publicerad: 2000
SYLT syl4t, sbst.2, r. l. m. (DA 1824, nr 5, s. 3 (: Åkerbärssylt) osv.), äv. (numera mindre br.) n. (Warg 621 (1755), IllSvOrdb. (1964)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er.
Etymologi
[vbalsbst. till SYLTA, v.; jfr äv. (det möjl. (delvis) på samma sätt bildade) fd. sylt, sylta, (ä. d., d. dial. sylt, sylta, sylt)]
om (vanl. halvfasta l. halvflytande) sockerkonserverade hela l. sönderdelade bär l. frukter (stundom äv. stjälkar l. andra växtdelar); förr äv. om inläggning (se d. o. 2) i saltlake l. ättika av andra livsmedel, i sht grönsaker l. kött; jfr SYLTA, sbst.3 Plättar (pannkakor) med sylt. Koka sylt. Sylt .. (dvs.) Allahanda frukt och wäxter, som inlägges til mat. Schultze Ordb. 5283 (c. 1755). Nordforss (1805; om insyltade varor, ss. kött, fisk, äv. bär o. d.). Lindfors (1824: i winättika). Ett sylt, / Hvars make ej kan finnas i Naturen, / Skall följa sist: af röda åkerbär / Och socker! Atterbom LÖ 1: 49 (1824). Syltkitteln .. sättes öfver elden, men aflyftes då och då, hvarvid syltet däri omsvänges. Grafström Kond. 97 (1892). En barnunge smyger sig in i ett skafferi i den skamliga avsikten att slicka sylt. Bergman JoH 190 (1926). Sylten .. var naturligtvis hemlagad. Wigforss Minn. 1: 25 (1950). — jfr BERBERIS-, BIGARRÅ-, BJÖRNBÄRS-, BLAND-, BLÅBÄRS-, BÄR-, DROTTNING-, HALLON-, HJORTRON-, JORDGUBBS-, KLARBÄRS-, KRUSBÄRS-, KVITTEN-, KÖRSBÄRS-, LINGON-, MELON-, MIRABELL-, MULLBÄRS-, MULTER-, PERSIKO-, PLOMMON-, POMERANS-, PÄRON-, RABARBER-, RENKLO-, ROSEN-, RÅ-, RÖNNBÄRS-, SALLADS-, SMULTRON-, SNOTTER-, SOCKER-, TRANBÄRS-, VALNÖTS-, ÅKERBÄRS-SYLT m. fl. — särsk. (†) i uttr. torr sylt, om konserv bestående av glaserade (se GLASERA 3) frukter l. växtdelar. Almström KemTekn. 2: 254 (1845). jfr TORR-SYLT.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till sylta, v.; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): A: SYLT-ASK. (†) mindre kärl för l. med sylt; jfr ask, sbst.2 BoupptVäxjö 1821. Därs. 1866. —
-BURK. (sylt- 1721 osv. sylte- 1754—1770) burk för förvaring av sylt; äv. med inbegrepp av innehållet; äv. mer l. mindre bildl.; jfr -kruka, -krus. HovförtärSthm 1721, s. 1434. Än du, varför flyger du kvar här kring kyrkan som en höstgeting kring en syltburk? Fridegård Torntupp. 59 (1941). När pengarna flyr (industrierna) står till slut .. (kommunalrådet) kvar, som maktens inkarnation, med .. fingrarna i varenda syltburk. SDS 28 ⁄ 2 1988, s. 4. —
-GLAS. (sylt- 1952 osv. sylte- 1678—1748) (förr) glas (se d. o. 2 b) för l. med sylt (till syltade saker). 207 st. Enkanne Sylteglaas. BoupptSthm 1678, s. 917 b; möjl. ssg. Slå godt franskt Wijn uti Stora Sylteglas så mycket du will: lägg goda Smultron der uti. Valleria Hush. 54 (c. 1710). 1. Carafin et saltkahr och 2. små syllteglas. ÅgerupArk. 1748. Rig 1952, s. 18. —
-GRYTA. gryta för kokning av sylt. BoupptVäxjö 1815. Min flitiga syster Majken skummade syltgrytan. MinnGPrästh. 5: 222 (1929). —
-KRUKA. jfr kruka, sbst.2 1, o. -burk. Holmström Ström NatLb. 4: 73 (1852). Ett litet krus av Höganäs välkända tillverkning, en vanlig syltkruka. Kulturen 1963, s. 93. —
-KRÄM. (numera bl. mera tillf.) kräm (se kräm, sbst.2 2) gjord på l. innehållande sylt. Hallstén o. Lilius (1896). Sist kom någon efterrätt eller strutar med syltcrême. Nyblom Minn. 1: 51 (1904). —
-KÄRING, sbst.1 (sbst.2 se sp. 15532). (i vissa trakter) om liten smördegskaka med fyllning av sylt i mitten. Syltkäringar, små hårda kakor med ett bäröga. Born RopSten. 158 (1991). —
-MÅNS. ss. skämtsam l. mer l. mindre nedsättande benämning på person som älskar sylt; jfr måns 1. Låts han sofva, den gamla syltmånsen? Topelius Dram. 38 (1851, 1881). —
-PANNKAKA~020. pannkaka med sylt; äv. om maträtt bestående av flera på varandra lagda pannkakor med sylt emellan, pannkakstårta. Syltpannkaka .. Pannkakorna läggas på hvar andra med sylt emellan, och på den öfversta hårdt vispadt gräddskum. Hagdahl Kok. 814 (1879). IllSvOrdb. (1955). —
-SAK. (sylt- 1703—1944. sylte- c. 1710—1769) (numera mindre br.) i pl., med koll. innebörd, om olika slags syltade (l. kanderade) frukter, bär o. d.; särsk. om sylt; ”godsaker”; jfr sylte-tyg. SwFrOrdeB 175 (1703). Om dig så behagar, kan du taga uth några gropar i siälfwa kakan och läggia allehanda godt nask eller Sylte saker i stället igen. Valleria Hush. 13 (c. 1710). Stundom brukas at insticka Hallon i stora Moreller .. Denna läckra granlåt räknas bland de utwaldaste syltsaker. Fischerström 4: 199 (1792). Då syltet är kallt och stadgat sig, pålägges vaxadt papper .. Detta gäller i allmänhet för alla syltsaker, som förvaras under en varmare årstid. SvKock. 157 (1837). Med åren växte .. lilla Emmas smak för bakelser, syltsaker och konfekt. Lidman HusFrökn. 46 (1918). Harlock (1944). —
-SKÅL. (sylt- 1779 osv. sylte- 1746) skål (se skål, sbst.2 1) för servering av sylt. BoupptVäxjö 1746. —
-SKÅP. (i sht förr) skåp för förvaring av sylt. BoupptVäxjö 1899. I stora förstugor (i 1870-talets borgarhem) funnos ofta .. syltskåp med .. lufthål i dörrarna. Linder Tid. 30 (1924). —
-SOCKER. (visst slags) socker för framställning av sylt. AB 5 ⁄ 8 1845, s. 4. I Juli bör man alltid inköpa särskildt syltsocker, som då vanligen annonseras i många olika qvaliteter. Langlet Husm. 52 (1883). —
-STÄLL. ställ (se ställ, sbst.1 1) (med skålar o. d.) för sylt. Syltställ af nysilfver med 3 diamantpressade glasskålar. NKKatal. 1902, s. 69.
B (†): SYLTA-TYG, se C.
C (†): SYLTE-ASSIETT, -BURK, -FAT, -GLAS, -SAK, -SKED, -SKÅL, se A. —
-TYG. (sylta- 1773. sylte- 1737—1744 (: Syltetygz glass)) [jfr d. syltetøj] = sylt-sak. Rosensten Skog. 48 (1737). GFGyllenborg Vitt. 3: 267 (1773, 1797).
Avledn.: SYLTIG, adj. (numera bl. mera tillf.) som liknar l. innehåller sylt. En gulaktig, syltig wätska. Lundberg HusdjSj. 74 (1868). Till teet ätes en mängd syltiga kakor. ArbT 1947, nr 214, s. 2. ICAKurir. 1994, nr 51—52, s. 30.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content