publicerad: 2003
TELEFON tel1efå4n, äv. -fω4n (hos LoW (1889) anges äv. uttal med halvlång vokal i första stavelsen), r.; best. -en (Norman GossLek. 250 (1878) osv.); i best. anv. vard. (utom i södra Sv.) äv. utan slutart. (Nordlund Bit. 154 (1894) osv.); pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -ph-)
Etymologi
[jfr t. telefon, eng. telephone, fr. téléphone; ssg av TELE- o. -FON. — Jfr TELEFONARE, TELEFONERA, TELEFONI, TELEFONISK, TELEFONISSA, TELEFONIST]
om apparat l. anordning för överföring o. mottagande av i sht ljud medelst elektriska signaler l. elektromagnetiska vågor från en plats till en annan; särsk. om (fast l. mobil, med tal-, mottagar- o. signalanordning försedd o. till ett (globalt) nät kopplad) sådan apparat hos abonnent för förmedling av samtal till annan innehavare av liknande apparat osv.; äv. med särskild tanke på sådan apparats osv. funktion; äv. i inskränktare anv., om del av sådan apparat, särsk. ss. senare led i ssgr (se t. ex. HÖR-, MIKRO-TELEFON); stundom (vard.) elliptiskt för telefonnummer. UB 2: 477 (1873). För att .. se öfver en apparat, bör man (bl. a.) öfvertyga sig .. att telefonklykan .. intager sitt rätta läge, såväl då telefonen är i densamma upphängd, som då han är urtagen. Nyström Telef. 87 (1885). Telefonens uppfinnare anses vara professor Alex. Bell .. som .. 1876 inlämnade ansökan om patent i Förenta staterna å en af honom uppfunnen apparat för öfverförande af det talade ordet. 2UB 10: 90 (1906). SvD 27 ⁄ 9 1983, s. 1 (: Den sladdlösa telefonen). Mobiltelefonerna, de rörliga telefonerna .. som finns i bl a bilar och numera också i fickorna hos folk, har de senaste åren haft en explosiv utveckling i landet. GbgP 27 ⁄ 5 1989, s. 6. Brittiska turistbyrån har telefon 08-440 17 00. DN 9 ⁄ 1 2000, Resor s. 10. — jfr AUTOMAT-, BORDS-, BRAND-, FÄLT-, KYRK-, PORT-, PRIVAT-, RADIO-, RUMS-, SKRIV-TELEFON m. fl. — särsk.
a) i uttr. betecknande att ngn samtalar l. söker etablera samtal med hjälp av telefon; särsk. i sådana uttr. som det ringer i (i sht förr äv. på) telefonen, svara i (i sht förr äv. på) telefon(en), söka ngn i l. per telefon. Hvem är i telefonen? SD(L) 1 ⁄ 9 1898, s. 1. Ringa upp ngn i telefon. Harlock (1944). Just som Rickard satte på sig fracken på hotellrummet, ringde telefonen. Spong Sjövinkel 178 (1949). Någon hade sökt mig per telefon klockan tre. Östergren (1956). Själv satt jag i telefon sent i fredags kväll då jag hörde en smäll. DN 2 ⁄ 12 1987, Runt stan (Nacka) s. 2.
b) övergående i bet. (l. möjl. elliptiskt för): telefonsamtal l. telefonpåringning; särsk. i sådana uttr. som det är l. kommer telefon till ngn, få l. ha telefon; förr äv. föregånget av obest. art. Eder telefon i fredags kom för sent. Strindberg Brev 8: 346 (1891). Från doktor Borg .. hade han fått en telefon med löfte om besök. Dens. GötR 24 (1904). Från Folkets hus kom det på eftermiddagen telefon till majoren Cederström. SkånAB 27 ⁄ 2 1908, s. 2. Jag vet det redan .. Vi har haft telefon om saken. Lagerlöf Bannl. 247 (1918).
c) i utvidgad anv.
α) om sammanfattningen av allt det (apparatur, ledningsnät, teknik, verksamhet, personal, byggnader o. d.) varmed kommunikation medelst telefon ombesörjs, telefonväsen, telefonsystem; inrättning l. anordning l. anläggning för telefoni, förr äv. om byggnad o. d. för sådan inrättning, äv. rymmande lokal med möjlighet för allmänheten att telefonera; äv. om telefonväsendet ss. inrättning l. ämbetsverk o. d. NordT 1892, s. 269. Änkefru Hedwin .. flyttade till Stockholm med sina båda unga döttrar .. och stretade sig .. fram till dess Laura, den äldsta, fick plats vid telefon. Kuylenstierna-Wenster Ber. 22 (1898). Det släkte, som växer upp nu på 1900-talet, har svårt att föreställa sig, huru handeln mellan olika länder gick till i de tider .. då man hvarken hade post eller telegraf eller telefon. Schück o. Lundahl Lb. 1: 39 (1901). Jag var inne på telefon och telefonerade till redarn i Stockholm. Engström Bläck 16 (1914). — jfr RIKS-, SNABB-TELEFON.
β) om telefonlinje l. telefonledning; telefonförbindelse. I slutet af 1880-talet erhöll Bjärka-Säby sin första telefon, som 1896 ombyggdes och ställdes i förbindelse med rikstelefonnätet. Rosman BjärkSäb. 3: 309 (1927).
Ssgr: TELEFON-ABONNEMANG, förr äv. -ABONNEMENT. abonnemang på telefon. Allmänna telefonbolaget lämnade telefonabonnement till betydligt lägre pris än det gamla bolaget. Sthm 3: 210 (1897). Telegrafstyrelsen (fastställer) närmare villkor för telefonabonnemang. SFS 1951, s. 312. —
-ABONNENT. person som innehar telefonabonnemang. Om de förnämsta affärsmännen på platsen redan vore telefonabonnenter. SD 29 ⁄ 12 1892, s. 5. —
-ADRESS. (†) adress för abonnents telefon. Min telefonadress är Djursholm: Handelsboden! Bor dock hos Fröken Hägg. Strindberg Brev 8: 346 (1891). Lantbruksstyrelsen och vederbörande hushållningssällskap skola .. insända uppgift å de personer, som utsetts till värderingsmän .. samt å deras post-, telegraf- och telefonadress. SFS 1935, s. 237. —
(c α) -AKTIEBOLAG. aktiebolag för telefonverksamhet, telebolag; numera bl. ingående i företagsnamn; jfr -bolag. SFS 1894, Bih. nr 7, s. 34. (År) 1881 .. bildades ett telefonaktiebolag i Norrköping. Ekeberg Telef. 1: 44 (1920). —
(c α) -ANLÄGGNING~020. jfr anläggning III 1 a o. -inrättning. BerFramstTelegr. 7 (1881). De första telefonanläggningarne för statens räkning utfördes .. redan 1881. EkonT 1900, s. 376. Omkring 1890 ägde de privata telefonanläggningarna linjer till en längd av omkr. 40000 km. Flodström SvFolk 252 (1918). —
-ANNONS. annons som beställs via telefon. Dagens Nyheter .. Tfnannonsmott. .. (I växeln begäres Telefonannonser). RTKatal. 1938, 4: 229. DN 5 ⁄ 11 1980, s. 29. —
-ANROP~02 l. ~20. anrop (se d. o. 3 b) med telefon, telefonpåringning; äv. om namnanrop. Telefonanrop: Centralbadet. UpsAdrKal. 1914, s. 3. Östergren (1956). —
(c α) -ANSTALT. (†) anstalt (se d. o. 5) för telefoni; jfr -rörelse. Enskild person får ej (i Ryssl.) anlägga allmän telefonanstalt utan telegrafdepartementets bemyndigande. Carlberg Telefonväs. 47 (1886). SAOL (1950). —
-APPARAT. telefon. En fullständig telefonapparat består af följande hufvuddelar: en anropsapparat .. en ringapparat .. en talapparat .. en hörapparat .. ett batterielement. Nyström Telef. 3 (1885). Glöm icke att vid telefonapparater med vev, giva en kort, kraftig avringningssignal. RTKatal. 1924, 1: X. SAOL (1986). —
(c α) -ARBETARE. person som yrkesmässigt utför teletekniskt arbete, telearbetare; jfr telefonare. PT 1898, nr 64 A, s. 4. —
-AUTOMAT. med mynt- l. kortautomat o. d. försedd avgiftsbelagd telefon för allmänt bruk; äv. om automatisk telefon. Den nya telefonautomaten finnes införd på ett 40-tal ställen i Amerikas Förenta stater och synes arbeta till belåtenhet. SDS 1898, nr 327, s. 2. Mussolini .. lär ha varit så snål att när han hade gäster i sitt enorma palats, så fick de använda en telefonautomat. GbgP 17 ⁄ 12 1997, s. 45. —
-AVGIFT~02 l. ~20. avgift för telefontjänst(er); särsk.: telefonsamtalsavgift; äv. om avgift för telefonabonnemang; jfr telefonerings-avgift. Telefonafgifterna inom Sverige ha icke i samma grad som telegramportot varit underkastade växlingar. 2UB 10: 94 (1906). Vanliga kostnader äro löner, hyror, porto, skrivmaterial, telefonavgifter (osv.). Västhagen Affärsbokf. 7 (1945). IllSvOrdb. (1955; för telefonabonnemang). —
-AVLYSSNING~020. avlyssning av telefonsamtal; särsk. om hemlig sådan avlyssning utförd av myndighet o. d. BtRiksdP 1952, I. 10: nr 150, s. 46. Telefonavlyssningen utvidgas .. till att bli tillåten även när det gäller försök, förberedelse och stämpling till grova brott. DN 2 ⁄ 12 1988, s. 1. —
-BANK. (tjänst erbjuden av) bank där kontakt mellan bank o. kund huvudsakligen sker via telefon. GbgP 2 ⁄ 10 1990, s. 48. —
-BEFORDRING. (numera föga br.) expediering l. uträttande av ärende med hjälp av telefon; jfr befordring, sbst.1 1, o. -expedition. Telegrammernas aflemnande eller telefonbefordring skall ske i den ordning de ankommit. SFS 1891, nr 4, s. 14. —
-BLOCK. block (se d. o. 6 a slutet) för anteckning av l. innehållande telefonmeddelande o. d.; äv. om telefonbok. Telefonblock för nummerförteckning. KatalNK 1907—08, s. 120. KatalSvanströms 1999—2000, s. 207. —
-BOJ. boj använd l. avsedd för telefonförbindelse (med ubåt i undervattensläge). VFl. 1911, s. 92. U-båtarna äro försedda med telefonbojar, hvilka vid behof kunna uppsläppas till vattenytan. Därs. 1916, s. 31. 2SvUppslB 30: 432 Pl. (1954). —
-BOK. särsk. (mindre) bok för anteckning av l. innehållande telefonnummer. Holmer Allm. 437 (1976). —
(c α) -BOLAG~02 l. ~20. bolag för telefondrift, telebolag; jfr -aktiebolag. Carlberg Telefonväs. 65 (1886). —
-BORD. bord för telefon; särsk. om litet, lågt sådant bord; äv. (i sht förr) om växelbord. SD 21 ⁄ 3 1928, s. 4. IllSvOrdb. (1955). —
-BUD. (viktigt l. brådskande) telefonmeddelande. (Jag) lemnade för ett telefonbud middagsbordet och sprang till plenum. Billing AntRiksd. 62 (1893). (Uppasserskan) som var van att ta mot telefonbud klockan halv tre på natten. Hellström Malmros 317 (1931). —
(c α) -BYRÅ. (numera mindre br.) telefonstation; äv. om avdelning inom televerk som ombesörjer abonnemang o. d.; jfr -central, -central-station. BtRiksdP 1890, I. 2: nr 30, s. 9. SvD 21 ⁄ 1 1964, s. 21. —
(c α) -CENTRAL. [delvis elliptiskt för -central-station] telefonstation; äv. (numera bl. i Finl.) om telefonväxel; jfr central, sbst., o. -byrå, -central-station. TT 1893, M. s. 42. VNyland 7 ⁄ 2 1980, s. 3. —
(c α) -CENTRAL-STATION. (numera föga br.) telefonstation; jfr central, sbst., o. -byrå, -central. Carlberg Telefonväs. 21 (1886). SFS 1903, nr 24, s. 3. —
(c α) -DRIFT. drift (se d. o. 15) l. skötsel av telefonsystem; jfr -verksamhet. NordT 1892, s. 276. (1918) konstituerades .. Allmänna Telefonaktiebolaget LM Ericsson med tillverkningsfilialer och telefondrift såväl inom som utom Europa. HT 1977, s. 477. —
-ENKÄT. enkät utförd per telefon; jfr -intervju. En telefonenkät som AB Storstockholms Lokaltrafik gjort bland 450 statistiskt representativa personer. SvD 27 ⁄ 3 1968, s. 30. —
-EXPEDITION. (numera mindre br.) expediering l. uträttande av ärende med hjälp av telefon; jfr -befordring. Under år 1892 .. har antalet telefonexpeditioner uppgått till 28,187,426. BtRiksdP 1894, I. 2: BerRikStyr. s. 36. HandInd. 980 (1927). jfr SAOL (1973). —
-FÖRBINDELSE. förbindelse medelst telefon, teleförbindelse; jfr -kontakt. BerFramstTelegr. 9 (1881). Tillkomsten af telefonförbindelser till en del smärre orter (har) medgifvit indragning af därvarande telegrafstationer. 2UB 10: 78 (1906). —
(c α) -FÖRENING. (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) förening för telefondrift. Johansson Dagb. 2: 130 (1883). Telefonföreningar, där hvarje delägare bekostade sin linie, apparat och andel i växelstationen. Sthm 3: 210 (1897). Helsingfors Telefonförenings VD Kurt Nordman. Hufvudstadsbl. 29 ⁄ 3 1988, s. 3. —
-FÖRFRÅGNING. jfr -förfrågan. Telefonförfrågningar rörande tågtider, biljettpriser och fraktavgifter .. (besvaras) på telefonnummer 733 80. SDS 3 ⁄ 8 1946, s. 2. —
-FÖRMEDLING. förmedling av meddelande l. tjänst per telefon; äv. konkretare, om inrättning som sysslar med sådan förmedling; numera i sht om sådan förmedling av bostäder. 2NF 38: 802 (1926). Man ringer till en särskild telefonförmedling. Där får man veta vilka lediga lägenheter det finns. DN 31 ⁄ 3 1995, s. D5. —
-FÖRSTÄRKARE. förstärkare av signalströmmar i telefonledning; röstförstärkare för telefon. SvTeknOrdb. 269 (1946). SvD 22 ⁄ 11 1970, s. 10. —
-FÖRSÄLJARE. person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt telefonförsäljning; jfr -säljare. SvYrkeslex. nr 651, s. 2 (1954). —
-FÖRSÄLJNING. särsk. försäljning per telefon. Även personer utan tidigare erfarenhet av telefonförsäljning har goda möjligheter att snabbt uppnå bra inkomster. DN(A) 9 ⁄ 9 1963, s. 41. —
(c α) -GALGE. (förr) galge (se d. o. 3 d) för l. med telefonledning(ar); jfr -stativ, -torn o. stolp-galge. Lundell (1893). Han .. tittade ut öfver taken. Skorstenar och telefongalgar mot den trista himlen. Öberg Makt. 1: 7 (1906). —
-HEMLIGHET~002, äv. ~200. (utom i Finl. numera mindre br.) hemlighet (se d. o. 3) l. sekretess rörande abonnents telefonsamtal o. d.; särsk. om det förhållandet att person som är (l. har varit) anställd vid televerk har tystnadsplikt. TT 1896, M. s. 122. Den allmänna rättsuppfattningen .. kräver .. att telefonhemligheten i möjligaste mån skyddas i lika hög grad som är fallet beträffande brev- och telegramhemligheten. BtRiksdP 1924, XII. 2: nr 13, s. 1. —
-HOT. hot framfört i telefon. Svenska ambassaden skulle ha fått något telefonhot från någon hittills okänd palestinsk terrorgrupp i Beirut. Guillou Coq 104 (1986). —
-HYLLA. hylla för telefon; särsk. om liten sådan hylla avsedd att hängas på vägg. Fogelström Vakna 26 (1949). —
-HYTT. hytt (se d. o. 3) med telefon(automat); jfr -kiosk o. tal-hytt. TT 1902, Ark. s. 21. (Han) ringde .. gärna in sina artiklar från telefonhytten i garderoben. Olsson Mittåt 32 (1963). —
(c α) -INRÄTTNING~020. (utom i Finl. numera mindre br.) telefonanläggning. Motion i 2 kam. 1887 A, nr 153, s. 2. Hufvudstadsbl. 28 ⁄ 3 1988, s. 7. —
-JACK, r. (Hammenhög Torken 44 (1951) osv.) l. (o. i sht i talspr.) n. (Gyllensten Juv. 146 (1965) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. -ar (Östergren (1956) osv.), ss. n. = (SvOrdb. (1986) osv.).
2) väggkontakt för koppling av telefon till telefonnät; äv. om stickkontakt för sådan jack. Sätta i, dra ur telefonjacken. Lägenheten har två telefonjack. GbgP 1 ⁄ 11 1948, s. 12. Jag har försökt ringa .. men telefonjacken sitter väl inte i. Gustaf-Janson DödlKär 277 (1953). —
-JOUR. om jourverksamhet som bedrivs per telefon; äv. i utvidgad anv., konkret, om person som ägnar sig åt sådan verksamhet. GbgP 11 ⁄ 5 1953, s. 2. Stockholms stads socialnämnd startar .. en telefonjour öppen för människor .. som känner ett akut behov av att få diskutera igenom sina personliga problem med en .. medmänniska. SvD(A) 15 ⁄ 1 1968, s. 9. —
(c α) -KABEL. kabel (se d. o. 2) för telefonledning(ar), telekabel. AB(L) 1895, nr 286, s. 4. Numera äro luftledningarna merendels ersatta av telefonkablar. SvTeknOrdb. 269 (1946). —
(c α) -KARTA. karta där telefonstationer finns utmärkta; äv. karta över riktnummerområden. Särskild uppmärksamhet har (vid generalstaben) egnats åt telefonnätets utveckling, och har en telefonkarta upprättats öfver hela landet. BtRiksdP 1891, I. 2: BerRikStyr. s. 9. IllSvOrdb. (1964). —
-KATALOG. i (alfabetisk) ordning uppställd (tryckt) katalog över telefonabonnenter (i visst område) o. deras telefonnummer. Wägner Norrt. 154 (1908). Det fanns 47 sidor Carlsson i telefonkatalogen. SvD 21 ⁄ 3 1973, s. 10. —
-KEDJA. kedja (se kedja, sbst. 3) l. krets av personer med uppgift att telefonledes från den ena till den andra i bestämd ordning föra ett meddelande vidare. SvD 28 ⁄ 3 1971, s. 26. Tanken på att skapa trygghet för de många äldre i området genom en daglig telefonkedja föddes för två år sedan. Därs. 24 ⁄ 5 1976, s. 8. —
-KIOSK. kiosk med telefon(automat); jfr -hytt. KatalIndUtstSthm 1897, s. 256. Hon skulle ringa från en telefonkiosk, så inte modern hörde det. Boye Ast. 109 (1931). —
-KLOCKA. (numera knappast br.) klocka som avger signal i telefon(anläggning). Klint (1906). En tid, då ingen telefonklocka ännu låtit höra sitt nervslitande pingel. Fahlcrantz Kyrkoh. 6 (1907). IllSvOrdb. (1964). —
-KLYKA. klyka (se d. o. 2 d) på telefonapparat avsedd att lägga l. hänga hörluren på (o. därmed bryta samtal). För att .. se öfver en apparat, bör man (bl. a.) öfvertyga sig .. att telefonklykan .. intager sitt rätta läge, såväl då telefonen är i densamma upphängd, som då han är urtagen. Nyström Telef. 87 (1885). —
-KOMMANDO. (förr) truppstyrka utrustad med telefon för kommunikation; jfr kommando 3 a. Hjalmarson KrigsmFinl. 85 (1919). —
-KONDENSATOR. (i fackspr.) kondensator i telefon med uppgift att utjämna högfrekventa svängningar; äv. om kondensator med motsvarande funktion i l. till hörtelefon. Erix (1923). SvTeknOrdb. 269 (1946). —
-KONFERENS. konferens rörande telefonverksamhet; äv. (o. numera i sht) om konferens som hålls per telefon, telekonferens; jfr -möte, -sammanträde. GHT 18 ⁄ 2 1926, s. 3. Han tillbringar en god del av förnatten i telefonkonferenser med spaningsledningen. Lange StadSov. 171 (1970). —
-KONTAKT. kontakt via telefon, telefonförbindelse. Vi lyckades .. komma i telefonkontakt med Eric Svensson. IdrBl. 1935, nr 69, s. 9. —
-KORRESPONDENS. (numera föga br.) korrespondens (se d. o. II 2 c) per telefon. TT 1891, s. 27. Hemlig polis tecknade ned telefonkorrespondensen från de utländska legationerna. Höglund Branting 2: 202 (1929). SFS 1941, s. 953. —
-KORT. elektroniskt programmerat kort för telefon; särsk. om sådant kort för betalning av samtalsmarkering(ar) i telefonautomat. GbgP 29 ⁄ 10 1989, s. 67. (Han) stack .. in sitt telefonkort och slog numret. Mankell Villospår 191 (1995). —
-KULTUR. kultur (se d. o. 8) som avser telefonverksamhet; äv. om kultur (se d. o. 7) vid telefonering, särsk. pregnant: god sådan kultur. Jonsson TelAllm. 8 (1923). Det vore nog inte ur vägen att vi i vårt telefonrika land enades om en viss ”telefonkultur”. LD 25 ⁄ 3 1960, s. 8. —
-KÖ. om (av telefonist upprättad) kö (jfr d. o. 4 slutet) till visst telefonnummer. SöndN 1924, nr 21, s. 3. —
-LEDES, adv. per l. via telefon. WoJ (1891). Att han var dag ville ha underrättelse om sin lilla sjuka flicka, var ju naturligt, men det kunde han lika väl ha fått telefonledes. Beskow AgnFolkvL 130 (1933). —
(c α) -LEDNING. elektrisk ledning för överföring av telefonsamtal (l., i utvidgad anv., för överföring av text l. bild), teleledning. DN(B) 15 ⁄ 12 1877, s. 2. Jernvägssträckan mellan Mora strand och Östra Dalelfven med dertill hörande telegraf- och telefonledningar. SFS 1891, nr 42, s. 1. Att sända brev per telefonledning, telefax, har blivit populärt. DN 14 ⁄ 7 1989, s. 1. —
-LUR. hörlur till l. på telefon; äv. (o. numera vanl.) fristående l. från telefon skild del i vilken hörlur o. mikrofon är anbringade; särsk. dels i uttr. lyfta telefonluren, särsk. o. i sht i utvidgad anv., liktydigt med: ringa (se ringa, v.3 4 a), dels i uttr. betecknande att ngn tvärt (o. under sinnesrörelse) avbryter telefonsamtal gm att lägga på luren, särsk. i sådana uttr. som slänga telefonluren i örat på ngn, få telefonluren i örat, dels i uttr. lägga av telefonluren, lyfta av telefonluren o. ej lägga den tillbaka på klykan för att slippa höra signal(er) l. för att ge den uppringande intryck av att telefonen är upptagen för samtal. Slänga telefonluren i örat på ngn. Lundin NSthm 446 (1888). Innan han gick lade han av telefonluren så att det skulle tuta upptaget om någon ringde. Gardell Prärieh. 16 (1987). Varför sände inte banken tillbaka den ofullständigt ifyllda blanketten? Eller lyfte telefonluren? GbgP 14 ⁄ 12 1997, s. 42. Journalister och andra som ringde .. fick telefonluren i örat. DN 14 ⁄ 6 1998, s. D6. —
-MATCH. om tävling l. match där deltagarna befinner sig på skilda håll o. resultaten inrapporteras via telefon; förr äv. om sådan tävling osv. i schack, teleschack. Telefonmatchen Stockholms Södra Schacksällskap — Eskilstuna Allmänna Schackklubb. TSchack 1919, s. 69. Norrköpings-Polisen har under veckan avverkat två telefonmatcher i fri idrott mot resp. Borås och Sundsvall. IdrBl. 1935, nr 80, s. 3. —
(c α) -MATERIEL. materiel för telefondrift. Carlberg Telefonväs. 134 (1886). Telefon- och radiomateriel såsom stationsapparater, linjer och ledningar. SFS 1922, s. 1054. —
-MEDDELANDE. meddelande per telefon, telemeddelande. Nyström Telef. 8 (1885). På grund af fröken Judiths näsvisa telefonmeddelande anser jag relationerna afbrutna — för all tid! Strindberg Dödsd. 284 (1901). —
(c α) -MODEM. ~mωde2m l. ~mo-, n.; best. -et; pl. =. [senare leden av eng. modem, till första stavelsen i modulator, anordning som gm modulering överför information till en bärvåg, till (p. pf.-stammen i) modulera, resp. demodulator, anordning som återvinner information vilken modulerats på en bärvåg, av prefixet de-, ytterst av lat. de, av, från, o. modulator (se ovan)] om elektronisk anordning för överföring av signaler mellan dator o. analogt telenät. Demografiska databasen i Umeå som gjort vissa svenska socknars kyrkböcker tillgängliga för var och en med tillgång till en liten dator och ett telefonmodem. GbgP 15 ⁄ 1 1987, s. 4. —
(c α) -MONTÖR. person som yrkesmässigt utför telefonteknisk montering, telemontör. PT 1902, nr 79 A, s. 1. —
-MOTTAGARE. särsk. på tidningsredaktion: person som mottar telefonmeddelande(n). Alla landsortskorrespondenter ringde in sina saker till en enda telefonmottagare som först stenograferade ned artiklarna och sedan skrev ut dem på maskin. UrDNHist. 3: 292 (1954). —
-MOTTAGNING~020. särsk. på tidningsredaktion: mottagning av telefonmeddelande(n). Poppius o. Jansson Journ. 110 (1959). —
-MÖTE. telefonkonferens. ”Telefonmöten” är en nyhet som man i dagarne på försök infört i Köpenhamn. Dermed menas samtal, hvari flera abonnenter kunna deltaga. SDS 29 ⁄ 8 1904, s. 2. —
-NUMMER. om ett för varje telefonabonnemang unikt nummer l. unik sifferkombination. Björkman (1889). Han visste inte själv att han var så nervös, men när han slog telefonnumret hem kom hela kroppen i darrning. Martinson KärlekKr. 29 (1947). —
(c α) -NÄT. nät av telefonledningar o. telefonstationer; jfr nät, sbst. 3 c. BerFramstTelegr. 7 (1881). Inom hvarje telefonnät förmedlas den ene telefoninnehafvarens (abonnentens) förbindelse med den andre af en central- eller vexelstation. Nyström Telef. 4 (1885). —
-ORDER.
2) telefonbeställning; jfr order 7. SD 17 ⁄ 12 1892, s. 12. I de större affärerna har man vanligtvis en särskild person, som tar emot telefonorder. GHT 29 ⁄ 6 1944, s. 9. —
-ORDONNANS. (numera knappast br.) ordonnans l. signalist som överbringar meddelande(n) per telefon. Staben hade en utmärkt telefonordonnans. Hjalmarson KrigsmFinl. 302 (1919). jfr SAOL (1973). —
-PASSNING. handlingen l. verksamheten att passa l. vakta telefon i avsikt att ta emot samtal; jfr passa, v.1 I 3 c. SFS 1938, s. 1695. —
-PRATERSKA. (numera bl. tillf.) om kvinna som (ofta o. gärna) pratar i telefon. Hedberg Skära 73 (1931). —
-PÅRINGNING~020. påringning på telefon; jfr påringa 1 o. -anrop, -uppringning. Han hade .. fått ett par anonyma telefonpåringningar med uppmaning att resa sin väg, varvid uttryck användts, som äro för råa att i tryck återges. PT 1920, nr 283, s. 2. IllSvOrdb. (1955). —
-RECEPT. recept som av läkare l. veterinär o. d. meddelas apotek per telefon. SFS 1916, s. 81. Enligt kungl. medicinalstyrelsens kungörelse .. äro även telefonrecept att anse som originalrecept. Därs. 1921, s. 1884. —
(c α) -REGLEMENTE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) fram till 1985 använt reglemente för (statens) telefonverksamhet. SFS 1915, s. 1129. Därs. 1963, s. 43. —
(c α) -RELÄ. relä (se d. o. 3) i telefonledning l. telefonväxel. Framtiden får utvisa, om problemet att telefonera öfver praktiskt taget obegränsade afstånd kommer att lösas med telefonreläer. 2NF 28: 711 (1918). —
-REMISSA. remissa l. penningförsändelse som ombesörjs per telefon; jfr telegram-remissa. SvBanklex. (1942). —
(c α) -REPARATÖR. reparatör av telefon l. annan utrustning i telefonsystem, telereparatör. PT 1901, nr 76 B, s. 2. Stormen gav telefonreparatörerna fullt upp att göra. Östergren (1956). —
-RIK. som har riklig tillgång på telefoner; särsk. om land o. d.; jfr -tät. LdVBl. 4 ⁄ 11 1890, s. 3. —
-RUM. (numera bl. mera tillf.) rum för telefon(er); äv. om telefonhytt. Nyström Telef. 26 (1885). Klint (1906; om telefonhytt). —
-RÅDGIVNING~020. rådgivning per telefon; särsk. om (organiserad) sådan rådgivning rörande hälsovård. Ersättningen till privatpraktiserande läkare för telefonrådgivning i födelsekontrollerande syfte. MotRiksd. 1976—77, nr 1592, s. 2. —
(c α) -RÖRELSE. rörelse (se d. o. 7 b) l. företag för telefondrift; jfr -anstalt. Carlberg Telefonväs. 67 (1886). Statens telefonrörelse handhaves av telegrafverket, som därvid har till uppgift att installera och underhålla telefonanläggningar (osv.). SFS 1951, s. 305. —
-RÖST.
1) röst (se röst, sbst.3 1) som hörs i telefon; särsk. i uttr. bra telefonröst, hos telefonist: röst som lämpar sig för telefon; äv. i metonymisk anv., om person som talar i telefon. SvD 4 ⁄ 7 1934, s. 8. Lite cyankalium, sa telefonrösten från andra sidan Atlanten. Inte dödande, inte ens farligt. Bara lugnande. Edlund Chandler Syst. 176 (1950).
-SAMMANTRÄDE. telefonkonferens. STSD(A) 6 ⁄ 10 1933, s. 18. Vid telefonsammanträden deltar ledamöter och föredragande genom att använda telefoner som samtidigt är hopkopplade med varandra. SFS 1982, s. 2278. —
-SAMTAL~02 l. ~20. samtal per telefon; äv. övergående i bet.: telefonpåringning; jfr -anrop o. lokal-, riks-samtal. Ringa, föra, ta emot, spåra, avlyssna ett telefonsamtal. Brådskande, inkommande telefonsamtal. Ett långt, anonymt telefonsamtal. SmålAlleh. 10 ⁄ 1 1883, s. 3. Med afseende på kostnaderna .. må .. erinras därom, att ett flera minuters telefonsamtal mellan olika länder .. är billigare än en brefförsändelse var ännu i början af detta århundrade. EkonS 1: 351 (1893).
Ssg: telefonsamtals-avgift. (numera mindre br.) avgift för telefonsamtal; jfr telefon-avgift. SFS 1918, s. 978. Östergren (1956). —
-SCHACK. om schack(parti) där spelarna befinner sig på skilda platser o. meddelar sina drag per telefon, teleschack; jfr -match. SvD 9 ⁄ 2 1942, s. 13. Säpo lyckades (vid avlyssning) inte knäcka den kod de använde, när den ene sade ”B2” och den andre ”C4”. De spelade telefonschack. GbgP 26 ⁄ 1 1999, s. 2. —
-SERVICE. service l. tjänst som institution l. företag o. d. tillhandahåller per telefon; särsk. om sådan service förenad med särskilda betalningsvillkor; äv. om av telebolag erhållen service av telefonapparat l. telefonlinje o. d. i form av underhåll l. erforderlig reparation o. d. DN(B) 17 ⁄ 1 1959, s. 10. Telefonservicen i Stockholms skärgård har tidvis inte varit helt tillfredsställande. SvD(A) 5 ⁄ 11 1963, s. 17. Svenska Dagbladets telefonservice för deklarationsfrågor. Därs. 7 ⁄ 2 1964, s. 16. —
-SEX. sexuell(t) kontakt l. umgänge via telefon; särsk. om sexuell(a) tjänst(er) som per telefon (o. enl. särskilda betalningsvillkor) ges i form av samtal l. uppspelning av ljudband (från bandspelare). DN 16 ⁄ 11 1983, s. 1. Känner man varandra kan telefonsex vara ett substitut när man befinner sig på olika orter. Expressen 4 ⁄ 10 1992, s. 10. Telias 071-linjer med levande telefonsex stoppades på måndagen. DN 7 ⁄ 12 1993, s. 18. —
-SIGNAL. ljudsignal från (ringklocka l. dyl. hos) telefon; särsk. i uttr. slå en telefonsignal, se slå, v. I 26. TT 1896, M. s. 122. Ljudet av ivriga vävstolar .. har blandats med den moderna kontorsorganisationens maskinrassel och gälla telefonsignaler. Form 1949, s. 105. —
-SJÄLAVÅRD~002, äv. ~200. själavårdande verksamhet som bedrivs per telefon. SvD(A) 15 ⁄ 9 1960, s. 16. Blott få svenskar utnyttjar kyrkornas telefonsjälavård. Därs. 3 ⁄ 2 1965, s. 9. —
-SKRÄCK. skräck för l. stark motvilja mot att tala i telefon. Jag hade ända sedan min kris en utpräglad telefonskräck. Siwertz Pagoden 172 (1954). —
-SKÅP. särsk. (förr) om på stolpe vid taxistation anbringat skåp med telefon för anropande av taxibil; äv. om skåp med larm- l. hjälptelefon. I Åby gjordes åtskilliga telefonskåp obrukbara (av åskan). LdVBl. 26 ⁄ 7 1888, s. 3. Trafiken var svag, en ensam taxi strök över viadukten och ställde sig förväntansfullt vid stången med telefonskåpet. Holmer Allm. 91 (1976). SFS 1976, s. 1093. —
-SLADD. sladd som förbinder telefonapparat med vägguttag; äv. om sladd som förbinder telefonlur med den övriga delen av apparaten. SAOL (1950). Beställa extra lång telefonsladd. Östergren (1956). —
-SLUSS. temporärt inrättad telefonväxel, i sht för vidarebefordran av samtal till radio- l. TV-program. I telefonslussen hinner man uppskattningsvis ta emot 150—200 samtal under varje program. RöstRadioTV 1974, nr 31, s. 10. —
-SNÖRE. (numera knappast br.) om sladd som förbinder telefonlur med den övriga delen av apparaten. Nyström Telef. 92 (1885). Patent Spiralen förhindrar trassel å telefonsnöret. Upsala 10 ⁄ 9 1921, s. 2. jfr Östergren (1956). —
a) (numera föga br.) om (av myndighet utfärdat) förbud mot telefontrafik, i sht mellan (krigförande) nationer; jfr spärr, sbst.3 2. SvD 19 ⁄ 6 1941, s. 3. Det tyska anfallet mot Grekland .. (hade föregåtts av) fullständig telefon- och telegramspärr timmarna innan .. och ett hundraprocentigt uppbåd av den tyska radions alla krafter. UrDNHist. 3: 218 (1954).
b) om anordning l. inrättning på telefon avsedd att förhindra inkommande l. utgående telefonsamtal; jfr spärr, sbst.3 3. IllSvOrdb. (1955). —
(c α) -STATION. station (t. ex. växelstation, riksstation, mellanstation, samtalsstation o. d.) inom telefonnät, telestation. I Tyskland har man redan vid 10 telegrafstationer inrättat offentliga telefonstationer. DN(B) 15 ⁄ 12 1877, s. 2. Telefonstationerna och telefonlinierna äro .. delade i grupper, hvarje grupp med en centralstation såsom rangeringsstation. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 148. Telefonstationerna äro kopplingspunkter där .. de inkommande ledningarna kunna hopkopplas antingen de äro abonnentledningar eller förbindelseledningar till andra stationer. IngHb. 3a: 286 (1950). —
(c α) -STATIV. (förr) stativ för l. med telefonledning(ar); jfr -galge, -torn. Ridande å ryggåsen hasade .. sig (telefonreparatören) lyckligt fram till ett mindre telefonstativ. SD(L) 27 ⁄ 11 1895, s. 8. —
(c α) -STOLPE. stolpe som uppbär telefonledning(ar); jfr lednings-stolpe. Vanliga dimensionerna för de vid Telegrafverket använda telefonstolpar äro: längd 7 meter och toppdiameter 12 centimeter. Nyström Telef. 134 (1885). —
(c α) -STOPP. stopp l. avbrott i telefondrift l. telefontrafik. Kullblåst träd vållade telefonstoppet. SvD 30 ⁄ 9 1940, s. 7. —
-STORM. bildl., om telefonpåringningar i stort antal orsakade av hastigt uppkommen o. häftig (i sht negativ) opinion; jfr storm, sbst.1 I 2 c. Industria 1970, nr 7—8, s. 72. Det blev telefonstorm av sällan skådat slag på socialdemokraternas partihögkvarter. DN 3 ⁄ 5 1995, s. A1. —
(c α) -STRÖM. (numera bl. mera tillf.) elektrisk ström (se ström, sbst. 6) i telefonledning. TT 1897, M. s. 32. En telefonförbindelse, där telefonströmmarna under samtalet skola framföras än i ena, än i andra riktningen. 2NF 38: 796 (1926). —
-SUPPORT. support l. hjälp (särsk. rörande tekniska frågor) som av företag (i sht datorföretag) ges per telefon; äv. om avdelning vid företag som ger sådan support. Räkna med åtskilliga timmar framför datorn tillsammans med hjälpprogram och handböcker. Blir det totalstopp ingår telefonsupport i köpet. SDS 21 ⁄ 3 1994, s. B5. (Datorföretaget) har tidvis inte alls klarat av anstormingen av privatpersoner som ringt deras telefonsupport, för att få hjälp och råd. RådRön 1998, nr 10, s. 20. —
-SVAR. svar via telefon l. telefonsvarare; äv. om av företag l. institution o. d. inrättad tjänst för mottagande l. besvarande av telefonsamtal; särsk. om sådan tjänst dels hos telebolag med uppgift att för abonnents räkning förmedla telefonmeddelande(n), dels hos tidning med uppgift att för annonsörs räkning ta emot samtal. Auerbach (1915). Telefonsvar .. undanbedes. SDS 31 ⁄ 8 1948, s. 12 (i annons). (Det) är .. bara att ringa Bostad Stockholms telefonsvar Bostad Nu för att få tag på ett förstahandskontrakt. DN 14 ⁄ 3 1997, s. C3. —
-SVARARE. (till telefonapparat o. -linje ansluten l. i telefon inbyggd) anordning för automatisk in- l. uppspelning av (kortfattat) meddelande. Eftersom jag är tvungen att .. upplysa uppringare om var jag håller hus, lät jag anskaffa en telefonsvarare. GHT 30 ⁄ 1 1953, s. 4. Ringde till Piirs och lämnade ett meddelande på telefonsvararen. Nesser BarinTri. 408 (1996). —
(c α) -SYSTEM.
1) system (se system, sbst.1 2 c) av telefoner o. ledningsnät (med inbegrepp av anläggningar, apparatur, teknik o. d.). Huru staten slutligen såg sig föranlåten att etablera ett eget telefonsystem vid sidan af sitt telegrafväsen. TT 1895, Allm. s. 191.
2) system (se system, sbst.1 2 a) för telefoni. Betulander har .. särskildt gjort sig känd för uppfinningar rörande automatiska telefonsystem. 2NF 34: Suppl. 607 (1922). LM Ericson har .. lyckats sälja sitt nya datastyrda telefonsystem AXE till bland annat Saudiarabien och Australien. GbgP 1 ⁄ 3 1980, Bil. s. 1. —
-SÄLJARE. telefonförsäljare. SvD 16 ⁄ 6 1976, s. 21. Telefonsäljare. Vi söker tre duktiga säljare som kan arbeta från sin bostad. GbgP 12 ⁄ 12 1986, s. 54 (i annons). —
-TAXA. taxa (se taxa, sbst. 3) för telefontjänst(er); särsk. om taxa för telefonsamtal. Utredning, om och i hvilken utsträckning lägre telefontaxa än den nu .. tillämpade kan .. upprättas. BtRiksdP 1910, IX. 2: 2, nr 40, s. 1. —
(c α) -TEKNIK. teknik som rör (materiel, anläggningar o. d. för) telefondrift, teleteknik. SFS 1894, Bih. nr 7, s. 36. Nyttiga uppfinningar och konstruktioner, hvilka på telefonteknikens olika områden göras inom landet och erbjudas åt telegrafvärket. GHT 8 ⁄ 2 1897, s. 3. —
(c α) -TEKNIKER. teletekniker; jfr -teknik. (Nu) synas .. de tyska telefonteknikerna hafva kommit till insikt om nödvändigheten att i stora telefonnät använda dubbelledningar. TT 1899, M. s. 17. Expressen 13 ⁄ 12 1992, Söndagsbil. s. 12. —
-TERROR. om upprepade anonyma l. hotfulla telefonsamtal som ngn utsätts för; äv. (vard., skämts.) med försvagad bet., om enstaka, mer l. mindre ovälkommet telefonsamtal; jfr terror 3. Den värsta telefonterrorn hittills i Stockholm iscensattes tidigt på söndagsmorgonen .. då en ännu okänd person ringde upp ett 30-tal familjer .. och meddelade dem att en nära anhörig blivit svårt skadad. DN(B) 10 ⁄ 2 1959, s. 3. Vänner. Vad hade man dem till egentligen? Endera fick man sig en propp eller så idkade de telefonterror på bästa sovtid. Boije Af Gennäs JuMer 92 (1992). —
-TERRORIST. person som bedriver telefonterror. SvD 15 ⁄ 2 1953, s. 3. Polisen .. har de senaste månaderna energiskt efterspanat en telefonterrorist som specialiserat sig på att störa kvinnor i både Sydsmåland och i norra Skåne. DN(A) 26 ⁄ 3 1964, s. 30. —
-TID. (bestämd) tid under vilken ngn (i sin yrkesutövning) är tillgänglig per telefon. NPress. 1892, nr 346, s. 2. Tfntid endast 11—3. RTKatal. 1920, 4: 715. —
-TIDNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) organiserad nyhetsförmedling via telefon. Telefontidningen har .. öfver 6,000 abonnenter, som betjänas med en enda tråd. GHT 5 ⁄ 9 1895, s. 3. DN 25 ⁄ 7 1970, s. 5. —
(c α) -TJÄNST. om tjänst l. verksamhet som utövas av telefonist; särsk. (o. numera bl.) om (automatisk) tjänst l. service erbjuden av telebolag, teletjänst. Carlberg Telefonväs. 16 (1886). SFS 1902, nr 38, s. 51 (om verksamhet). Det måste .. framhållas att den potentiella konkurrensen inte enbart avser nya tjänster eller ligger utanför de grundläggande telefontjänsterna. PropRiksd. 1980—81, nr 66, s. 10. —
-TOLKNING. tolkning l. (muntlig) översättning per telefon; särsk. om av företag l. institution o. d. tillhandahållen telefonservice för sådan tolkning. I .. Sydney och Melbourne står telefontolkningen öppen dygnet runt. SmålP 20 ⁄ 1 1977, s. 10. —
(c α) -TORN. (förr) (stort l. högt) stativ för l. med telefonledning(ar); jfr -galge, -stativ. 2UB 3: 527 (1897). —
-TRAFIK. trafik l. samfärdsel l. kommunikation via telefon, teletrafik. BtRiksdP 1893, 7Hufvudtit. s. 43. Framkomligheten för telefontrafiken i riksnätet under kontorstid. DN 22 ⁄ 8 1987, s. 5. —
-TRATT. (förr) på telefon av ä. modell: ljudtratt till mikrofon. I prässen har förekommit en uppmaning till allmänheten att ofta rengöra telefontrattarna. GHT 16 ⁄ 4 1898, s. 2. —
(c α) -TRÅD. tråd i telefonledning; äv. (o. vanl.) om själva telefonledningen. NerAlleh. 1886, nr 122, s. 4. Hör du att det sjunger i telefontrådarne. Strindberg Påsk 46 (1901). —
-TÅNG. flacktång med avbitarfunktion; särsk. om sådan tång använd av telefonarbetare, linjetång. TT 1894, Allm. s. 199. Bland tängerna märka vi en nationell typ, den svenska ”telefontången”, hvars tillkomst nog stått i samband med det förhållandet, att vårt land eger det mest utvecklade telefonnät på jorden. MeddSlöjdF 1897, 2: 24. Varulex. Byggn. 2: 154 (1955). —
-TÄT. jfr -rik. I Vatikanstaten .. finns det 2000 telefonlinjer, vilket innebär att lilleputtriket är världens telefontätaste stat. DN 10 ⁄ 10 1963, s. 14. —
-UNDERVISNING. (tillf.) undervisning bedriven per telefon. Telefonundervisning av handikappade. SvD(A) 31 ⁄ 3 1967, s. 15. —
-UPPRINGNING~020. (numera knappast br.) telefonpåringning; jfr -anrop. En telefonuppringning till frun. Jensen Carlé Amer. 35 (1920). SAOL (1950). —
-VAKT. vakthållning vid telefon för mottagande o. förmedlande av meddelande(n); äv. dels om person (i sht telefonist) som utför sådan vakthållning, dels om av telebolag erbjuden automatisk tjänst med motsvarande funktion. Hildebrand Donaumon. 177 (1915). Sommaren 1911 satt min Mor telefonvakt i droskstationen. Forss Skom. 35 (1965). StSvTyOrdb. (1989; om tjänst). —
-VANA. vana att tala i (l. ge service per) telefon. Vi förutsätter god telefonvana och utpräglat servicesinne. DN(A) 20 ⁄ 1 1964, s. 38 (i annons). —
(c α) -VERKSAMHET~002, äv. ~200. verksamhet som avser telefoni, verksamhet som bedrivs av telebolag. Carlberg Telefonväs. 81 (1886). —
-VÄCKNING. (av telefonist l. hotellpersonal o. d. ombesörjd) väckning gm telefonpåringning. SAOL (1950). Hon har beställt telefonväckning till sex. Hedberg Upp 68 (1968). —
-VÄKTARE. person som besvarar telefonförfrågningar från allmänheten; särsk. (o. numera bl.) om sådan person i radioprogram; äv. (i ssgrna telefonväktar-program, -tjänst) med försvagad agentiell innebörd, övergående i mer l. mindre verbal bet.: telefonväkteri. Den som har en fråga i samband med studierna kan ringa telefonväktarna och få studievägledning. SvD(A) 21 ⁄ 8 1968, s. 12. Samtliga dessa utfrågningar följs upp i ljudradions P1 med partiledarna som telefonväktare i närmare två timmar. RöstRadioTV 1970, nr 35, s. 19.
-tjänst. tjänst l. service i form av besvarande av telefonförfrågningar. Telefonväktartjänster inrättas på 10—12 platser i landet, på folkhögskolor och kvällsgymnasier. SvD(A) 21 ⁄ 8 1968, s. 12. —
-VÄKTERI, n. om handlingen l. förhållandet l. verksamheten att (i radio) besvara telefonförfrågningar från allmänheten; äv. (o. vanl.) konkretare, om enskild omgång av sådan verksamhet, närmande sig bet.: telefonväktarprogram. RöstRadioTV 1970, nr 35, s. 2. Rapport skall ha s k telefonväkteri den närmaste tiden om sin verksamhet. GbgP 28 ⁄ 8 1983, s. 31. —
(c α) -VÄSEN l. -VÄSENDE. sammanfattande, om allt som hör till l. har samband med telefoner l. telefoni. Koordinaten 1968, nr 2, s. 5 (cit. fr. 1881). Med avseende på telefonväsendet kan man säga att Sverge intagit en ledande ställning. Flodström SvFolk 252 (1918). —
(c α) -VÄXEL. om anläggning l. anordning för koppling o. vidarebefordring av telefonsamtal; äv. med inbegrepp av lokal l. byggnad o. d. som inrymmer sådan anläggning osv. Manuella, (halv)automatiska telefonväxlar. Skötande af telefonväxel. Sthm 1: 294 (1897). Tjänstgöringen vid telefonväxeln .. hade visat sig vara mycket ansträngande. BtRiksdP 1904, 6Hufvudtit. s. 69. Telefonväxlar inrättades i Amerika .. (1877) och under närmaste åren uppstodo sådana i flera större städer i Europa. 2NF 28: 711 (1918). Verkstäderna låg i Hägersten och hade egen telefonväxel. Beckman DamRödHatt 220 (1966).
Ssgr (förr): telefonväxel-bord. bord l. bordliknande möbel för (l. med inbyggd) manuell telefonväxel, växelbord. Sthm 3: 213 (1897).
(c α) -ÖVERDRAG~002, äv. ~200. om anordning med uppgift att förstärka talströmmarna på telefonledning o. därmed kompensera dämpning vid telefonförbindelse över långa avstånd. Uppfinningen och utvecklingen af högvakuumförstärkarrören, med hvilkas tillhjälp .. telefonöfverdrag kunnat konstrueras. 2NF 38: 795 (1926). BonnierLex. (1966).
Spoiler title
Spoiler content