Beträffande avstyckad lägenhet göres i överskriften till upplägget hänvisning till vederbörande rum å stamfastighetens upplägg. SFS 1927, s. 1117. Grelin .. öppnade boken som av sig själv gav det riktiga upplägget tack vare hundörat. Nilsson Bokh. 348 (1937). jfr register-upplägg.
4) motsv. -lägga 6 b, konkretare: uppläggning. SvD 9/5 1985, s. 3. Allt sedan starten 1985 har upplägget av GP-serien (i friidrott) kritiserats, framförallt från de större arrangörernas sida. GbgP 20/8 1992, s. 31. —
1) till 1: lägga l. anbringa l. placera (ngt, förr äv. ngn) (så att det (l. denne) kommer att ligga) i högre l. jämförelsevis högt läge; flytta l. lyfta (ngt, förr äv. ngn) upp (i l. på ngt); äv. med resultativt obj. (se a); äv. (jfr upp 2) utan mera framträdande tanke på riktning uppåt, närmande sig l. övergående i bet. dels: lägga på (se särsk. h), dels (jfr upp 8) (med särskild tanke på att ngt synliggörs l. görs tillgängligt): lägga fram l. uppvisa o. d. (se särsk. b, c, d, e); jfr lägga upp 1, 2. Henders vplägning. Hebr. 6: 2 (NT 1526; Bib. 1541: pålegning). Ther wardt en lest tydskt ööl vplagdt för bönderna. OPetri Kr. 268 (c. 1540). De ännu lefvande sjuka voro .. upplagde i qvarter i Kymene Sokn. HSH 7: 323 (1742). På femte veckan uppfördes bjelklag och öfverbyggnad; veckan derefter upplades takteglet. LBÄ 36–38: 94 (1800). De första anordningarna (vidtogs) för att till förevisning upplägga de viktigaste och dyrbaraste föremålen. Sthm 1: 423 (1897). Ringvälten upplägger jorden i längsgående kammar. LB 4: 260 (1905). (Svavlet) matas in i en roterande ugn, en järncylinder upplagd på rullar. SvSkog. 1125 (1928). jfr ny-upplägga. särsk.
a) med resultativt obj., med avs. på ngt (mer l. mindre) upphöjt: gm läggande l. anbringande åstadkomma; förr äv. med avs. på byggnad o. d., övergående i bet.: uppföra l. bygga upp. HB 2: 81 (1572). 4 karlar som huuset uplade och täkte 2 dag. AllmogHemsl. 97 (1692). Börandes Ryttaren, Dragonen, Soldaten och Båtzmannen å skoglöse orter, och ther sådant ske kan, åhrligen omkring sina ägor upläggia fyra famnar Sten Giärds gård. Stiernman Riksd. 2714 (1731). Mark för uppläggning av tegryggar och slutfåror. UNT 8/6 1933, s. 1. särsk. (numera bl. tillf.) med avs. på teg: skapa l. åstadkomma; jfr teg-lägga, teg-läggning. Hæggström Arbetsliv 87 (1838). Hvarje ny uppläggning af tegar (bör) föregås af en noggrann utstakning och uppmätning. LB 1: 162 (1899). jfr teg-uppläggning.
b) (†) framlägga l. förevisa l. uppvisa l. presentera (ngt, särsk. (innehåll i) text l. skrivelse o. d.); äv. refl.: visa sig, komma i dagen. Bleff och itt öpit breff widh thenne meeningh oplagdt på Nyköpingz rådstugu. PrivSvStäd. 3: 521 (1584). Icke thesz mindre haffwer hennes Kärleek vplagt sigh och öffwerwunnit them allesamman. Schroderus Albert. 1: 129 (1638). De här Röstandes yttrander, som af Protocollet uppläggas. VDAkt. 1797, nr 367.
c) [jfr motsv. anv. i fsv. liksom av mlt. upleggen] (†) med avs. på pengar o. d.: erlägga l. (ut)betala; särsk. i det mer l. mindre tautologiska uttr. upplägga och betala; äv. utan utsatt obj.; äv. med avs. på skada o. d.: ersätta l. kompensera (för); jfr lägga upp 2 a. (Han gjorde anspråk på tomten), vpläggiendes en gÿllen i rätten efth(er) ga(m)mel sedwane. 2SthmTb. 5: 246 (1577). Findz och skullen hos Byrgie, så skall och hann wara förthenncth till ath wpleggia och bettala. TbLödöse 214 (1590). Länsmannen måtte wara skylldigh uplägga migh all den skada som jagh i alla åhren tagit haffwer. HH 29: 507 (1645).
d) kortsp. (uppvisa gm att) lägga ut (spelkort) med rätsidan uppåt (jfr lägga upp 2); i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels om kort: som har rätsidan uppåt, äv. bildl. (jfr kort, sbst. 2 d γ), dels om (slag av l. omgång i) kortspel vari (en större del av) korten läggs ut med rätsidan uppåt, äv. utvidgat (se slutet). Uti Petite Misere ouverte kastar man ett kort och lägger upp de öfrige; i Grande Misere ouverte upläggas alla. ReglKortsp. 2: 7 (1809). Vid upplagd misère lägger spelaren, sedan första utspelet är påspelt, upp sina kort. Lindskog Spelb. 159 (1847). Hvad Beskow .. ej framhåller, är, att konungen .. spelat för mycket med upplagda kort vid sammanträffandet i Rom med (den ry. ministern). 3SAH 11: 281 (1896). Werner o. Sandgren Kortox. 74 (1949). särsk. (†) i uttr. upplagt spel, om omgång i kortspel som (normalt) inte kan tappas l. förloras (utan skulle kunna läggas upp); jfr 6 a. ReglKortsp. 1: 18 (1809). Dalin (1855).
e) med avs. på mat: lägga upp (se lägga upp 1 b α); i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning, äv. konkret. HovförtärSthm 1637, s. 611. Sedan ankorna äro uplagde, så öses saucen med lemon-skifworna öfwer dem. Warg 219 (1755). Större glacer kunna .. uppläggas på socklar af naturlig is. Hagdahl Kok. 1030 (1879). Kalle granskade varenda uppläggning innan de gick ut till gästerna. Ingemarsson SmåCitr. 165 (2004). jfr smör-uppläggning.
f) med avs. på hår l. flätor o. d.: forma l. arrangera (jfr lägga upp 1 b δ). Serenius Ss 3 a (1734). Klädd utsökt, med lång klädning och upplagdt hår. Strindberg Dödsd. 262 (1901). Denna uppläggning av hårflätorna under 1800-talet gjordes i en mängd olika variationer. Svensson SkånFolkdr. 142 (1935). jfr hår-uppläggning.
g) med avs. på klädesplagg: lägga upp (se lägga upp 1 b ζ β'); i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning, äv. konkret (jfr -lägg 1). Upplagda byxor. Upläggning på en kjortel. Widegren Ggggg 4 b (1788).
h) (numera mindre br.): pålägga (se d. o. 1 f) (ngt); i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning (äv. konkret) (jfr pålägga 1 h). Allt är utfördt i fernissadt, rent trä med upplagda färger i rödt och blått. TT 1879, s. 80. Taken varmgrå med många uppläggningar och streck i dämpade färger. TT 1896, Extrah. s. 53. HantvB I. 1: 155 (1934).
i) [jfr motsv. anv. av t. auflegen] (numera mindre br.) i bollspel: spela fram l. passa (boll o. d.); särsk. dels i p. pf. i adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ning i konkret anv.: framspelning l. passning; jfr upp 2 f. LD 4/9 1911, s. 2. Det var nick på en bra upplagd frispark, som resulterade i 1–0. IdrBl. 1920, nr 24, s. 12. Man fick se många briljanta uppläggningar för kamraterna i kedjan. SvD(A) 30/6 1924, s. 11. Hufvudstadsbl. 8/6 2003, s. 16.
2) [utvecklat ur 1, möjl. med anslutning till -lag] lagra (se lagra, v.2 3) l. magasinera (ngt); (successivt) ansamla l. anhopa; med avs. på ved l. virke o. d. äv.: stapla (upp); förr äv. med avs. på pengar l. inkomst o. d.: (hop)spara (jfr lägga upp 1 b β α'); äv. med resultativt obj. (se a); särsk. ss. vbalsbst. -ning, i sht förr äv. konkret: ansamling (se d. o. slutet) (jfr -lägg 2); jfr lägga upp 1 b β. 60 fampner huggen sledhawid, uplagdh udi stor(e) hoopar. Teitt Klag. 212 (1555). Skall allom förbudit wara at opläggia Tiäru i Bodar eller annor Rum i Staden. Schmedeman Just. 227 (1636). Då denna method .. alltid härleder sig ifrån uppläggning af någon del af den vanliga statsinkomsten .. så är dess skadlighet (osv.). LBÄ 44–50: 154 (1801). SPF 1858, s. 104 (konkret). För uppläggning å provianteringsfrilager må exportöl införas till riket .. dock att å provianteringsfrilager upplagt exportöl ej må disponeras annorledes än till fartygs .. proviantering och utrustning. SFS 1948, s. 237. särsk.
a) med resultativt obj.: bygga upp (lager l. förråd o. d. (jfr lägga upp 1 b β β') l. stapel o. d.). Han .. (lät) insamla et wackert förråd af lifs-medel, som uplades på Bäckaskog och Ljungby. Loenbom Stenbock 3: 93 (1760). Sågverken .. voro lätt igenkännliga på brädstaplarna, som voro upplagda omkring dem. Lagerlöf Holg. 2: 271 (1907).
b) med avs. på maskor vid stickning l. virkning: lägga upp (se lägga upp 1 b ζ α'); jfr slå upp 16 b. SthmModeJ 1848, s. 60. Man börjar nedtill (på tröjan) med en uppläggning av 70 maskor. MärthaskolHb. 94 (1941).
3) [utvecklat ur 1 l. 2; jfr äv. motsv. anv. av mlt. upleggen, t. auflegen] sjöt. för längre tid (i sht för vintern) ta (fartyg l. båt) ur bruk l. ur trafik; förr äv. oeg., med avs. på fartygs maskin o. d.; jfr lägga upp 5. Szaa sznart Skippenn bliffue vplagde j winterläge. G1R 10: 308 (1535). Bref ifrån general Ehrensvärd innehålla, att fartygen skola uppläggas och aftacklas till vidare ordres. Tersmeden Mem. 4: 156 (c. 1790). Vid uppläggning af ångpannor är den första åtgärden att grundligt rengöra desamma, sedan de svalnat och blifvit läns. Frykholm Ångm. 304 (1881). Det (var) våra stora tankfartyg, som först tvingades till uppläggning. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 21. jfr tonnage-uppläggning.
4) [sannol. utvecklat ur 1; jfr äv. motsv. anv. av t. auflegen] (†) med avs. på bok l. skrift o. d.: (låta trycka o.) utgiva; äv.: trycka; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare: upplaga l. utgåva; jfr lägga upp 3. Vpplagdh och bekostat aff Bengt Nilsson Borgemester j Nyköping. Schück SvFörlBokhH 1: 107 (i handl. fr. 1605). Aldenstundh trycket, som hijt öfuer nu i höst anko(m)met är, förslår ganska ringa, ty man icke öfuer 1/2 ark af ena handa stijlo i sender kan vpläggia, befrågar sigh (osv.). ConsAcAboP 1: 67 (1642). (Under 1400-talet) kom .. (latinet) i större anseende genom Boktryckarkonsten och förmedelst de wackra uplägningarne af de Clasziske Autorerne. SvMerc. IV. 2: 391 (1758). I de Städer der särskilt Censor finnes, må Utgifware till honom aflemna handskriften eller den tryckta boken, som ånyo skall uppläggas. SPF 1829, s. 513. Östergren (1964). jfr ny-upplägga.
5) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†) till 10 c: avtala l. bestämma l. komma överens om (ngt); äv.: tänka ut l. planera. Then obestandige stemplingh the .. vplagt haffue. G1R 4: 414 (1527). Och vplade en wijss dag, på huilcken throloffningen scholle stå. VDAkt. 1652, nr 12. Dahlstierna (SVS) 1: 110 (1698). särsk. i uttr. upplägga råd, se råd, sbst.3 13 c, e slutet.
6) till 8 g: utföra första början till (ngt) (som sedan blir bestämmande för fortsättningen); upprätta; utforma (i sina huvuddrag); särsk. med avs. på dels lån l. konto o. d., dels plan l. program o. d.; äv. med avs. på muntlig l. skriftlig framställning: ställa upp (se ställa upp I 5 slutet) l. disponera; i sht förr äv. med avs. på konstnärligt verk: skissera; numera i sht i p. pf. (se särsk. a), p. pr. o. ss. vbalsbst. -ning (se särsk. b); jfr lägga upp 4. Effter special vplagd Räkning. ArvskifteSthm 7/12 1659, nr 140. Något nytt obligationslån har icke under året af hypoteksbanken upplagts. SFS 1893, Bih. nr 7, s. 39. Det arkiv av svenska arkitekturritningar, som sedan några år är under uppläggning i Kgl. konsthögskolan. TurÅ 1915, s. 46. Utan kalkering upplade han på fri hand djurgruppen med några streck. Fåhræus NKonstEss. 24 (1926, 1929). Undervisningsplanen för sjöfartsskolan upplades .. med dessa utgångspunkter för ögonen. SvFl. 1941, s. 156. jfr studie-, system-uppläggning. särsk.
a) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr -lagd): som är (så l. så) utförd l. utformad l. uppställd l. disponerad; äv. i pregnantare anv. (utan karakteriserande adv.), dels: som är (mer l. mindre) given (se giva, v. I 5 b) l. självfallen, dels i uttr. vara (som) upplagd för ngt, angivande att ngt är (l. synes vara) (mer l. mindre) tillrättalagt l. avpassat o. d.; jfr 1 d slutet. Ett porträtt af en ung herre är bra upplagdt. PT 1910, nr 264 A, s. 3. (Laget) missade ett upplagt mål. IdrBl. 1924, nr 1, s. 11. Den stort upplagda fälttågsplanen. Carlsson o. Rosén SvH 1: 582 (1962). Det är upplagt för en av de jämnaste Finnkamperna någonsin. SvD 18/8 1990, s. 16. I en sådan situation är det som upplagt för mutor och bestickning. Sydsv. 15/11 2007, s. A5.
b) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv., om enskild omgång av l. resultatet av (viss) utformning l. uppställning l. disposition; jfr -lägg 4. NordT 1931, s. 343. Ett digert betänkande om den framtida hälso- och sjukvårdens uppläggning. GbgMP 1948, nr 83, s. 4. Någon mera genomförd pedagogisk uppläggning till tjänst för mindre försigkomna åhörare .. kunde knappast iakttagas. LundagKron. 3: 118 (1955).
7) [eg. bildl. anv. av 1; jfr motsv. anv. av mlt. upleggen, t. auflegen] (†) refl., i uttr. upplägga sig (e)mot ngn l. ngt, uppresa sig l. sätta sig upp emot l. motsätta sig ngn l. ngt. RA I. 3: 808 (1597). Then Hopen som sigh emot Rijksens Beslut oplagdt hafwe. BrinkmArch. 2: 9 (1605). (Då mödrarna inte vill amma sina barn,) vthan betroo them främmande Qwinnor: Är tå högeligen af Nöden, at man vplägger sigh ther emot, och Föräldrarna .. vnderwijsar. Schroderus Modersch. 49 (1642). Fagott PVetA 1760, s. 11.
Ssgr: uppläggnings-fat. till -lägga 1 e: fat avsett för (l. använt till) uppläggning. Var noga med att alltid värma uppläggningsfat och karotter, så att maten kommer på bordet varm och aptitlig. StKokb. 649 (1940).
-kostnad. kostnad för uppläggning; särsk. a) till -lägga 3. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 26. b) till -lägga 6, i fråga om lån. Västerbotten 1980, s. 17.
-plats. plats avsedd för l. använd till uppläggning; särsk. a) till -lägga 2; jfr upplags-plats. Nedre wid Sjön, är en stor Stenbod och därjämte en Upläggnings-Plats til at hyra. DA 1771, nr 177, s. 2. Upplägger någon ved i strid mot bestämmelse .. äger länsstyrelsen .. vid vite förelägga honom att upplägga veden å den bestämda uppläggningsplatsen. SFS 1942, s. 1018. b) till -lägga 3. Dansbanan är inklädd och förvandlad till ypperlig uppläggningsplats för småbåtar. SvD(A) 28/9 1959, s. 16.
-punkt. till -lägga 1; jfr punkt 7 o. upplags-punkt. TT 1897, Byggn. s. 96. Luftledning lägges upp över .. del av byggnader, grenar buskar osv – uppläggningspunkter – så att den kan löpa, då den sträckes. SoldISign. 1945, s. 31.
-yta. särsk. till -lägga 1: upplagsyta (se d. o. 2). TT 1875, s. 181. Färdiga syllar med inhyflade uppläggningsytor för skenorna. TT 1876, s. 161. —
1) (förr) motsv. -lägga 1. JernkA 1894, s. 379. Före tillskärningen lägger uppläggare ut tygerna i lämpliga längder på bord. SvYrkeslex. 2: 268 (1973). jfr ribb-uppläggare.
2) (förr) motsv. -lägga 2. PH 3: 1670 (1741). Den, som lämnar vara till uppläggning, benämnes uppläggare. SFS 1931, s. 251.
3) (†) motsv. -lägga 4: utgivare l. förläggare. Lindestolpe Frans. 26 (1713). Författaren, eller Upläggaren af Krönikan, har antingen miszkrifwit sig, eller ock intet haft sig bekant Birger Jarls Tåg til Tawastland. Lagerbring 1Hist. 2: 368 (1773). —
(2, 12 a) -LÄMNA, -ing. (numera mindre br.) avlämna l. överlämna (ngt) (till ngn l. ngnstans); förr äv.: upplåta (se d. o. 3); jfr lämna, v.2 II 7, 9. Hvar thessa åboar fingo ansägning at uplämna nödige huserum åt mig. VDAkt. 1753, nr 179. En resolution .. skulle till öfverståthållaren af två personer upplemnas. SD(L) 1902, nr 508, s. 2. SAOL (1973). —
Spoiler title
Spoiler content