publicerad: 2010
TÄVLING tä3vliŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(tefl- 1729. tävl- (-f-) 1702 osv.)
Etymologi
1) handlingen l. verksamheten att tävla, tävlan; särsk. konkretare, särsk. om organiserat tävlande (jfr 2); förr särsk. dels om sammandrabbning l. strid, dels i uttr. till tävlings, för l. under tävlan; förr äv. om strävan l. ansträngning. (K. XII) hafver nu (i slaget vid Clissow) såsom i alla täflingar förut bewisat icke allenast en oförliknelig tapperhet, utan ock betedt sig som den klokaste och skickligaste general. Afzelius Sag. XI. 1: 78 (i handl. fr. 1702). Att de .. upretade hans Bröder til täfling med honom om Kungeliga wärdigheten. Dalin Hist. 2: 367 (1750). Genom täfling är här mycket (åkerjord) upbrukadt i senare tider. NorrlS 1–6: 55 (1769). Hvad ”Sven, Annas fästman” sjunger, till täflings med den norske jägare, som vaktar honom i arresten, det har Sverige sedan icke glömt. Wieselgren Bild. 468 (1881, 1889). Under årens lopp har Ölandsbladet icke saknat konkurrenter, vilka dock samtliga snart nog blivit nödsakade att uppgiva tävlingen. ActaOel. 2: 55 (1924). Tävling på lika villkor vill naturligtvis ingen förbjuda reklamen. Lindqvist Reklam. 79 (1957). Den hårda blåsten i Falun satte stopp för tävling i stora (hopp)backen. DN 6 ⁄ 2 1995, s. C2. — jfr RANG-TÄVLING.
2) [eg. specialbet. av 1] om tillställning l. evenemang o. d. varvid två l. flera personer (l. djur) l. lag mäter sina krafter l. sin förmåga för att avgöra vem som är bäst l. starkast l. vackrast o. d.; särsk. i fråga om idrott (förr särsk.: match); äv. om organiserad aktivitet innebärande lösning av (kunskaps)uppgift. Stridande Riddare (kan) vid thessa täflingar .. sig under .. Anförare förena. TornSp. 1799, Utm. s. 7. Pröfningar .. af 3- och 4-åriga ston och hingstar .. med hinderridt, traflöpningar och täfling på slät bana. THästv. 1868, s. 13. Täflingen .. ändade med seger för A. I. K:s lag, 2 mål mot 1. NordIdrL 1900, s. 244. Magnus Lehnberg .. gjorde efter sin stora seger i Akademiens vittra tävling en enastående succé, både genom predikans innehåll och dess form. Wifstrand AndlTal. 43 (1943). Vid en normal tävling (i orientering) finns ungefär ett 50-tal klasser. IPCStSportlex. 32 (1995). — jfr BOXNINGS-, DISTANS-, FOTBOLLS-, FÖRSÖKS-, GALOPP-, IDROTTS-, JUNIOR-, KLUBB-, LÄNGD-, PATRULL-, POKAL-, RYSS-, SCHACK-, SERIE-, SPRINTER-, STADION-, TRAV-TÄVLING m. fl.
Ssgr: (1, 2) TÄVLINGS-ANDA. jfr ande VIII 3, 5. Emanuelsson Plut. 1: 316 (1842). Som gammal Olympia-man förföljer mig tävlingsandan i bokbinderiet. Form 1950, s. 189. —
(2) -ARBETE~020. (numera mindre br.) arbete i samband med tävling; äv. konkret(are): tävlingsbidrag. Elev .. må .. själf välja ämne för sitt täflingsarbete. SFS 1908, nr 79, s. 19. En stor del av tävlingsarbetet hade .. förlagts å lärarpersonalen. PåSkid. 1918, s. 137. Östergren (1964). —
(2) -ARENA. arena för idrottstävling. Innanför muren ligger marken plan som en tävlingsarena. TurÅ 1946, s. 194. —
(2) -ARRANGEMANG. jfr arrangemang 3. Förbundet (har) måst ställa sig som garant för de privata tävlingsarrangemangen. IdrBl. 18 ⁄ 1 1935, s. 2. —
(1, 2) -BANA. bana (se bana, sbst.1 3) för idrottstävling; förr äv. allmännare, om skådeplats för tävling l. strid; särsk. mer l. mindre bildl. Lehnberg Pred. 2: 311 (c. 1800; bildl.). Tid efter annan hade man wäntat att se denna fruktanswärda fiende framträda på täflingsbanan och mäta sig med Gustaf Adolf. Fryxell Ber. 6: 416 (1833). Kör aldrig tävling på allmän väg! Det finns särskilda tävlingsbanor för ändamålet. Agvald Körtekn. 66 (1957). —
(1, 2) -BEGÄR. tävlingslust. Om de, som hafva den äran att vara dessa mäns likar .. kunna sporras af något täflingsbegär. Phosph. 1810, s. 310. —
(2) -BESTÄMMELSE. bestämmelse gällande organiserad tävling; jfr -regel, -reglemente. Genom fastställande af täflingsbestämmelser och spelregler .. har förbundet bringat ordning och reda i spelet. IdrB 1: 18 (1905). —
(1, 2) -BIDRAG~02 l. ~20. (konstnärligt l. litterärt) alster l. verk o. d. varmed ngn deltar i tävling; jfr -arbete, -försök. 3SAH LV. 2: 156 (1944). I försöken att förnya sina tävlingsbidrag hade många trädgårdsarkitekter i år satsat mer på arkitekturen än på trädgårdarna. GbgP 3 ⁄ 6 1997, s. 39. —
(1, 2) -BIL. bil som specialtillverkats l. -utrustats för l. deltar i (hastighets)tävling; jfr -båt, -vagn. SAOL (1950). —
(1, 2) -CYKLIST. person som (mer l. mindre professionellt) ägnar sig åt tävlingscykling. Motorför. 1929, nr 7, s. 15. —
(1, 2) -DAG. dag då tävling äger rum; jfr -datum. Carlstedt Her. 1: 453 (1832). Förhoppningen om två medaljer redan första tävlingsdagen slutade med att båda medaljhoppen blev sjuka. DN 1 ⁄ 12 1995, s. C8. —
(2) -DATUM, förr äv. -DATO. jfr datum, sbst.1 2, o. -dag. Vid sammanträdet .. bestämdes täflingsdato för nästa år. GHT 1895, nr 233 A, s. 3. —
(2) -DEBUT. om ngns (l. ngts) debut ss. deltagare i tävling; äv. om det första tävlingstillfället (för ngn) för säsongen. Att det blev stryk på en dålig tid i årets tävlingsdebut betyder ingenting. IdrBl. 13 ⁄ 6 1935, s. 6. 32-åringen har samlat erfarenheter sedan tävlingsdebuten. GbgP 11 ⁄ 1 2001, s. 31. —
(2) -DELTAGARE. jfr deltagare 4. Under tiden hafva täflingsdeltagarne klädt om sig i täflingsdrägt och samlats. VFl. 1911, s. 117. —
(1, 2) -DIKT. dikt utgörande bidrag i poesitävling; jfr -sång. Det utsatta prisämnet .. hade lockat icke färre än nio författare till täflingsdikter i bunden form. 3SAH 2: 194 (1887). —
(1, 2) -DRÄKT. dräkt buren l. avsedd att bäras av idrottsman under tävling. NordIdrL 1902, s. 104. Tävlingsdräkten (vid löpning) består av tröja och byxa eller triathlondräkt. IPCStSportlex. 29 (1995). —
(1) -EXAMEN. (†) examen vid vilken examinanderna rangordnas efter betygsresultat. KrigVAT 1842, s. 37. I (engelska) folkskolor kunna elever vid täflingsexamina eröfra premier. PedT 1897, s. 462. —
(1, 2) -FART. fart som hålls under l. är kännetecknande för (hastighets)tävling. Stiernstolpe Blumauer 2: 39 (1814). Det har känts bra i kroppen på träningarna men det är skillnad på tränings- och tävlingsfart. Expressen 8 ⁄ 3 1995, s. 36. —
(2) -FEST. (†) om idrottstävling(ar) som genomförs under festliga former. Utmaningarna skolorna emellan till kommande års täflingsfest hafva redan utgått och antagits. TIdr. 1882, s. 183. IdrBl. 4 ⁄ 7 1924, s. 3. —
(1, 2) -FILM. film utgörande bidrag i filmtävling; ngn gg äv. om film inspelad vid idrottstävling(ar). Förevisning av tävlingsfilm (från skidtävling). ÖstersundP 1925, nr 46, s. 6. Filmerna håller genomgående en mycket hög klass, faktiskt högre än tävlingsfilmerna i gemen. SvD 1 ⁄ 9 1997, s. 11. —
-FORM.
1) till 1, 2; jfr form I 8. NTIdr. 1902, Julnr s. 36. Skötaren .. får ingående förhållningsorder om hur hästen ska tränas till tävlingsform igen. GbgP 16 ⁄ 2 2003, s. 1.
2) till 2: form (se d. o. I 3) l. typ av tävling. PåSkid. 1918, s. 118. Rallyflygning är .. en tävlingsform som ökar. Idrottsboken 1979, s. 153. —
(1, 2) -FRI. som är fri från tävling l. konkurrens; om tid(savsnitt) äv.: som är utan l. ej inbegriper tävling. Den tävlingsfria skolan. SvD(A) 30 ⁄ 4 1949, s. 4. Nog hade det behövts tre tävlingsfria veckor före VM. GbgP 6 ⁄ 2 1995, s. 32. —
(1, 2) -FÄLT. fält (se d. o. 1 d) för tävling; äv. (motsv. fält 8) om område l. gebit inom vilket man tävlar. Vältaligheten framstod .. för ungdomen såsom ett gemensamt och mycket försökt täflingsfält. Emanuelsson Plut. 3: 169 (1843). Ett godkänt slag (i golf) måste landa inom tävlingsfältet och får inte studsa utanför. GbgP 23 ⁄ 2 2004, s. 44. —
(1, 2) -FÖRARE. person som (mer l. mindre professionellt) tävlingskör bil l. motorcykel. Känd tävlingsförare .. allvarligt skadad .. vid motorcykelolycka. UNT 11 ⁄ 5 1929, s. 5. —
(1, 2) -FÖRSLAG. särsk.: (i skiss l. modell bestående) förslag (i sht till byggnad l. anläggning o. d.) varmed ngn deltar i tävling. Täflingsförslagen äro nu under några dagar utställda i Nationalmusei italienska sal. TT 1895, Allm. s. 159. —
(1, 2) -FÖRSÖK. försök (av ngn) att tävla l. genomföra tävling; äv. konkret(are), om tävlingsbidrag. Mitt verk vill heldre vara en egendom för alla tider, än ett täflingsförsök för ögonblicket att afhöra. Höijer Thukyd. 1: 33 (1831). Ägaren (till hästen) beslöt .. att göra ett tävlingsförsök till med honom och skickade honom i träning. DN 16 ⁄ 12 2001, s. C15. —
(1, 2) -GREN. särsk. till 2: (idrotts)gren lämplig för tävling l. i vilken tävling genomförs. Tävlingsgrenarnas antal utökas med längdhopp. IdrBl. 14 ⁄ 5 1924, s. 12. —
(1, 2) -HETS. jfr hets, sbst.2 3. Swing 1923, Julnr s. 5. Tävlingshetsen är en sak som inte bör .. inplanteras i barnen innan de äro något så när utvuxna. IdrBl. 25 ⁄ 1 1935, s. 6. —
(2) -HOPP. särsk.: hopp (se hopp, sbst.1 1) utfört i idrottstävling. Mellanhopp .. har endast sedan 1907 varit ett tävlingshopp. Silverstrand o. Uggla Hopp 46 (1918). —
(1, 2) -HUMÖR. humör präglat av lust att tävla. Vår rekordbrytande simmarchampion med det underbara tävlingshumöret. Swing 1923, nr 16, s. 3. —
(1, 2) -HÄST. häst (uppfödd för o.) använd till att tävla med; förr äv. bildl., om person som med intensitet o. iver ägnar sig åt tävling (jfr häst 4 b). Backman ställde upp alldeles otränad, men ändock höllo de flesta honom som segrare. Men den gamle tävlingshästen infriade icke förväntningarna. IdrBl. 7 ⁄ 5 1924, s. 10. Tävlingshästar som störtar mitt under hårda lopp .. har på senare tid väckt en allt starkare uppmärksamhet. SvD(A) 4 ⁄ 4 1965, s. 27. —
(2) -IDROTT~02 l. ~20. idrott utövad i l. ss. tävling. De främsta exponenter för stora nationers tävlingsidrott ha fått känna på hur det svenska stålet biter. IdrBl. 9 ⁄ 4 1924, s. 11. —
(1, 2) -INRIKTAD~020, p. adj. inriktad (se inrikta, v.1 2 a) på (att vinna) tävling. Organisationen i storstadsklubbarna är mycket tävlingsinriktad. DN 24 ⁄ 11 1987, s. 40. —
(1, 2) -INSTINKT~02 l. ~20. instinkt som driver ngn att tävla. Man vill ifrågasätta, om skolan skall förkväva en sund tävlingsinstinkt. TSvLärov. 1954, s. 552. —
(1, 2) -IVER. jfr iver, sbst. 1, o. -lust. Heinrich (1814). En stor del (av löparna) har .. i tävlingsivern tagit miste på fjärdar och stakat i väg ända ut mot Grönsöfjärden. PåSkid. 1918, s. 163. —
(2) -JURY. jury som bedömer insats l. (inlämnat) bidrag o. d. i tävling; jfr -nämnd. Form 1946, Omsl. s. 159. —
(2) -KALENDER. förteckning l. tabell över (för viss tid) planerade tävlingar; jfr kalender, sbst.2 3. NordIdrL 1901, s. 214. —
(1, 2) -KAMP. kamp i form av l. innebärande tävling; särsk. (o. numera bl.) i fråga om idrott, särsk.: match. Ödmann StrFörs. III. 2: 1 (1811). Så började mellan Portugal och Kastilien en långvarig tävlingskamp om kurians gunst i de kolonialpolitiska frågorna. Grimberg VärldH 8: 103 (1938). Det är skillnad att känna sig för och att spela en viktig tävlingskamp (i fotboll). Sydsv. 18 ⁄ 3 2009, s. C14. —
(1, 2) -KARRIÄR. om ngns mer l. mindre framgångsrika väg inom (viss) tävlingsidrott. Beträffande hans tävlingskarriär så är det via Värmland runt han kommit fram till Vintertävlingen. Motorför. 1930, nr 9, s. 7. —
(1, 2) -KLASS. om var o. en av ett antal klasser vari viss tävlingsgren klassificeras (med hänsyn till genre l. svårighetsgrad l. deltagares ålder o. d.). Det fanns (i Olympia) .. en särskild täflingsklass för gossar, så att dessa i tid skulle börja utbildas till atleter. OoB 1912, s. 317. SvD 12 ⁄ 10 1981, s. 14. —
(2) -KOMMITTÉ. kommitté med uppgift att arrangera (o. ha tillsyn över) tävling. SD 19 ⁄ 10 1892, s. 5. —
(2) -KUPONG. (i tidning o. d. förekommande avskiljbar) blankett (se blankett, sbst.2 3) för ifyllande av svar på frågor ställda i tävling. Hundratusentals människor köpte bladet blott för att komma åt täflingskupongerna. Sylwan ModPress. 114 (1906). —
(2) -KÖRA, -ning. köra (ngt, i sht motorfordon l. häst) i tävling; äv. abs.; särsk. ss. vbalsbst. -ning. Balck Idr. 1: 344 (1886: täflingskörning). Hon tävlingskör bilar, motorcyklar, båtar och flygmaskiner. Inget är henne främmande. GbgP 1950, nr 90, s. 16. AB 1961, nr 307, s. 16 (abs.). —
(2) -LAG. jfr lag, sbst.3 14 c γ. En del af de stockholmske spelarne .. (har) öfverenskommit, att vid betydelsefullare täflingar bilda täflingslag under specialklubbens .. röda lufvor. NordIdrL 1903, s. 66. —
(2) -LEDARE. person med övergripande ansvar (o. bestämmanderätt) vid (idrotts)tävling. Tävlingsledare åligger: att anordna tävlingen så, att (osv.). IdrIMar. 1935, s. 27. —
(2) -LEDNING. jfr ledning, sbst.2 1 slutet, o. -ledare. Det måste fastslås som ett ganska tråkigt fel av tävlingsledningen, att nu av ren snålhet ändra på den traditionella plakettutdelningen. IdrBl. 26 ⁄ 5 1924, s. 7. —
(2) -LEK. om lek i form av tävling; i sht förr äv. om tävlingsgren. Adlerbeth Buc. 88 (1807). Vid de moderna olympiska spelen .. fattade amerikanarne ett lifligt intresse för denna täflingslek (dvs. diskuskastning). Söderström AllmIdr. 1907, s. 136. Radiofrågan, underhållande tävlingslek med radiokändisar. GbgP 5 ⁄ 6 2003, s. 68. —
(2) -LICENS. jfr licens 2. Engelska mästarinnan .. fick nöja sig med en uppvisning, då tävlingslicens inte hunnit anlända från hennes hemland. IdrBl. 4 ⁄ 3 1925, s. 10. —
(2) -LOPP. jfr lopp 1 b. Johansson HomOd. 13: 261 (1845). Detta lopp var det första tävlingslopp som Nurmi gjort utan spikskor. IdrBl. 4 ⁄ 2 1925, s. 10. —
(1, 2) -LUST, äv. -LUSTA. (stark) lust att tävla; jfr -begär, -iver. Methoder (för abstrakt tänkande) gifvas här många, hvilket mäst bestå i Täflings lustens retning. ÅbSvUndH 60: 257 (1812). Slåtterkarlarna och räfserskorna fingo naturligt utlopp för sin tävlingslusta. Svedenfors Gränsb. 1: 290 (1949). —
(1, 2) -LYSTEN. (numera bl. tillf.) lysten efter att få tävla; jfr -sugen. Johansson HomOd. 4: 343 (1844). —
(1, 2) -MASKIN. om bil l. motorcykel o. d. avsedd för l. körd i tävling; äv. bildl., om person som (med gott resultat) tävlar mer l. mindre mekaniskt l. maskinmässigt; jfr maskin 1 e. Det (får) ej gå därhän, att en framstående skidlöpare blir såsom en sorts tävlingsmaskin. Setterberg LängdSkid. 134 (1923). Han .. (hade) en reservhoj som saknade fem-sex hästkrafter jämfört med den vanliga tävlingsmaskinen. SvD 14 ⁄ 9 1998, s. 37. —
(1, 2) -MATCH. match som spelas under l. ss. tävling, särsk. i fråga om fotboll. NordIdrL 1902, s. 168. —
(1, 2) -MOMENT. moment bestående av tävling l. tävling ss. moment l. inslag i ngt; särsk. om del av (idrotts)tävling som genomförs i flera moment l. grenar l. omgångar o. d. Den rätta spänningen (saknades) .. tävlingsmomentet framträdde icke tillräckligt skarpt. IdrBl. 21 ⁄ 5 1924, s. 4. Skall man utnyttja tävlingsmoment vid undervisningen? TSvLärov. 1940, s. 215. Rytmisk sportgymnastik innehåller .. fyra olika tävlingsmoment: rep .. tunnband, boll och käglor. DN 27 ⁄ 4 1992, s. D7. —
(1, 2) -MÄNNISKA. tävlingsinriktad människa (som gör goda resultat). Tävlingsmänniskorna, de som kunna göra resultat och därigenom propaganda för idrotten och sitt land. IdrBl. 8 ⁄ 10 1924, s. 5. —
(2) -MÄSSIG. som kännetecknas av l. överensstämmer med l. påminner om tävling. Att skapa nödigt samarbete och nödig kontroll på den alltmera tävlingsmässiga skolidrotten. IdrBl. 12 ⁄ 4 1935, s. 12. —
(2) -MÖTE. (†) möte anordnat för genomförande av tävling(ar). BtRiksdP 1869, I. 1: nr 1, s. 25. Balck Idr. 1: 270 (1886). —
(1, 2) -NERV. om den drivkraft l. eggelse som (tanken på) tävling innebär (jfr nerv 5); äv. (i sht) i pl., om nerver som gör sig gällande inför l. under tävling (jfr nerv 2 a). Med sviktande knän samlade han .. sina reservkrafter (och sina tävlingsnerver!). IdrBl. 4 ⁄ 2 1935, s. 5. Jag (saknade) tävlingsnerven. Den går aldrig att få lika intensiv på hemmaplan. Expressen 4 ⁄ 1 1996, s. 29. —
(2) -NÄMND. jfr nämnd 2 b o. -jury. Spongberg Soph. 43 (1866). Sänd .. Ditt förslag och låt tävlingsnämnden ta del av Dina erfarenheter. Motorför. 1955, nr 3, s. 34. —
(1, 2) -OMRÅDE~020. område (se d. o. 2) där tävling genomför(t)s; äv. (motsv. område 3), om område l. gebit inom vilket man tävlar. PåSkid. 1918, s. 265. Tävlingsområdet (vid skidorientering) bör vara väg- och stigrikt samt gärna kuperat. IPCStSportlex. 261 (1995). —
(1, 2) -PLÖJNING. plöjning med häst l. traktor ss. tävling; särsk. konkretare: plöjningstävling. En så kalllad täflingsplöjning hölls den 21 dennes på Höglunda. AB 4 ⁄ 11 1839, s. 4. Bergman GotlGeogr. 102 (1879). —
(2) -PRIS. jfr pris, sbst.3 III 1. För upmuntran af Lärdom och Vitterhet (instiftas) fyra Täflings-Priser. Schück VittA 6: 21 (i handl. fr. 1786). —
(1, 2) -PROGRAM. program (se d. o. 3) för en tävling; äv. dels om program för ngns tävlingsverksamhet, dels om plan för utförande av (ss. tävlingsbidrag ämnat) konstnärligt verk (jfr program 3 a). De öfrige (ledamöterna), liksom jag, äro ganska nöjde med täflingsprogrammet. 3SAH LVI. 3: 113 (1843). Vi ha .. äran inbjuda till en tävlan .. , med regler och priser som framgå av tävlingsprogrammet. Form 1946, s. 145. Vi håller på att lägga upp Patriks tävlingsprogram för utomhussäsongen. GbgP 12 ⁄ 3 1997, s. 41. —
(1, 2) -RASERI. jfr raseri II 5 b o. -iver. Väl är det sant, att idrotten stundom går till öfverdrift, att det finns något som kan kallas täflingsraseri och ”sportfåneri”. Beskow DeUnga 45 (1904). —
(2) -REGLEMENTE. jfr reglemente 2 o. -bestämmelse. Inhemska föreningar .. skola tillhöra Svenska idrottsförbundet, hvars täflingsreglemente och amatörstadgar tillämpas. NordIdrL 1901, s. 128. —
(1, 2) -RESULTAT. vid tävling uppnått l. åstadkommet resultat; särsk. dels i fråga om idrottstävling, dels konkret, om produkt (se d. o. 7) l. alster. IdrFinl. 3: 128 (1906). På denna sida visas några bilder från tävlingsresultatet, som redovisades på utställningen ”Tidens Møbler”. Form 1947, s. 99. I final presterade han sitt sämsta tävlingsresultat för säsongen och slutade tolva. DN 11 ⁄ 8 1997, s. C10. —
(1, 2) -RITT. särsk.: lopp i ryttartävling. I 12: te århundradet förekommo redan täflingsridter (i Engl.). Wrangel HbHästv. 1006 (1886). —
(1, 2) -RYTTARE. person som (mer l. mindre professionellt) deltar i ryttartävling; förr äv. om person som deltar i (motor)cykeltävling (jfr cykel-ryttare). IdrFinl. 3: 23 (1906). Tävlingsryttare (jockeys) måste vara småväxta samt ha låg kroppsvikt. SvYrkeslex. nr 22, s. 1 (1955). —
(2) -SAMMANHANG~102, äv. ~200. jfr sammanhang 5 (d). I sex år har Anne-Marie sprungit i tävlingssammanhang. DN 14 ⁄ 9 1969, s. 29. —
(2) -SEKRETERARE. sekreterare med uppgift att biträda tävlingsledning i samband med tävling. Täflingssekreteraren för protokoll öfver klubbens täflingar samt delgifver .. tidningarna referat deröfver. NordIdrL 1900, s. 397. —
(2) -SEKTION. särsk.: sektion (se d. o. 5 d) (inom förening l. förbund o. d.) med ansvar för tävlingsverksamhet. Styrelsen fick kongressens uppdrag att utse den i det nya tävlingsreglementet omnämnda tävlingssektion. Motorför. 1930, nr 7, s. 6. —
(2) -SERIE. om omgång av tävlingar inom viss sport l. visst evenemang o. d.; äv. dels om följd av tävlingar genomförd av enskild idrottare (under en säsong o. d.), dels om tävlingsform i vilken deltagande lag möter varandra i tur o. ordning (jfr serie k). NTidr. 1902, s. 561. (Jag) har gjort min bästa tävlingsserie hittills trots min korta träningstid. IdrBl. 9 ⁄ 1 1935, s. 1. I år visar vi fler (filmer av kvinnliga regissörer) än tidigare, varav en är med i vår tävlingsserie. Sydsv. 18 ⁄ 9 2008, s. B1. —
(1, 2) -SIMMERSKA. kvinna som tävlingssimmar. (Hon) är ingen tävlingssimmerska .. utan anser att hon får ut betydligt mer av sin hobby genom att ge sig ut på långsimningar. GbgP 17 ⁄ 8 1976, s. 6. —
(1, 2) -SKJUTNING. skjutning anordnad ss. tävling; äv. konkretare, om skyttetävling. Den första täflingsskjutningen företogs .. å 10-ringad tafla på 400 fots afstånd. LdVBl. 1870, nr 64, s. 3. Den, som är berättigad att innehava skjutvapen .. (må) utlåna vapnet för .. tävlingsskjutning. SFS 1949, s. 610. —
(1, 2) -SKRIFT. skrift (se skrift, sbst.1 8) varmed ngn deltar i tävling. Et Skaldestycke (upplästes) .. hvilket af Sälskapet .. blifvit ansedt för det bästa bland alla .. insände täflingsskrifter. Kellgren (SVS) 4: 342 (1784). —
(1, 2) -SKYTT. person som utövar skytte i tävlingssammanhang. Tre av vårt lands mest framstående tävlingsskyttar. TSvLärov. 1954, s. 730. —
(1, 2) -SPEL. spel (se spel, sbst.1 7); särsk. i fråga om organiserad idrottstävling; förr särsk. om olympiska spel (jfr spel, sbst.1 6 b). Opp Kampdomarne reste sig ock, som korats offentligt, / nio till talet, att allt vid täflingsspelen besörja. Johansson HomOd. 8: 259 (1842, 1844). Fornåldriga, hurtiga och glada folklekar och täflingsspel idkas med ifver och fröjd. VLS 35 (1884). Thomas Enqvist var borta från tävlingsspel tre månader och missade bland annat Grand Slam-tävlingarna. DN 18 ⁄ 9 1997, C6. —
(1, 2) -SPORT. sport(gren) utövad ss. tävling. IdrFinl. 3: 16 (1906). Idrottsfolket håller på att få upp ögonen för att golf .. är .. en ytterst krävande och spännande tävlingssport. TurÅ 1947, s. 281. —
(1, 2) -STRID. om drabbning l. batalj (jfr strid, sbst. 1); särsk. (o. numera bl.): strid (se strid, sbst. 2 b), särsk. i fråga om idrott; äv. mer l. mindre bildl. Phosph. 1813, s. 252 (bildl.). Det var en liflig täflingsstrid mellan Lindgren och Palmblad om hvilkendera skulle efterträda Höijer (som professor). Svedelius Lif 282 (1887). Huru täflingsstriden mellan kanon och pansar vidare skall komma att utveckla sig, torde vara svårt att förutse. Busch Fästn. 38 (1888). Att märka .. (är) att det är universiteten, som gå i spetsen för dessa själlösa tävlingsstrider (i fotboll). Lidforss Utk. 7 (1909). —
(1, 2) -STRÄCKA. jfr sträcka, sbst.1 1 b. Täflingssträckan var 10 km jämn mark. IdrFinl. 3: 133 (1906). —
(1, 2) -SUGEN. jfr sugen 2 o. -lysten. Uttern .. är mera löp- och tävlingssugen än på många år. IdrBl. 14 ⁄ 1 1935, s. 1. —
(1, 2) -SYSTEM. system för tävling(ar); äv.: system som bygger på l. innebär tävling. Wrangel HbHästv. 1017 (1886). Tävlingssystemet (vid engelska skolor) kan ej avskaffas, ty det är en följd av Englands demokratiska anda. Verd. 1889, s. 38. Resultatet blev .. ett nytt tävlingssystem (för bågskytte), där duellen man mot man poängterades. DN 19 ⁄ 8 2000, s. C6. —
(1, 2) -SÅNG. särsk. (numera mindre br.) om lyrisk dikt varmed ngn deltar i tävling, särsk. om tenson; jfr sång 3 o. -dikt. Enbom Gessner 24 (1794). Ett stycke af Rückert, ett slags täflingssång eller såkallad tenzone mellan honom och hans vän Uhland, upplästes. Atterbom Minn. 567 (1819). SAOL (1973). —
-TID.
2) till 2: tid (se tid, sbst. 2) under vilken tävling pågår. Utom bemälte skrifter hade .. til Sällskapet, men efter utlupen täflingstid, et tredje försök inkommit. Kellgren (SVS) 5: 144 (1787). —
(1, 2) -TILLFÄLLE~020. särsk.: tillfälle då tävling genomför(t)s. Afsigten .. är .. att påpeka, att några jemförelser vid skidlöpningar ej kunna göras annat än på samma bana vid samma täflingstillfälle. NordIdrL 1900, s. 118. —
(1, 2) -UTBYTE~020. om förhållandet att medlemmar i (l. lag representerande) två l. flera idrottsklubbar deltar i varandras tävlingar. (Han) rekommenderar klubbarna att själva undersöka möjligheterna för tävlingsutbyte. IdrBl. 22 ⁄ 3 1935, s. 2. —
(1, 2) -VAN. som har tävlingsvana. Att även den starkaste och mest tävlingsvane dukar under för rampfebern. Zander Löpn. 92 (1918). —
(1, 2) -VECKA. vecka avsedd för l. ägnad åt (idrotts)tävling(ar). Man (kan) beräkna att få större deltagareantal .. då en hel del simmare ev. komma att taga ut sina semestrar för att övervara hela tävlingsveckan. IdrBl. 19 ⁄ 1 1925, s. 7. —
-VERKSAMHET~102, äv. ~200.
1) till 1, 2: verksamhet bestående i tävlande. Han hade .. fortsatt sin tävlingsverksamhet med stor framgång. SvLäkT 1945, s. 374.
2) till 2: inom (idrotts)förening l. organisation o. d. bedriven verksamhet att anordna tävling(ar). Akademiens tävlingsverksamhet fick en glansfull upptakt, när kungen anonymt erövrade stora priset för ett äreminne över Lennart Torstensson. SvLitt. 2: 109 (1988). —
(2) -VIS, adv. (†) i form av tävling l. på sätt som sker l. gäller under tävling. 2SAH 5: 180 (1809). Cannelin (1939). —
(2) -ÅKA, -ning. åka i l. ss. tävling, särsk. i fråga om skridskor l. skidor. Den fria åkningen skulle jag kunna indela i två slag: täflingsåkning, och annan fri åkning. Salchow Konståkn. 32 (1906). Även lillasyster Camilla tävlingsåker på skidor. Säkerhetshandb. 63 (1990). —
-ÅR.
1) till 1, 2: år då ngn tävlar (i sht i idrott). I unga och nya Roslin ha de .. fått en ypperlig ersättare, som nu gör sitt första egentliga tävlingsår. IdrBl. 2 ⁄ 3 1925, s. 5.
2) till 2: (tidsperiod under) år då tävling genomför(t)s. Under det andra täflingsåret fick Akademien utdela tvenne pris. 2VittAH 21: 20 (1853, 1857). —
(1, 2) -ÄMNE. prisämne; i sht förr äv. allmännare, om föremål l. företeelse varom det (kan l. avses att) tävlas. Konungar äro dödlige och kronor begärliga täflingsämnen. Bergklint Vitt. 262 (1774). (Jag skrev) en afhandling öfver ett af Svenska akademien utsatt estetiskt täflingsämne. De Geer Minn. 1: 49 (1892).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content