publicerad: 2010
UNDERSÖKA un3der~sø2ka, v., -er, -te, -t. vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.); jfr UNDERSÖK.
Etymologi
[jfr d. undersøge; av mlt. undersȫken l. efter t. untersuchen, ssg av under resp. unter (se UNDER, prep. o. adv.) o. sȫken resp. suchen (se SÖKA), urspr. med egentligare bet.: söka under l. i botten av l. uppifrån o. ner i o. d.]
underkasta (ngt) en noggrann granskning med syfte att utröna l. klarlägga ngt l. för att få (ökad) förståelse för ngt(s tillstånd l. förhållande o. d.); syna (se SYNA, v.1 2), granska; rannsaka; särsk. dels i fråga om vetenskaplig arbetsmetod o. d.: (gm granskning o. grundligt utredande) försöka nå kunskap om (ngt(s funktion l. uppbyggnad l. egenskaper o. d.)), dels i fråga om rättsligt l. polisiärt arbete, dels om läkare o. d. med avs. på person l. kroppsdel o. d.; äv. allmännare, ofta övergående i bet.: ta reda på; förr äv. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. om. Polisen ska undersöka flyktbilen. När wij hafwe undersökt alla lägligheter therutinnan, willje wij tå weta theras bästa i alla vtrymning och Stadzwadha. G1R 1: 87 (1523). På de Danskas wägnar skal sändas en Fält-Doctare och en Fältscher til Tönningen, at undersöka om de siuka. Nordberg C12 2: 322 (1740). Så lärer förtjena att undersökas, om .. Språket, i anseende till dess art och egenskaper, skilt sig ifrån sin källa. Rudenschöld PVetA 1772, s. 4. Edsörebrottets verklighet skulle lagligen undersökas och afgöras. Schlyter Jur-Afh. 1: 71 (1836). Ett prof af orsten från alunskifferlagren vid Carlsro har undersökts. ArkKem. II. 2: 7 (1905). Garnet undersökes mycket noggrant vid ankomsten till fabriken, för att man .. skall upptäcka eventuella felaktigheter. Varulex. Beklädn. 213 (1945). Det utgår jag ifrån. Jag stannade inte kvar för att undersöka saken. Ingemarsson SmåCitr. 92 (2004). — jfr FÖR-, LÄKAR-, SKÄRMBILDS-, SNABB-, STRUKTUR-UNDERSÖKA o. O-UNDERSÖKT m. fl. — särsk.
a) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., i sådana uttr. som undersökande journalist l. journalistik o. d., om journalist som arbetar l. journalistik som bedrivs enl. metod som innebär grundlig o. noggrann granskning l. utredning, ”grävande” journalist osv. Undersökande journalistik i en ständigt svällande förvaltning tar tid och kostar pengar. SvD 30/8 1979, s. 8. En nitisk undersökande journalist på tidningen News of the World. SDS 27/1 1990, 1: 14. En svart man från Somalia. Det blir Günther Wallraffs nya roll som undersökande reporter. GT 25/9 2009, s. 29.
b) ss. vbalsbst. -ning, utom ss. förled i ssgr numera företrädesvis i konkret(are) anv., om enskild omgång av l. om resultatet av undersökande; särsk. i fråga om undersökande l. utredande enl. vetenskapliga l. systematiska principer o. metoder; jfr UNDERSÖK, UNDERSÖKAN. Jag läste en undersökning där 1000 personer tillfrågats. Samme håldne inquisition och undersökning remitteras til Wår Öfwerlandträtt. Schmedeman Just. 1227 (1688). Med sådan böjelse för sanning och undersökning, hade Frondin förmodligen kunnat göra sig ett namn i den lärda verlden. Rosenstein 1: 65 (1787, 1838). Sjukdomsbestämningen grundar sig .. på de omständigheter, som kunnat utrönas genom en undersökning. Lundberg HusdjSj. 11 (1868). Vid den strängt analytiska och genetiska undersökningen af tankarna har man .. att börja med studiet af omdömet. Schéele Själsl. 281 (1895). Nyare undersökningar visa, att köttet ej borde intaga den huvudplats på vår matsedel, som det för närvarande gör. Bolin VFöda 14 (1933). jfr DETALJ-, JORDMÅNS-, OPINIONS-, POLIS-, RÄTTS-, SINNES-, STICKPROVS-, SYN-, TITTAR-UNDERSÖKNING m. fl.
Ssgr: A: UNDERSÖKNINGS-ANDA, förr äv. -ANDE. (numera bl. tillf.) jfr anda, sbst. VIII 1 b. Hasselroth Campe 94 (1794). Undersökningsandan i vetenskaperna. Strinnholm Hist. 5: 98 (1875). —
-ANSTALT~02 l. ~20. (förr) jfr anstalt 5 (b). Vid analytiska undersökningar .. visar sig ofta en icke obetydlig skilnad i resultaten från de kemiska undersökningsanstalterna och fabrikslaboratorierna. SvLädSkoind. 1910, nr 4, s. 36. —
-ARBETE~020. arbete med att undersöka ngt l. med undersökning(ar). MeddSlöjdF 1888, s. 1. Det slutliga resultatet kan ej formuleras, förrän undersökningsarbetet är slutfördt. Nilsson PrimRel. 4 (1911). —
-BORD. bord varpå ngt undersöks; särsk. (på läkarmottagning o. d.): bord l. brits för undersökning av patient (jfr -soffa). TT 1885, s. 134. Barnet lägges .. på ett undersökningsbord. LbKir. 3: 627 (1922). —
-BYRÅ. (i sht förr) jfr byrå 3 o. -kontor. För kontrollen öfver näringsmedel har af helsovårdsnämnden inrättats en undersökningsbyrå. Palmberg Hels. 901 (1889). —
-DOMARE. (om ä. l. utländska förh.) domare (som leder undersökning) i mål där undersökningsmetoden (se undersöknings-metod slutet) tillämpas. Flerestädes gifves det jemväl en särskild domare – undersökningsdomaren – hvilken leder förundersökningen i dess senare stadier. BtRiksdP 1886, I. 1: nr 5, s. 46. —
-FARTYG~02 l. ~20. BtRiksdP 1904, I. 1: 9Hufvudtit. s. 115. Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningsfartyg Skagerack gjorde bland annat även undersökningar av rödspättebestånden i Östersjön. Hasslöf SvVästkustf. 230 (1949). —
-FÄLT. (numera bl. tillf.) undersökningsområde. Att undersökningsfältet skall .. fullständigt genomforskas. EkonT 1899, s. 412. —
-FÖREMÅL~102, äv. ~200. jfr -objekt. Undersökningsföremålet .. (skall) af läkaren, som förrättat (den rättsmedicinska analysen) .. skyndsamt inskickas till Konungens Befallningshafvande. SFS 1894, Bih. nr 20, s. 1. —
-FÖRRÄTTARE. (numera bl. tillf.) jfr -ledare. BtRiksdP 1890, I. 1: 6Hufvudtit. s. 68. Varde handlingen vitsordad medelst undersökningsförrättarens påskrift samt översänd till vattenrättsdomaren. SFS 1919, s. 994. —
-GRUPP.
1) grupp (av människor) som utsätts för l. genomgår undersökning(ar). Någon tydligt skönjbar klasskillnad mellan mina två undersökningsgrupper kan ej iakttagas. PedT 1942, s. 225.
2) (forsknings)grupp som utför undersökning(ar). FoFl. 1947, s. 178. Människorättsorganisationen Human Rights Watch hade en undersökningsgrupp på plats. NorrbK 29/3 2010, s. 19. —
-HÄKTE. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) rannsakningshäkte; jfr häkte 3. Ett undersöknings-häkte borde .. vara försedt med celler, som hvardera upptaga endast en fånge. Löwenhielm Corr. 71 (1826). —
-INSTITUT. jfr institut 1. Analyser av uppgifter, sammanställda av .. välkända undersökningsinstitut. Motorför. 1955, nr 12, s. 12. —
-INSTRUMENT.
1) jfr instrument 1 a, b, 2. Optik 1934, s. 104 (om apparat). Ett nytt undersökningsinstrument, det vill säga ett detaljerat frågeformulär. DN 15/11 2006, s. C26.
2) (†) undersökningsprotokoll; jfr instrument 4 o. rannsaknings-instrument. Hwareffter Befallningzmannen undersökningsz jnstrumentet till mig öfwer skickar. VDAkt. 1731, nr 256. Cannelin (1939). —
-KOMMISSION. kommission med uppgift att undersöka l. utreda ngt; jfr kommission 5 o. -kommitté, -nämnd. 2BorgP 3: 224 (1727). Att .. tillsätta en internationell undersökningskommission med uppdrag .. att medelst en opartisk och samvetsgrann undersökning utreda sakförhållandena. SFS 1910, nr 153, s. 17. —
-KONTOR. (i sht förr) jfr kontor 7 o. -byrå. Henel 1735 108 (1736). jfr allodial-undersökningskontor. —
-LEDARE. person som leder undersökning (jfr -förrättare); särsk. i fråga om rättsligt l. polisiärt arbete. TSvLärov. 1944, s. 51. Anmälan .. (skall) göras hos rätten, undersökningsledaren eller åklagaren. SFS 1958, s. 373. —
-LÄKARE. läkare som utför undersökningar i rättsliga ärenden; jfr polis-, rätts-läkare. Thule 1873–1898 1: 105 (1898). Det rättspsykiatriska utlåtandet .. är utfärdat .. med överläkare Hanna-Liisa Karlsson, specialist i psykiatri och rättspsykiatri, som ansvarig undersökningsläkare. GotlAlleh. 26/3 2009, s. 3. —
-MATERIAL. i sht i fråga om vetenskapligt o. d. arbete: material som granskas l. analyseras i undersökning. Från .. (laboratoriets) rika tillgångar .. hafva undersökningsmaterialier blifvit lemnade till flera så väl in- som utländska kemister. AB 1/4 1869, s. 2. —
-METOD. metod att undersöka ngt; jfr -metodik. 2BorgP 3: 141 (1727). Denna undersökningsmetod kallas spektralanalys. Bergholm Fys. 4: 129 (1925). särsk. (om ä. l. utländska förh.) metod i rättegångsmål varvid domstolen utan parternas inblandning självständigt utreder (o. dömer); motsatt: förhandlingsmetod. NF 5: 681 (1882). —
-MÅL. särsk. (om ä. l. utländska förh.): rättegångsmål där undersökningsmetoden (se undersöknings-metod slutet) tillämpas. Kongl. Swea HofRätts Protocoller uti Undersökningsmålet, rörande det å .. Konung Gustaf den 3:dje föröfwade Mord. SP 1792, nr 103, s. 4. —
-NÄMND. (numera i sht i Finl.) jfr nämnd 2 b o. -kommission. JournLTh. 1811, s. 1154. Den särskilda undersökningsnämnd vid försvarsmakten som utrett olyckan. Hufvudstadsbl. 1/10 2003, s. 7. —
-OBJEKT. jfr objekt 3 o. -föremål. Den åsigten (har) vunnit insteg i psykologin, att det medvetna själslifvet är hennes egentliga undersökningsobjekt. Rein Psyk. 1: 458 (1878). —
-OMRÅDE~020. särsk.: område (se d. o. 3) som undersöks; jfr -fält. Rydberg Brev 2: 355 (1881). Frågan är, om undersökningsområdet och materialet varit ägnat för en analys av det slag författaren eftersträvat. Rig 1960, s. 27. —
-ORT. bergv. ort (se ort, sbst.1 I 5) som drivs för att (under)söka malmfyndighet. Fältorter .. drifvas ofta med större höjd och bredd än undersökningsorter. Wetterdal Grufbr. 190 (1878). —
-PERIOD. jfr -tid. Då vissa slutsatser kunna dragas .. även om undersökningsperioden är alldeles för kort. EkonT 1929, s. 186. —
-PERSON. person som utsätts för l. genomgår undersökning; jfr undersöks-person. 2NF 24: 172 (1916). Forskaren bör försöka komma undersökningspersonerna så nära att denne kan beskriva situationen såsom de uppfattar den. Angelöw o. Jonsson SocPsyk. 27 (1990). —
-PLIKT. i sht jur. plikt för köpare att före köps avslutande undersöka vara l. dyl. (för att vid fel l. brist på denna kunna hålla säljaren ansvarig). SvBanklex. (1942). Gör en noggrann undersökning av huset. Som köpare har du undersökningsplikt, vilket betyder att du inte i efterhand kan klaga på sådant som du borde ha upptäckt. Expressen 29/3 2002, s. 2. —
-PROTOKOLL. protokoll från (i sht rättslig l. polisiär) undersökning; jfr -instrument 2. DA 1793, nr 50, s. 2. —
-RESA. Zetterstedt SvLappm. 1: 93 (1822). Sina naturhistoriska och ekonomiska undersökningsresor i svenska landskap begynte .. (J. V. Zetterstedt) 1811, då han besökte Öland. Wieselgren Samt. 115 (1871, 1880). —
-RESULTAT. På grund af dessa undersökningsresultat tillhöra chloralum och de deraf framställda preparaterna kategorien klandervärda hemlighetsmedel. TT 1872, s. 95. —
-RUM. särsk. på sjukhus o. d.: (mottagnings)rum där undersökning sker; jfr -sal. VetAH 1818, s. 39. Det var ett litet undersökningsrum, och där låg Honig på en brits med en filt uppdragen till hakan. Wijkmark Dacapo 107 (1994). —
-RÄTT. jfr rätt, sbst.2 4. ConsAcAboP 12: 216 (1728). Enahanda undersökningsrätt tillkommer jämväl polisman och lotstjänsteman, i den mån (osv.). SFS 1923, s. 202. —
-SERIE. serie av undersökningar. En år 1888 företagen undersökningsserie (för mjölkprovning) i 6 större städer gaf medeltalen: torrsubstans 12,48 % och fett 3,86 %. TT 1892, s. 274. —
-SOFFA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) ställbar (sitt- l.) liggmöbel för undersökning av patient; jfr -bord, -stol. Hufvudstadsbl. 20/9 1901, s. 1. (I sjukhytten) finnes: fast tvättställ af porslin .. undersökningssoffa, operationsbord. TSjöv. 1904, s. 293. —
-STATION. särsk.: station (se d. o. II 14). Kontrollen öfver födoämnena är ännu icke ordnad, i det staden är i saknad af en undersökningsstation. Palmberg Hels. 904 (1889). —
-TEKNIK. teknik att undersöka ngt. Tack vare .. den undersökningsteknik, som Koch utbildat, kunde man med full säkerhet gå vidare vid sökandet efter de för olika sjukdomar egendomliga mikroorganismerna. Tigerstedt MedUtv. 2: 135 (1923). —
-TID. särsk.: tid (se tid, sbst. 6) då undersökning(ar) pågår; jfr -period. 2NF 37: Suppl. 414 (1925). Åklagaren (ifrågasatte) om inte de båda männen talats vid under undersökningstiden. SvD(A) 1959, nr 150, s. 24. —
-TILLFÄLLE~020. tillfälle då ngt l. ngn undersöks. Johansson Noraskog 2: 366 (1882). Blodtrycks- och pulsfrekvensmätningarna skola göras omsorgsfullt med flera avläsningar vid varje undersökningstillfälle. SvLäkT 1935, s. 102. —
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. verksamhet att utföra undersökning(ar). SvNat. 1919, s. 213. Att tillfredsställande bedriva institutets viktiga forsknings- och undersökningsverksamhet. Motorför. 1955, nr 8, s. 10. —
-ÅR. år då undersökning(ar) utför(t)s. Efter undersökningsårets slut sammanföres i Hufvudboken alla de verkställda analyserna. Lyttkens Frök. 20 (1879). —
-ÄMNE. ämne som är föremål för undersökning. Herr Sprengtporten .. trodde de af herr Stockenström anförde anständigheter förtjäna at blifwa et nytt undersökningsämne. AdP 1786, s. 135.
B (†): UNDERSÖKS-PERSON. (†) undersökningsperson. En manschett med dubbla väggar, som lägges kring undersökspersonens öfverarm. 2NF 23: 498 (1915). 2NF 35: 546 (1923).
Avledn.: UNDERSÖKAN, r. l. f. (†) undersökande; jfr undersök. RelCur. 125 (1682). Oklar saak som behöfver vijdare undersokian och ransakning. HärnösDP 1695, s. 382. FörarbSvLag 3: 146 (1714). —
UNDERSÖKARE, m.//ig. person som undersöker ngt; i sht förr särsk. i fråga om vetenskapligt o. d. arbete, närmande sig l. övergående i bet.: forskare. Serenius Ff 1 d (1734). Genom talrika undersökares samfäldta arbete har under det 19:e seklet vårt vetande i dessa stycken väsentligen vidgats. Hammar FostUtv. 4 (1900). jfr för-, sinnes-, special-undersökare.
Spoiler title
Spoiler content