publicerad: 2014
VECKA vek3a2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (G1R 1: 112 (1523) osv.) ((†) -ar AOxenstierna 5: 308 (1630), Schück VittA 2: 337 (i handl. fr. 1674); -er SvTr. 4: 30 (1522), Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 236 (1697)).
Ordformer
(veck- (w-, -ch-) 1556 (: veckekost) osv. veek- (w-) 1620–1643 (: veekeligen). vek- (w-) 1522–1798 (: Veku böndagar). veki- 1643–1703. vick- (w-, -ck-, -kk-) 1542 (: wickeblåst)–1927 (i rim). vik- (u-, w-) 1522–1769. væcker, pl. 1594. väk- 1552 (: väke brythningar)–1631. wek 1659 (: Dymmelwek). wijk- (-ck-) 1544 (: wijkekosten)–1700. -a 1523 (: wikwr, pl.), 1538 osv. -e 1522–1734. -o (-u), nom. 1589–1637. -o (-u), oblik form 1526–1658)
Etymologi
[fsv. vika; motsv. fd. uka, oblik form äv. wiku (d. uge, nor. bm. uke), fvn., nyisl., fär. vika (nor. veke), fsax. -wika (mlt. weke(n)), mnl. weke (nl. week), ffris. wike, fht. wehha (mht., t. woche), feng. wice (eng. week), got. wiko, ordningsföljd; till VIKA o. med eg. (i got. tydligast framträdande) bet.: rörelse l. gång l. förlopp o. d. — Jfr VECKA, sbst.2, VICE]
tidsavsnitt omfattande sju dygn (med var sina egna dagnamn) (kalendariskt sedan 1973 enl. internationell standard räknat från o. med måndag till o. med söndag l. enl. ä. uppfattning från o. med söndag till o. med lördag); särsk. med gen.- l. adj.-attribut som karakteriserar sådant (kalendariskt) tidsavsnitt, särsk. dels i uttr. vit vecka (se VIT), dels i de kalendariskt l. historiskt bestämda (jfr a α) uttr. den heliga veckan (jfr HELIG 3 e γ), om stilla veckan, (den) stilla veckan (se STILLA, adj. osv. 3 c β), svarta veckan (se SVART, adj. 4 a α α'); äv. med huvudsaklig tanke dels på vardagarna l. arbetsdagarna i kalendarisk vecka, dels på händelser l. förhållanden o. d. under vecka. Det går drygt 52 veckor på ett år. Hon är (gravid) i sjätte veckan. Det kommer att bli en kall och snöig vecka. En motgångens och besvikelsens vecka väntade henne. I veckorna äter jag aldrig middag hemma. Wor käre döde herre och hans yngeste son, som war näplige v viker gammel. SvTr. 4: 30 (1522). Hon (var) född Anno 1570. så at heela hennes leffuerne förlöper sigh til 49 åhr, 4. wekor en dagh. IErici MLarsdr 41 (1620). Predikning skal hållas .. i wekone på wahnliga dagar öfwer Evangelia, Epistler, Catechismum, och andra texter. KOF II. 2: 9 (c. 1655). Jag (vill) wisa dig en dagbok .. Jag meddelar djg allenast en wecka. Dalin Arg. 2: 336 (1734, 1754). Den heliga veckan har gjort, att jag utom baron Sparre ej sett någon af vederbörande vänner. För hundra år sen 1: 76 (1809). I olikhet med månaden och året är veckan en artificiell tidsenhet och har ingen motsvarighet i någon astronomisk period. Wallenquist AstrUppslB (1981). Det är väl så veckor är konstruerade, dagar staplade på varandra. Ingemarsson SmåCitr. 320 (2004). — jfr BUTTER-, FRI-, FRUNTIMMERS-, HAVANDESKAPS-, JUL-, KALENDER-, LÄS-, MARTER-, OX-, PENNAL-, PLANET-, PRÖVO-, REALISATIONS-, RÖDAKORS-, SENSOMMAR-, SJUDAGARS-, SKO-, SKOLLOVS-, SLANK-, SLUT-, SNÖ-, SORG-, SPAR-, SPURT-, SULU-, TÄVLINGS-VECKA m. fl. — särsk.
a) i fråga om tidfästning till bestämd vecka l. bestämda veckor; äv. ss. del av mer precis tidfästning till bestämd dag i l. del av denna vecka (se särsk. β).
α) kalendariskt specificerad medelst bestämning (l. ssgsförled), särsk. adj.-attribut bestående av ordningstal l. prep.-attribut inlett av prep. före l. i; äv. dels (numera mindre br.) i fråga om äldre veckoräkning, dels i uttr. jämn l. udda vecka, vecka med jämnt resp. udda veckonummer. Våra möten hålls alltid udda veckor. Det var jämn vecka, så hon var inte hemma. Femtande wikun. KryddRSthm 1558 A, s. 19. Första wekun för Storfastan. Petreius Beskr. 5: 5 (1615). At Wårrogsutsädet blifwer tillagat och fulländat sidst i Martii och först i April, medan 13 och 12 wekorne påstå. SmålHembygdsb. 4: 28 (1749). Det var sista veckan i april och packat med folk uppe på förmedlingen. Martinson BakSvenskv. 25 (1944).
β) angiven i förhållande till annan specificerad l. underförstådd tidpunkt, särsk. nuet; särsk. i uttr. i veckan (jfr c β), i innevarande vecka l. (i förhållande till innevarande helg) den närmast föregående l. följande (arbets)veckan; jfr b δ. Nästa vecka skall de flytta. Veckan före denna var de utomlands. I veckan som kommer har hon jouren. På torsdagen i samma vecka blev han sjuk. Mitt j wekonne. Dan. 9: 27 (Bib. 1541). Wij wele considerera att wij hafwa twenne helgedagar i thenne weekun, som .. hindra oss. RARP 6: 95 (1657). Nu (på söndagen) förmår iag icke resa til Eder, utan kom med hästen i weckan hwad dag j willien skal iag med Gudz hielp föllia Eder. OfferdalKArk. N I 1, s. 170 (1732). (Hans röda halsduk) väckte numera icke det uppseende som den tilldragit sig under de första veckorna efter dödsfallet. Hedberg SvSkådesp. 75 (1884). Ett nytt Mekka för den jazzspisande skivköparen .. har i veckan öppnats. SDS 1957, nr 292, s. 14.
b) i fråga om varaktighet o. d.; särsk. dels i förb. med ta (jfr TAGA, v. I 3 h τ slutet), dels i gen.-attribut, angivande varaktighet för det med huvudordet betecknade (äv. i förb. med dag (se DAG I 9 e) l. tid (se särsk. α, β)). Han vilade upp sig en vecka, unnade sig en veckas vila. Fran th(en)ne Ped(er)ss messo pa ann(e)t aar(e)t oc til Al helgon søm ær xvij wek(e)r. SthmSkotteb. 3: 211 (1522). På thet han .. må weeta huru monge weekur en Bergzman böör blåsa om åhredt. Johansson Noraskog 3: 120 (i handl. fr. 1637). Så öfverraskade, att vi för hela veckor förstummats. BEMalmström 7: 404 (1845). Stranden låg naken med avklätt vattenbryn efter tre veckors torka. Aronson FjärdeVäg. 85 (1950). Det tog veckor innan jag fick komma tillbaka. Lundberg Yarden 26 (2009). — särsk.
α) i förb. med prep. (ut)i. Raguel .. badh Tobiam högheligha, at han wille bliffua j twå wekor när honom. Tob. 8: 20 (Bib. 1541). (Jag) rymde .. ur mitt fängelse från Petersborg oeh maserade genom skogh och moras utj 3 wickors tijd. KKD 3: 160 (1714). Experten Viktor Wigert beskriver fugor som kan vara i dagar, veckor eller månader. Johannisson MelankRum 183 (2009).
β) i förb. med prep. på (jfr PÅ I 39); äv. i sg. best. med adj.-attribut bestående av ordningstal, angivande tidsutdräkt som sträcker sig in på det med ordningstalet angivna antalet veckor. Det har inte regnat på sex veckor nu. Han .. for .. på någre wickor vth i landet. Svart G1 148 (1561). Uti fängsle .. huar jahg nu reda på siunde wikkan .. sutit. 3Saml. 7: 45 (1670). Jag lemnade .. ett exemplar för prins Gustaf, som ännu ej lärer komma hem på vickor. Geijer Brev 440 (1845). Pjäsen skrevs på mindre än tre veckor. Englund Silverm. 173 (2006).
γ) i sådana uttr. som vecka ut och vecka in, vecka efter vecka, om varaktighet i stort antal veckor, äv. i uttr. vecka för vecka, numera nästan bl. i fråga om varaktigt graduell förändring. Vecka ut och vecka in stretade de på. Jag har vecka för vecka tänkt att skrifva, men allt jemt skjutit upp. Retzius BlSkr. 282 (1856). En grå sommarkostym, hvilken kunde varit mindre trådsliten, alldenstund jag rest med den veckor ut och veckor in. Lindqvist Dagsl. 2: 37 (1900). Plågad såg hon hur det prydliga huset förföll vecka för vecka. Edqvist Eldfl. 204 (1964). Melodifestivalen (har) svällt ut, vecka efter vecka, som ett stort fett folklår. Berglin DagSeger 127 (2009).
δ) i uttr. hela veckan, veckan ut, ofta utan klar avgränsning från a β. Till vnge herren att Tuette sigh medh hele Weckann Renstwijnn 10 q(varter). VinkällRSthm 24/11 1604. Blomstringstiden är kort. Varar den drygt veckan ut, så är det bästa taget. PT 1908, nr 122 A, s. 3. Det är som om det vore måndag hela veckan. Siwertz Tråd. 108 (1957).
ε) i fråga om hur länge ngt (konkret, särsk. förnödenheter o. d.) räcker. För 10 Vickor kost penn(inga)r .. 15 mk. Meyerson VapArboga 179 (i handl. fr. c. 1560). Josef Zierer kunde en soppa på fläskben .. Den räckte en vecka. Brunner SvVill. 81 (1987).
c) i fråga om distributiv fördelning veckovis.
α) i förb. med distributivt pron.; äv. i förb. med prep., särsk. i (jfr β). Det var bara torghandel varannan vecka. At løne ij karle huar weke j .. (mark) huar th(er)e. SthmSkotteb. 3: 211 (1522). Nijo Cardinaler, och så månge Rådzpersoner, hwilke en gång j hwar weku sammankomma. Bureus Warn. B 4 a (1604). Att han skulle få reesa tijt allenast hwar 8 weka. SynodA 1: 101 (1657). Jag brukar kolla deras extrapriser i .. de flygblad som delas ut varje vecka i brevlådan. RådRön 1997, nr 9, s. 37.
β) utan bestämning, i förb. med prep., dels per, i sg. obest., dels i (jfr α o. a β), förr äv. om, i sht (o. numera bl.) i sg. best. Rapporterna skall lämnas in två gånger per vecka. Iach fastar twå resor j wikwn. Luk. 18: 12 (NT 1526). Een Förste håller vppå een Fästing 12 Soldater, och giffuer hwariom och eenom om Weka 1 Daler. AJGothus ThesArithm. 87 (1621). Nog af, at twänne ark efter wårt löfte komma ut om weckan. Oelreich 8 (1755). Vem kan jobba sjuttio timmar i veckan och vara bra förälder? Berg Fotogr. 133 (2006).
d) i fråga om tidsavstånd i förhållande till angiven l. i sammanhanget känd tidpunkt, för att indirekt ange annan tidigare l. senare tidpunkt; särsk. i förb. med för … sedan. För någre wecker sedhenn. G1R 1: 126 (1523; enl. senare avskrift). Når samma penninger blifue igenkraffde af migh, skall jagh några wekor tilförende blifue tilsagtt. 3SthmTb. 5: 6 (1603). Inom tre vickor var han så vida återstäld, at (osv.). Eurén Kotzebue Orth. 3: 162 (1794). Om 14 dar circa el. högst 3 vickor vänder jag mig .. på alfvar mot hemmet. Tullberg Bibl. 67 (1837). Sista anteckningen gjordes någon vecka innan hon flyttade. Wahlberg FrusLiv 356 (2003). — särsk.
α) (†) i förb. med dag (jfr DAG I 9 b), i fråga om tidsfrist angiven i antal veckor på dagen när, särsk. (o. urspr.) i gen. pl. veckna, äv. i sg. vecko med plural bet., i sådana uttr. som sex veckna l. vecko dag (ngn gg äv. sammanskrivet veckodag). Tå bepliktter iag meg .. att wederlæge hånum .. ttuå så gode gårder .. inden nestte sex wekne dag tther efftter. Rääf Ydre 1: 299 (i handl. fr. 1551). Thå skole the innen sex wikw dagh .. komme hijtt till Swerige. HH XIII. 1: 247 (1566). Innom Sex weckodagh. Stiernman Riksd. 1097 (1647). Honom gafz 3. wekers dagh, betalar han intet des innan, så skall panten sällies till betalningh. UUKonsP 14: 21 (1680). VDAkt. 1693, nr 3.
β) (numera bl. i Finl.) i uttr. i går (l. annan från nuet utgående dagangivelse) vecka (förr äv. i går osv. vecka l. veckan till, i går osv. så l. så många veckor (till)), om en vecka (resp. så l. så många veckor) räknat från i går osv.; förr äv. i uttr. i går osv. vecka sedan, för en vecka sedan räknat från i går osv.; jfr DAG I 3 a α β′, γ′, 6 b, GÅR, adv. Hon wyll låtha begraffua Saligh Greffuen nästkom(m)and söndag 4 wikor till. Ekeblad Bref 1: 88 (1651; rättat efter hskr.). (Han) påstår, at b:te fartyg ännu i går vecka sedan legat qvar. Porthan BrCalonius 304 (1796). Jacob sade att i nästa Söndag veckan till skola .. ämbetsmännerna svära. UrFinlH 79 (1808). I söndag vecka är det auktion på hela rasket. Borgåbl. 1977, nr 152, s. 10.
e) om vecka då ngn skall fullgöra tjänstgöring l. åtagande o. d. som enl. påbjuden l. överenskommen ordning o. d. veckovis tillkommer olika personer efter varandra; i sht förr särsk. i sådana uttr. som ha veckan. Barnen är hos mig nu, det är min vecka. Thenn tidh, Oluff Anderssonns weku inne war til at hålle sin wacht. VadstÄTb. 141 (1589). När .. (lärjungarna) äro sammankomne, låter then af Præceptorerne, som weckan hafwer, bönen begynnas. Skolordn. 1724, s. 13. Uppassningen (vid måltiderna i flickpensionen) sköttes av en husjungfru och de två pensionärer som ”hade veckan”. Linder Tid. 235 (1924). — jfr ARBETS-VECKA.
Ssgr: A († utom i -vill, -ända): VECK-ARBETARE, -ARBETE, -HAVANDE, -LÅNG, -PENNING, -PREDIKAN, -TALS, -VILL, -VIS, se D. —
-ÄNDA, äv. -ÄNDE. (veck- 1933 osv. vecko- 1932 osv.) [efter eng. weekend] veckoslut. SvD(A) 29/6 1932, s. 3. Så länge fru Stenfalk levde, var det gäster här mest varje veckända. Trenter SkönJuv. 22 (1991).
B (†): VECKA-LÅNG, -PREDIKNING, -RÄKNING, se D.
C (†): VECKE-ARBETE, -BOK, -BRUK, -BÖNDAG, -DAG, -FÖRSLAG, -KOST, -LÖN, -MARKNAD, -PENNING, -POST, -TAL, -TALS, se D.
D: VECKO-ARBETARE. (veck- 1889–1912. vecko- 1799 osv.) (förr) för en vecka i taget anställd l. verksam arbetare. Vintertiden måste Vecko-arbetaren .. dageligen hugga och framföra en famn ved. LBÄ 29–31: 112 (1799). —
-ARBETE~020. (veck- 1889. vecke- 1544. vecko- c. 1640 osv. vecku- 1554–1649) under en vecka utfört l. för en l. varje vecka ålagt (o. avlönat) arbete (se d. o. 5). Almquist CivLokalförv. 3: 174 (i handl. fr. 1544). (Saluboden var en samlingsplats där man) om lördagarna efter slutadt veckoarbete träffade hvarandra för att köpa upp sin aflöning. Roos Skugg. 157 (1891). —
-ARBETSTID~102, äv. ~200. arbetstid per vecka. Någon förändring i veckoarbetstidens längd synes .. icke vara af behofvet påkallad. LärovKomBet. 1884–85, 1: 211. —
-AVGIFT~02 l. ~20. avgift (för ngt) för l. per vecka; förr äv. om betalning per vecka till bidrag o. d. At förmå samteliga Borgerskapet .. til en friwillig och årlig Wecko-afgift til Stadens Fattigas underhåll. GT 1788, nr 10, s. 2. För utländska turister och andra som bara tänker fiska under en kortare period finns möjlighet att i stället betala en veckoavgift på 40 kronor. DN 10/1 1995, s. 8. —
-BEFÄL. (numera bl. tillf.) dagbefäl (se d. o. 2) för en l. innevarande vecka. TjReglArm. 1858, 2: 82. —
-BESKED. särsk. (förr) om militär skriftlig veckorapport (jfr besked 12 c o. -förslag). TjReglArm. 1889, s. 75. —
-BILAGA~020. till dagstidning o. d.: bilaga som medföljer en gång per vecka. Bjurman 3Statsm. 231 (1935). —
-BILJETT. biljett giltig för en vecka. En veckobiljett, som berättigar till sex resor fram och åter. Siösteen ModBelg. 237 (1906). —
-BLAD. (mindre l. enklare) veckotidning l. -tidskrift; äv. allmännare: informationsblad som utges en gång per vecka; jfr blad 2 g. Dock underlät jag icke vid samma tillfälle at genast visa mit förtroende för Herr Professoren i de nu här innelyckte vekobladen. MennanderBr. 2: 687 (1748). ”Lunds Veckoblad, Nytt och Gammalt”. Denna vördnadsvärda och respektabelt redigerade tidning var veckoblad till år 1863. LundagKron. 1: 206 (1918). Varje vecka får ettorna ett veckoblad hem om veckans händelser. Kyrkpress. 1995, nr 5, s. 12. —
-BOK. (vecke- 1635. vecko- 1992 osv. vecku- 1694) bok (se bok, sbst.2 1 b) i vilken ngt bokförs per vecka. Resolverades att skriffvas skall till alle Gubernatorer i Ingerman-, Est- och Lifflandh, att the hijdt .. skicka rätte veckeböcker. RP 5: 151 (1635). —
-BREV. brev l. meddelande skrivet en gång per vecka (för att meddela ngt för veckan aktuellt); jfr -rapport. Länge hade .. (tidningsväsendet) att uthärda konkurrens från de handskrifna veckobrefven. 2NF 28: 1290 (1919). I veckobrevet har .. (din lärare) fått hjälp av Uggla med stavningen ser jag. Berglin DagSeger 79 (2009). —
-BRUK. (vecke- 1687. vecko- 1762. vecku- 1664) (†) vid hytta: (mängd av tackjärn framställt gm) smältning l. färskning under en vecka; jfr bruk 10, bruka 12 a o. vecku-brukning. Ehuru wäl Smältarne .. bekomma theras lön och betalning efter wekubruken så skole the likwäl städjas til wisse Årstienster. Bergv. 1: 229 (1664). Hülphers Dal. 403 (1762). —
-BÖNDAG~02 l. ~20. (vecke- 1668. vecko- 1686 osv. vecku- 1679–1798) (förr) böndag på annan dag än sön- l. helgdag. (Utskottet begär att) apostledagarna hållas som vekebönedagar, allenast medh een predikan. RARP 10: 306 (1668). —
-DAG, sbst.2 (sbst.1 se vecka, sbst.1 d α). (vecke- 1553–1704 (: vekedagz Tiänsten). vecko- 1664 (: vekodagzbönder) osv. vecku- 1662 (: Wekudagzbönder)–1798 (: wekudags-hemman)) [fsv. viku dagher] dag i vecka, dels (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.) om vardag, dels om dag med hänsyn till dess placering i veckan (jfr dag I 3 a κ). Vilken veckodag är det i dag? G1R 24: 118 (1553). Hafwande wi ännu namnen til .. (de hedniska gudarnas) åminnelse qwarra i wåre wekodagar. Swedberg Cat. 5 (1709). Att ur den på söndagen erhållna hvilan hämta kraft att under veckodagarne uträtta så mycket mera. EkonS 2: 585 (1902). Jag har kommit på att det inträffar på samma veckodag. På måndagar, efter jobbet. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 46 (2009).
Ssgr (utom i -dags-namn, -dags-parkering o. -dags-räkning om ä. förh. i Danmark o. förutvarande danska landskap): veckodags-bonde. [jfr d. ugedagsbonde] på veckodagshemman sittande bonde. Adelen (i Skåne) behåller .. sine frij- och rättigheeter öfwer sina Wekudagzbönder. Stiernman Riksd. 1413 (1662).
-frihet. insocknefrihet; jfr -dags-rättighet. RARP 9: 389 (1664). Från 1682 var det förbjudet att utvidga veckodagsfriheten i Skåne till nya gods. Ymer 1964, s. 64.
-gods. veckodagshemman. Att tractera medh ridderskapet och adelen om mantahlspeningernes ehrläggiande på deras wekudagzgodz. Banér GenGuvBer. 76 (1668).
-hemman. insockne (se d. o. a α) hemman (vars innehavare var hoveriskyldig upp till tre veckodagar); jfr -dags-gods. Ridderskapets och Adelens Ladugårdar behålla sin förra frihet, och efterlåtes dem, at .. afhysa, eller til Ladugård bruka sine Insokne eller wekodags hemman under Sätes-gården. PH 1: 468 (1723).
-namn. namn på veckodag; jfr vecko-namn. Af den germanska öfv(ersättningen) af de från romarna lånade veckodagsnamnen framgår, hvilka germanska gudar åtskilliga af de latinska gudanamnen tolka. 2NF 19: 160 (1913).
-parkering. (system med) parkering tillåten under (natten till) alla veckodagar utom en (då renhållning utförs). Natten till måndagen trädde .. den s. k. veckodagsparkeringen .. i kraft i Stockholm. Expressen 17/4 1962, s. 14.
-räkning. jfr räkning 4 f o. vecko-räkning 2. Medan en månadsdag alltid faller på samma dag i året .. är veckodagsräkningen fritt löpande, en och samma dag i året faller i olika år på olika veckodagar. Nilsson FestdVard. 207 (1925).
-rättighet. insocknerättighet; jfr -dags-frihet. Hans Kongl. May:t (avslog) den begärte wekudagzrättigheeth för Bornholmiske insokne godzen. Banér GenGuvBer. 70 (1668). —
-DAGSVERKE~020. (förr) dagsverke (se d. o. 3) utfört under en vecka l. per vecka. Pålagde, at emot en skälig betalning gå werket tilhanda med weckodagsverken. Bergv. 2: 396 (1747). —
-FEST. särsk. [efter hebr. shavuot, pl.: veckor] relig. i sht i sg. best., om den judiska pingsten (sju veckor efter påsk); jfr -högtid. Schulthess (1885). —
-FÖRSLAG. (vecke- 1703–1707. vecko- 1709 osv.) särsk. (†) veckobesked (jfr förslag, sbst.3 3 a). KKD 10: 312 (1703). Hvarje lördag upprättar .. (den äldste subalternen) veckoförslag öfver kompaniet upptagande det, som händt under veckan. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 297 (1882). —
-FÖRTJÄNST. förtjänst gjord under en vecka l. per vecka; jfr -inkomst, -lön. Fatab. 1912, s. 90 (1690). Veckoförtjänster byter ägare på ett par minuter när .. tusenlappar virvlar bort i (poker)potterna. DN(A) 29/8 1948, s. 1. —
-GAMMAL. en vecka gammal. Gardiner och portièrer dröste af veckogammalt damm. ST 1895, nr 1658 B, s. 2. (Boet) innehöll .. fyra ungefär veckogamla ungar. FoFl. 1948, s. 19. —
-GUDSTJÄNST~02 l. ~20. gudstjänst på vardag; jfr -predikan. Mr Booth (blev) anmodad att hålla veckogudstjenster i ett tält i Whitechapel. Stridsropet 1883, nr 1, s. 2. —
-HANDLA, -ing. (vid ett tillfälle) handla förnödenheter för en (hel) vecka; jfr -inköp. Många hushåll (måste) idag .. avsätta en bestämd tid, ofta för två personer, för att ”veckohandla”. Dædalus 1978–79, s. 164. —
(e) -HAVANDE, p. adj. (veck- 1858–1967. vecko- 1860 osv.) (numera mindre br.) som ”har veckan”; i sht om dagbefäl (jfr dag-havande). Veckhafvande Under-Officern skall visitera det manskap, som inflyttar uti sjukrummen. SamlFörfArméen 5: 59 (1858). Östergren (1967). —
-HELG. (numera bl. tillf.) veckoslut (betraktat ss. helg). Hyltén-Cavallius Vär. 1: 307 (1864). Det hade hänt ett par gånger att slagskämparna .. satt in polisen i finkan över veckohelgen. Martinson KärlekKr. 102 (1947). —
-HEM. för barn: utanför föräldrahemmet under veckans vardagar upplåtet hem. SAOL (1950). Steg tre består av ett veckohem för eleverna (som har svårt med anpassningen). SvD 15/12 1970, s. 3. —
-HÖGTID~02 l. ~20. (vecko- 1541 osv. vecku- 1541) särsk. [efter hebr. shavuot, pl.: veckor] om den judiska veckofesten. Wikohöghtijdh skalt tu hålla medh förstlingen aff hwete skördenne. 2Mos. 34: 22 (Bib. 1541). —
-INDELNING~020. (tids)indelning i veckor. Veckoindelningen förskrifver sig från en oss obekant forntid. Lindhagen Astr. 373 (1858). —
-KORT. kort giltigt (för inköp l. utnyttjande av ngt l. inträde ngnstans o. d.) under en angiven vecka; jfr -biljett. Ett veckokort berättigade till inköp i .. plantagens egen handelsbod. Martinson Kap 87 (1933). Smärre prisjusteringar av månads- och veckokorten (inom Sthms lokaltrafik). SvD 26/5 1971, s. 28. —
-KOST. [fsv. viku koster] (vecke- 1540–1598. vecko- c. 1625 osv. vecku- 1543–1565) kost (tilldelad ngn) för en (hel) l. varje vecka; förr äv. om förvaltning l. uppbörd o. d. av sådan kost. Rasmus Kloth äger svara .. för all årlighe skatt .. affvelenn udi alle partzeler, vekekostenn, dagzverken. Almquist CivLokalförv. 3: 154 (i handl. fr. 1540). Att wij haffue latiid forordne någre wtaff wore knecktter till fogtter .. the ther på Reckenskap och weke kåst föge förfarne äre. HFinlH 4: 259 (1556). För en veckas matsäck (veckokost) beräknade man 7–8 nistkakor. Levander DalBondek. 2: 321 (1944). —
-LÅNG. (veck- 1825. vecka- 1745. vecko- 1904 osv.) en vecka lång. Juslenius 433 (1745). Under min veckolånga karriär som diskare hade jag knappt gjort av med några pengar. Strömstedt MittLiv 1: 50 (1981). —
-LÖN. (vecke- 1558–1696. vecko- 1590 osv. vecku- 1545–1726) [fsv. viku lön] lön (se lön, sbst.1 2 b) beräknad l. utbetalad per vecka; i sht (om ä. förh.) med tanke på intervall för utbetalning; jfr -förtjänst, -penning. Jnge drenger eller Swenner .. skole tilstadde bliffue, att tiene för viku lön i Embeth(et), Vtan hele årett. Skråordn. 235 (1545). Han skattar Höstmans wekelön à 4 dr 16 öre kopp(armynt). UUKonsP 21: 361 (1696). Där tjänstemannen .. avtalsenligt uppbar månads- eller veckolön. SFS 1939, s. 1309. —
-MAGASIN. (numera bl. tillf.) magasin (se d. o. 5) utgivet l. sänt en gång per vecka; jfr -tidning. Ett i Boston utgifvet nytt veckomagazin. PT 1849, nr 41, Suppl. s. 1. —
-MARKNAD. (vecke- 1588. vecko- 1616 osv. vecku- 1609) marknad som hålls (en gång) varje vecka; jfr -torgdag. Öpet mandat om weke markneder i Mariestad. PrivSvStäd. 3: 640 (1588). De bönder, som bodde alltför långt från någon stad, kunde samlas till regelbunden veckomarknad på någon plats i landsbygden. Västerb. 1929, s. 78. —
-MATSEDEL~020. matsedel för veckans alla dagar. Tips om .. hur du planerar veckomatsedeln. Expressen 11/10 1992, s. 6. —
-MÅL. särsk. (numera mindre br.): mål (se mål, sbst.2 1) som kräver skyndsam handläggning (inom en vecka l. några få veckor). SD(L) 1900, nr 547, s. 3. SFS 1933, s. 462. —
-MÅNAD. (numera mindre br.) månad med jämnt fyra veckor; jfr månad 1 a. Berlin Lrb. 175 (1852). I sin utredning erinrade JO om att beräkning efter veckomånad fanns lagstadgad beträffande förvandlingsstraff. Minnesskr1734Lag 2: 1119 (1934). —
-MÖTE. möte som hålls en gång per vecka. Konstnärsgillet hade sistlidne Tisdags afton sitt första ordinarie veckomöte för i år. SvT 1852, nr 23, s. 2. —
-NUMMER.
1) för innevarande år löpande räknat nummer (se d. o. 5) på vecka. Jag varken estimerar eller håller reda på veckonummer vanligtvis. HbgD 16/5 1995, s. 20.
2) nummer (se d. o. 7 a) av veckotidskrift o. d. Den s. k. befordringsavgiften utgör .. 12 öre för varje veckonummer. SvPostv. 185 (1924). —
-PAPPER. (†) veckotidning l. veckotidskrift; jfr papper 2 e. Porthan BrCalonius 21 (1793). 2Saml. 1: 69 (1810). —
-PENDLA. [jfr -pendlare] pendla (se d. o. 2 a) (mellan hem o. arbete) för en (hel) arbetsvecka i taget. Under 60-talet var det vanligt att tusentals arbetare, vanligtvis i byggnadsbranschen, varje helg veckopendlade. GHT 14/8 1973, s. 9. —
-PENDLARE. person som veckopendlar. Proportionen dagspendlare/icke-dagspendlare (veckopendlare) uppgick (i Bryssel) år 1947 i genomsnitt till 85/15. SvGeogrÅb. 1953, s. 195. —
-PENDLING. [jfr -pendla o. -pendlare] förhållandet l. handlingen att veckopendla. DN 14/4 1974, s. 20. —
-PENNING l. -PENG. (veck- 1713–1967. vecke- 1604–1712. vecko- 1623 osv. vecku- 1639–1747) i sg. l. pl.: penningbelopp som betalas l. beräknas ss. lön l. uppmuntran l. avgift o. d. per vecka; utom om ä. förh. numera nästan bl. i slutet; jfr penning 5 n, 7 b o. -lön. The som icke wele wåga 10 daler på theras barn i try åhr, the måge blifva therifrå. Men wekepenningarne will H. F. N. låta blifwa widh en half mark. Annerstedt UUH Bih. 1: 59 (i handl. fr. 1604). Äntelig har iag låttet Axel Duvalt åphandla en post, att drabanterna .. kuna få sin vekpening. HT 1900, s. 82 (1713). Subscriptionslistor, på hwilka en weckopenning, ringa och lätt bespard, kan offras åt det stora werket. KyrkohÅ 1925, s. 287 (1838). särsk. om sådant belopp tilldelat barn av förälder för eget fritt bruk. MinnSvLärov. 2: 97 (1928). Du skulle köra med veckopeng som jag, farsan – skattefri inkomst! SuntFörn. 1980, nr 3, s. 7. —
-PLANERING. planering för en (hel) vecka (i taget). Inköpslistor och veckoplanering, det är A och O om du vill skära ned på matutgifterna. DN 18/3 1981, s. 11. —
-POLITIK. (i sht i vissa kretsar) kortsiktig politik (som ändras för varje vecka); jfr politik, sbst. 3. En veckopolitik på temat ”går det så går det”. SvD 15/5 1985, s. 2. —
-POST. (vecke- 1669. vecko- 1839 osv.) särsk. (förr): postbefordran (en gång) varje vecka (jfr post, sbst.3 5); äv. dels konkret(are), om transport(medel l. postförare) inom ramen för sådan postbefordran (jfr post, sbst.3 3, 4, 6), dels i uttr. dubbel veckopost, om postbefordran två ggr per vecka. Skrif’ vth Bröllops-breff, med första wekepost. CupVen. A 6 b (1669). (Förordnades) Att en dubbel weckopost skall inrättas directe emellan Helsingfors och Österbotten. SPF 1845, s. 47. I skjutskärrornas och veckoposternas tid. Wieselgren Samt. 58 (1871, 1880). —
-PREDIKAN. (veck- 1708. vecko- 1661 osv. vecku- 1688–1736) predikan (se d. o. 2 b) hållen på vardag; äv. i utvidgad anv., om veckogudstjänst vari sådan predikan ingår; jfr -predikning. Murenius AV 508 (1661). Ther icke någhon af huset kommer till Wekopredikan botes 4 öre silfmt. KulturbVg. 2: 10 (1668). Effter han allena vppehåller Gudztiensten, så väll medh wecko som söndagspredikan. VDAkt. 1679, nr 202. —
-PREDIKNING. (vecka- 1699. vecko- 1659 osv. vecku- 1686–c. 1750) veckopredikan (äv. ss. gudstjänst); i sht i pl. KOF II. 1: 112 (1659). Katekesförhören .. (hölls) vid veckopredikningarna i fastan. KyrkohÅ 1934, s. 268. —
-PRESS. press (se press, sbst.1 5) omfattande veckotidningar o. -tidskrifter o. d.; ofta med huvudsaklig tanke på sådan press med lättsamt l. underhållande innehåll (jfr kolorera 2 a). Svensk Läraretidning samt .. Socialdemokraten, två tidningar .. som här anföras endast såsom exempel på veckopressen. Lundin NSthm 428 (1888). De i veckopressen periodiskt återkommande, romantiserade skildringarna av pälsjägarnas och guldgrävarnas äventyrliga färder. Edström Mossgrönt 1: 118 (1950). —
-PRODUKTION. produktion (se d. o. 3 b α) per vecka; jfr -tillverkning. (Mejeriet kan) blifva mer än 6 gånger så stort, och dess veckoproduktion sålunda också mer än 6 gånger större. EkonT 1900, s. 455. —
-PROGRAM. särsk.: program (se d. o. 2, 3) för en vecka. Radiolyssn. 1927, nr 13, s. 9. På varje anläggning ordnas det veckoprogram, som omfattar promenader, utflykter m. m. Motorför. 1955, nr 12, s. 24. —
-RANSON. ranson för en vecka l. per vecka. Familjens veckoranson av ”kusabröd”. SvFlH 3: 226 (1945). —
-RAPPORT. rapport om förutgående vecka; jfr -besked, -brev. Poszeszionater, som .. icke kunna .. kontrollera rörelsens rätta ekonomiska drift, oaktadt wecko-rapporters och månadsförslagens erhållande. DA 1824, nr 15, Bih. s. 4. —
-REGLERING. särsk. (i fackspr.): vattenreglering för en vecka i taget; särsk. i uttr. dygns- och veckoreglering; äv. konkretare; jfr reglera II 6. 2NF 38: 949 (1926). Vanligen förekomma dygns- och veckoregleringar samtidigt. SvTeknUppslB 3: 279 (1944). —
-RENGÖRING~020. rengöring (se rengöra 3 slutet) som utförs varje vecka. Vid ackordsberäkning .. medräknas ett ytterligare avdrag för sådana spilltider som veckorengöring, maskinsmörjning, personliga göromål m. m. TT 1941, IndEkon. s. 94. —
-REVY. särsk. (numera bl. tillf.): revy (se d. o. 3, 4) över (närmast föregående) vecka. SthmFig. 1845, s. 38. —
-RITUAL. ritual som iakttas varje vecka. Den för birgittinerorden gällande veckoritualen. Schück o. Warburg 2LittH 1: 153 (1911). —
-RYTM. rytm (hos skeende l. företeelse o. d.) under (varje) vecka. En veckorytm i egentlig mening visar givetvis trafikolycksfallen av uppenbara orsaker. SvLäkT 1945, s. 506. Är det .. (under helgen) du ska ta igen allt det du inte hann med i veckan? Läs om vår rubbade veckorytm. DN 4/6 1999, s. 16. —
-RÄKNING. (vecka- 1633. vecko- 1687 osv. vecku- 1629–1636).
1) räkning (se d. o. 1 e), i sht förr äv. räkenskaper o. d. (jfr räkning 1 c), avseende en vecka. Weku Rächningar aff Wijn: och Öel Kiällaren. VinkällRSthm 1629. Bekymmer ge, likt en hotellvärd, ständigt / Sin veckoräkning in. CVAStrandberg 5: 126 (1862). jfr special-veckoräkning.
2) tideräkning som utgår från veckornas följd; särsk. (o. i sht) om ä. nordisk sådan där man räknade veckorna (baklänges) från givna dagar under året (jfr -tal); förr äv. om veckodagsräkning. Denna wecko-räkningen sträcker sig allenast till wåren. Linné Sk. 33 (1751). En dag i vår veckoräkning har ännu efter .. (Oden) ett mindre brutet benämnande, än hos andra Nationer. 2VittAH 6: 203 (1792, 1800). Veckoräkningen återfinnes i svensk folktradition, ehuru .. begynnelsedagarna äro andra (än på Island). NordKult. 21: 109 (1934). —
-SAMMANTRÄDE. sammanträde som hålls (en gång) varje vecka. Igår sedvanligt veckosammanträde i vetenskapsakademien inom Institut de France. Wachtmeister AntBr. 76 (1819). —
-SKIFTE. (numera bl. tillf.) särsk.: veckoslut; jfr skifte 6. Öppen konflikt råder från och med veckoskiftet vid fyra mellansvenska spisbrödsbagerier. SvD(A) 21/7 1935, s. 4. —
-SKRIFT. (numera bl. tillf.) veckotidskrift; jfr skrift, sbst.1 8 c. Säfström Banquer. Bb 1 a (1754). Jag är aldeles icke förundrad öfver de klagomål, som tid efter annan uphäfvit sig i Dykaren .. och andre usla Veckoskrifter. Kellgren (SVS) 4: 105 (1780). Böcker, broschyrer och veckoskrifter avlöste varandra (under frihetstiden). Lindroth SvLärdH 3: 98 (1978). —
-SLUT. tidsperiod från (gängse) arbetsveckas slut på fredag kväll l. lördag o. till o. med åtföljande söndag; jfr -helg, -skifte o. veck-ända. Stockholmsdagarna avbrytas .. av .. ett kortare besök i Finland över ett veckoslut. TT 1932, Allm. s. 361. De bodde ihop på veckosluten, spelade, festade, gjorde allt tillsammans. Östergren SistCig. 197 (2009).
Ssgr: veckosluts-biljett. biljett giltig under l. i anslutning till veckoslut. Siösteen ModBelg. 236 (1906).
-SMIDE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) under en vecka utförd omgång av smide; äv. konkret, om (mängd av) därigm utsmitt järn l. förfärdigat gods (jfr smide 1 c, 2). Mästare prof .. som är, at .. på egen Ställning wäl förestå et Wecko-smide. PH 8: 155 (1766). Det påsatta tackjernet gick efter berättelse ej öfver 16 Lispund och veckosmidet sällan öfver 9 Skeppund. JernkA 1824, s. 175. —
-STEN. [fsv. viku sten] (förr) ss. måttenhet för mängd av (eg. under en vecka) utvunnen malm, motsv. 60 lass. Johansson Noraskog 2: 330 (i handl. fr. 1590). —
-STÄDA. [jfr -städning] idka veckostädning. Hemvårdspatrullerna hjälper till att grundstäda eller veckostäda. SvD(A) 26/9 1960, s. 24. —
-STÄDNING. handlingen (l. förhållandet) att städa (se städa, v.1 2) för en vecka l. en gång i veckan. Centralen påtar sig veckostädning, daglig städning och speciell rengöring. Form 1952, s. 124. —
-TAL. [fsv. viku tal] (vecke- 1552–1556. vecko- 1749 osv. vecku- 1686–1774) antal av veckor; särsk. dels (numera bl. i skildring av ä. förh. i södra Sv.) om (veckas nummer enl.) ä. nordisk veckoräkning, dels i uttr. som i veckotal, veckotals. Att han bethaler them effther skippunde(tal) och icke effter vekethall. G1R 23: 93 (1552). Han (bereder) all sin Åker om Wårtiden, rättandes sig efter wäderleken och wekotalet, som tager sin begynnelse vid WårFrudag .., baklänges räknands .. ifrån Wår Frudag till Midsommars dagen. SmålHembygdsb. 4: 28 (1749). I Uleåborg skulle vi blivit sittande i veckotal eller månadsvis. Olsson 3Hap. 48 (1967). —
-TALS, adv. (veck- 1846–1973. vecke- 1661–1711. vecko- 1711 osv. vecku- 1693–1745)
1) (†) per vecka l. varje vecka; jfr -vis 1. HSH 31: 73 (1661). Det bekanta arbetet, som .. vekotals utkommer, under namn af en Ärlig svensk. 2RARP 19: Bil. s. 54 (1755). Cannelin (1939).
2) under ett (stort) antal veckor; jfr -tal, -vis 2. Han är dessutom ganska rörlig, är flera gånger om året vecktals i Stockholm. 3SAH LIX. 3: 352 (1846). —
-TIDNING. tidning (se d. o. 2 (a)) som (normalt) utkommer en gång i veckan; numera företrädesvis om (bildrik) sådan med mer l. mindre lättillgängligt l. lättsamt l. underhållande innehåll; jfr -blad, -magasin, -papper, -press, -tidskrift. Lind 1: 1831 (1749). Den i Stockholm utkommande religiösa veckotidningen Fridsbudet. NerAlleh. 1886, nr 171, s. 4. Gång på gång sade hon att det som stod i veckotidningarna var hopplöst och idiotiskt. Rådström Mån. 182 (1989).
Ssgr: veckotidnings-novell. Ahlgren Veckopr. 92 (1940). En blond och vacker översköterska såg efter honom med strålande blickar, alldeles som i en veckotidningsnovell. Fridegård LHårdVid. 163 (1951).
-TIDSKRIFT~02 l. ~20. tidskrift som (normalt) utkommer en gång i veckan; jfr -blad, -papper, -skrift, -tidning. Uti de franska weckotidskrifterna börjar texten alltid med en ”Chronique”. UrKorrCronholm 168 (1870). —
-TILLVERKNING~020. veckoproduktion. I samma förhållande som veckotillverkningen stigit vid masugnarne. JernkA 1818, 1: 144. —
-TIMME. särsk.: undervisningstimme per vecka (jfr timme 6). LärovKomBet. 1884–85, 1: 24. Fördelningen av undervisningen, uttryckt i veckotimmar, på lärare med olika teoretisk utbildning har undersökts. Skolvärld. 1963, s. 1424.
Ssg: veckotim-tal. Tjänsten .. placeras i det distrikt, där tjänstgöringen omfattar det högsta veckotimtalet. SFS 1953, s. 547. —
-TJÄNST. (vecko- 1783 osv. vecku- 1635) [fsv. viku thiänist] särsk. (i sht i skildring av ä. förh.) till e: enl. turordning ålagd tjänst under en vecka. Besluta, at Prästerna och Diakerna .. skole medh Clärkerna vppeholla Wekutiensterne. Schroderus Os. 1: 835 (1635). —
-TORGDAG~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) torgdag en dag i veckan; jfr -marknad. Så uppstodo ”hökare”, hvilka sålde eljest blott på veckotorgdagen åtkomliga matvaror. 2UB 10: 390 (1907). —
-TUR.
1) (i sht i skildring av ä. förh.) till e: veckotjänst; jfr tur, sbst.1 1. Gynther Förf. 8: 367 (1863).
2) tur (se tur, sbst.1 2 b) per vecka l. en gång varje vecka. Veckoturer: måndag till Helsingfors, tisdag åter till Skuru. HforsD 1865, nr 142, s. 2. Sjöpostföringen mellan Sverige och Finland försiggår nu med tre à fyra veckoturer hela året. SvPostv. 68 (1924). —
-TVÄTT. tvätt utförd en gång per vecka; äv. (motsv. tvätt 2) om vid sådant tillfälle tvättat gods. Form 1951, Ann. s. 143. Lisas mamma håller på att stryka veckotvätten. Säkerhetshandb. 15 (1990). Måndag: Veckotvätt. Rengöring av buteljer och burkar. Hufvudstadsbl. 31/7 2002, s. 13. —
-UPPLAGA~020. särsk.: (särskild) upplaga (av dagstidning o. d.) som ges ut en gång per vecka. Annonser, som .. önskas införda äfven i veckoupplagan, betalas med 12 1/2 öre pr petitrad om 40 typer. NDA 1861, nr 205, s. 1. —
-VILA. sammanhängande längre ledighet under loppet av en vecka. I fråga om veckovila och semester uppstodo debatter i båda kamrarna. SvD(A) 30/4 1931, s. 6. —
-VILL. (veck- 1807 osv. vecko- 1889 osv.) som inte vet vilken veckodag det är; äv. allmännare: vilse i fråga om tiden; förr äv. bildl.: som inte vet var den befinner sig (anträffat bl. i ordböcker). Weste (1807). Den vårliga korskålen (Ficaria), hvilken tyckes ha blifvit veckvill, så vida han icke betades på våren och därför uppskjutit sin blomning till hösten. Strindberg TrOtr. 4: 177 (1897). Man blir både dag- och veckvill under en långfärd. Rogberg Två 113 (1929). —
-VIS, adv. (veck- 1847–1973. vecko- 1814 osv. vecku- 1704)
1) per vecka l. (en gång) varje vecka; äv. i adjektivisk anv.; jfr -tals 1 o. veckolig. Den äldsta Skrifwaren i Contoiret (skall) först begynna denne upwachtningen, antingen wecku-, månadz- eller qwartals-wijs. CivInstr. 519 (1704). Tjänstemannalönerna betalas månadsvis i förskott, arbetarlönerna veckovis i efterskott. Västhagen Affärsbokf. 167 (1945). Vid sitt veckovisa samtal med förmedlingen. DN 27/9 1971, s. 2.
2) veckotals. Dalin (1855). Att hjälten kunde lefva veckovis ”på blicken af en förbigående”. VBenedictsson hos Lundegård Benedictsson 307 (1885). —
-ÅR. kulturhist. år uppbyggt av ett fast antal hela veckor. Den äldsta årsform, som vi känna från Island, är det rena veckoåret bestående av jämnt 52 veckor eller 364 dygn. TMatFysKemi 1917–18, s. 78. —
-ÄNDA, se A. —
-ÖVERSIKT~102, äv. ~200. översikt över (händelser o. d. under (föregående)) vecka; särsk. (o. i sht) ss. inslag i tidning l. tidskrift. Sjelfva Dagbladet har lemnat en ”Vecko-öfversigt”. SthmFig. 1845, s. 101.
E (†): VECKU-ARBETE, -BOK, -BRUK, se D. —
-BÖNDAG, -DAG, -HÖGTID, -KOST, -LÖN, -MARKNAD, -PENNING, -PREDIKAN, -PREDIKNING, -RÄKNING, -TAL, -TALS, -TJÄNST, -VIS, se D.
Avledn.: VECKOLIG, äv. (numera bl. tillf.) VECKLIG, förr äv. VECKELIG l. VECKENTLIG, adj.; adv. = (†, HovförtärSthm 1662 A, s. 10), -en (BtHforsH 3: 197 (1643) osv.). (veck- 1843–1967. vecke- 1643–1662. vecko- 1828 osv. weekent- (-dt-) c. 1650–1662) [jfr ä. t. woch(e)lich, wöch(e)lich, t. wöchentlich] som äger rum l. verkställs o. dyl. l. (åter)kommer (en gång) varje vecka. HSH 33: 294 (c. 1650). Vgedagsgårdar, det är dee som liggia till wekeliget och dageliget arbete. HSH 30: 136 (1655). Att intet annat vetenskapligt Sällskap .. håller veckoliga sammanträden. Retzius BlSkr. 14 (1849). Om man lägger ihop de veckoliga försäljningslistorna under årets tre första kvartal. GHT 25/10 1966, s. 10. särsk. ss. adv. BtHforsH 3: 197 (1643). Arrangemanget (med allsång) drar igång torsdagen den 3 juli och återkommer veckoligen fram till 7 augusti. GbgP 24/4 2008, s. 98.
Spoiler title
Spoiler content