publicerad: 2010
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II (1 c slutet,) 4 slutet) UNDER-LÄKARE. läkare i underordnad ställning. SthmStCal. 1805, s. 34. Vid statens hospital anställda läkare benämnas överläkare, hospitalsläkare(,) biträdande läkare, underläkare och amanuenser. Svenson Sinnessj. 75 (1907).
Ssg: underläkar-, äv. underläkare-tjänst. Åtta Underläkaretjenster vid Kongl. Garnisonssjukhuset. SvT 1852, nr 22, s. 1. —
(II 4) -LÄN. särsk. (förr): län (se län, sbst.3 1) underställt annat län. Strinnholm Hist. 2: 135 (1836). Som stormännen sedermera av sina län utdelade underlän till andra personer, uppstodo medelbara län och medelbara vasaller (undervasaller). 3NF 13: 487 (1930). —
(II 1) -LÄPP. hos människa, om den nedre av munnens läppar; äv. dels om motsvarande parti hos djur (i sht insekt), dels oeg., om läppliknande del hos växt; jfr nedan-läpp, neder-läpp. Serenius Mmm 3 b (1734). Underläpp (labium inferius) .. (dvs.) den nedåt vända delen af ett läppformigt hylle; det starkt utvecklade, egentligen öfversta, men genom fruktämnets vridning nedersta, opariga bladet i hyllets inre krans hos Orkideerna. Lundström Warming 278 (1882). Skalbaggar .. Mundelar med kraftiga, bitande käkar, underläppen ej tudelad i mitten. Trägårdh Skogsins. 34 (1914). Jag tittade hastigt på henne, hon bet sig i underläppen och hade fått en bekymrad rynka mellan ögonbrynen. Anderson Brev. 274 (2004). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -LÄRARE. (förr) lärare i underordnad ställning, biträdande lärare; jfr -lärarinna. VarRerV 12 (1538). Personalen (vid Gymnastiska centralinstitutet) utgjordes .. från 1830 af en föreståndare, en öfverlärare samt två underlärare. Sthm 1: 371 (1897). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -LÄRARINNA. (förr) kvinnlig underlärare. Braun Calle 125 (1843). Kapten Björkman har kallat henne till Underlärarinna i ritning i Slöjdskolan. Bremer Brev 4: 432 (1865). —
(II 1) -LÄSEGEL~020. (förr) underledsegel. Föör-Öfwer-Leseglet har lijka proportion emot Föör-under-Läseglet äfwen som stora Öfwer-Läseglet har emot stora Under-Läseglet. Rajalin Skiepzb. 189 (1730). —
1) (†) göra (ngt) lättare (se lätt, adj.2 6) gm att tömma det på (del av) dess innehåll; anträffat bl. i uttr. underlätta blåsan, tömma urinblåsan; jfr lätta, v.3 5 a γ. Piszbecken, til at vnderlätta blåsan, och nattstol til at lätta lijfwet, äre til sängestugun nödige .. tilbehör. Schroderus Comenius 573 (1639).
2) göra (ngt, särsk. syssla l. verksamhet o. d.) lätt(are) (se lätt, adj.2 10); i sht förr äv. med personobj.: hjälpa l. avlasta (ngn); förr äv. med avs. på ngt obehagligt l. negativt (ss. bekymmer l. lidande l. börda o. d.): lindra l. avhjälpa o. d.; jfr lätta under 2 o. -hjälpa, -stödja 2 a. Hennes bedröfwelse med sin hielpsamhet underlätta. VDAkt. 1731, nr 366. Dagligen skall du .. möta .. vandrare, dem du bör .. underlätta på pligternas mödosamma stigar. Wallin Rel. 4: 385 (1839). Hela andan af de äldsta Lagarne visar .. att man företrädesvis ville underlätta förlikning emellan parterne. Nordström Samh. 2: 423 (1840). Det finns ett samband, slutade han. Och det kommer att underlätta arbetet. Mankell Villospår 120 (1995). —
(II 1 b) -LÄTTNAD. [jfr -lätta] (numera bl. tillf.) förhållandet l. handlingen att underlätta, underlättande. Möller (1807). Till sjöfartens underlättnad skall en ny docka byggas vid norra stranden af Themsen. SvT 1852, nr 197, s. 4. —
(II 1 c slutet, 4 slutet) -LÖJTNANT~20 l. ~02. (om ä. l. utländska förh.) (ss. tjänstetitel för) officer av den lägsta graden (i Sv. sedan 1937 ersatt av fänrik). KlädkamRSthm 1629 A, s. 27 a. För att kunna utnämnas till underlöjtnant vid flottan fordras godkända betyg i officersexamen efter genomgången minst sexårig kurs vid sjökrigsskolan. Wrangel SvFlBok 271 (1898). jfr musik-, reserv-, stabs-underlöjtnant.
Ssg (om ä. l. utländska förh.): underlöjtnants-grad. jfr grad, sbst.1 4 b. TjReglArm. 1889, s. 224. —
-LÖPA. (†)
1) (†) till II 1, om ngt sakligt: löpa (se löpa, v.1 II 1, 2, VI 1) l. gå under (ngt). IErici Colerus 2: 337 (c. 1645). Hunden (hade) nappat Pigan i vänstra armen .. så at spåren efter tänderna ännu tydeligen syntes: delen hade deraf blifvit svullen och helt blå, af underlupen blod. VetAH 1777, s. 270. För vagnarnes tillkoppling till linan, då denna är underlöpande, begagnas ett flertal olika anordningar. JernkA 1896, s. 187. Sömnadsb. 215 (1915).
3) [efter t. unterlaufen] (†) till II 3: infinna sig l. insmyga sig l. förekomma o. d.; jfr löpa, v.1 XI. Det F: Brita hafuer wåldförd drengen, och hwad mehra kan wara vnderlupitt, dett föhres vth på tinget der saken är passerat. RARP 3: 53 (1638). Apothekarne sielfwe, så ofta fremmande waror ankomma, dem noga examinera skola, om de upricktiga äro eller ej, på det således, med deras wett och willia, intet något förfalskat må med underlöpa. Stiernman Com. 4: 1058 (1688). Weise Inledn. 5 (1697). —
(II 1) -MADRASS. i säng o. d.: madrass som ligger under annan madrass. BoupptVäxjö 1877. Till lager tjänar tagelmadrass med eller utan undermadrass av krollsplint eller indiafiber. Svenson Sinnessj. 88 (1907). —
(II 4) -MAN, sbst.2 (sbst.1 se under, sbst. ssgr). (numera mindre br.) undersåte l. underlydande o. d.; särsk. om tingman. Verelius 298 (1681). Alle andre lagmän skole hans undermän wara, som uti Tiunde landet lagman är. Peringskiöld Hkr. 1: 478 (1697). De som sällade sig till .. (godens) tempel kallades tingmän eller undermän och i förhållande till dem kallades goden öfverman, förman eller höfdinge. Hildebrand Isl. 78 (1883). Björck K12Stövl. 31 (1954). —
(II 1) -MANUAL. mus. på klaverinstrument, särsk. orgel: undre manual (se d. o. 4). Gaffelkopplet .. kan blott då inrättas, när undermanualen, på det ställe, hvarest skrufvarne gå igenom, gör mera rörelse. Drake Töpfer 72 (1850). —
(II 4 slutet) -MARKSCHEJDER. (förr) markschejder i underordnad ställning. Henel 1729 143 (1730). Till sitt biträde hade markscheidern en tjänsteman, som i midten af 1600-talet benämndes markscheidergesäll, men sedermera fick titel af undermarkscheider och i 1833 års stat andre markscheider. Almquist Bergskoll. 39 (1909). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -MARSKALK. (förr) (ss. tjänstetitel för) lägre hovfunktionär med uppgift att biträda vid (festlig) måltid o. d. KlädkamRSthm 1587, s. 3 a. Undermarskalken skulle hafva uppsigten öfver det folk, som spisade i borgestugan. SvFamJ 1881, s. 162. —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -MASKINIST. (förr) maskinist (se särsk. d. o. a, b) i underordnad ställning. Under-Machinist vid Kongl. Operan. Runemark VägvSthm 37 (1790). Sjögående passagerarångfartyg böra å resa medhafva minst en maschinist af första och en af andra klassen, jemte en undermaschinist eller maschinistelev. SPF 1859, s. 376. —
(II 1) -MAST. sjöt. om nedre delen av (flerdelad) mast; stundom motsatt: stång (se d. o. 1 i). Fleuter .. måste hafwa högre Undermaster, kortare Stänger och Råår, hwar igenom de så mycket bättre uti Stårm och Hällsiö liggia stadigare och slingra mindre. Rajalin Skiepzb. 147 (1730). En mast består i allmänhet av undermast och stång. UFlottMansk. 1945, s. 214. —
(II 2) -MEDVETANDE. själsverksamhet utgörande det undermedvetna (se -medveten). Med inöfvandet af ett arbete menar man i själfva verket blott det, att man genom afpassning utfinner ett sätt, hvarpå arbetet kan utföras automatiskt, d. v. s. af undermedvetandet och kroppen, under det att medvetandet blir ledigt för annan verksamhet. Cederschiöld Rytm. 17 (1905). —
(II 2) -MEDVETEN~020. i sht psykol. om ngt sakligt, särsk. handling l. känsla o. d.: omedveten (se d. o. 2) (jfr sub-liminal); äv. substantiverat, särsk. i uttr. det undermedvetna, om de psykiska processer l. den del av själslivet som man inte är medveten om o. som inte styrs l. kontrolleras av viljan l. tanken (jfr -medvetande o. omedveten 2 a). Det medvetna och det under medvetenhetens gräns befintliga, det undermedvetna, stå i ständig vexelverkan. SDS 24/3 1911, s. 2. Trots det myckna talet om Tegnérs öppenhet var han en den slutna livsstilens man, som i varje fall inte i skrift röjde någon insikt i den egna naturens undermedvetna drifter och passioner. BonnierLM 1954, s. 194. —
(II 2) -MENING. dold l. förtäckt mening (se mening, sbst. 5). Benedictsson o. Lundegård 41 (1888). Du kan då ge de oskyldigaste anmärkningar en undermening! Hedberg DockDans. 88 (1955). —
(II 1) -MINERA, -ing.
1) gräva gång(ar) l. hål under (ngt) (jfr minera 1); äv. (o. i sht) (på sådant sätt l. gm erosion l. annan skada på underlag l. grund o. d.) göra (markyta l. byggnad o. d.) instabil l. försvagad l. benägen att rasa; äv. oeg., med avs. på växtdel o. d.: minera (se d. o. 2); jfr -gräva 1. At Laga å årligenn å Prästgårds egor genom utskärningar gör stor skada .. och sjelfwa Prästegårds byggnaden med tiden underminerat. VDAkt. 1789, nr 492. De (dvs. pelare o. murar) hava underminerats och osedda rasat och försvunnit. Lagergren Minn. 9: 97 (1888, 1930). Hela milsvida sträckor äro underminerade av .. (jordharens) gångar. Verd. 1892, s. 271. Tag endast unga exemplar! De utväxta äro nämligen underminerade av svampätande insekter. Cortin SvampHb. 62 (1937). särsk. i bildl. anv.: undergräva (se d. o. 2) (ngt); förr äv. med personobj.; jfr -ruinerad. Nordencrantz Arc. 117 (1730; med personobj.). Som han på ett dolskt och hemligt sätt underminerat min heder och wälfärd. VDAkt. 1785, nr 472. Personer, som underminerats af laster eller svårmod. PT 1881, nr 7, s. 3. Naturligtvis är det tänkbart att Tyskland i sitt nuvarande läge söker underminera de allierades strategiska position i Medelhavet genom ett anfall genom Turkiet. GHT 1943, nr 27, s. 6.
2) minera (se d. o. 3 a) (ngt). Dryselius Måne 141 (1694). Sprängämnen, som .. skulle användas för underminering av stambanan till Petersburg. Estlander 11Årt. 4: 80 (1927). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -MINÖR. (förr) (ss. tjänstetitel för) minör i lägre befattning. KrigVAT 1847, s. 323. 1696 funnos .. öfver- och underminörer i Karlskrona, Marstrand, Reval och Narva. 2NF 18: 631 (1912). —
(II 1 c) -MOMENT. moment (se d. o. 1 a slutet) underordnat annat moment. Anmärkningar .. (om) en särsk. bet:s utveckling .. l. bruklighet .. (placeras) före undermomenten. HbSAOB 4 (1904). —
(II 2) -MUNDERING. (numera bl. tillf.) jfr mundering 3 o. -kläder 2. KrigVAT 1842, s. 96. Undermunderingen, bestående av byxor, strumpor och skor. Jakobsson BevBeklädn. 393 (1938). —
(II 1) -MUR. (numera mindre br.) särsk. om grundmur. Brunius GotlK 3: 103 (1866). Tidigare upplades på den i regel ojämna berggrunden en låg undermur av natursten. Hasslöf SvVästkustf. 489 (1949). —
(II 1 a) -MURA, -ning. (numera mindre br.) mura under (ngt); jfr grund-mura. Kongl. Maj:t .. (ser gärna) at alle Trähus .. med sten under-mures, åtminstone til en half alns högd, där icke sielfwa grunden af sten och hälleberg är. PH 1: 412 (1723). Undermurning af öfverhängande delar å norra långmuren. PT 1908, nr 26 A, s. 2. SAOL (1973). —
(II 1 c) -MÅL. (†) jfr mål, sbst.3 2 a, o. -mått. HT 1974, s. 576 (1716). Vid spritfabrikationen hade ett beklagligt ”undermål” uppstått, hvilket svårligen kunde förklaras endast genom de nya kärlens benägenhet att insupa sprit. GHT 1898, nr 262, s. 2. SAOL (1973).
Ssg: undermåls-timmer. timmer l. stock vars tjocklek understiger visst bestämt mått; jfr små-timmer. Priset stipuleras .. med 10 floriners höjning per tolft för öfvermåls- och samma sänkning för undermålstimmer. 2NF 11: 981 (1909). —
(II 2) -MÅLA, -ning. (i sht förr) särsk. i fråga om olje- l. temperamålning: måla en bilds former l. figurer med grund- l. bottenfärg (jfr anlägga I 1 g β); äv. i mer l. mindre bildl. anv.; i sht ss. vbalsbst. -ning. Tessin Bref 1: 63 (1751). Efter denna inledande öfversikt, i hvilken jag försökt att göra likasom en undermålning till den lifsbild af den hädangångne stormannen, som jag erhållit uppdrag att teckna, öfvergår jag till detaljerna. 3SAH 13: 85 (1898). Bränd terra använd ymnigt i undermålningen kan ”slå igenom” d. v. s. genomtränga och göra sig gällande på övermålningens yta. Kallstenius HbOljem. 19 (1915). —
1) som understiger det fastställda l. angivna l. normala måttet (se mått, sbst.4 1) (jfr mindermålig); äv. (o. utom i slutet numera bl.): som har alltför små dimensioner; jfr -måttig. Then Tunnemätare eller Hamnfogde, som .. kröner undermålige Fiske-käril, pligte för wårdlöshet Tjugu Dal. Silf:mynt. StadgHafsFiske 14/11 1766, s. A 2 a. De beväringsskyldige, som vid deres första mönstring befinnes undermålige böra ställas på tillväxt. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, UndMem. 1: 109. Det är förbjudet att fånga fisk, vilken i färskt tillstånd har en längd mindre än vad som nedan anges för respektive område (undermålig fisk). SFS 1981, s. 801. särsk. (numera mindre br.) om träd l. stock l. timmer o. d.: vars tjocklek understiger visst bestämt mått; äv. om skog. Såsom undermåligt anses träd, som afwerkadt ej håller i genomskärning minst 7 decimaltum på ett afstånd af 16 fot från storändan. SFS 1874, nr 59, s. 2. Ju mer den större skogen försvunnit, desto mer har naturligtvis värdet å den undermåliga stigit. VL 1906, nr 81, s. 1. HbSkogstekn. 190 (1922).
2) i mer l. mindre bildl. l. oeg. anv av 1, särsk. om ngt sakligt: som vad beträffar utförande l. funktionsduglighet l. kvalitet inte fyller berättigade krav l. kan godkännas; av låg kvalitet l. dålig l. oduglig; förr äv. om person, särsk. dels: okunnig l. oskicklig o. d., dels: otillräckligt begåvad (särsk. i sådana uttr. som psykiskt undermålig); jfr -klassig 2. PH 11: 703 (1779). Man mäter .. (nybörjaren) efter det upphunna mästerskapets måttstock, och så förvånas man öfver att han befinnes undermålig. Hedberg SvOperasång. 228 (1885). Ett fysiskt svagt och psykiskt undermåligt barn. Almquist VärldH 6: 256 (1929). Åtgärder för undanröjande av undermåliga bostäder. SFS 1935, s. 1073. Under sommaren har det uppdagats att .. (kommunens) rening av avloppsvatten är undermålig på ett flertal orter. GbgP 17/8 1988, s. 23. Han stålsatte sig mot det undermåliga språket och fortsatte läsningen. Nesser FallG 177 (2003).
Avledn. (till -målig 1, 2): undermålighet, r. l. f. Cederschiöld QvSlägtl. 2: 155 (1837). Hafren .. stannar vid en undermålighet af ända till 25 proc. LAHT 1895, s. 372. På senare tid har man gjort sannolikt, att .. en del fall av lättare psykisk undermålighet bero på .. skador (vid förlossningen). VetenskIDag 465 (1940). —
(II 1 c) -MÅTT. (numera mindre br.) alltför litet l. otillräckligt mått (se mått, sbst.4 1); äv. allmännare, i fråga om alltför små dimensioner (jfr mått, sbst.4 3 a γ, o. -mål). Somlige skep haffva leffrerat öffvermåt, somlige undermåt, effter dät somlige för siönödh skull kastatt något öffver bordh. OxBr. 11: 638 (1633). Säljarnas försök att väga fisken med undermått. Edgren ESkr. 1: 142 (1892). Den smala flyende pannan närmade sig undermåttet. Strindberg NSvÖ 2: 92 (1906). Östergren (1964). —
(II 1 c) -MÅTTIG. [till -mått] som understiger det fastställda l. angivna l. normala måttet (se mått, sbst.4 1) (jfr mindre-måttig); äv. (o. numera nästan bl.) allmännare: som har alltför små dimensioner; jfr -målig. Kongl. Maj:ts .. Warning, emot undermåttiga Kött- och Fiske-Tunnors nyttiande. PH 10: 199 (1773). Öfriga rotfrukter hafva gifvit undermåttig afkastning. PT 1905, nr 263, s. 3. —
(II 1 c) -MÄNNISKA, sbst.2 (sbst.1 se under, sbst. ssgr) nedsättande, om person som betraktas ss. (moraliskt l. intellektuellt) underlägsen andra människor. Fröding ESkr. 2: 158 (1893). (Han uppfattar henne) som ett honom synnerligen underlägset väsen, en verklig undermänniska – en som man verkligen inte kan ha någonting att göra med. Trotzig Sjukd. 221 (1972). —
(II 1 c) -MÄNSKLIG. jfr -männi-ska, sbst.2, -personlig. Atterbom PhilH 144 (1835). Att (ur konsten) utestänga det plumpa, undermänskliga och grymma, att spänna harmoniens vita båge över en avgrund av verklighet. Delblanc Homunc. 14 (1965). —
(II 1 c) -MÄRKA, -ning. särsk.: (på tvättmärke (se tvätt-märke, sbst.2)) rekommendera sådan tvättemperatur för (textilföremål, i sht klädesplagg) som understiger den lämpliga l. vad föremålet tål; i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning. SvD 18/12 1976, s. 16. —
(II 4 slutet) -MÄSTARE. (förr) jfr mästare 1, 3, 10. Mästaren får för hwart pud Stångjärn 3 Copeker, under-Mästaren 1½. König LärdÖfn. 5: 249 (1747). —
(II 1 c) -MÄTIG. (†) om vers(rad): vars antal stavelser understiger det antal som metriken föreskriver; jfr katalektisk. SvLitTidn. 1813, sp. 255. (Han har) rättat några tekniska fel (första raden var undermätig). Böttiger 4: 266 (1869). —
(II 2) -MÖSSA. (förr) om mössa som bars under annan huvudbonad; jfr -plagg. KlädkamRSthm 1585 C, s. 3 b. Vingåkerskvinnornas imponerande huvudbonad består dels av ett goffererat vitt ”huckel”, dels av en cylindrisk undermössa av halm. Erixon Södermanl. 45 (1924). —
(II 1 c) -NORMAL. (numera mindre br.) subnormal. Nyman NVägPsyk. 199 (1934). Det är binjuremärgens funktion, som vid Addisons sjukdom synes vara undernormal. Backman MännRas. 231 (1935). —
(II 1 e) -NÄBB. hos fågel: nedre l. undre näbbhalva. Med denna undernäbb genomskär eller klipper .. (saxnäbben) hafwets yta för att fånga watteninsekter och fiskar. Holmström Ström NatLb. 2: 60 (1852). —
(II 1 d) -NÄMND, p. adj. (†) nedannämnd. Dijkman Obs. I 3 b (1686). (Rådstugurätten) lät för sig kalla, undernämbde Tienstepigor. VRP 16/9 1730. —
(II 1 c) -NÄRA. (numera mindre br.) ge otillräcklig näring till (ngn). Auerbach (1915). Ungar vars föräldrar .. riskerar att undernära dem i sin kamp mot fetma och kolesterol. GT 3/3 2007, s. 6. —
(II 1 c) -NÄRD, p. adj. särsk. om person: som lider av ohälsa på grund av (långvarigt) otillräckligt l. felaktigt näringsintag. Hela familjen är undernärd, ehuru mannen kanske i mindre grad än de öfriga. Steffen LönsystH 2: 464 (1899). Bespisning av fattiga och undernärda barn äger flerstädes rum i skolhusen i de större städerna. Flodström SvFolk 164 (1918). —
(II 1 c) -NÄRING. jfr -nära. Pfannenstill Sockersj. 23 (1901). (Först efter världskrigets slut) har det .. blifvit fullt klart, hvilken betydelse den allmänna undernäringen måste ha haft för den förkrossande upplösningen af hela det tyska samhället. 2NF 30: 693 (1920). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -OFFICER l. -OFFICERARE, förr äv. -OFFICERER l. -OFFICIER. (numera bl. om utländska l. ä. sv. förh.) jfr officer 2. OxBr. 9: 412 (1628). Underofficer .. (dvs.) tidigare befälskategori inom försvarsmakten omfattande förvaltare, fanjunkare/styckjunkare och sergeant (motsvarande inom marinen). NE (1996). jfr infanteri-, kavalleri-, sjö-underofficer m. fl.
Ssgr: underofficers-, äv. underofficerare-aspirant. De volontärsnummer vid infanteriet, som kunna beräknas skola besättas med underofficersaspiranter i egentlig mening, uppgå således till .. 1,176. BtRiksdP 1894, 4Hufvudtit. Bil. A, s. 18.
-galjadet. Befälstecken, d. v. s. .. örlogsvimpel och underofficersgaljadet, föras .. i båt, när sådant erfordras för tjänsten eller vid högtidliga tillfällen. UFlott. 1: 82 (1903).
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -OFFICIANT. (numera bl. tillf.) jfr officiant d β. Hofcal. 1752, s. 117. —
(II 4) -ORDNA, -ing.
1) ordna l. placera (ngn l. ngt) så att han (det) (i ett hierarkiskt system) kommer att befinna sig på lägre nivå än l. vara avhängig av ngn annan (ngt annat) vad beträffar förekomst l. rang l. inflytande l. utveckling l. värde o. d.; särsk. i p. pf. (se särsk. a); äv. refl.: foga sig efter l. inordna sig under (ngn l. ngt). Eftersträfvandet af ett relativt godt, förkastas icke, men underordnas blott betinget af Rätt d. ä. Moraliskt Godt. LittT 1795, s. 334. De förnämsta bergarterna .. äro sandstenar, skifferleror och leror, varemellan förekommer underordnade lager av stenkol och kolhaltig skiffer. SydsvGeogrSÅb. 1925, s. 71. (De) stämdes till Konga häradsrätt .. där de av tingsrätten tillhölls att lyda gällande lagar och underordna sig stadgade kyrkobruk. Moberg Utvandr. 14 (1949). särsk.
a) i p. pf., i fråga om ngns l. ngts vikt l. ställning o. d.; särsk. dels om person: underställd l. underlydande, dels om ngt sakligt: obetydlig(are) l. ringare l. mindre viktig o. d. Nordström Samh. 1: 94 (1839). Då .. (Schweiz) helt och hållet består af berg och högslätter, måste åkerbruket blifva af underordnad vigt. Roth 1Geogr. 132 (1881). Att Norge .. skulle önska blifva kvitt en sådan stämpel af underordnad ställning i unionen. De Geer Minn. 1: 188 (1892). I och med att överordnad erhåller befälsrätt över underordnad, skärpes det disciplinära förhållandet dem emellan. HbRödStjärn. 65 (1932).
b) språkv. i fråga om att sammanfoga sats l. satsdel med annan sats l. satsdel så att den ena utgör led i l. (enl. ä. uppfattning) bestämning till den andra; särsk. dels ss. vbalsbst. -ing, om sådan sammanfogning, dels i p. pf., i sht i uttr. underordnad sats, bisats, dels i p. pr., i sht i uttr. underordnande konjunktion, bisatsinledande konjunktion, subjunktion, (det) allmänt underordnande att, subjunktionen att. Tullberg SvSpr. 1: 43 (1836). Bisats (underordnad sats) kallas en osjälfständig sats, som är bestämning till en hufvudsats. Hagfors FolkskSpr. 2: 50 (1898). Underordnande konjunktioner inleder alltid bisatser. Källquist SvSpr. 52 (1954). Att-satser, dvs. satser som inleds av .. ett allmänt underordnande att. Jörgensen o. Svensson NusvGr. 107 (1986). En bisats är en syntaktiskt underordnad sats, dvs. en sats som är satsled i en annan sats. SAG 4: 462 (1999). SO (2009: Underordning).
2) bot., zool. ss. vbalsbst. -ing, om underavdelning av ordning inom det biologiska hierarkiska systemet; förr äv. allmännare, i fråga om klassificering av andra företeelser. Den Norra Hemispheren (blir) indelt i 3 stora underordningar af Climater. Ehrenheim PVetA 1823, s. 19. Denna insektsordning omfattar tre .. underordningar. Tullgren Skadeins. 17 (1906). —
(II 4) -ORGANISATION. jfr organisation 3. En stor underorganisation, direkt ansluten till (Svenska tidningsutgivar)föreningen. Bjurman 3Statsm. 272 (1935). —
(II 1 a) -PACKA, -ning. (numera mindre br.) särsk. med avs. på jord o. d.: packa (se packa, v.1 4) under ngt. Ström Skogsh. 274 (1830). —
(II 1 a) -PALLA, -ning. palla under (ngt); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om det varmed ngt pallas under. (Snedstöttornas) fötter underpalas med planckbäddning. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 185 (1796). Underpallningarna (kunde) borttagas och sänkningen påbörjas. TT 1900, Allm. s. 247. —
(II 1 a) -PANEL. om underlag av bräder för innertak l. taktäckningsmaterial; äv. om innertak av (panel)bräder (jfr tak-panel). Underpanel för det egentliga taktäckningsmaterialet. Rothstein Byggn. 471 (1859). Underpanel till tak, som skola röras och putsas. SvTeknUppslB. 3: 303 (1944). —
(II 1 a) -PANELA, -ning. [jfr -panel] särsk. i fråga om att förse bjälklag (i innertak) med underpanel; jfr panela o. tak-panelning. Vill man, att bjelkarne ej skola synas nedifrån, eller hafva ett jemnt tak, så fastspikas på undre sidan af bjelkarne ”underpanelas” torra 1 tums bräder. Rothstein Byggn. 469 (1859). —
(II 1 b) -PANT. (i sht i fackspr.) hypotek (se d. o. 1 a); förr äv. om handpant; äv. i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv., särsk. om (ngt l. ngn som utgör) garanti l. bevis för ngt. OPetri Tb. 1: 157 (1527). Under förevändning af bristande sold, förorsakades häraf en nästan allmän uppresning ibland de värfvade, och Oxenstierna sjelf blef anhållen i Magdeburg, till underpant, som det hette, för betalningen. 1SAH 4: 45 (1791, 1809). 1. Bollster .. som finnes i underpant hos den aflidnes Broder. BoupptVäxjö 1812. Moberg vill hafva ett stort lån emot underpant af Gottska Sandön. Liljecrona RiksdKul. 450 (1841). Sjusovarelegenden uppfattades under medeltiden som en säker underpant på de dödas uppståndelse. Fornv. 1918, s. 201. —
(II 2) -PANTALONGER, pl. (†) jfr pantalonger o. -kläder 3. Ett par underpantalonger af det mjukaste ylle. Blanche Bild. 4: 94 (1865). Östergren (1964; angivet ss. sällan förekommande). —
(II 1 c) -PERSONLIG. [jfr t. unterpersönlich] (†) undermänsklig. Den kristna innerlighetens och personlighetsmystikens seger öfver det opersonliga eller underpersonliga försjunkandet. Söderblom StundVäxl. 1: 87 (1903, 1909). SvTeolKv. 1933, s. 25. —
(II 2) -PLAGG. (tunt) plagg som bärs närmast kroppen l. under annat l. andra plagg; jfr -kläder 3. Lind 1: 917 (1749). För både flickor och pojkar äro underplaggen gemensamma under den första uppväxttiden. MärthaskolHb. 110 (1941). —
(II 1) -PLANTERA, -ing. särsk. i fråga om nyplantering i uppvuxen skog. 40 t(unn)l(a)nd gammal ekskog, delvis underplanterad med bok. Nathorst LandtbrSk. 74 (1896). —
(II 1) -PLATS. särsk. om underbädd (se d. o. 1) o. d. Berra låg vaken i sin kupé .. Han hade överplats .. på underplatsen låg en präst. Asklund Fanfar 360 (1934). —
(II 1 c) -PRESTERANDE, p. adj. särsk. om elev: som (med hänsyn till förmåga l. skolnivå o. d.) presterar under det normala; jfr svag-presterande. Åtgärder till stöd för av olika skäl underpresterande elever. FrDepartNämnd. 1970, s. 351. —
(II 1 c) -PRIS. pris som (väsentligen) understiger varas försäljningsvärde. 2RARP 15: 126 (1746). (Åtgärder) företagna i god tid kunna förebygga, att restpartier uppstå, som måste realiseras till underpriser. TT 1940, IndEkon. s. 53. —
(II 1 c) -PRIVILEGIERAD, p. adj. om person: vars levnadsstandard är väsentligen lägre än genomsnittet; jfr privilegiera 3. Kartlägga de underprivilegierade i samhället. VLösen 1969, s. 375. —
(II 1 c) -PRODUKTION. jfr produktion 3 a. För ägg angives underproduktion för Norrland utom norra Hälsingland. LAHT 1915, s. 60. —
(II 1 (a), 2) -PUTS. jfr puts, sbst.4 1. (Vägg)materialet är en art stuck på underputs af cementblandadt kalkbruk. ÅrsbSabbatsbSjukh. 1890, s. 18. —
(II 1 a) -PÅLA, -ning. påla under (ngt). Heinrich (1814). Inom tre dagar hade de undergräfvit och underpålat två hundrade fot af muren. Emanuelsson Polyb. 2: 302 (1834). —
(II 2) -PÄLS.
1) (i sht förr) jfr päls 1 (a). KlädkamRSthm 1641 A, s. 13 b. Polisens tjänstedräkt .. Om temperaturen det kräver, får en underpäls bäras under kappan. Karlson StadsvPoliskår 134 (1950).
2) underhår; jfr päls 2. Lejonen och geparderna tycks gilla snön. De utvecklar en kraftig underpäls som ger rejäl isolering. DN 7/3 2006, s. A10. —
(II 1 c) -RAS. jfr ras, sbst.2 1 a, b. Flere underraser finnas, t. ex. egentliga Spanska höns. Juhlin-Dannfelt 372 (1886). Backman MännRas. 158 (1935). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -REDAKTÖR. jfr redaktör 2. Underredaktör i ”Morning Post”. NF 6: 107 (1882). Omkr. 50 underredaktörer ha ställt sig till förfogande med att förberedelsevis ordna och behandla smärre partier (av ordmaterialet till The Oxford English Dictionary). 2NF 37: 639 (1925). —
(II 1) -REDE, förr äv. -REDA l. -RED. undre bärande del l. ställning l. stomme l. underlag o. d. till ngt, i sht till vagn l. motorfordon (jfr rede, sbst.1 1 b, o. -sats, sbst.1); äv. (skämts.) om människas l. djurs underkropp, i sht ben. Underredan på Machin är lik en Skåttkärra, som wi pläga föra wed på. VetAH 1740, s. 475. Utmärkande för .. (hästrasen) är en sällsynt vacker och ädel bål på uselt underrede. Wrangel HbHästv. 998 (1886). En väggfast bänk framför vilken det stora bordet står på stadigt underrede. VästmFmÅ 10: 13 (1920). När du kör på en våt vägbana duschas hela bilens underrede. AlltBil. 274 (1976). jfr bords-, hjul-, schäs-underrede m. fl.
Ssgr: underreds-behandla, -ing. särsk.: rostskyddsbehandla underrede på (fordon). Motorför. 1955, nr 9, s. 4. —
(II 1 c) -REPRESENTERAD, p. adj. särsk. om grupp o. d.: som med hänsyn till sitt antalet medlemmar l. sin betydelse har (alltför) få representanter (se representant 2) i viss organisation l. inrättning o. d. Inom den engelska delegationen är .. den rent socialdemokratiska arbetarerörelsen lika oförnuftigt öfverrepresenterad som den rena (äldre) .. (fackföreningsrörelsen) är relativt underrepresenterad. GHT 4/8 1896, s. 1. —
(II 1) -RESNING. (†) = -ved. I underresningen voro kolen bäst på östra sidan, der den friska veden blef inrest. JernkA 1827, s. 172. —
(II 3) -RIKTA, -ning. [jfr t. unterrichten] (†) underrätta (se d. o. 1) (ngn om ngt). G1R 8: 271 (1533). Att I väll och vijsligen see eder före, huru I handle medh för:ne greffve Johan för the orsaker skuldh, som för:de eders tiänere vijdere kan eder underrijchte och berätte. G1R 27: 125 (1557). —
(II 1 d) -RISTA. särsk. (†): rita (bomärke) under ngt; äv. (med bomärke) underteckna (dokument l. överenskommelse o. d.); jfr rista, v.2 2 e. (Gifter hon sig) med någen annan, skal fadren .. betala 40 (mark). Detta han bewiliade och vnderrister sitt bomärke. BtÅboH I. 2: 52 (1624). Hvilket erkännes och med våra egenhändiga bomärken underristats, som skedde i Muonioniska den 19 mars 1875. PT 1907, nr 23 C, s. 4. —
(II 2) -ROCK. (i sht om utländska l. ä. sv. förh.) om rock som bärs inomhus l. under överplagg; särsk. dels om (lång) mansjacka, dels om (rockliknande) underklänning, dels om kavaj o. d. KlädkamRSthm 1654, s. 172. Liverie kläder bestående af En blå klädes Öfwer Råck och Byxor .. En gul klädes under Råck. KlädkamRSthm 1724, s. 196. (Klänningarna kan) bäras öfver en underrock af broderad percal, eller öfver en rosenfärgad eller blå underklädning. SthmModeJ 1851, s. 64. (Han) kunde gå in i en portgång och taga af sig underrocken åt en fattig. Strindberg TjqvS 1: 148 (1886). —
(II 2) -ROSTNING. rostbildning under yta av färg o. d. Utan tvifvel förklaras underrostning väl såsom en följd af färgöfverdragets genomtränglighet för vatten och gaser. TT 1898, K. s. 88. —
(II 1 c slutet, 4 slutet) -ROTEMÄSTARE l. -ROTMÄSTARE. (förr) jfr rotemästare 1 a–c. KlädkamRSthm 1555, s. 125 b. Öfverste Arnheims Regemente .. fick i besoldning .. Tjuguen Under-Rotmästare, hvar 8 dal. Hallenberg Hist. 5: 106 (1796). Första ledets karl i roten kallas öfverrotmästare, andra ledets underrotmästare. Tingsten FormTakt. 33 (1889). För varje rote (i båtsmanshållet) skulle utses en över- och en underrotmästare, vilka skulle hålla disciplin bland sina kamrater i roten. ForumNav. 9: 66 (1948). —
(II 1 d) -RUBRIK. förklarande tillägg omedelbart under l. efter huvudrubrik l. boktitel o. d.; äv. (med anslutning till under, prep. o. adv. II 4) om rubrik över underavdelning i längre text. Strindberg Brev 4: 134 (1884). Novellen Offret, som trots underrubriken ”Ett stycke bondeliv” delvis är självbiografisk. 3SAH 50: 104 (1940). UrDNHist. 2: 156 (1953; i tidningsartikel). —
(II 1) -RUINERAD, p. adj. undergrävd (se -gräva 2) l. underminerad (se -minera 1 slutet). (Kung Louis Philippe) såg det redan, innan han hunnit kastas ned från den underruinerade julithronen. Cygnæus 6: 211 (1851). —
(II 1) -RUM. särsk.: undre rum. särsk.
a) (†) i byggnad: rum under annat l. andra rum; i sht om rum på bottenvåning. Thet .. södra vnderrummet på portbygningen. VDAkt. 1670, s. 133 (1575). (Byggnaden har) 8 Under-rum och 7 Öfwer-rum. DA 1793, nr 215, s. 2.
b) (numera mindre br.) på fartyg l. båt: utrymme l. rum (i sht lastrum) under däck. (Det) under vattenlinien liggande underrummet. Nordenskiöld Vega 1: 461 (1880). Fikon och russin lågo i underrummen, vintunnorna på mellandäck. Fredricson Res. 56 (1940). Östergren (1964). —
(II 1) -RÅ. sjöt. nederst på undermast befintlig rå; särsk. om fockrå l. storrå. Repens Längder tages til .. Vnder Rån, 2. gånger Mastens längd från Däcket til Salningen. Rajalin Skiepzb. 222 (1730). Fock- och stormasternas underrår och märsrår. Hägg TretungFl. 28 (1941).
(II 4) -RÄTT. rätt (se rätt, sbst.2 3) l. domstol som dömer i första instans. Schmedeman Just. 211 (1621). Tingsrätterna är allmänna underrätter, medan hovrätterna och högsta domstolen benämns överrätter. Norstedt-JurHb. 787 (1987). jfr amiralitets-, krigs-underrätt.
(II 3) -RÄTTA, -else (se d. o.), -ning. [jfr mlt. underrichten, t. unterrichten]
1) informera l. upplysa (ngn om ngt), meddela (jfr -rikta); förr äv. i uttr. underrätta ngn ngt; äv. med refl. obj. (se slutet); särsk. i uttr. (vara) väl l. illa o. d. underrättad (om ngt), besitta riktig l. oriktig osv. information (om ngt), göra sig l. hålla sig l. ngn underrättad (om ngt), förr äv. låta sig ngt underrätta(s), (fortlöpande) skaffa sig information l. upplysningar om ngt. Var snäll och håll mig underrättad om dina planer. Han var illa underrättad om medlemmarnas åsikter. Om jag inte är fel underrättad invigs teatern till våren. Jagh haff(uer) nu eliest ing(e)n synnerlighe eller merchlige Nye tiender E. K. M. till att vnderrette eller kungöre. HH XXXIII. 1: 114 (1561). Vij hafue her om .. tilskrifuit Boo Wernickson och honom vår villia underrättat. OxBr. 1: 93 (1616). Hwillcket H:r Doctoren och Biskopen .. af Närlagde .. attest behaga låta sig underrätta. VDAkt. 1722, nr 112. Förut innan Barnet döpes, bör han (dvs. klockaren) .. giöra sig om dem (dvs. faddrarna) underrättad. PH 5: 3125 (1751). Han underrättades, att hans eget hus var antändt. Atterbom Minnest. 1: 241 (1847). Så hafva vi från väl underrättadt håll hört ställningen inom komitén skildras. AB(L) 1895, nr 256, s. 2. Rektor åligger .. att hålla sig underrättad om behovet av utbildad brandbefäls- och skorstensfejarepersonal. SFS 1942, s. 49. Den avlidne soldatens anhöriga har underrättats. DN 21/5 2008, s. A8. särsk. med refl. obj., i sht i uttr. underrätta sig om ngt, skaffa sig upplysningar l. informera sig om ngt. Bullernæsius Lögn. 428 (1619). Nu är förmyndare lagliga nämnd; underrätte sig tå noga, om then omyndigas arf i löst och fast. ÄB XXII: 1 (Lag 1734). Generalen .. skickade ett avantgarde af trettio ryttare att i förväg underrätta sig, om icke skogen toge slut. Topelius Fält. 2: 74 (1856).
2) (†) undervisa (ngn i ngt) l. lära (ngn (att göra) ngt); äv. med refl. obj., i uttr. underrätta sig i ngt, studera l. lära sig ngt. Thyselius HdlLärov. 1: 28 (1620). Bussarna underrättas at giöra fourage packor (dvs. foderpackor). KKD 10: 379 (1704). At hvem som wille blifva Präst, skulle i fem åhr underrätta sig i Theologien. Dalin Hist. 2: 317 (1750). (Jag antog) undermarchscheidern herr Magnus Sallström, att underrättas uti den finare järn- och metallförädlingen. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 83 (1760). Han (fick) Hennes Maijsts Drotning Cherstins bref at resa åt Ryssland för at underrätta sig i Ryska Språket. Bæijer BeskrYstad 35 (1793). När Borg-Caplanen underrättade fröken i läsa och skrifwa. Spiess Maria 23 (1799).
Spoiler title
Spoiler content